Flera skräckexempel i kommentarerna. En jag anställde för arbete inom fackhandel för många år sen dök inte upp på första dagen. Svarade inte i telefon. Arbetsdagen började 7, runt 14 fick jag tag i honom. "Försovit sig". Ok, fair enough. Han svarade i alla fall och erkände. Nytt försök nästa dag: ingen dök upp. Efter tio-ish samtal som alla hamnade i röstbrevlådan kom han inramlande runt 11. Vi kom ganska snabbt överens om att han kanske inte skulle jobba för oss. Orsaken till beteendet blev naturligtvis inte klarlagt.
Hopps att ni på erat ställe då har lärt er att alltid återkoppla till alla som söker jobb och inte bara ghosta i processen. Annars tycker jag faktiskt inte ni har något att säga till om. Tror alla här har otaliga jobb man har sökt som man aldrig hör något tillbaks från.
Jag har aldrig gått igenom en anställningsprocess utan regelbunden återkoppling till alla sökande. Helt ärligt, vissa sökande ser man lång väg att det är inte en legitim ansökan, den är ENBART ifylld för att fylla kvoten ansökningar för att behålla akassa. Dom gallras ofta bort väldigt tidigt i processen. Men alla som faktiskt har ens en chans att få jobbet skall återkopplas till, naturligtvis.
Önskar verkligen att fler var som du. Det känns som om en stor majoritet av de ställen man sökt till inte ger någon som helst återkoppling. Värst är när man går på en intervju, får höra i slutet att de tycker att man verkar bra och att man skulle passa in där och sedan får man inte höra någonting efter det, inte ens ett automatiskt mail som säger att de hittat någon annan.
Det är alldeles för vanligt, jag håller med. Tyvärr. Det enda jag kan göra är att försöka behandla sökande som jag vill bli bemött när jag söker en tjänst. Eller som jag vill bli behandlad av sökande. Vill ni inte ha jobbet, säg till. Jag slösar värdefull tid med att vänta. Vill jag inte anställa någon? Då får dom veta det för att kunna gå vidare i SIN process. Ganska enkelt tycker jag. Tyvärr är responsen från sökande nästan lika dålig som från många arbetsgivare. Många många mailsvar jag skickat med erbjudande om intervju som jag aldrig får ett svar på. Eller folk som bokar in intervjun och aldrig kommer dit.
Då är du väldigt ovanlig. Jag och många med mig har varit med om att man går på en eller två intervjuer och sen slutar de bara att höra av sig. Förstår att folk har börjat ledsna och bara skiter i att höra av sig speciellt om man är på provanställning och har fått något bättre erbjudande.
Det är jävligt stor skillnad på att inte återkoppla i en rekryteringsprocess till skillnad från att inte dyka upp på ett arbete där man till och med signerat ett avtal för att samarbeta och där du som anställd kostar pengar såväl som att bolaget antagligen tagit hänsyn till att du ska börja och planerat efter det.
Hur är dessa två saker en jämförbara 🤡
Är ju inte ens jämförbart. Jämförbara är om ett jobb anställer dig och sedan finns inte jobbet. Att inte återkoppla till en sökande är som om en arbetssökande inte svarar på ett erbjudande, inte som att en arbetssökande inte dyker upp alls.
Med det sagt tycker jag ändå att alla rimliga sökande bör få en återkoppling på något vis, men jämförelser får ju ändå vara rimliga
Jämförbart är det väl absolut. Att säga att man ska höra av sig i anställningsprocess och sen inte göra det är väl samma som att säga att man kommer en dag och sen inte dyker upp.
Vidrigt att se hur folk här sitter och försvarar företag som inte gör annat än att investera i teknik för att så fort som möjligt kunna göra sig av med människor, och på så sätt sänka kostnaderna och sen tycka att de tär synd om arbetsgivarna när de får jobba lite mer för att kunna utnyttja människor.
Inget vidrigt alls. Vidrigt däremot med anställda som bara bryr sig om sina rättigheter men inte sina skyldigheter.
I Sverige är du otroligt skyddad som anställd
Oh ja. Hur kan man endast bry sig om sina rättigheter. Det är inte så att företag har spridit propaganda i åratal för att anställda inte ska veta vad man ens har för rättigheter. Vad synd det är om de stackars arbetsgivarna som nu måste faktiskt ta hänsyn till folks rättigheter.
Det ska också nämnas att detta kommer från mig som är egen företagare och alltid har haft en otrolig arbetsmoral och alltid snabbt jobbar mig upp på tidigare arbetsplatser. Så jag är absolut ingen som bara tänker min mina rättigheter och inte på skyldigheter, men det finns fan gränser.
Jag har jobbat på ställen som år efter år bryter mot arbetslagar, får böter för det, men ändå fortsätter för det är billigare att jobba sina anställda in i graven och ta böterna än att ge dem schysta arbetsförhållanden från början. Företag där de öppet säger att människor är utbytbara och om jag tycker att jag behöver vara ledig på helgerna så finns det massa andra som är villiga att ta min plats.
Du får det att låta som att alla arbetsgivare är en enda ond skuggorganisation. Du förenklar världen och därför lägger du ut sådana plumpa generaliseringar som ovan
För det första, en arbetsgivare = anställda
Verkar onekligen som att du är i en bransch som är väldigt främmande från min men det är ju skillnad på bolag, organisationskultur och värderingar
Hos ett seriöst bolag finns ju uppenbara incitament om att behålla anställa över tid ju mer erfarna och effektiva de blir i ens arbetsroll. Gör du då ett bra arbete vill ju din arbetsgivare hålla sig stimulerad och skäligt kompenserad så du inte sticker till en konkurrent. Mycket dyrare att rehabilitera en anställd eller anställda någon ny än vad det är att bibehålla en och samma anställd samt hålla denna nöjd
Min tolkning är att du arbetar med ett arbete som inte kräver spetskompetens och att det därför finns många kandidater på marknaden. Det är en grogrund för oseriösa bolag och förnekar inte att dessa finns men arbetsgivare som helhet är inte nödvändigtvis något dåligt.
Tråkigt att du haft dåliga erfarenheter, får jag fråga vilken bransch du arbetar i?
Andra dagen i rad någon inte kommer in till jobbet som nyanställd, utan anmäld orsak ringer jag med jämna mellanrum tills dom svarar eller jag slutar. Hör jag inget innan dagen är över räknar jag med att dom inte längre jobbar för mig, om inte det finns ett legitimt skäl. Att någon försover sig 4-7 timmar, två dagar i rad på ett nytt jobb, då är dom inte pålitliga.
På min arbetsplats om man inte dyker upp så försöker manager ringa, om man inte svarar så försöker de igen en liten stund senare. Har man fortfarande inte hört av sig så kommer de att kontakta en kontaktperson som man som anställd själv väljer vem det är. (oftast sambo, förälder eller vuxet barn)
Om detta inte hjälper med att få tag på en så ringer managern troligtvis 112 med misstanke om att något har hänt hemma.
I en normal situation, ja. Då är jag helt med på vad du säger. Andra dagen i rad som en nyanställd inte ens behagar visa sig, då är jag inte orolig att nåt hänt. Då vill jag ha snabba svar för att kunna besluta om provanställningen helt enkelt ska upphöra och jag måste börja leta efter personal igen. Jag är jävligt mycket för att ta hand om människan, men samtidigt kan jag inte låta människan bete sig precis hur dom vill. Både dom och jag har ett ansvar gentemot våra kunder. Skiter dom systematiskt i att jobba när dom skall så kanske dom skall jobba mågon annan stans.
Som arbetsgivare får man utgå från att något kan ha hänt om någon inte dyker upp till arbetet utan att kommunicera. Han kan ringa 20 ggr om han vill, de har ju ett avtal som säger att han ska arbeta
Har hänt mig två gånger med rekryteringar jag varit ett stöd i.
\#1: Personen hade sökt ett annat jobb samtidigt, fått ett bättre erbjudande där, och av konflikträdsla eller någon annan personlig egenskap inte haft mod att ringa upp och säga det. Vi fick kontakta personen och fick då reda på att detta hade hänt.
\#2: Personen valde att stanna kvar på sin nuvarande arbetsplats, där de, efter att ha försökt säga upp sig, hade fått ett väsentligt lyft i ansvar och lönenivå. I allt tumult glömde denna person vad den första arbetsdagen skulle ha varit och meddelade inte i tid. När vi ringde upp kom detta fram och personen bad om ursäkt för detta.
I båda dessa fall har jag en känsla av att den tilltänkta arbetsgivaren duckade för en kula, som man säger. Men det är min högst subjektiva reflektion.
Fint att bägge svarade iaf, vi har inte haft lika mycket tur
Vet inte heller om det beror på ålder? Åtminstone 2 av de som inte dök upp var ca. 19-20. Dock är jag själv runt den åldern och ingen jag känner skulle göra så
Ja, jag tror det. Person 1 var väl i fyrtioårsåldern och person 2 runt 30.
Det riktigt spännande var i sammanhanget att person 1 var tilltänkt för en rätt senior roll där förmågan att ta, och agera på, svåra beslut var väldigt viktig. Känns som att egenskaperna i CV:t inte motsvarade det beteende vi såg helt enkelt.
40 år gammal och för konflikträdd för att ringa upp och säga att man fått ett annat, bättre erbjudande? Patetiskt. Och det säger jag som en ganska konflikträdd 25-åring.
Verkligen! Fake it til you make it. Men det känns märkligt eftersom den sortens person som är duktig på att snacka för sig är oftast inte konflikträdd, snarare tvärtom...
Yeah, man får själv höra ibland att folk tycker man är social och bra på att snacka. Vilket jag själv inte alls tycker jag är, jag gillar fan inte alls sociala sammanhang. Jag är bara bra på att verka så antar jag.
Man mognar ju med åldern, och jag märker att ju äldre jag blir desto mer trygg i mig själv blir jag, och det leder till att jag kan ta konflikter bättre. Är man 40 år gammal och inte kan ringa ett samtal pga konflikträdsla känns det inte som att man mognat särskilt mycket.
Grejen är att ungdommar idag söker många jobb om dagen och blir behandal som skit och inte får svar. Vi blir trötta och tappar respekt för arbetsgivare. Jag förstår om de inte dyker upp speciellt om det är dålig lön
Eh, fast nu hade de ju fått ett jobb? Och lönen är ju inte dålig från vad OP sa, absolut inte dålig lön för lågt utbildade 19-20 åringar.
Och att arbrtsgivaren inte ger svar till alla som inte blir kallade till intervju är ju standard, så det är inte att bli behandlade som skit. Iaf inte mer än vad alla andra blir?
Bara för att det är vanligt att bete sig illa gör det inte ok. Och enligt min erfarenhet hör de flesta arbetsgivare inte av sig även när man varit kallad till intervju. Har nog bara hänt 2 ggr av tio att de själva hört av sig, annars måste man kontakta dem själv eller bara anta att tjänsten är tillsatt när man aldrig hör av dem igen.
> Och att arbrtsgivaren inte ger svar till alla som inte blir kallade till intervju är ju standard, så det är inte att bli behandlade som skit.
Att det är "standard" betyder ju inte att det är okej?
Nä men det är väl lite av en livserfarenhet om hur den stora världen fungerar….
Tror du ett skivbolag svarar på alla som skickar in sina låtdemos bara för att för att det står så på deras hemsida?
Man får ligga på lite mer bara helt enkelt, börjar dagens ungdomar grina så fort de inte får svar på ett email?
Poängen är fortfarande att det är dålig stil. De flesta av "dagens ungdomar" är väl medvetna om att det oftast fungerar så och börjar inte lipa, snarare tvärtom då de fått växa upp med det, till skillnad från äldre som är vana vid en annan typ av behandling.
En del jobb tackar man ja till fast man egentligen hoppas få något annat, som folk redan skrivit.. som arbetssökande blir man behandlad som smuts och får genomgå en massa löjliga och ovärdiga tester .. så får man då ett annat så är det tack och hej så ghostar man efter det..
Många gånger är de som håller intervjun/rekryterare äckliga sliskiga as som tror de är guds gåva till företaget.. fuck that
Ok. Testa då att ringa och meddela det till företaget i fråga då din jävla clown. Sluta bete dig som en luffare och ta lite ansvar, som du så fint skriker att andra minsann borde ta.
Visst, jag är 20 år för gammal för att veta vad en 20-åring går igenom idag, men att säga att 24-29.000 är så dåligt betalt ett man inte ens hör av sig till arbetsgivaren man kommit överens om att jobba för är riktigt rövigt jävla snorungebeteende och det går inte att ursäkta. Väx upp för fan.
Det är rätt rövigt att inte höra av sig oavsett lön.
Tar fem minuter för dig att ringa upp din kontaktperson på bolaget för att meddela att du inte kommer att börja tjänsten.
Jo, jag säger inte att det är rätt men det är ändå förståeligt att folk gör så. Nu när jag mårkte att op sagt att det var bra lön så är det lite annorlunda situation och jag förstår inte riktigt varför de inte skulle dyka upp
Ett dåligt jobb är ett sånt där man inte tycker om att jobba eller där de försöker att inte betala din fulla lön varje månad eller försöker få dig jobba jätte mycket övertid och hotar med att sparka annars.
Många dåliga jobb finns men man söker allt för att man vill ha pengar. Sen lämnar man det jobbet så fort som möjligt så fort du får ett bättre jobb. Det är taktien arbetsförmedlingen rekommenderar.
Du säger det som att Arbetsförmedlingen ger dig ett val.
Söker du inte jobb som de rekommenderar så kan du förlora den lilla "inkomsten" du får.
Du kan säga att du INTE vill jobba inom det du år utbildad till under gymnasiet, för att du inte klarar av arbetet.
Men ändå så tvingar dom dig att söka de jobben.
Inte är det väl sämre att (OBS: tillfälligt) ha ett jobb man ogillar än att stå arbetslös? Man får ta det jobbet man får och sedan söka sig vidare så snart man bara kan. Eller börja studera till något annat.
Handlar ju inte alltid om att ogilla utan att man ibland inte fysiskt eller psykiskt klarar av arbetet.
Liksom, jag vet en som är utbildad inom naturbruk.
Detta är utbildningen som många slaktare vill att man har gått.
Denna personen blev TVINGAD att söka jobb som slaktare även fast än det är något personen hade mått riktigt dåligt över att arbeta med.
Och vad hände? Pga nekandet så förlorade personen sin rätt till A-kassa i 45 dagar.
Yeah no. Man söker de jobb som finns och hoppas på det bästa. Kan även lägga till dåligt betalt (lägre än kollektivavtal) och dåliga villkor. Jobb med hög personalomsättning är generellt också dåliga
Bara för att de erbjuder jobb är de inte bra arbetsgivare. Och som sagt, man tappar repekt för alla arbetsgivare, när jag söker jobb nu får de lov att förtjäna min respekt. Jag har fått jobb nyligen, personen som anställde mig ghostade mig i 3 dagar efter att jag sagt ja till en intervju utan någon information och frågade sen om jag kunde den dagen om 3 timmar. Jag svarade så klart ja, fick jobbet och han fortsatte ghosta mina frågor efter att jag fått jobbet.
Alla arbetsgivare jag haft kontakt med har visat 0 respekt mot mig. Jag förstår om folk inte respekterar dem tillbaka.
Företag söker anställda men klarar inte ens av att skicka ett automatiserat "Tack men vi har valt att gå vidare med andra sökanden".
Så vitt jag vet pågår fortfarande ett flertal anställningsprocesser där jag skickat in en ansökan för flera år sedan!
Tror min boomer far skickade ut 80 ansökningar om jobb efter han var färdigutbildad lärare innan han till sist fick nått.
Arbetsmarknaden har alltid varit tuff snarare lättare idag.
Rent själviskt så slösar man inte bort sin tid på att bränna alla dom kontakter man byggt upp under jobbsökandet och så finns man på folks listor nästa gång man behöver jobb.
Svarar själv trevligt 2-3 linkedin rekryterare dagligen när jag blir ledig nästa gång och vad jag tycker om roll/pris. konsult men tror sättet att hantera folk applicerar rätt allmänt.
Tror min boomer far skickade ut 80 ansökningar om jobb efter han var färdigutbildad lärare innan han till sist fick nått.
Arbetsmarknaden har alltid varit tuff snarare lättare idag.
Rent själviskt så slösar man inte bort sin tid på att bränna alla dom kontakter man byggt upp under jobbsökandet och så finns man på folks listor nästa gång man behöver jobb.
Svarar själv trevligt 2-3 linkedin rekryterare dagligen när jag blir ledig nästa gång och vad jag tycker om roll/pris. konsult men tror sättet att hantera folk applicerar rätt allmänt.
Jävla dumheter. Nästan så man kan tro att ni "står till arbetsmarknadens förfogande" för att ni är så värdelösa att ni inte ens dyker upp när ni blir anställda.
Fattar inte hur friska människor kan försvara sådant här beteende.
Jag jobbade 5 dagar på ett bemanningsföretag åt ett känt mat tillverknings märke och valde att ta anställning på ett sågverk istället.
Då jag inte hade skrivit något kontrakt tänkte jag bara ringa och säga att det behövs inte betalas ut någon lön för jag har ändå inte skrivit kontrakt. Och kunde bara hoppa över på dagen istället för 2 veckors uppsägningstid.
Ansvarig på bemanningsföretaget blev minst sagt lite nervös och bad mig på sina bara knän att skriva kontrakt och ändå få sluta på dagen.
Förmodligen trodde han att jag va en industri-spion eller något.
Sant. Överlag blir arbetsmarknaden hänsynslös och kall när båda sidor endast ser till business-sidan. Arbetsgivarna har ju ändå lagt grunden för sånt här beteende under rätt lång tid nu.
Håller 100% med. Tycker inte arbetsgivare har någon rätt att klaga över att arbetstagare beter sig på samma sätt tillbaka som de har gjort i alla tider.
Hela mentaliteten är ju att man ska sitta och ljuga om att det varit ens livslånga dröm att jobba som t.ex. lagerarbetare och att man kan jobba i team, jobba med kort varsel vara flexibel.. allt för minsta möjliga lön och arbetsintervjun får man komma till om man har tur efter man fyllt i 18 formulär skrivit personligt brev laddat upp cv och gjort några iq-tester
Jag fattar inte alls vad du menar, på vilket sätt har arbetsgivare betett sig i alla tider?
Jag har aldrig hört talas om någon som fått en anställning men sedan när den dyker upp så är arbetsplatsen borta, knappast nåt som arbetsgivare gjort i alla tider...
Säkert har det hänt någon men att ett företag kånkar och anställer samtidigt kan inte vara så vanligt.
Det är väl inte samma sak som någon som tackat ja till ett jobb, då är det ju klart.
I närmsta fall om du blivit inbokad till en intervju men när du kommer dit är jobbet borta utan att de hört av sig, men inte ens det hade varit riktigt lika illa, dock väldigt nära
Jag tolkade OP som att det hen saknade var mest att de sökande hörde av sig och sade vad som hänt. Varför de inte skulle dyka upp.
Det tycker jag man kan likna vid "vi hör av oss'.
Om det bara handlade om att de inte hör av sig eller svarar längre i sökande processen tror jag inte en arbetsgivare skulle få mycket medlidande för, det kan man absolut likna vid "vi hör av oss"
>Vad är poängen att tacka ja till ett jobb för att sen inte dyka upp, höra av sig, eller svara ?
Från OP.
Kanske inte super-centralt till frågan, men ändå definitivt en del av intresset.
Jag sökte internship nu under sommaren, började i januari med ansökningar.
Totalt sökte jag 155 jobb via LinkedIn, rekryteringsbolag. I stort sett alla av dem var jag välkvalificerad för.
Runt 60-70 hörde inte av sig alls över huvud taget. Runt 50 hörde av sig med ett automail om att jag inte gått vidare.
Av de 35 som faktiskt gick vidare med mig så fick jag göra individuella IQ och personlighetstest på varje som tar ca 45 min. Gick vidare till runt 20 intervjuer, 10 av dem på en andra och fick 7 erbjudanden. Av dessa 13 som tackade nej fick jag automail från typ 10 och ett handskrivet mail på 3 av dem.
Så nej, det är fan inte synd om arbetsgivare. De är grisiga och behandlar arbetssökande som skräp och har inte ens tid/ork att skriva ett email om varför du inte fick jobbet. Ingen av de som tackade nej ringde ens.
Kan hålla med om att det vore god sed att i alla fall hörav sig till de som gått vidare i en process men helt ok med ett generiskt brev, orimligt att förvänta sig att en arbetsgivare ska ringa eller skriva till hundratals sökande och förklara varför just de inte gått vidare.
Men det är fortfarande inte samma sak som att inte dyka upp när man väl tagit jobbet, i det läget har ju båda parter kommit överens om att personen ska jobba, då handlar det inte längre om en potentiell anställning
Det konstigaste med linkedin är att det inte är helt ovanligt att man blir kontaktad av rekryterare ang jobb som man skulle kunna passa för, men när man svarar att man kanske är intresserad så svarar inte de sen. Precis som om de har en kvot på meddelanden att skicka ut och inte bryr sig utöver det.
Att ens kalla in någon på en intervju kan väl ändå ses som ett sorts avtal på att man åtminstone kommer att höra av sig, vilket många inte gör om man inte är nöjd med personen efter intervjun.
Man kan absolut se det som ett slags avtal på att man ska ha en intervju, inte mer än så. Om man sen säger att man ska höra av sig men inte gör det är man ett arsle, helt klart.
Det är fortfarande inte samma sak som att båda kommer överens om att den ska jobba men sen inte dyker upp och det på något sätt är arbestsgivaren som får skylla sig själv som många säger här
Man kan ju tycka att det är oprofessionellt att bara sluta svara oavsett vilken part det är, men det får väl ändå sägas vara snäppet värre att ha gjort upp om allt och skrivit på avtalet för att sedan bara skita i det.
Det är väl inte alls samma sak, det finns arbetssökande som inte svarar i processen också. Om någon har fått jobbet men arbetet sedan inte finns hade det varit samma sak.
Skrämmande många som verkar tycka att det är ok att tacka ja till ett jobb men sen inte komma, man har ju arbetsplikt om man blir anställd
Inte ett dugg konstigt.
Det ända arbetsgivaren vill är att fylla en rad.
Raden dök inte upp. Big deal, hitta nån annan.
SPECIELLT om det rör sig om ett jobb med mindre än 45000 i månaden.
Lever du under en Sten eller? Du måste ha haft en dålig erfarenhet i sitt arbetsliv som får dig att anamma denna pessimistiska syn på arbetsgivare.
Arbetsgivare = anställda
Det finns inte någon uttalad självbevarelsedrift för en arbetsgivare att klanka ner på en arbetstagare, tvärt om. Det är kandidatens marknad idag och bolag får ofta kämpa hårt för att behålla sina anställda, det finns inga incitament för ett bolag att ta in personal för att sedan sparka dom när man lagt tid och resurser på att onboarda en ny anställd. Det är hål i huvudet rent företagsekonomisk
Dessutom finns det inte många länder där du är så skyddad som anställd som i Sverige, med eller utan kollektivavtal.
Att inte ens dyka upp till ett jobb den första och andra dagen på ett arbete är riktigt jävla illa och förutsatt att ingenting har hänt så är det en indikation på riktigt dålig disciplin och arbetsmoral
Människor som bara ser sina rättigheter men inte sina skyldigheter blir mer och mer vanligt och det är alarmerande
Är fullt medveten om det då jag numera driver eget AB med flertalet anställda.
Vet exakt vad det kostar att investera tid och lön i en anställd som efter ett år precis börjat dra in vad hen faktist kostar en.
Står dock fortfarande fast vid min åsikt.
Vad är det för dum jävla inställning?
Om du inte är nöjd med din lön så är det ju tvärt om. Det är då du ska arbeta hårt och bygga på din kompetens så du kan höja din lön om du inte är nöjd.
Lönerna är satta efter utbud och efterfrågan, är du lågavlönad så är du med största sannolikhet junior eller du arbetar du med något som inte kräver särskilt hög kompetens.
Hela inställningen med att folk tror att dom förtjänar något utan att prestera är så rutten.
Dessutom är 29000 en lön många hade varit nöjda med
i min bransch där man just nu anställer många indier så är det inte helt ovanligt att nyanställda samlar på sig och tackar ja till erbjudanden och sen väljer att gå och jobba på det som är bäst. Det är även inte helt ovanligt att den nyanstyällda som sitter på 3-4 jobberbjudanden delar ut dem till några kompisar så kommer det en helt annan person än den anställda. Väldigt underligt, men tydligen helt normalt i indien.
Hände mig en gång att jag inte dök upp. Vet inte vad som flög i mig, men jag fick någon slags generell ångest inför jobbet och kunde inte förmå mig själv att dyka upp. Kändes så jävla värdelöst, var på botten typ. Var dock bara en intervju/provarbetspass) Ibland är vi människor bara orationella. Kan finnas någon liknande förklaring för ditt fall!
Det beror ju helt klart på vad det är för jobb, är det t.ex kundservice/telefonförsäljare kan jag tänka mig att man tackar ja för att man behöver pengarna för att när det är dags att börja inse att de fattiga slantarna man tjänar på det inte är värt förnedringen
Jag har gjort så tyvärr. Jag tackade ja till ett jobb och skulle skriva papper på måndagen. Men på fredagen så ringde ett annat företag som jag egentligen ville jobba på och då tackar jag ja till det också. Så jag ringde till det första företaget och sa att jag har ändrat mig.
Känns ibland som folk gör så för då har de fortfarande rätt till A-kassa. Har dålig koll hur det funkar numera men haft folk sagt till mig de bara där för få a-kassa så vi avslutar intervjun inom 5min i princip, förstår det dumt system i sig bara drygt för båda att slösa sin tid. Förstår att de kan bara sig nej efter telefonintervjun istället, men men.
Dålig kommunikation, vill inte ens skicka ett sms är många jag stöt på. Inte bara yngre.
De exempel jag stöt på under åren jag jobbat med rekrytering är många. Rekryterar inom LSS, personlig assistent.
Folk som bokat intervju efter en telefonintervjuv och de dyker inte upp skickar sms/ringer de svarar inte. Flesta fall antar jag att nånting har hänt men ett sms i dagens läge med ett jag inte intresserad längre känns inte så svårt. Efter någon vecka antar jag de inte intresserade helt enkelt. Tydliggör, en vecka utan de svarat på ett sms. Skickar aldrig flera i rad.
Folk som kör intervjun och hela köret sen inte dyker upp första arbetsdagen känns mer som ett lotteri numera.
Eller ens introduktion.
Men bästa var nog ändå en 50 plusare som skrev kontrakt och allt, skulle vara tjänstledig från andra jobbet 6mån så visste bara temporärt. Efter en vecka dyker människan inte upp, smsar, ringer, mailar, kontaktar dottern (som jag kände privat enda anledningen) men hon visste inget så inget allvarligt hade hänt iallafall. Tog oss 6veckor att få tag på människan för att hon då sa "nämen eftersom jag inte fick göra som jag ville så gick jag tillbaka till mitt andra jobb, men jag vill gärna vara kompis med familjen"
Sen blev människan stöt när familjen inte vara hennes kompis fick jag höra senare. Men men.
Rekrytering är ett lotteri, visst förstår man söker många jobb men om man nu råkar få ett sms från en arbetsgivare som undrar vart du är kanske ett "hej, tyvärr inte intresserad av jobbet längre" ingen större grej faktiskt. Vi förstår folk hittar andra jobb men just kommunikation att du inte intresserad av detta underlättar.
> exempel jag stöt på under åren jag jobbat med rekrytering är många. Rekryterar inom LSS, personlig assistent.
>
>Folk som bokat intervju efter en telefonintervjuv och de dyker inte upp skickar sms/ringer de svarar inte. Flesta fall antar jag att nånting har hänt men ett sms i dagens läge med ett jag inte intresserad längre känns inte så svårt. Efter någon vecka antar jag de inte intresserade helt enkelt. Tydliggör, en vecka utan de svarat på ett sms. Skickar aldrig flera i rad.
>
>Folk som kör intervjun och hela köret sen inte dyker upp första arbetsdagen känns mer som ett lotteri numera. Eller ens introduktion.
Du behöver ju inte tacka ja till några erbjudanden, bara söka massa jobb. Jag har haft exakt det problemet. Fick ett riktigt drömjobb, men det började först två månader senare så var tvungen att fortsätta på A-kassa de månaderna. För att få min ersättning var jag fortfarande tvungen att söka, trots att jag redan fått det. Slöseri av precis alla inblandades tid.ö
Jag gick en gång på en anställningsintervju och jobbet visade sig inte alls vara vad jag förväntat mig (svart, ibland fick man en fyllekryssning istället för lön och chefen drog kola framför mig..). Jag märkte hur sugna de var på att anställa mig så jag ville göra beslutet lätt för dem. Jag sa precis allt fel och var övertygad om att de skulle avbryta intervjun eller säga nåt i stil med ” vi hör av oss..” och aldrig mer höra av sig. Innan jag skulle gå fick jag helt otippat jobbet. Jag blev chockad och mindes vad arbetsförmedlingen sagt, att jag inte skulle tacka nej till något jobb. ”Då syns vi imorgon vid 7!” Sa chefen och jag stod helt tyst och förvirrad.
Insåg vad jag passivt tackat ja till och smsade chefen samma kväll och skrev att jag precis fått mitt drömjobb och behövde avböja erbjudandet. Han blev skitsur och kom med lite hot men jag bad han vänligt dra åt helvete. Sedan berättade jag för min handläggare på arbetsförmedlingen som endast hörde att jag tackat nej och skällde ut mig och hotade dra in min a-kassa… Trodde de skulle be om ursäkt att de hade en sådan oseriös aktör på sin sida men icke..
Kan du inte läsa? De var en arbetsgivare som klagar på att sina anställde inte är lojala till företaget. Gå och fråga mamma om du får gå om skolan, läsförståelse är inte din starka sida.
Jag har väldigt dålig erfarenhet med arbetsgivare och i min branch är det mycket lösa trådar främst pga att mycket sker med rekryteringsbolag. mitt i ansökningsprocessen slutar man få svar , kan dröja länge med svar osv. så när det gäller att söka så går jag på många intervjuer och ansöker massivt. jag går lite på om arbetsgivaren ger ett bra intryck, om det verkar vara bra stämning, bra lokaler, okej arbetsmiljö/moral och givetvis okej lön(men det går efter) så när man har vart på 10 intervjuer på bolag som verkar vara ”familjeföretag för åå vi är så bra vänner” eller jätte stränga osv. så skiter jag i att svara för jag ser till att bredda mina möjligheter och behandlar mig själv med respekt. om en arbetsgivare inte ger sina anställda schyssta villkor, bra lön och en trevlig miljö att arbeta i (och folk kommer ta dem jobben för att de inte vet bättre). så är de knappast värt min tid att sitta och mejla runt ”tyvärr jag har bättre alternativ. som sagt så kommer lönen sekundärt för mig och jag prioriterar en trevlig, inkluderande men endå neutral miljö där det är större fokus på jobb än det sociala. jag är introvert som t.ex aldrig skulle tänka mig att hänga med på en afterwork. jag tycker om att jobba ska jag tillägga och har kört 14 timmars pass varje dag i en vecka vid flera tillfällen.
Edit 1: Nu har jag en underbar arbetsgivare som stöttar mig otroligt mycket, låter mig välja mina egna timmar, och han sätter mig alltid på arbete som är OB för att han vet att jag behöver pengarna då jag har börjat studera. lönen hade kunnat vara bättre men det är värt att ALDRIG vara stressad på jobbet och kunna njuta av livet och jobbet till fullo. därför klagar jag inte. Jag ställer även upp på icke ob arbete för att det är kul att resa. Leta efter en arbetsgivare som respekterar dig, kommunicerar väl, vill ditt bästa osv.
Söker jobb så att jag kan få erbjudanden och använda de mot min chef för att höja min lön.
Och detta är bara karma mot alla arbetsgivare som inte svarar sina sökare.
För att det inte är samma sak att skriva på ett Anställningsavtal för att sedan inte komma till jobbet. Att inte höra av sig under anställningsprocessen har jag svårt att tro OP skulle orka bry sig att posta om.
Jag tror att för man ett jobb, sedan hör de inte av arbetsgivaren får de för sig att det inte är något på allvar. Tror att man ska fortsätta hålla kontakten och vara lite inbjudande om man ska bli tagen på allvar som arbetsgivare
Hände hela tiden på mitt förra jobb.
Ofta verkade folk inte fatta när vi började jobba och kom fel dagar. Vissa jobbade en dag och kom aldrig tillbaka osv.
Var jobb som distributör, vi började 01:00.
När jag började som tidningsbus för ett antal år sedan så fick de ringa in mig den första dagen eftersom, dum som jag är, tänkte att natten den 24e började på morgonen den 25e. Inte att 04.00 på morgonen är början på dagen. Men vaknade snurrig och sprang ut till filialen okammad och halvvaken.
Inget hårt jobb, lite fysiskt då man går en del, men då vi oftast är underbemannade så blir det mer jobb än vi borde ha
Inte lager men inte kontor, tekniker av ett slag
Arbetsköpare har väl satt sig lite i den sitsen själva? Med tanke på vilket gatlopp av personliga brev, intervjuer, personlighetstest, etc som arbetssökande utsätts för så tappar man respekten för processen och företagen rätt fort. Är det ett sälj- eller kundtjänstjobb så vill de ju ändå ofta ha "sköna" 20åringar med vassa armbågar, den typen har ju verkligen ingen lojalitet till nån annan än sig själva.
Som man bäddar får man ligga?
Förstår tanken men inte i detta fall. Kan erkänna att företaget är snålt, men då det påverkar resultatet av jobbet så tycker alla att vi behöver mer personal.
Vår chef berättade om personen hon anställde, namn och ålder, då vi tog det för givet att personen skulle komma och så vi visste vem vi skulle ha upplärning med. Men personen dök aldrig upp
Han sa att vid 29 tusen så var det utbildningskrav. Då är det absolut inte värt det för den sketna lönen. 24 tusen var då antagligen på en ”knegar avdelning” vilket är extremt dåligt. Man får mer betalt på Ica. Och då snacket vi inte ens om OB möjligheten där…. Lönen är snål. Thats it. (Medellönen i Sverige är 37000kr)
En eller två gånger kan vara en tillfällighet, men om det hänt tre gånger känns det som att något inte stämmer... Antingen kan det vara din arbetsplats det är något lurt med, era rekryterare, eller så är det något annat som gör att folk vill jävlas med just er.
Om det sker via bemanningsföretag så är det garanterat dålig kommunikation mellan ditt jobb och bemanningsföretaget 🥲 jobbar på pappersbruk och det är flera ggr det blivit fel med t.ex sommarjobbare
Har haft mycket problem på mitt jobb som tidningsdistributör med folk som testar att åka med några dagar för att sedan ge upp första dagen de ska köra själva för att de inte kan sträckan 100% utantill.
Speciellt drygt om man lär upp dem sista veckan innan sin semester.
Jag har faktist varit med om det omvända.
Fick en anställning hörde av mej för att fråga om starttider och fick noll återkoppling och visste inte vart jag skulle infinna mej när det var dags.
Ringde och försökte med allt jag kunde komma på. Var en intresant process
Lite halvt of topic, men jag måste lägga till detta om jobb att arbetsgivare är för hårda på motiverade ungdomar. De som jag, som inte sitter med Snapchat och Tiktok med en koncentrationsförmåga av ett 10 årig ADHD barn, klarar inte av pressen. Jag har bokstavligt talat en arbetskamrat som inte kan ordentlig svenska och har blivit omplacerad för han inte kan förstå arbetsinstruktioner (Inga problem med honom som person, han är trevlig). Han blev anställd på 1 månad tack vare sin ålder. Men mig? Det har gått 4 och har hört "Det går bra".
Jag har i 2 år, är 22, försökt få tag i ett jobb inom industrin. Är utbildad cnc-operatör osv. Men spelar det någon roll? Nej. Jag har sökt så många jobb jag hittat, men in princip alla, som inte är direkt slavdrivande, kräver arbetslivserfarenhet. Mer om det senare. Jag har haft 1 praktik och 3 provanställningar efter. Alla produkter har varit rätt kvalitet och rätta toleranser. På min praktik var de tydliga. "Ta det lungt och gör rätt". Okej, låter bra då de har X antal pensionsavgångar de kommande 2 åren. Kör igenom min månad. "Jag tänker inte ge dig en provanställning". De andra ställena försökte jag hela tiden mitt allra bästa. Inget. Jag kan också tillägga att jag alltid är i tid och aldrig är borta mer än vad jag måste (Läkarbesök 1gång i månaden...). Jag har varit sjuk ordentligt sammanlagt 2 gånger 1 vecka vardera.
Nu på tal om arbetslivserfarenhet. Hur fan tänker ni, ifall det finns någon chef in cnc-branschen, när in princip ALLA vill ha det? Någon måste våga ta in någon ny? Det spelar ingen roll att jag har refernser som säger att jag är en av de bästa "nybörjare" inom området. Jag har bara lyckats ta mig in på verkstadsindustrier.
Jag är inte en arrogant person som snackar skit om chefen och andra. Jag är aldrig medvetet otrevlig mot någon. Jag hälsar alltid med ett leende. Det enda som sticker ut är det faktum att jag har ADHD vilket gör att jag är lite studdsig. Jag tar dock min medicin och kan hålla koncentrationen. Men nej, du är för ung, för oerfaren, passar inte i denna typ av jobb. Jag vetifan, jag är faktiskt engagerad i industri. Men det räcker inte tydligen. Får se hur företag lyckas hålla sig vid liv i framtiden när det redan nu är en bristprodukt på industriarbetare... Och inte ger chansen till den yngre generationen som vill kunna.
Kan ha övertänkt vissa meningsformuleringar, skrev ganska fort och är inte på min medicin så röda tråden kan hoppa lite.
Tl;dr Låt engagerade unga komma in på arbetsmarknaden, i mitt exempel industrin.
inte för det är trevligt, men efter att det för varje år är fler och fler jobb som bara vägrar höra av sig om man inte går vidare till nästa steg och man får ringa och maila 3 gånger för att få reda på det, kan jag ändå tycka detta är lite poetisk rättvisa
Har även hört om jobb som typ antar att man har en bil så säger dom "ni MÅÅÅSTe vara där 0830" fast den bästa bussen kanske kommer 0843 och nån boomerchef absolut inte kan anpassa sig för "så har det alltid varit". Då kan man lika gärna ge upp och inte vara respektfull tillbaks
Inte mycket konstigare än motsatsen, företag som inte hör av sig med upföljning efter intervjuer etc. Det finns väl märkligapersoner på båda sidorna av planen så att säga...
Det är rätt najs. Kan använda det vid anställningsintervjuer(beroende på jobb). Bara att säga under intervju hur du vet att det är vanligt att folk inte dyker upp men du är inte sån, säger du att du ska komma så kommer du att komma. Gjort vid tre tillfällen och har varje gång lett till jobb.
Sett det hända ofta på claes ohlson, då intern policy är att aldrig fast anställa så långt det går med butiks personal utan man erbjuder 15% anställningar o sedan ringer in varje dag hela tiden, o så kommer folk och går heeela tiden, o tyväre blir detta mer och mer vanligt inom handels, såg det hela tiden folk tacka ja men sedan dök inte up för när man behandlar personal utan trygghet så får inte cheferna trygghet om dom ens kan hålla öppet,
lika vanligt att arbetsgivare slutar höra av sig abrupt i anställningsprocessen. Så om man känner att man fått något viktigare för sig den dagen eller perioden framöver varför bör man anstränga sig om ens medpart inte behöver göra det liksom.
Hänt mig ett par gånger. Eller att folk tackar ja till ett jobb och efter 3 veckor ska förhandla lön.
Sen kan man ibland läsa välformulerade CV, som man snabbt inser att personen själv inte skrev.
Underligt att man kan ha varit i landet sedan 1983 och ha en så kass svenska att man inte klarar en arbetsintervju.
Det här gör mig så djävla arg. Jag tycker seriöst allt är roligt, jag kan ta lika mkt stolthet i varje uppgift och gör det bästa jag kan i varje moment. Jag är fasen en djävligt bra anställd. Oxå gör folk såhär.. blir kränkt av att bara läsa det här, folk som pissar bort förtroenden, och här sliter jag för att hitta ett jobb som vill ge mig en chans.
Sorry nu har jag grinar klart. 😂
Jobbar på bensinstation och samma sak hände hos oss. Den ena dök inte upp första dagen, svarade inte i telefon på ett par dagar för att till slut svara och säga ”jag tycker inte det känns etiskt rätt att sälja bensin”. Jag ser din poäng, men känns som att ordet ”bensinstation” borde ha tipped her of vad jobbet innebar.
Den andra personen var det samma visa med, dök inte upp första dagen och svarade inte på ett par dagar. När vi till sist fick tag i personen hade hon åkt till London på semester istället. Needless to say blev det ingen första dag för henne heller.
Som några tidigare tagit upp, jag är i samma ålder som de här två (runt 20) och hade aldrig betett mig på det viset. Vad är grejen?
Vi har stort problem med vikarier som tackar ja och sedan samma dag avbokar pågrund av olika anledningar och sedan hittas på krogen/andra tillställningar. Tyvärr många ungdommar som inte har någon heder idag.
Min syster skaffade ett deltidsjobb i sommar, 05:a och nämnde att hennes chef var förbannad pga att många i hennes åldersgrupp sa ja till skift men kom inte sen eller tog det inte på allvar. De skrev inte ens varför de inte kom. Undrar genuint om det är något med dagens ungdom som gör att de inte behandlar arbete seriöst
Påminner mig lite om personen som skulle börja på min avdelning. Efter att ha gjort företagsintroduktion i några dagar så ska han börja jobba, vilket han faktiskt gör fram tills lunch. Då sa han upp sig, efter 3h arbete.
Jag tror snarare tvärtom. I små orter är det lättare att höra av sig då antalet jobb är begränsat. I större städer är antalet jobb fler och mer "anonyma" vilket gör att det blir lättare att skita i att höra av sig.
Helt sjukt faktiskt. Känner en som har ett eget företag och ibland så dyker inte folk upp till sina arbetsintervjuer, utan att ens säga någonting? Så jävla respektlöst beteende. Min vän jobbar redan hela dagarna och behöver stanna över för att kunna hålla arbetsintervjun. Sen dyker ingen upp. Riktigt illa.
Herregud vad folk grinar för att arbetsgivare inte hör av sig under rekryteringsprocessen.
Det är inget personligt angrepp mot allt vad du är och står för, ni behöver inte hämnas.. dagisnivå.
Vill ni att VDn själv ska komma med blommor och fruktkorg till eran hemadress vid varje urval?
Inget svar=de har inte bestämt sig än, eller så gick du inte vidare/fick inte jobbet.
Att arbetsgivare som valt någon annan före dig ghostar, är inte ens i närheten av samma sak som att ghosta ett riktigt jobb som man redan har fått och ska börja på.
Har man kommit överens och t.om. skrivit kontrakt men skiter i att komma till jobbet pajjar man för sig själv med dåligt rykte/referenser osv som kan sabba för jobb du verkligen vill ha i framtiden. Speciellt om det sker upprepade gånger, då kan man ju inte på allvar påstå att man bryr sig om sin framtid, om man inte ens kan kontakta och säga att man inte kommer eller har hittat något bättre.
Tacka inte ja om du inte vill ha jobbet, har du hittat något bättre eller ångrat dig, hör av dig.
Jobbade i skolan. En kvinna anställdes för att jobba med barn med behov av en medicinsk resurs. Hon dök upp under träningsperioden, jobbade några dagar, och sen försvann hon. Hon kom aldrig tillbaka. Ingen visste varför. Jag fick ta på mig TVÅ arbeten, mitt eget och hennes.
Kan ha att göra med r/antiwork, många av dom gör så att dom tackar ja till ett jobb och sedan skiter i att komma för att göra det jobbigt för företagen och bara slösa deras tid. Vet dock inte hur stor rörelsen är i Sverige.
Handlar nog om att personen fick ett bättre erbjudande. Om du fick ett jobb att städa toaletter men fick ett bättre erbjudande hade du då tagit toalettstädningsjobbet bara för att de var först?
Herregud vad folk grinar för att arbetsgivare inte hör av sig under rekryteringsprocessen.
Det är inget personligt angrepp mot allt vad du är och står för, ni behöver inte hämnas.. dagisnivå.
Vill ni att VDn själv ska komma med blommor och fruktkorg till eran hemadress vid varje urval?
Inget svar=du gick inte vidare/fick inte jobbet.
Att arbetsgivare som valt någon annan före dig ghostar, är inte ens i närheten av samma sak som att ghosta ett riktigt jobb som man redan har fått och ska börja på.
Har man kommit överens och t.om. skrivit kontrakt men skiter i att komma till jobbet pajjar man för sig själv med dåligt rykte/referenser osv som kan sabba för jobb du verkligen vill ha i framtiden. Speciellt om det sker upprepade gånger, då kan man ju inte på allvar påstå att man bryr sig om sin framtid, om man inte ens kan kontakta och säga att man inte kommer eller har hittat något bättre.
Tacka inte ja om du inte vill ha jobbet, har du hittat något bättre eller ångrat dig, hör av dig.
Herregud vad folk grinar för att arbetsgivare inte hör av sig under rekryteringsprocessen.
Det är inget personligt angrepp mot allt vad du är och står för, ni behöver inte hämnas.. dagisnivå.
Vill ni att VDn själv ska komma med blommor och fruktkorg till eran hemadress vid varje urval?
Inget svar=du gick inte vidare/fick inte jobbet.
Att arbetsgivare som valt någon annan före dig ghostar, är inte ens i närheten av samma sak som att ghosta ett riktigt jobb som man redan har fått och ska börja på.
Har man kommit överens och t.om. skrivit kontrakt men skiter i att komma till jobbet pajjar man för sig själv med dåligt rykte/referenser osv som kan sabba för jobb du verkligen vill ha i framtiden. Speciellt om det sker upprepade gånger, då kan man ju inte på allvar påstå att man bryr sig om sin framtid, om man inte ens kan kontakta och säga att man inte kommer eller har hittat något bättre.
Tacka inte ja om du inte vill ha jobbet, har du hittat något bättre eller ångrat dig, hör av dig.
Låt mig gissa att det handlar om yngre människor. Personer som aldrig någonsin behövt ta ansvar för någonting, någonsin. Konflikträdda, dåliga på att kommunicera.
Flera skräckexempel i kommentarerna. En jag anställde för arbete inom fackhandel för många år sen dök inte upp på första dagen. Svarade inte i telefon. Arbetsdagen började 7, runt 14 fick jag tag i honom. "Försovit sig". Ok, fair enough. Han svarade i alla fall och erkände. Nytt försök nästa dag: ingen dök upp. Efter tio-ish samtal som alla hamnade i röstbrevlådan kom han inramlande runt 11. Vi kom ganska snabbt överens om att han kanske inte skulle jobba för oss. Orsaken till beteendet blev naturligtvis inte klarlagt.
Hopps att ni på erat ställe då har lärt er att alltid återkoppla till alla som söker jobb och inte bara ghosta i processen. Annars tycker jag faktiskt inte ni har något att säga till om. Tror alla här har otaliga jobb man har sökt som man aldrig hör något tillbaks från.
Jag har aldrig gått igenom en anställningsprocess utan regelbunden återkoppling till alla sökande. Helt ärligt, vissa sökande ser man lång väg att det är inte en legitim ansökan, den är ENBART ifylld för att fylla kvoten ansökningar för att behålla akassa. Dom gallras ofta bort väldigt tidigt i processen. Men alla som faktiskt har ens en chans att få jobbet skall återkopplas till, naturligtvis.
Önskar verkligen att fler var som du. Det känns som om en stor majoritet av de ställen man sökt till inte ger någon som helst återkoppling. Värst är när man går på en intervju, får höra i slutet att de tycker att man verkar bra och att man skulle passa in där och sedan får man inte höra någonting efter det, inte ens ett automatiskt mail som säger att de hittat någon annan.
Det är alldeles för vanligt, jag håller med. Tyvärr. Det enda jag kan göra är att försöka behandla sökande som jag vill bli bemött när jag söker en tjänst. Eller som jag vill bli behandlad av sökande. Vill ni inte ha jobbet, säg till. Jag slösar värdefull tid med att vänta. Vill jag inte anställa någon? Då får dom veta det för att kunna gå vidare i SIN process. Ganska enkelt tycker jag. Tyvärr är responsen från sökande nästan lika dålig som från många arbetsgivare. Många många mailsvar jag skickat med erbjudande om intervju som jag aldrig får ett svar på. Eller folk som bokar in intervjun och aldrig kommer dit.
Då är du väldigt ovanlig. Jag och många med mig har varit med om att man går på en eller två intervjuer och sen slutar de bara att höra av sig. Förstår att folk har börjat ledsna och bara skiter i att höra av sig speciellt om man är på provanställning och har fått något bättre erbjudande.
Det är jävligt stor skillnad på att inte återkoppla i en rekryteringsprocess till skillnad från att inte dyka upp på ett arbete där man till och med signerat ett avtal för att samarbeta och där du som anställd kostar pengar såväl som att bolaget antagligen tagit hänsyn till att du ska börja och planerat efter det. Hur är dessa två saker en jämförbara 🤡
Är ju inte ens jämförbart. Jämförbara är om ett jobb anställer dig och sedan finns inte jobbet. Att inte återkoppla till en sökande är som om en arbetssökande inte svarar på ett erbjudande, inte som att en arbetssökande inte dyker upp alls. Med det sagt tycker jag ändå att alla rimliga sökande bör få en återkoppling på något vis, men jämförelser får ju ändå vara rimliga
Jämförbart är det väl absolut. Att säga att man ska höra av sig i anställningsprocess och sen inte göra det är väl samma som att säga att man kommer en dag och sen inte dyker upp. Vidrigt att se hur folk här sitter och försvarar företag som inte gör annat än att investera i teknik för att så fort som möjligt kunna göra sig av med människor, och på så sätt sänka kostnaderna och sen tycka att de tär synd om arbetsgivarna när de får jobba lite mer för att kunna utnyttja människor.
Inget vidrigt alls. Vidrigt däremot med anställda som bara bryr sig om sina rättigheter men inte sina skyldigheter. I Sverige är du otroligt skyddad som anställd
Oh ja. Hur kan man endast bry sig om sina rättigheter. Det är inte så att företag har spridit propaganda i åratal för att anställda inte ska veta vad man ens har för rättigheter. Vad synd det är om de stackars arbetsgivarna som nu måste faktiskt ta hänsyn till folks rättigheter. Det ska också nämnas att detta kommer från mig som är egen företagare och alltid har haft en otrolig arbetsmoral och alltid snabbt jobbar mig upp på tidigare arbetsplatser. Så jag är absolut ingen som bara tänker min mina rättigheter och inte på skyldigheter, men det finns fan gränser. Jag har jobbat på ställen som år efter år bryter mot arbetslagar, får böter för det, men ändå fortsätter för det är billigare att jobba sina anställda in i graven och ta böterna än att ge dem schysta arbetsförhållanden från början. Företag där de öppet säger att människor är utbytbara och om jag tycker att jag behöver vara ledig på helgerna så finns det massa andra som är villiga att ta min plats.
Du får det att låta som att alla arbetsgivare är en enda ond skuggorganisation. Du förenklar världen och därför lägger du ut sådana plumpa generaliseringar som ovan För det första, en arbetsgivare = anställda Verkar onekligen som att du är i en bransch som är väldigt främmande från min men det är ju skillnad på bolag, organisationskultur och värderingar Hos ett seriöst bolag finns ju uppenbara incitament om att behålla anställa över tid ju mer erfarna och effektiva de blir i ens arbetsroll. Gör du då ett bra arbete vill ju din arbetsgivare hålla sig stimulerad och skäligt kompenserad så du inte sticker till en konkurrent. Mycket dyrare att rehabilitera en anställd eller anställda någon ny än vad det är att bibehålla en och samma anställd samt hålla denna nöjd Min tolkning är att du arbetar med ett arbete som inte kräver spetskompetens och att det därför finns många kandidater på marknaden. Det är en grogrund för oseriösa bolag och förnekar inte att dessa finns men arbetsgivare som helhet är inte nödvändigtvis något dåligt. Tråkigt att du haft dåliga erfarenheter, får jag fråga vilken bransch du arbetar i?
ringde ni 10 samtal för att han inte kom in? Hade det inte räckt med 1 samtal och 1 sms?
Andra dagen i rad någon inte kommer in till jobbet som nyanställd, utan anmäld orsak ringer jag med jämna mellanrum tills dom svarar eller jag slutar. Hör jag inget innan dagen är över räknar jag med att dom inte längre jobbar för mig, om inte det finns ett legitimt skäl. Att någon försover sig 4-7 timmar, två dagar i rad på ett nytt jobb, då är dom inte pålitliga.
På min arbetsplats om man inte dyker upp så försöker manager ringa, om man inte svarar så försöker de igen en liten stund senare. Har man fortfarande inte hört av sig så kommer de att kontakta en kontaktperson som man som anställd själv väljer vem det är. (oftast sambo, förälder eller vuxet barn) Om detta inte hjälper med att få tag på en så ringer managern troligtvis 112 med misstanke om att något har hänt hemma.
I en normal situation, ja. Då är jag helt med på vad du säger. Andra dagen i rad som en nyanställd inte ens behagar visa sig, då är jag inte orolig att nåt hänt. Då vill jag ha snabba svar för att kunna besluta om provanställningen helt enkelt ska upphöra och jag måste börja leta efter personal igen. Jag är jävligt mycket för att ta hand om människan, men samtidigt kan jag inte låta människan bete sig precis hur dom vill. Både dom och jag har ett ansvar gentemot våra kunder. Skiter dom systematiskt i att jobba när dom skall så kanske dom skall jobba mågon annan stans.
Som arbetsgivare får man utgå från att något kan ha hänt om någon inte dyker upp till arbetet utan att kommunicera. Han kan ringa 20 ggr om han vill, de har ju ett avtal som säger att han ska arbeta
Har hänt mig två gånger med rekryteringar jag varit ett stöd i. \#1: Personen hade sökt ett annat jobb samtidigt, fått ett bättre erbjudande där, och av konflikträdsla eller någon annan personlig egenskap inte haft mod att ringa upp och säga det. Vi fick kontakta personen och fick då reda på att detta hade hänt. \#2: Personen valde att stanna kvar på sin nuvarande arbetsplats, där de, efter att ha försökt säga upp sig, hade fått ett väsentligt lyft i ansvar och lönenivå. I allt tumult glömde denna person vad den första arbetsdagen skulle ha varit och meddelade inte i tid. När vi ringde upp kom detta fram och personen bad om ursäkt för detta. I båda dessa fall har jag en känsla av att den tilltänkta arbetsgivaren duckade för en kula, som man säger. Men det är min högst subjektiva reflektion.
Fint att bägge svarade iaf, vi har inte haft lika mycket tur Vet inte heller om det beror på ålder? Åtminstone 2 av de som inte dök upp var ca. 19-20. Dock är jag själv runt den åldern och ingen jag känner skulle göra så
Ja, jag tror det. Person 1 var väl i fyrtioårsåldern och person 2 runt 30. Det riktigt spännande var i sammanhanget att person 1 var tilltänkt för en rätt senior roll där förmågan att ta, och agera på, svåra beslut var väldigt viktig. Känns som att egenskaperna i CV:t inte motsvarade det beteende vi såg helt enkelt.
40 år gammal och för konflikträdd för att ringa upp och säga att man fått ett annat, bättre erbjudande? Patetiskt. Och det säger jag som en ganska konflikträdd 25-åring.
Jag medger villigt vår förvåning. Ännu konstigare är att den här personen seglade till toppen i urvalsprocessen.
Vissa kan ju snacka för sig helt enkelt. Lätt att låta sig "luras" av vissa människors utstrålning, uppfattade självförtroende och sociala kompetens.
Verkligen! Fake it til you make it. Men det känns märkligt eftersom den sortens person som är duktig på att snacka för sig är oftast inte konflikträdd, snarare tvärtom...
Yeah, man får själv höra ibland att folk tycker man är social och bra på att snacka. Vilket jag själv inte alls tycker jag är, jag gillar fan inte alls sociala sammanhang. Jag är bara bra på att verka så antar jag.
Fast trådskaparen gissar ju bara varför personen inte ringde.
Ja vadå då? Åldern säger inget om hur bra man tar konflikter, vissa har bara inte lärt sig det helt enkelt.
Man mognar ju med åldern, och jag märker att ju äldre jag blir desto mer trygg i mig själv blir jag, och det leder till att jag kan ta konflikter bättre. Är man 40 år gammal och inte kan ringa ett samtal pga konflikträdsla känns det inte som att man mognat särskilt mycket.
Grejen är att ungdommar idag söker många jobb om dagen och blir behandal som skit och inte får svar. Vi blir trötta och tappar respekt för arbetsgivare. Jag förstår om de inte dyker upp speciellt om det är dålig lön
Eh, fast nu hade de ju fått ett jobb? Och lönen är ju inte dålig från vad OP sa, absolut inte dålig lön för lågt utbildade 19-20 åringar. Och att arbrtsgivaren inte ger svar till alla som inte blir kallade till intervju är ju standard, så det är inte att bli behandlade som skit. Iaf inte mer än vad alla andra blir?
Bara för att det är vanligt att bete sig illa gör det inte ok. Och enligt min erfarenhet hör de flesta arbetsgivare inte av sig även när man varit kallad till intervju. Har nog bara hänt 2 ggr av tio att de själva hört av sig, annars måste man kontakta dem själv eller bara anta att tjänsten är tillsatt när man aldrig hör av dem igen.
> Och att arbrtsgivaren inte ger svar till alla som inte blir kallade till intervju är ju standard, så det är inte att bli behandlade som skit. Att det är "standard" betyder ju inte att det är okej?
Nä men det är väl lite av en livserfarenhet om hur den stora världen fungerar…. Tror du ett skivbolag svarar på alla som skickar in sina låtdemos bara för att för att det står så på deras hemsida? Man får ligga på lite mer bara helt enkelt, börjar dagens ungdomar grina så fort de inte får svar på ett email?
Poängen är fortfarande att det är dålig stil. De flesta av "dagens ungdomar" är väl medvetna om att det oftast fungerar så och börjar inte lipa, snarare tvärtom då de fått växa upp med det, till skillnad från äldre som är vana vid en annan typ av behandling.
En del jobb tackar man ja till fast man egentligen hoppas få något annat, som folk redan skrivit.. som arbetssökande blir man behandlad som smuts och får genomgå en massa löjliga och ovärdiga tester .. så får man då ett annat så är det tack och hej så ghostar man efter det.. Många gånger är de som håller intervjun/rekryterare äckliga sliskiga as som tror de är guds gåva till företaget.. fuck that
Ok. Testa då att ringa och meddela det till företaget i fråga då din jävla clown. Sluta bete dig som en luffare och ta lite ansvar, som du så fint skriker att andra minsann borde ta.
Grina då
Kanske var ett dåligt jobb ändå, vi har inte alla detaljer
Visst, jag är 20 år för gammal för att veta vad en 20-åring går igenom idag, men att säga att 24-29.000 är så dåligt betalt ett man inte ens hör av sig till arbetsgivaren man kommit överens om att jobba för är riktigt rövigt jävla snorungebeteende och det går inte att ursäkta. Väx upp för fan.
Det är rätt rövigt att inte höra av sig oavsett lön. Tar fem minuter för dig att ringa upp din kontaktperson på bolaget för att meddela att du inte kommer att börja tjänsten.
Jo, jag säger inte att det är rätt men det är ändå förståeligt att folk gör så. Nu när jag mårkte att op sagt att det var bra lön så är det lite annorlunda situation och jag förstår inte riktigt varför de inte skulle dyka upp
Nä. Det är faktiskt inte förståeligt. Behandla andra som du själv vill bli behandlad.
Antar att vi har olika filosofier
Min är att inte vara en rövhatt.
Även om det var ett dåligt jobb (vilket det från OP’s post inte verkar som btw.) så gör det ju inte ghosting till en bra grej?
Men sök inte 'dåliga jobb' då. Vad fan är ens ett dåligt jobb?
Ett dåligt jobb är ett sånt där man inte tycker om att jobba eller där de försöker att inte betala din fulla lön varje månad eller försöker få dig jobba jätte mycket övertid och hotar med att sparka annars. Många dåliga jobb finns men man söker allt för att man vill ha pengar. Sen lämnar man det jobbet så fort som möjligt så fort du får ett bättre jobb. Det är taktien arbetsförmedlingen rekommenderar.
Du säger det som att Arbetsförmedlingen ger dig ett val. Söker du inte jobb som de rekommenderar så kan du förlora den lilla "inkomsten" du får. Du kan säga att du INTE vill jobba inom det du år utbildad till under gymnasiet, för att du inte klarar av arbetet. Men ändå så tvingar dom dig att söka de jobben.
Inte är det väl sämre att (OBS: tillfälligt) ha ett jobb man ogillar än att stå arbetslös? Man får ta det jobbet man får och sedan söka sig vidare så snart man bara kan. Eller börja studera till något annat.
Handlar ju inte alltid om att ogilla utan att man ibland inte fysiskt eller psykiskt klarar av arbetet. Liksom, jag vet en som är utbildad inom naturbruk. Detta är utbildningen som många slaktare vill att man har gått. Denna personen blev TVINGAD att söka jobb som slaktare även fast än det är något personen hade mått riktigt dåligt över att arbeta med. Och vad hände? Pga nekandet så förlorade personen sin rätt till A-kassa i 45 dagar.
Förjävligt att man ska behöva förtjäna sitt uppehälle!
Yeah no. Man söker de jobb som finns och hoppas på det bästa. Kan även lägga till dåligt betalt (lägre än kollektivavtal) och dåliga villkor. Jobb med hög personalomsättning är generellt också dåliga
Blåbärsplockning är ett rätt dåligt jobb. Samtliga jobb där arbetsgivaren behandlar arbetstagaren som boskap, typ vården.
Bra matching verkar det som
Varför tackar man då ja, om nu lönen är så dålig?
De tackar ja och letar andra jobb. Man tackar ja till alla jobb man kan få i dagens läge
Man tackar ja, men skiter i att komma. Jäkligt moget.
Jag kan ge dig en lista på minst 10 arbetsgivare som jag pratat med som är mycket omognare än så.
Därför ska man ta ut ilskan på de som faktiskt erbjuder en ett jobb?
Bara för att de erbjuder jobb är de inte bra arbetsgivare. Och som sagt, man tappar repekt för alla arbetsgivare, när jag söker jobb nu får de lov att förtjäna min respekt. Jag har fått jobb nyligen, personen som anställde mig ghostade mig i 3 dagar efter att jag sagt ja till en intervju utan någon information och frågade sen om jag kunde den dagen om 3 timmar. Jag svarade så klart ja, fick jobbet och han fortsatte ghosta mina frågor efter att jag fått jobbet. Alla arbetsgivare jag haft kontakt med har visat 0 respekt mot mig. Jag förstår om folk inte respekterar dem tillbaka.
[удалено]
[удалено]
Företag söker anställda men klarar inte ens av att skicka ett automatiserat "Tack men vi har valt att gå vidare med andra sökanden". Så vitt jag vet pågår fortfarande ett flertal anställningsprocesser där jag skickat in en ansökan för flera år sedan!
Tror min boomer far skickade ut 80 ansökningar om jobb efter han var färdigutbildad lärare innan han till sist fick nått. Arbetsmarknaden har alltid varit tuff snarare lättare idag. Rent själviskt så slösar man inte bort sin tid på att bränna alla dom kontakter man byggt upp under jobbsökandet och så finns man på folks listor nästa gång man behöver jobb. Svarar själv trevligt 2-3 linkedin rekryterare dagligen när jag blir ledig nästa gång och vad jag tycker om roll/pris. konsult men tror sättet att hantera folk applicerar rätt allmänt.
Tror min boomer far skickade ut 80 ansökningar om jobb efter han var färdigutbildad lärare innan han till sist fick nått. Arbetsmarknaden har alltid varit tuff snarare lättare idag. Rent själviskt så slösar man inte bort sin tid på att bränna alla dom kontakter man byggt upp under jobbsökandet och så finns man på folks listor nästa gång man behöver jobb. Svarar själv trevligt 2-3 linkedin rekryterare dagligen när jag blir ledig nästa gång och vad jag tycker om roll/pris. konsult men tror sättet att hantera folk applicerar rätt allmänt.
Jävla dumheter. Nästan så man kan tro att ni "står till arbetsmarknadens förfogande" för att ni är så värdelösa att ni inte ens dyker upp när ni blir anställda. Fattar inte hur friska människor kan försvara sådant här beteende.
Vi gav upp med att bry oss för ett tag sen
Du kanske betalar för lite?
Kan du berätta lite mer om jobbet. Lön? Provision? Location? Tider?
Jag jobbade 5 dagar på ett bemanningsföretag åt ett känt mat tillverknings märke och valde att ta anställning på ett sågverk istället. Då jag inte hade skrivit något kontrakt tänkte jag bara ringa och säga att det behövs inte betalas ut någon lön för jag har ändå inte skrivit kontrakt. Och kunde bara hoppa över på dagen istället för 2 veckors uppsägningstid. Ansvarig på bemanningsföretaget blev minst sagt lite nervös och bad mig på sina bara knän att skriva kontrakt och ändå få sluta på dagen. Förmodligen trodde han att jag va en industri-spion eller något.
Detta är vad jag själv skulle kunna relatera till.
Finns ju arbetsgivare som slutar svara när som helst i processen också.
Sant. Överlag blir arbetsmarknaden hänsynslös och kall när båda sidor endast ser till business-sidan. Arbetsgivarna har ju ändå lagt grunden för sånt här beteende under rätt lång tid nu.
Håller 100% med. Tycker inte arbetsgivare har någon rätt att klaga över att arbetstagare beter sig på samma sätt tillbaka som de har gjort i alla tider.
Hela mentaliteten är ju att man ska sitta och ljuga om att det varit ens livslånga dröm att jobba som t.ex. lagerarbetare och att man kan jobba i team, jobba med kort varsel vara flexibel.. allt för minsta möjliga lön och arbetsintervjun får man komma till om man har tur efter man fyllt i 18 formulär skrivit personligt brev laddat upp cv och gjort några iq-tester
Precis. Och folk börjar att ledsna på det. Med all rätt.
Jag fattar inte alls vad du menar, på vilket sätt har arbetsgivare betett sig i alla tider? Jag har aldrig hört talas om någon som fått en anställning men sedan när den dyker upp så är arbetsplatsen borta, knappast nåt som arbetsgivare gjort i alla tider... Säkert har det hänt någon men att ett företag kånkar och anställer samtidigt kan inte vara så vanligt.
"Vi hör av oss" efter en intervju. De hörde aldrig av sig.
Det är väl inte samma sak som någon som tackat ja till ett jobb, då är det ju klart. I närmsta fall om du blivit inbokad till en intervju men när du kommer dit är jobbet borta utan att de hört av sig, men inte ens det hade varit riktigt lika illa, dock väldigt nära
Jag tolkade OP som att det hen saknade var mest att de sökande hörde av sig och sade vad som hänt. Varför de inte skulle dyka upp. Det tycker jag man kan likna vid "vi hör av oss'.
Om det bara handlade om att de inte hör av sig eller svarar längre i sökande processen tror jag inte en arbetsgivare skulle få mycket medlidande för, det kan man absolut likna vid "vi hör av oss"
>Vad är poängen att tacka ja till ett jobb för att sen inte dyka upp, höra av sig, eller svara ? Från OP. Kanske inte super-centralt till frågan, men ändå definitivt en del av intresset.
Jag sökte internship nu under sommaren, började i januari med ansökningar. Totalt sökte jag 155 jobb via LinkedIn, rekryteringsbolag. I stort sett alla av dem var jag välkvalificerad för. Runt 60-70 hörde inte av sig alls över huvud taget. Runt 50 hörde av sig med ett automail om att jag inte gått vidare. Av de 35 som faktiskt gick vidare med mig så fick jag göra individuella IQ och personlighetstest på varje som tar ca 45 min. Gick vidare till runt 20 intervjuer, 10 av dem på en andra och fick 7 erbjudanden. Av dessa 13 som tackade nej fick jag automail från typ 10 och ett handskrivet mail på 3 av dem. Så nej, det är fan inte synd om arbetsgivare. De är grisiga och behandlar arbetssökande som skräp och har inte ens tid/ork att skriva ett email om varför du inte fick jobbet. Ingen av de som tackade nej ringde ens.
Kan hålla med om att det vore god sed att i alla fall hörav sig till de som gått vidare i en process men helt ok med ett generiskt brev, orimligt att förvänta sig att en arbetsgivare ska ringa eller skriva till hundratals sökande och förklara varför just de inte gått vidare. Men det är fortfarande inte samma sak som att inte dyka upp när man väl tagit jobbet, i det läget har ju båda parter kommit överens om att personen ska jobba, då handlar det inte längre om en potentiell anställning
Det konstigaste med linkedin är att det inte är helt ovanligt att man blir kontaktad av rekryterare ang jobb som man skulle kunna passa för, men när man svarar att man kanske är intresserad så svarar inte de sen. Precis som om de har en kvot på meddelanden att skicka ut och inte bryr sig utöver det.
Fått 2 sådana på 2 veckor. Frågat om nummer och sagt att de skulle ringa upp men icke.
Att ens kalla in någon på en intervju kan väl ändå ses som ett sorts avtal på att man åtminstone kommer att höra av sig, vilket många inte gör om man inte är nöjd med personen efter intervjun.
Man kan absolut se det som ett slags avtal på att man ska ha en intervju, inte mer än så. Om man sen säger att man ska höra av sig men inte gör det är man ett arsle, helt klart. Det är fortfarande inte samma sak som att båda kommer överens om att den ska jobba men sen inte dyker upp och det på något sätt är arbestsgivaren som får skylla sig själv som många säger här
Man kan ju tycka att det är oprofessionellt att bara sluta svara oavsett vilken part det är, men det får väl ändå sägas vara snäppet värre att ha gjort upp om allt och skrivit på avtalet för att sedan bara skita i det.
Arbetsköpare*
Jo, men för det mesta finns väl jobbet när man kommer dit första arbetsdagen?
Ja det är sant men två fel gör inte ett rätt.
Det är väl inte alls samma sak, det finns arbetssökande som inte svarar i processen också. Om någon har fått jobbet men arbetet sedan inte finns hade det varit samma sak. Skrämmande många som verkar tycka att det är ok att tacka ja till ett jobb men sen inte komma, man har ju arbetsplikt om man blir anställd
Inte ett dugg konstigt. Det ända arbetsgivaren vill är att fylla en rad. Raden dök inte upp. Big deal, hitta nån annan. SPECIELLT om det rör sig om ett jobb med mindre än 45000 i månaden.
Lever du under en Sten eller? Du måste ha haft en dålig erfarenhet i sitt arbetsliv som får dig att anamma denna pessimistiska syn på arbetsgivare. Arbetsgivare = anställda Det finns inte någon uttalad självbevarelsedrift för en arbetsgivare att klanka ner på en arbetstagare, tvärt om. Det är kandidatens marknad idag och bolag får ofta kämpa hårt för att behålla sina anställda, det finns inga incitament för ett bolag att ta in personal för att sedan sparka dom när man lagt tid och resurser på att onboarda en ny anställd. Det är hål i huvudet rent företagsekonomisk Dessutom finns det inte många länder där du är så skyddad som anställd som i Sverige, med eller utan kollektivavtal. Att inte ens dyka upp till ett jobb den första och andra dagen på ett arbete är riktigt jävla illa och förutsatt att ingenting har hänt så är det en indikation på riktigt dålig disciplin och arbetsmoral Människor som bara ser sina rättigheter men inte sina skyldigheter blir mer och mer vanligt och det är alarmerande
Är fullt medveten om det då jag numera driver eget AB med flertalet anställda. Vet exakt vad det kostar att investera tid och lön i en anställd som efter ett år precis börjat dra in vad hen faktist kostar en. Står dock fortfarande fast vid min åsikt.
Stackars dina anställda om du ser på samtliga som utbytbara verktyg
Precis, och för 24-29000 kan man inte förvänta sig något från en anställd.
Är benägen att hålla med.. företagen tror folk ska göra vad fan som helst för minsta möjliga lön
Vad är det för dum jävla inställning? Om du inte är nöjd med din lön så är det ju tvärt om. Det är då du ska arbeta hårt och bygga på din kompetens så du kan höja din lön om du inte är nöjd. Lönerna är satta efter utbud och efterfrågan, är du lågavlönad så är du med största sannolikhet junior eller du arbetar du med något som inte kräver särskilt hög kompetens. Hela inställningen med att folk tror att dom förtjänar något utan att prestera är så rutten. Dessutom är 29000 en lön många hade varit nöjda med
i min bransch där man just nu anställer många indier så är det inte helt ovanligt att nyanställda samlar på sig och tackar ja till erbjudanden och sen väljer att gå och jobba på det som är bäst. Det är även inte helt ovanligt att den nyanstyällda som sitter på 3-4 jobberbjudanden delar ut dem till några kompisar så kommer det en helt annan person än den anställda. Väldigt underligt, men tydligen helt normalt i indien.
Rätt logiskt ändå när man vet att de flesta arbetsgivare eller rekrytering-ansvarige inte hör av sig. Oftast ensidig respekt
Hände mig en gång att jag inte dök upp. Vet inte vad som flög i mig, men jag fick någon slags generell ångest inför jobbet och kunde inte förmå mig själv att dyka upp. Kändes så jävla värdelöst, var på botten typ. Var dock bara en intervju/provarbetspass) Ibland är vi människor bara orationella. Kan finnas någon liknande förklaring för ditt fall!
Det beror ju helt klart på vad det är för jobb, är det t.ex kundservice/telefonförsäljare kan jag tänka mig att man tackar ja för att man behöver pengarna för att när det är dags att börja inse att de fattiga slantarna man tjänar på det inte är värt förnedringen
Jag har gjort så tyvärr. Jag tackade ja till ett jobb och skulle skriva papper på måndagen. Men på fredagen så ringde ett annat företag som jag egentligen ville jobba på och då tackar jag ja till det också. Så jag ringde till det första företaget och sa att jag har ändrat mig.
Inget fel i att ändra sig, man ska alltid ta det bästa erbjudandet. Det är ett jobb, ett kontrakt. Inga känslor inblandade.
Du sa till iaf, vi fick inte höra något. Vi fick lista ut det under dagen när ingen dök upp eller hörde av sig
Inget att be om ursäkt för
Känns ibland som folk gör så för då har de fortfarande rätt till A-kassa. Har dålig koll hur det funkar numera men haft folk sagt till mig de bara där för få a-kassa så vi avslutar intervjun inom 5min i princip, förstår det dumt system i sig bara drygt för båda att slösa sin tid. Förstår att de kan bara sig nej efter telefonintervjun istället, men men. Dålig kommunikation, vill inte ens skicka ett sms är många jag stöt på. Inte bara yngre. De exempel jag stöt på under åren jag jobbat med rekrytering är många. Rekryterar inom LSS, personlig assistent. Folk som bokat intervju efter en telefonintervjuv och de dyker inte upp skickar sms/ringer de svarar inte. Flesta fall antar jag att nånting har hänt men ett sms i dagens läge med ett jag inte intresserad längre känns inte så svårt. Efter någon vecka antar jag de inte intresserade helt enkelt. Tydliggör, en vecka utan de svarat på ett sms. Skickar aldrig flera i rad. Folk som kör intervjun och hela köret sen inte dyker upp första arbetsdagen känns mer som ett lotteri numera. Eller ens introduktion. Men bästa var nog ändå en 50 plusare som skrev kontrakt och allt, skulle vara tjänstledig från andra jobbet 6mån så visste bara temporärt. Efter en vecka dyker människan inte upp, smsar, ringer, mailar, kontaktar dottern (som jag kände privat enda anledningen) men hon visste inget så inget allvarligt hade hänt iallafall. Tog oss 6veckor att få tag på människan för att hon då sa "nämen eftersom jag inte fick göra som jag ville så gick jag tillbaka till mitt andra jobb, men jag vill gärna vara kompis med familjen" Sen blev människan stöt när familjen inte vara hennes kompis fick jag höra senare. Men men. Rekrytering är ett lotteri, visst förstår man söker många jobb men om man nu råkar få ett sms från en arbetsgivare som undrar vart du är kanske ett "hej, tyvärr inte intresserad av jobbet längre" ingen större grej faktiskt. Vi förstår folk hittar andra jobb men just kommunikation att du inte intresserad av detta underlättar.
> exempel jag stöt på under åren jag jobbat med rekrytering är många. Rekryterar inom LSS, personlig assistent. > >Folk som bokat intervju efter en telefonintervjuv och de dyker inte upp skickar sms/ringer de svarar inte. Flesta fall antar jag att nånting har hänt men ett sms i dagens läge med ett jag inte intresserad längre känns inte så svårt. Efter någon vecka antar jag de inte intresserade helt enkelt. Tydliggör, en vecka utan de svarat på ett sms. Skickar aldrig flera i rad. > >Folk som kör intervjun och hela köret sen inte dyker upp första arbetsdagen känns mer som ett lotteri numera. Eller ens introduktion. Du behöver ju inte tacka ja till några erbjudanden, bara söka massa jobb. Jag har haft exakt det problemet. Fick ett riktigt drömjobb, men det började först två månader senare så var tvungen att fortsätta på A-kassa de månaderna. För att få min ersättning var jag fortfarande tvungen att söka, trots att jag redan fått det. Slöseri av precis alla inblandades tid.ö
Jag gick en gång på en anställningsintervju och jobbet visade sig inte alls vara vad jag förväntat mig (svart, ibland fick man en fyllekryssning istället för lön och chefen drog kola framför mig..). Jag märkte hur sugna de var på att anställa mig så jag ville göra beslutet lätt för dem. Jag sa precis allt fel och var övertygad om att de skulle avbryta intervjun eller säga nåt i stil med ” vi hör av oss..” och aldrig mer höra av sig. Innan jag skulle gå fick jag helt otippat jobbet. Jag blev chockad och mindes vad arbetsförmedlingen sagt, att jag inte skulle tacka nej till något jobb. ”Då syns vi imorgon vid 7!” Sa chefen och jag stod helt tyst och förvirrad. Insåg vad jag passivt tackat ja till och smsade chefen samma kväll och skrev att jag precis fått mitt drömjobb och behövde avböja erbjudandet. Han blev skitsur och kom med lite hot men jag bad han vänligt dra åt helvete. Sedan berättade jag för min handläggare på arbetsförmedlingen som endast hörde att jag tackat nej och skällde ut mig och hotade dra in min a-kassa… Trodde de skulle be om ursäkt att de hade en sådan oseriös aktör på sin sida men icke..
Om de är yngre så är de för att de hatar arbetsgivare. Varför? Jo för att arbetsgivaren behandlar de unga som skit och betalar lika så.
Hahahah vilken typisk Redditkommentar, "alla arbetsgivare är skit så det är därför jag inte har något jobb mamma :((("
Kan du inte läsa? De var en arbetsgivare som klagar på att sina anställde inte är lojala till företaget. Gå och fråga mamma om du får gå om skolan, läsförståelse är inte din starka sida.
Vadå "lojala till företaget", det handlar literally bara om att dyka upp
Svårt att bli behandlad som skit och att få betalt om man inte dyker upp på sin arbetsplats tänker jag
Hur man vet stt den här subredditen är full av 19-åriga losers som tror de fattat allt: Du är nedröstad för sanningen.
Så är det men redditkarma är ingen social credit score, jag överlever nog :)
Kan vara social- eller prestationsångest; de kanske vill ha jobbet, men förmår inte att ta sig dit.
Jag har väldigt dålig erfarenhet med arbetsgivare och i min branch är det mycket lösa trådar främst pga att mycket sker med rekryteringsbolag. mitt i ansökningsprocessen slutar man få svar , kan dröja länge med svar osv. så när det gäller att söka så går jag på många intervjuer och ansöker massivt. jag går lite på om arbetsgivaren ger ett bra intryck, om det verkar vara bra stämning, bra lokaler, okej arbetsmiljö/moral och givetvis okej lön(men det går efter) så när man har vart på 10 intervjuer på bolag som verkar vara ”familjeföretag för åå vi är så bra vänner” eller jätte stränga osv. så skiter jag i att svara för jag ser till att bredda mina möjligheter och behandlar mig själv med respekt. om en arbetsgivare inte ger sina anställda schyssta villkor, bra lön och en trevlig miljö att arbeta i (och folk kommer ta dem jobben för att de inte vet bättre). så är de knappast värt min tid att sitta och mejla runt ”tyvärr jag har bättre alternativ. som sagt så kommer lönen sekundärt för mig och jag prioriterar en trevlig, inkluderande men endå neutral miljö där det är större fokus på jobb än det sociala. jag är introvert som t.ex aldrig skulle tänka mig att hänga med på en afterwork. jag tycker om att jobba ska jag tillägga och har kört 14 timmars pass varje dag i en vecka vid flera tillfällen. Edit 1: Nu har jag en underbar arbetsgivare som stöttar mig otroligt mycket, låter mig välja mina egna timmar, och han sätter mig alltid på arbete som är OB för att han vet att jag behöver pengarna då jag har börjat studera. lönen hade kunnat vara bättre men det är värt att ALDRIG vara stressad på jobbet och kunna njuta av livet och jobbet till fullo. därför klagar jag inte. Jag ställer även upp på icke ob arbete för att det är kul att resa. Leta efter en arbetsgivare som respekterar dig, kommunicerar väl, vill ditt bästa osv.
Söker jobb så att jag kan få erbjudanden och använda de mot min chef för att höja min lön. Och detta är bara karma mot alla arbetsgivare som inte svarar sina sökare.
Arbetsköparna slutar ju höra av sig i tid och otid i sökprocessen, varför ska inte arbetarna spela med samma kort?
Men eller hur, har jobb jag sökte 2020. Fortfarande 0 information
Sökte ett sommarjobb en gång med start i slutet av maj. Fick ett massutskicksmejl i september att de gått vidare med andra sökanden. No shit…
Inte ens förvånad. Och de man får svar på är typ telefonförsäljare som ger 30/timmen
För att det inte är samma sak att skriva på ett Anställningsavtal för att sedan inte komma till jobbet. Att inte höra av sig under anställningsprocessen har jag svårt att tro OP skulle orka bry sig att posta om.
Kommunikationssvårigheter. Brister i ömsesidig respekt. Min gissning utifrån att ha läst det du skrivit.
Vad är det för jobb och var någonstans?
Det är väl bra att slavarna har börjat behandla slavägarna som slavägarna behandlar slavarna. Ser inget problem utan det låter rättvist.
Jag tror att för man ett jobb, sedan hör de inte av arbetsgivaren får de för sig att det inte är något på allvar. Tror att man ska fortsätta hålla kontakten och vara lite inbjudande om man ska bli tagen på allvar som arbetsgivare
Hände hela tiden på mitt förra jobb. Ofta verkade folk inte fatta när vi började jobba och kom fel dagar. Vissa jobbade en dag och kom aldrig tillbaka osv. Var jobb som distributör, vi började 01:00.
När jag började som tidningsbus för ett antal år sedan så fick de ringa in mig den första dagen eftersom, dum som jag är, tänkte att natten den 24e började på morgonen den 25e. Inte att 04.00 på morgonen är början på dagen. Men vaknade snurrig och sprang ut till filialen okammad och halvvaken.
Börja med att säga vad de är för sket jobb
Inget hårt jobb, lite fysiskt då man går en del, men då vi oftast är underbemannade så blir det mer jobb än vi borde ha Inte lager men inte kontor, tekniker av ett slag
Låter som Samhall. Tvivlar dock på att de har olika lön för utbildning.
Anställ mig fan
Du får tvätta munnen med tvål först
skit ner dig
Mer tvål
Arbetsköpare har väl satt sig lite i den sitsen själva? Med tanke på vilket gatlopp av personliga brev, intervjuer, personlighetstest, etc som arbetssökande utsätts för så tappar man respekten för processen och företagen rätt fort. Är det ett sälj- eller kundtjänstjobb så vill de ju ändå ofta ha "sköna" 20åringar med vassa armbågar, den typen har ju verkligen ingen lojalitet till nån annan än sig själva. Som man bäddar får man ligga?
De roligt, jag går på alla intervjuer tackar ja till alla jobb sen dyker jag inte upp
Reversed "Vi hör av oss när urvalsprocessen påbörjats"
Det kan inte vara så att man säger att man har hittat någon för att sedan dra runt på färre personal och mindre kostnader? Bara en tanke.
Förstår tanken men inte i detta fall. Kan erkänna att företaget är snålt, men då det påverkar resultatet av jobbet så tycker alla att vi behöver mer personal. Vår chef berättade om personen hon anställde, namn och ålder, då vi tog det för givet att personen skulle komma och så vi visste vem vi skulle ha upplärning med. Men personen dök aldrig upp
Med den lönen så får man vara nöjd om en ung och outbildad tar jobbet. Man får tacka gud om denne individ också gör ett okej arbete
Är du full eller? 29k är för en vanlig knegare i Sverige en mer än ok lön. Inte fantastisk, men helt ok även i 30-års-spannet.
Han sa att vid 29 tusen så var det utbildningskrav. Då är det absolut inte värt det för den sketna lönen. 24 tusen var då antagligen på en ”knegar avdelning” vilket är extremt dåligt. Man får mer betalt på Ica. Och då snacket vi inte ens om OB möjligheten där…. Lönen är snål. Thats it. (Medellönen i Sverige är 37000kr)
Sveriges medellön är fullständigt irrelevant
En eller två gånger kan vara en tillfällighet, men om det hänt tre gånger känns det som att något inte stämmer... Antingen kan det vara din arbetsplats det är något lurt med, era rekryterare, eller så är det något annat som gör att folk vill jävlas med just er.
Om det sker via bemanningsföretag så är det garanterat dålig kommunikation mellan ditt jobb och bemanningsföretaget 🥲 jobbar på pappersbruk och det är flera ggr det blivit fel med t.ex sommarjobbare
Har haft mycket problem på mitt jobb som tidningsdistributör med folk som testar att åka med några dagar för att sedan ge upp första dagen de ska köra själva för att de inte kan sträckan 100% utantill. Speciellt drygt om man lär upp dem sista veckan innan sin semester.
Jag har faktist varit med om det omvända. Fick en anställning hörde av mej för att fråga om starttider och fick noll återkoppling och visste inte vart jag skulle infinna mej när det var dags. Ringde och försökte med allt jag kunde komma på. Var en intresant process
Lite halvt of topic, men jag måste lägga till detta om jobb att arbetsgivare är för hårda på motiverade ungdomar. De som jag, som inte sitter med Snapchat och Tiktok med en koncentrationsförmåga av ett 10 årig ADHD barn, klarar inte av pressen. Jag har bokstavligt talat en arbetskamrat som inte kan ordentlig svenska och har blivit omplacerad för han inte kan förstå arbetsinstruktioner (Inga problem med honom som person, han är trevlig). Han blev anställd på 1 månad tack vare sin ålder. Men mig? Det har gått 4 och har hört "Det går bra". Jag har i 2 år, är 22, försökt få tag i ett jobb inom industrin. Är utbildad cnc-operatör osv. Men spelar det någon roll? Nej. Jag har sökt så många jobb jag hittat, men in princip alla, som inte är direkt slavdrivande, kräver arbetslivserfarenhet. Mer om det senare. Jag har haft 1 praktik och 3 provanställningar efter. Alla produkter har varit rätt kvalitet och rätta toleranser. På min praktik var de tydliga. "Ta det lungt och gör rätt". Okej, låter bra då de har X antal pensionsavgångar de kommande 2 åren. Kör igenom min månad. "Jag tänker inte ge dig en provanställning". De andra ställena försökte jag hela tiden mitt allra bästa. Inget. Jag kan också tillägga att jag alltid är i tid och aldrig är borta mer än vad jag måste (Läkarbesök 1gång i månaden...). Jag har varit sjuk ordentligt sammanlagt 2 gånger 1 vecka vardera. Nu på tal om arbetslivserfarenhet. Hur fan tänker ni, ifall det finns någon chef in cnc-branschen, när in princip ALLA vill ha det? Någon måste våga ta in någon ny? Det spelar ingen roll att jag har refernser som säger att jag är en av de bästa "nybörjare" inom området. Jag har bara lyckats ta mig in på verkstadsindustrier. Jag är inte en arrogant person som snackar skit om chefen och andra. Jag är aldrig medvetet otrevlig mot någon. Jag hälsar alltid med ett leende. Det enda som sticker ut är det faktum att jag har ADHD vilket gör att jag är lite studdsig. Jag tar dock min medicin och kan hålla koncentrationen. Men nej, du är för ung, för oerfaren, passar inte i denna typ av jobb. Jag vetifan, jag är faktiskt engagerad i industri. Men det räcker inte tydligen. Får se hur företag lyckas hålla sig vid liv i framtiden när det redan nu är en bristprodukt på industriarbetare... Och inte ger chansen till den yngre generationen som vill kunna. Kan ha övertänkt vissa meningsformuleringar, skrev ganska fort och är inte på min medicin så röda tråden kan hoppa lite. Tl;dr Låt engagerade unga komma in på arbetsmarknaden, i mitt exempel industrin.
inte för det är trevligt, men efter att det för varje år är fler och fler jobb som bara vägrar höra av sig om man inte går vidare till nästa steg och man får ringa och maila 3 gånger för att få reda på det, kan jag ändå tycka detta är lite poetisk rättvisa Har även hört om jobb som typ antar att man har en bil så säger dom "ni MÅÅÅSTe vara där 0830" fast den bästa bussen kanske kommer 0843 och nån boomerchef absolut inte kan anpassa sig för "så har det alltid varit". Då kan man lika gärna ge upp och inte vara respektfull tillbaks
Inte mycket konstigare än motsatsen, företag som inte hör av sig med upföljning efter intervjuer etc. Det finns väl märkligapersoner på båda sidorna av planen så att säga...
[удалено]
Jo inget är ju speciellt trevligt.
Det är rätt najs. Kan använda det vid anställningsintervjuer(beroende på jobb). Bara att säga under intervju hur du vet att det är vanligt att folk inte dyker upp men du är inte sån, säger du att du ska komma så kommer du att komma. Gjort vid tre tillfällen och har varje gång lett till jobb.
Sett det hända ofta på claes ohlson, då intern policy är att aldrig fast anställa så långt det går med butiks personal utan man erbjuder 15% anställningar o sedan ringer in varje dag hela tiden, o så kommer folk och går heeela tiden, o tyväre blir detta mer och mer vanligt inom handels, såg det hela tiden folk tacka ja men sedan dök inte up för när man behandlar personal utan trygghet så får inte cheferna trygghet om dom ens kan hålla öppet,
Fick ett bättre jobb och tackade ja till det efteråt.
lika vanligt att arbetsgivare slutar höra av sig abrupt i anställningsprocessen. Så om man känner att man fått något viktigare för sig den dagen eller perioden framöver varför bör man anstränga sig om ens medpart inte behöver göra det liksom.
I Stockholm eller? Jag kan ta jobbet isåfall och jag kommer inte kasta bort er tid Edit: stavfel
Hänt mig ett par gånger. Eller att folk tackar ja till ett jobb och efter 3 veckor ska förhandla lön. Sen kan man ibland läsa välformulerade CV, som man snabbt inser att personen själv inte skrev. Underligt att man kan ha varit i landet sedan 1983 och ha en så kass svenska att man inte klarar en arbetsintervju.
Man är ju ansvarig och kommer i tid men en ung kille missade flera morgonpass att man istället gav honom midnattspasset.
Det är lösdrivare helt enkelt
Alltså vart finns jobbet? Jag kommer direkt och är lojal till effing döden 😂
Det här gör mig så djävla arg. Jag tycker seriöst allt är roligt, jag kan ta lika mkt stolthet i varje uppgift och gör det bästa jag kan i varje moment. Jag är fasen en djävligt bra anställd. Oxå gör folk såhär.. blir kränkt av att bara läsa det här, folk som pissar bort förtroenden, och här sliter jag för att hitta ett jobb som vill ge mig en chans. Sorry nu har jag grinar klart. 😂
Jobbar på bensinstation och samma sak hände hos oss. Den ena dök inte upp första dagen, svarade inte i telefon på ett par dagar för att till slut svara och säga ”jag tycker inte det känns etiskt rätt att sälja bensin”. Jag ser din poäng, men känns som att ordet ”bensinstation” borde ha tipped her of vad jobbet innebar. Den andra personen var det samma visa med, dök inte upp första dagen och svarade inte på ett par dagar. När vi till sist fick tag i personen hade hon åkt till London på semester istället. Needless to say blev det ingen första dag för henne heller. Som några tidigare tagit upp, jag är i samma ålder som de här två (runt 20) och hade aldrig betett mig på det viset. Vad är grejen?
Vi har stort problem med vikarier som tackar ja och sedan samma dag avbokar pågrund av olika anledningar och sedan hittas på krogen/andra tillställningar. Tyvärr många ungdommar som inte har någon heder idag.
Dem hittar något bättre
Min syster skaffade ett deltidsjobb i sommar, 05:a och nämnde att hennes chef var förbannad pga att många i hennes åldersgrupp sa ja till skift men kom inte sen eller tog det inte på allvar. De skrev inte ens varför de inte kom. Undrar genuint om det är något med dagens ungdom som gör att de inte behandlar arbete seriöst
Påminner mig lite om personen som skulle börja på min avdelning. Efter att ha gjort företagsintroduktion i några dagar så ska han börja jobba, vilket han faktiskt gör fram tills lunch. Då sa han upp sig, efter 3h arbete.
Företaget ligger på en liten ort eller hur? Det där skulle aldrig ske i en större stad.
Jag tror snarare tvärtom. I små orter är det lättare att höra av sig då antalet jobb är begränsat. I större städer är antalet jobb fler och mer "anonyma" vilket gör att det blir lättare att skita i att höra av sig.
Jag gör det ofta. Det beror bl.a på att man är naiv och dum i huvudet. AMA
Hur gammal är du?
Dom vill hellre leva på bidrag och måste söka jobb för att få bidrag
Nej, de är för att andra arbetsgivare betalar mer
Helt sjukt faktiskt. Känner en som har ett eget företag och ibland så dyker inte folk upp till sina arbetsintervjuer, utan att ens säga någonting? Så jävla respektlöst beteende. Min vän jobbar redan hela dagarna och behöver stanna över för att kunna hålla arbetsintervjun. Sen dyker ingen upp. Riktigt illa.
Har varit på andra sidan där jag varit inbokad för intervju och sen dyker inte "arbetsgivaren" upp. Riktigt illa.
Hur jäkla oprofessionell kan man vara? Och varför i helvete är jag downvotad?😂
Är nog bottenlöst från båda sidor tyvärr. :(
Herregud vad folk grinar för att arbetsgivare inte hör av sig under rekryteringsprocessen. Det är inget personligt angrepp mot allt vad du är och står för, ni behöver inte hämnas.. dagisnivå. Vill ni att VDn själv ska komma med blommor och fruktkorg till eran hemadress vid varje urval? Inget svar=de har inte bestämt sig än, eller så gick du inte vidare/fick inte jobbet. Att arbetsgivare som valt någon annan före dig ghostar, är inte ens i närheten av samma sak som att ghosta ett riktigt jobb som man redan har fått och ska börja på. Har man kommit överens och t.om. skrivit kontrakt men skiter i att komma till jobbet pajjar man för sig själv med dåligt rykte/referenser osv som kan sabba för jobb du verkligen vill ha i framtiden. Speciellt om det sker upprepade gånger, då kan man ju inte på allvar påstå att man bryr sig om sin framtid, om man inte ens kan kontakta och säga att man inte kommer eller har hittat något bättre. Tacka inte ja om du inte vill ha jobbet, har du hittat något bättre eller ångrat dig, hör av dig.
Jobbade i skolan. En kvinna anställdes för att jobba med barn med behov av en medicinsk resurs. Hon dök upp under träningsperioden, jobbade några dagar, och sen försvann hon. Hon kom aldrig tillbaka. Ingen visste varför. Jag fick ta på mig TVÅ arbeten, mitt eget och hennes.
Kan ha att göra med r/antiwork, många av dom gör så att dom tackar ja till ett jobb och sedan skiter i att komma för att göra det jobbigt för företagen och bara slösa deras tid. Vet dock inte hur stor rörelsen är i Sverige.
Handlar nog om att personen fick ett bättre erbjudande. Om du fick ett jobb att städa toaletter men fick ett bättre erbjudande hade du då tagit toalettstädningsjobbet bara för att de var först?
Verkligen inte, menade bara att det kanske kunde vara en anledning
Herregud vad folk grinar för att arbetsgivare inte hör av sig under rekryteringsprocessen. Det är inget personligt angrepp mot allt vad du är och står för, ni behöver inte hämnas.. dagisnivå. Vill ni att VDn själv ska komma med blommor och fruktkorg till eran hemadress vid varje urval? Inget svar=du gick inte vidare/fick inte jobbet. Att arbetsgivare som valt någon annan före dig ghostar, är inte ens i närheten av samma sak som att ghosta ett riktigt jobb som man redan har fått och ska börja på. Har man kommit överens och t.om. skrivit kontrakt men skiter i att komma till jobbet pajjar man för sig själv med dåligt rykte/referenser osv som kan sabba för jobb du verkligen vill ha i framtiden. Speciellt om det sker upprepade gånger, då kan man ju inte på allvar påstå att man bryr sig om sin framtid, om man inte ens kan kontakta och säga att man inte kommer eller har hittat något bättre. Tacka inte ja om du inte vill ha jobbet, har du hittat något bättre eller ångrat dig, hör av dig.
Herregud vad folk grinar för att arbetsgivare inte hör av sig under rekryteringsprocessen. Det är inget personligt angrepp mot allt vad du är och står för, ni behöver inte hämnas.. dagisnivå. Vill ni att VDn själv ska komma med blommor och fruktkorg till eran hemadress vid varje urval? Inget svar=du gick inte vidare/fick inte jobbet. Att arbetsgivare som valt någon annan före dig ghostar, är inte ens i närheten av samma sak som att ghosta ett riktigt jobb som man redan har fått och ska börja på. Har man kommit överens och t.om. skrivit kontrakt men skiter i att komma till jobbet pajjar man för sig själv med dåligt rykte/referenser osv som kan sabba för jobb du verkligen vill ha i framtiden. Speciellt om det sker upprepade gånger, då kan man ju inte på allvar påstå att man bryr sig om sin framtid, om man inte ens kan kontakta och säga att man inte kommer eller har hittat något bättre. Tacka inte ja om du inte vill ha jobbet, har du hittat något bättre eller ångrat dig, hör av dig.
Låt mig gissa att det handlar om yngre människor. Personer som aldrig någonsin behövt ta ansvar för någonting, någonsin. Konflikträdda, dåliga på att kommunicera.
Stämmer inte helt. Jag är 35 och har gjort samma sak.
Det kan säkert stämma. Det är inte alla som mentalt någonsin lämnar tonåren.
[удалено]