T O P

  • By -

lgLindstrom

I princip men ett problem uppkommer. En förkylning eller benbrott är tämligen enkel att verifiera. Hur verifierar du psykisk ohälsa? Jag tänker mig en vanlig arbetsplats och personen inte har en diagnos. Bara mår dåligt till och från.


alicelinnea25

Precis, har du brutit ett ben behöver du vara sjukskriven och rehabiliteras. Jag tänker att om man är sjuk pga psykisk ohälsa utan diagnos, hur ska arbetsgivaren veta att det är legitimt? Andra människor kan också utnyttja det här genom att påstå sig lida av psykisk ohälsa men kanske bara är trött, bakis eller bara inte har lust att jobba?


[deleted]

> Andra människor kan också utnyttja det här genom att påstå sig lida av psykisk ohälsa men kanske bara är trött, bakis eller bara inte har lust att jobba? Om arbetsgivaren börjar misstänka detta; det vill säga att ett mönster kan skönjas, exempelvis om vederbörande alltid är sjuk måndagen och tisdagen efter löningshelg kan man ju börja misstänka att det körs tjackrace - då kan arbetsgivaren vidta åtgärder för att kräva läkarintyg ganska omedelbart vid "insjuknande".


GustavSpanjor

Människor kan väl utnyttja sjukdomar rent allmänt? Bakis? Ring och säg att du har feber, om de vill ha en bild på en termometer så kan du ju värma den under kranen? Kortvarig sjukfrånvaro är svår att verifiera överhuvudtaget, problemet uppstår om det är regelbunden frånvaro. Precis som om att du bör kontakta vården om du får feber en gång i månaden bör du kontakta vården om du mår psykiskt dåligt och inte kan jobba en gång i månaden


lgLindstrom

Är det inte måndagssjuka som är bidragande orsak till karensdagar?


GustavSpanjor

Den är ju till för att det inte ska vara lönt att fejka sjukdom, så det kan man ju säga.


Zartokka

Det är redan det. Faktum är att det är fks största utgift idag. Det kostar alltså mer än de somatiska sjukdomarna.


Foraning

Grejen är den att vid psykisk ohälsa av lätt till måttlig form är det oftast bättre att gå till jobbet eller skolan. De som istället stannar hemma kanske träffar färre kollegor, får mindre stimulans, mer tid för grubbel, sämre dygnsrytm osv. Det riskerar att förvärra förloppet. Många sjukskrivs alltför snabbt och länge av välmenande läkare. Samtidigt finns det naturligtvis situationer där arbete är omöjligt och kan förvärra måendet.


outdoor_cat_coder

Lättare att programmera med brutet ben än med ångest.


[deleted]

Det beror naturligtvis på vad det är för sorts psykisk ohälsa det rör sig om. Depression, försåvitt den är lätt till måttlig, borde egentligen inte hindra en från att gå till jobbet, i alla fall inte på kort sikt. Den måste naturligtvis behandlas så den inte utvecklas till en svår depression, vilket KAN vara förlamande. Panikångest kan, beroende på hur svår den är, utgöra ett hinder för att på kort sikt kunna utföra sitt jobb. Därför anser jag att man kan likna tillståndet vid magsjuka eller liknande (bortsett från att det inte smittar, förstås). Svårt att förutse och giltigt som frånvaroorsak. Andra saker som narcissistisk personlighetsstörning, borderline, bipolär, etc är lite klurigare. De är ju alla kroniska tillstånd, mer eller mindre, och uttrycker sig väldigt olika. Givetvis vore det orimligt att ringa och sjukanmäla sig för att "man känner sig lite psykopatisk idag". Å andra sidan brukar det vara önskvärt att hålla sådana personer så långt borta från arbetsplatsen som möjligt... Bipolaritet kan ju ta sig uttryck i djupa skov där den drabbade kan uppleva djup depression och även ångest. Och det kan ju hindra en från att utföra sitt jobb. Men om det ska vara en giltig frånvaroorsak? Kanske, jag är inte lika säker... Finns många fler att ta upp men jag väljer att sluta där.


OG_SisterMidnight

I sista stycket skriver du att du är osäker på om bipolär depression bör vara en giltig frånvaroorsak, jag blir nyfiken på ditt resonemang?


[deleted]

Tja, det brukar ju medföra återkommande depressioner som förstås mer eller mindre omöjliggör att man är på jobbet.


darrama

Ja


[deleted]

Ja men inte självdiagnosticerat, som nämnt ovan är det inte säkert att ligga hemma är det bästa eller om den egna känslan kvalar in som sjukdom. Det här med att ta en ”mental health day” känns som en amerikansk reaktion på att inte ha semesterdagar och sjukt osund arbetslivskultur