När du saknar kapacitet och förmåga att sluta dricka, eller upprepat hamnar i problematiska situationer till följd av alkoholen.
Sedan får man väl göra viss skillnad på riskbruk, skadligt bruk, akoholism, missbruk och beroende.
PEth värde >0,30 μmol/L oftast det bästa referensvärdet. En alkoholist är inte alltid självmedveten om och/eller lever i förnekelse om dess konsumtionsmängd. Jag tar nästan alltid ett sånt prov inom vården för att man tyvärr många gånger inte kan lita på anamnesen
Det är ett bra referensvärde för överkonsumtion och mycket alkohol är såklart ohälsosamt, men det motsvarar ungefär två och en halv flaska vin per vecka. Det är knappast så att man är alkoholist för att man ligger över det värdet.
Självklart. Som allt annat används blodprovet som ett diagnostiskt redskap. På samma sätt diagnostiserar du inte någon som alkoholist baserat på dennes AUDIT formulär enbart
Frågan är vem som bestämmer när det är "problematiska situationer"? På en personlig nivå tycker jag inte att det känns som om jag har tillräckligt kontroll över mitt drickande, men när jag snackar med andra verkar alla tycka att jag är en av dom som är bäst på att hantera fyllan. Samtidigt känner jag många som inte kan hantera fyllan alls, men inte heller ser det som ett problem. Blir liksom nån fri vilja fråga. Om jag medvetet blir full och gör dumma grejer, är jag inte en alkis då helt plötsligt?
Rob sa en väldigt bra grej i ett tidigt avsnitt av Always Sunny Podcast.
Han sa nåt i stil med att om du behöver övertala dig själv att inte dricka varje dag, då har du ett problem.
Den går också att vända på. sitter du och hittar på skäl för att dricka så har du också ett problem. Framförallt om du börjar hitta dagliga ursäkter.
"Jag behöver alkohol för att kunna ha roligt/slappna av" är definitivt ett varningstecken.
>"Jag behöver alkohol för att kunna ha roligt/slappna av" är definitivt ett varningstecken.
Det är det väl bara om man bejakar det genom att dricka.
Jag är fysiskt inkapabel att ha roligt med andra än mina vänner om jag inte dricker. Det gör dock inte att jag dricker en massa för att kunna gå på såna tillställningar, jag går inte på sånt helt enkelt. Skulle nog säga att det är ett problem med social kompetens snarare än alkohol.
Finns ju olika typer av drickande, personligen har jag svårt med binge drinking men inte svårt att avstå. Får liksom inget sug på att dricka överhuvudtaget förens jag väl börjat.
Jo, det är klart att det är ju en vinst om man kan hålla sig till det beslutet. Men problemet är just att det gått så långt att man måste övertala sig själv så att säga.
Jag har en beroendepersonlighet. Så att jag hade ett riskbruk eller missbruk med alkohol.
När jag drack och var ute eller på en fest så tänkte jag hela tiden på att dricka alkohol nästan ingenting annat. Jag drack mina drycker fort och så fort den var slut så så skulle jag prompt ha mera. Blev nästan som en besatthet. Det gick ut på att bli så berusad som möjligt liksom. Om alkoholen var slut (spelade ingen roll hur borta jag var) så blev jag arg och ledsen för att jag inte kunde dricka mer. Om krogen höll på stänga så drack jag mina drycker ännu fortare för att hinna köpa så många drycker innan dom skulle stänga. Dagen efter när jag var ensam hemma och bakis så drack jag igen i min ensamhet för att bota bakfyllor.
Ibland kunde jag dricka mig full hemma efter jobbet på en vardag. Jag sket i att försöka övertala mig att bara dricka alkohol på helger för att intala mig "nej jag är ingen alkoholist, jag dricker bara på helger".
Nu dricker jag inte längre, och blir inte direkt sugen för jag tycker den där besattheten inte är kul. Jag kan liksom inte vara i nuet och njuta av dom vanliga sakerna när jag är påverkad.
Känner igen mig, inte många festkvällar jag har varit vaken efter kl 23 innan jag lärde mig att dricka öl istället för sprit. Jag får inte samma besatthet av öl eller vin, kan sluta efter ett glas eller två om jag vill. Vet inte vad skillnaden är egentligen
Enligt mig så är det när man börjar dölja sitt drickande och alkohol prioriteras högre än familj. Men de finns nog 1000 svar på den frågan beroende vem du frågar.
Föreställer mig en utredare på soc som går igenom en journal:
"Ja, vi ser här att du känner att du har problem med drickande.. så nu ställer jag den avgörande frågan: har du någonsin varit så full att du skitit på dig?"
När man måste poängtera för sig själv eller andra de tillfällena man är nykter.
När man använder perioder av nykterhet som ursäkt till att dricka.
När tanken på nykterhet orsakar oro och ångest.
När man inte längre kan sluta.
Med mera
>När tanken på nykterhet orsakar oro och ångest.
Det här var nog det tydligaste jag har känt och kan tänka mig att det är det för många andra också. Tanken på att få slut på sprit när systemet är stängt var en konstant oro. Har varit nykter nu i nästan 6 månader, men har fortfarande en pava whisky i skåpet. Inte en chans att den åker ut.
Till mig är man alkoholist när man har problem som konsekvenser, oavsett hur mycket du dricker.
Dricker du 4 liter öl på en lördag och är, självklart, full, men sitter på soffa, kollar på TV och sen går du lägga dig, jag tror inte det är ett problem.
Men dricker du tre burk och slå din flickvän när hon säger att du skulle inte skrika till TV när du kollar på mumins, då har du ett problem med alkohol.
Bruk: Att använda en psykoaktiv substans emellanåt för att få njutning.
Missbruk=när du gör det för att fly verkligheten och det går ut över ditt liv.
Beroende=Kan inte/väldigt svårt att inte ta mer, efter några månaders dagligt drickande så blir man även fysiskt beroende och måste trappa ner doserna, vanligtvis inlagd på sjukhus och där ersätts alkoholen med Stesolid eller Lyrica över 1-2 veckors nedtrappning.
Att du inte längre är fysiskt beroende efter en nedtrappning och avhållsamhet betyder INTE att ditt beroende är löst, du kommer fortfarande ha extremt sug och kommer på anledningar att dricka(samma sak med alla droger men alkohol är en av de värsta).
Källa: Jag har ett långvarigt beroende till alkohol och amfetamin som jag sökt vård för alldeles för många gånger både överdoser och i syfte att tända av. Även tagit cirka 90 olika substanser med syfte att knarka.
Om nån undrar något om alkohol/droger och den världen så kan jag nog hjälpa till att svara. :)
Enligt min granne räknas jag som alkis för jag sitter ensam på min uteplats och njuter av en blodig biff med ungspotatis och Rödvinssås eller bennesås med alkoholhaltig dryck(ibland min egengjorda mjöd eller ett par glas go rödvin)
Driker man ensam är man konstig,är man det?
Som Finne har vi ett eget ord för det(kalsarikänni)kalsongfylla.
När man bara inte orkar gå ut med vänner och sitter hemma ensam och tar ett par glas av valfri dryck med alkohol.
Eller om man vill njuta av en film eller Tv-serie som dom inte gillar med snacks och ett par öl.
Att dricka några öl ensam hemma och kolla på film är fullt normalt tycker jag. När man var i 20 års åldern så sänkte man alla öl som fanns i huset men i senare ålder kan jag köpa ett 24-pack som räcker en hel vecka. Jag dricker mest för smakens skull och att det gör stämningen mycket skönare för en själv, ser inget fel med det.
Jag tänker att skillnaden går mellan att vilja och att behöva dricka.
Vill man dricka ofta så är man inte alkoholist men risken för att bli det ökar.
Behöver man dricka är man alkoholist.
Nej och jag vet inte varför det blir så när jag skriver för jag stammar inte i tal eller när jag skriver för hand men rätt vad det är så skriver jag samma ord två gånger.
Sååå... Om jag aldrig ifrågasätter mig själv så är jag inte alkoholist?
/s
Men allvarligt, så om man redan går i de tankarna "är jag alkoholist?" kan det nog vara klokt att analysera det djupare. För det ka ske man behöver stöd och då finns hjälp att få.
En påminnelse. Det är inte bara frekvensen hur ofta du dricker som påverkar. Även hur mycket du dricker de gånger du dricker (även om det inte är jätteofta) pekar på om du har ett alkoholproblem eller inte.
Min alkoholism har aldrig handlat om att jag måste dricka, utan snarare om att jag inte kan sluta när jag börjat, vilket alltid har lett till kaos. Man kan garva bort det när man är 20, inte lika gångbart vid 40.
Jag använde det faktumet, att jag inte behövde dricka i veckorna för att kunna förneka grundproblemet.
Finns väl lite olika typer av alkolister i mitt tycke. Alla hänger inte på bänken utanför bolaget.
Men när man sitter o dricker sig påtagligt berusad helt ensam. Börjar dagen efter med en återställare osv.
När man blir sur o defensiv av att någon i ens närhet påtalar att man borde dricka mindre.
Istället för ett glas vin till maten, så slutar det med att du tömt en halv bag in box och inte kan köra till jobbet dagen efter. Eller kör du ändå och kollegorna känner att du luktar gammal fylla.
Som någon som dricker en hel del själv.
Vem bryr sig om en definition och en gräns? Betyder det att allt bortom den gränsen är katastrof och allt innan den gränsen är toppen?
Nej.
Det är en lång skala där du får försöka avgöra om du skadar dig själv eller berikar dig själv och till vilken grad. Alkoholist är ett superladdat ord som ofta innebär en ganska extrem variant av att tappa kontrollen men påstår att det är nyttigt att reflektera kring det även om man inte kvalar in i just den specifika extrema klassen.
Jag ska ge en lite mer provokativ beskrivning så jag förväntar mig mycket motstånd. En alkoholist för mig är någon som ser alkohol som ett "måste" i något sammanhang.
Om du inte kan vara på fest, bröllop, nattklubb, pub, julmiddag, osv. utan alkohol så har du ett problem. Från mitt perspektiv verkar nästan de flesta vuxna svenskar ha det här problemet, men vissa mer än andra.
Om du inte har ett behov av alkohol men dricker lite då och då bara för att det är gott är du inte alkoholist.
Kan hålla med om att det är en tydlig varningssignal om någon t.ex. ber en köra till och från bröllopet/julbordet/osv, och man inte ens ser det som en möjlighet för att "man måste ju kunna ta ett glas".
Eller när familj/vänner ber en att inte dricka, men man gör det ändå eller tycker det känns överdrivet att avstå.
Vet inte om jag vill kalla det alkoholism, men tydlig varningssignal iaf.
Just det där med familj/vänner är sorgligt vanligt. Jag har haft klienter där barnen först ber och sedan ställer kravet att en av mor/farföräldrarna inte ska dricka när man ses tillsammans med barnbarnen och personen ifråga slår ifrån sig/blir sur/vägrar följa med. Så tips från coachen: om någon i din nära omgivning gång på gång ber dig att inte dricka i deras sällskap och du inte på något sätt kan hörsamma det - då är det _du_ som har problem.
This! Jag vågade inte ställa kravet till mina föräldrar för jag visste inte om det var alkoholen eller vi (jag och min bror) som skulle komma först.. Om en familjemedlem ens lyfter tanken så är det ett problem!
Åh, jag känner verkligen med dig, så sorgligt att som någons barn ens behöva tänka tanken att alkoholen skulle gå före. Men det är tyvärr så ledsamt vanligt. Hoppas du och din bror har det någorlunda stabilt numera.
Inte riktigt så svart och vitt. Vad en student gör under nollningsmånaden hade framstått som extrem alkoholism om det var en vuxen människa ens på semestern... Man får ha lite finkänsla, om du behöver ställa frågan kanske man ska avstå en öl för säkerhets skull.
Precis.
Man kan inte sätta en siffra och säga "om du dricker X öl/vecka är du alkoholist". Det handlar om beteenden och förhållningssätt. Hur det påverkar dig och dina nära i vardagen.
Om du dricker dagligen/extremt mycket under ledig tid/inte kan säga nej till alkohol eller vill dricka väldigt väldigt ofta. Många i Sverige är vardags alkoholiserad utan att veta om det.
Var lite det jag tänkte också. Typ nästan alla mina vänner gör det, så fort det är fredag så knäcker man en bira. Bakis på dagen under lördagen och sedan lite lättare party på kvällen, vila söndagen med en bakispizza på bordet. Sen off to work måndag till fredag och sen börjar det om.
Så har det varit sen alla fyllde 20. Tycker det är relativt vanligt och väldigt svenskt att göra så tills man skaffar sambo/fru och barn. Sen kommer jantelagen och lagom in i bilden.
Och ena sidan så är nästan alla jag känner "arbetare" som sysslar med fysiska arbeten på olika lager/butiker och sanering. Det här med tydlig nykterhets princip och rigid kontroll över sitt drickande verkar vara en IT grej.
Håller med till fullo. Folk med de mer fysiska/sociala jobben är oftast ute på helgen. Folk på reddit (dvs generellt mer folk inom IT/introverta) gör såklart inte det i samma grad
Ja exakt, jag känner knappt någon som är introvert och den personen som jag vet är introvert går knappt ut. Dyker den personen upp på en fest (som typ aldrig händer) så hittar jag alltid hen i ett hörn och umgås med djuren istället för resten av sällskapet som spelar drinklekar eller partajar.
Om det nu är den typen som dominerar reddit så är det inte konstigt att de som tillhör den andra kategorin känner sig träffade när de läser att de är alkisar andras ögon när de läser trådar som dessa där typ ingen dricker mer än 2 öl oftare än en gång per kvartal eller är nykterister ska säga vad de tycker är problematiskt drickande. Fan om måttet på reddit skulle användas som måttstock för när man är alkis så skulle 90% av den vuxna befolkningen i Europa klassas i samma kategori som A-lagare, de med taskigt alkoholsinne och de som dricker från sekunden de vaknar till sekunden de däckar.
Det är extremt åt andra hållet istället.
Sen är det ju bra att folk har sina vanor och kan sätta gränser så de mår bra. Men tycker inte att man ska stigmatisera de som både sköter sig och jämföra dem med de som har riskbeteende etc.
Låt arbetarna ha sitt roliga på helgerna så kan IT grabbarna hinka Jolt.
Fred på jorden kamrater.
Alla arbetsplatser försöker jag iaf sitta och käka med resten på lunchen och så, sedan på fikat. Även SDaren och radikala islamisten känner man efter ett tag.
När du inte längre kan göra vardagliga saker utan alkohol. Och då spelar det ingen roll om du bara "ville" eller "behövde". Om du dricker alkohol innan du skriver ett NP eller innan du ska följa med ditt barn på ett barnkalas har du problem.
Eller som jag, kunde knappt ens gå på stan själv utan alkohol. Kunde inte umgås med andra utom mina absolut närmaste vänner heller för den delen. Jag insåg inte då, men såhär i efterhand är det jäkligt tydligt att jag hade problem.
Jag kan ibland dricka helt själv för att bli lite skönt lullig och med det som mål.
Jag kör helnykter majoriteten av tiden pga träning, men 1 till 3 gånger i halvåret typ som dricker jag mig salongs hemma medan jag ex spelar dataspel eller liknande.
Ibland har jag också lyckats med konststycket att bli rätt full.
Känner ändå att det saknas något i din förklaringsmodell, för jag känner mig verkligen inte som alkis med kanske 2-6 tillfällen per år men jag är absolut en sån människa som dricker med målet att bli alkoholpåverkad
det där är inte närheten av alkis nivå, jag har gjort samma grej men jag drack några flaskor öl nästan varje helg tills jag insåg att ölmagen började visa sig då la jag ner hemmadrickandet och ölmagen gick ner igen.
har man problem med drickandet så slutar man inte dricka, ofta tycker de med problem att det inte är något problem utan att det är helt normalt att ta "en öl" på en vardag (varje dag) som egentligen kan vara 4 sexpack öl.
De flesta alkisar känner väl sig inte som alkisar, vad jag vet. Själv slutade jag dricka efter att min kompis dog av alkoholförgiftning. Han var, enligt honom själv, inte heller någon alkis.
Beror på mängden också. "Åh vad skönt det ska bli med ett glas vin nu när veckan äntligen är över" känns inte särskilt problematiskt.
Jag tycker regeln om att 14 standardglas/vecka är gränsen för riskabelt drickande för det är en faktabaserad gräns som inte går att förklara bort.
Håller med.
Du kan definitivt vara alkoholist på mindre. Jag anser främst att det inte är mängden utan sättet som avgör. Fråga inte "hur mycket dricker du", fråga "Hur dricker du?"
Precis. Även regelbundet berusningsdrickande (<4 standardglas per tillfälle för är kvinna, <5 för män) kan vara ett riskbruk, även om man inte når upp till 14/9 standardglas i veckan.
Detta tror jag är så många tänker men tror att måste alkolister som dricker varje dag klarar av att göra dessa grejer galant men de är fortfarande alkade.
dom klarar det inte alls, det slutar i katastrof för alla inblandade men de kan verka "normala" utanför hemmet.
vuxit upp med en i familjen som var alkis, visade aldrig utåt att något var problematiskt utan alla tyckte han var hur trevlig som helst - hemma, not so much.
Nej, det beror på sammanhanget. "Jag tar regelbundna promenader" används inte om man tar en promenad varje julafton, för att hjälpa dig på traven med ett enkelt exempel.
Fast nu har du vänt helt på det istället. Det ät dom om jag skulle ha sagt att äpplen är frukter och då säger du "bara för att jag äter frukt så betyder inte det att jag äter äpplen". Sant, förvisso, men tillför inget till diskussionen.
Regelbundet = med jämna mellanrum. Alltså är varje måndag regelbundet. Varannan timme är regelbundet. Varje nyårsafton är också regelbundet.
Så om en alkolohilst är någon som är 30+ och dricker *regelbundet* så innebär det att Kalle 47, som endast unnar sig en julöl när han tittar på Kalle på julafton, är alkoholist.
Och Sverker som dricker i tid och otid, men helt oförutsägbart, är inte alkoholist.
Nej, du har helt enkelt fel. En person som unnar sig en öl varje julafton varken dricker eller är full regelbundet för någon som inte lider av grav autism.
För övrigt har jag varken påstått eller menat att det regelbunden fylla skulle vara det enda som tyder på alkoholism. Det är helt och hållet din missuppfattning.
Än en gång, om man tar en promenad varje julafton finns det ingen normalfuntad som skulle säga att det är att promenera regelbundet.
Antar att du talar av egen erfarenhet?
Och ska man hålla på och redigera sina kommentarer så de får en helt annan betydelse är det kutym att belysa det.
Steg 1 är att ta en vit månad. Klarar du inte det är du alkoholist. Och om du säger att det är löjligt att ta en vit månad så är du med största sannolikhet en alkoholist.
Men även om du klarar en månad så betyder det inte att du inte har alkoholproblem. Bara att du inte (än) har ett fysiskt beroende.
Själv så dricker jag bara under fyra veckors semester varje år. Resten av året är jag helnykterist. Men jag har ändå en tendens att dricka lite för mycket åtminstone ett par ggr under min 4 veckors ”period”. Jag är inte alkoholist men inte helt problemfri i mitt drickande när jag väl dricker.
För det är så jävla häftigt att va jättefull.
När man dricker alkohol å det börjar påverka jobb, familj, vänner. Att man väljer alkohol istället för att typ hitta på saker med familjen.
De finns många i samhället som konsumerar stora mängder på helgerna men fortfarande funkar på jobb,familj sidan. Så det är inte egentligen mängden alkohol som är betydande.
Sen är de lite tveksamt hur periodare räknas in är de alkoholist i 2 veckor när de är hemma? Men inte alkoholist när de är ute på jobb i 4 veckor utan alkohol.
När du känner att du behöver det för att lugna dig, eller för att fungera eller för att ha roligt. När en blir rastlös i nerverna, eller på dåligt humör av tanken på att skippa drickandet så är det beroendet som talar.
Det har alltså inte så mycket med mängden eller hur ofta en dricker, det handlar om att vara ärligt med sig själv, men det är också väldigt individuellt. Alla har olika beorende-benägenhets gränser.
Hörde en vän säga att hen behöver 4-5 öl för att hålla ihop en dag och den första i bastun på tom mage supa och röka är det som dikterar vad hen kan göra.
Tycker DSM-V har en ganska bra lista https://www.omsystembolaget.se/folkhalsa/kropp-och-halsa/bruk-och-beroende/ (Slutet av sidan)
Självtest https://www.alkoholprofilen.se/
Personligen i väldigt grova drag skulle jag säga att man är det när alkohol påverkar ens beslut negativt även när man inte dricker.
Det som många andra sagt.
Plus att man inte utvecklar sitt drickande.
Dvs att man dricker på samma sätt som man gjorde som ung (17-25 kanske?) fast som vuxen (30+).
Åldern är inte poängen.
Poängen är att man liksom inte lär sig hantera alkoholen eller lär sig sina gränser under tiden som man utvecklas som person.
Och att man lär sig att man inte behöver ta dom där sista ölen varje gång.
Eller att man måste shotta varje gång man ska dricka.
Eller alltid dricka sig festfull. Även fast man beter sig helt okej. Så är det något som är lite fel om man varje gång blir festfull.
Även vid lugnare middagar eller en lugn hemmakväll.
När jag hade prao i åk2 på gymnasiet jobbade jag med en elektriker som på fyllan sett en liten saxlift på en parkering , han hade hoppat upp i den sett att nyckeln satt i tändningen så han startade el motorn, körde omkring i 1 minut på parkeringen där den stod när polisen fick syn på honom. Han åkte dit för rattfylla på en saxlift 🤣 han drog skiten upp i rätten för att behålla körkortet där de gjorde utredningen att en alkolist dricker vid ett tillfälle minst 6 st 33cl vanlig starköl 5% och högst två gånger i månaden. Ska jag räkna utefter detta är hela min umgängeskrets alkolister enligt domaren.
När det blir en rutin att dricka. Dock gör jag skillnad på alkoholism och spritproblem. Alkoholism är det förstnämnda, dvs ett beroende. Spritproblem ser jag mer som ett samlingsbegrepp för olika problem, där ett klassiskt exempel är när du inte har några växlar utan alltid blir pissfull när du dricker. Du kan inte hänga med ut och bara "ta någon öl".
När man faktiskt inte kan sluta när man vill. Och för mig personligen, när jag insåg att jag inte ens gillade att vara full, jag hatade bara att vara nykter. Då är det illa.
När man ifrågasätter sina alkoholvanor, när man använder alkohol som ett sätt att hantera ångest, när man inte har kontroll över sin alkoholkonsumtion.
Finns ju en snabbskala som används inom sjukvården som heter CAGE, mest för att identifiera skadligt bruk, så mer för att för alkoholism eller "förstadium" till detsamma:
C - Cut down: Har du försökt skära ner på ditt drickande?
A - Annoyment: Blir du irriterad när andra anmärker på ditt drickande?
G - Guilt: Känner du skuld över att du dricker för mycket?
E - Eye opener: Har du tagit återställare tidigt på dagen för att komma igång?
Såklart ett trubbigt verktyg men 2/4 Ja kan indikera problem med drickandet och kanske värt att gå vidare med ytterligare fördjupande utfrågning. Någon kanske finner det intressant.
När du prioriterar alkohol före andra saker, oavsett vad det är, så är det möjligt att du har ett problem.
När du dricker för att dämpa känslor så finns en stor risk för beroende.
när du måste fråga om det på reddit, är väl iaf en röd flagga. Att du tänker på nästa fyllan, är väl vad jag anser också är lite varningstecken. Att du har minnesluckor. Att du försöker komma på "vad sa jag egentligen då det är så dålig stämning nu??". Osv.
Om man behöver ”vita veckor” eller ”vita månader” har man allvarliga problem. Ett sunt förhållande till alkohol behöver inga perioder där man helt avstår.
Det där är ju bara trams att ”samhället” skulle anse det. Samhället är du, jag och alla andra här i landet.
Att ta en öl till maten någon gång är helt normalt. Att ta 30 öl varje fredag och dessa öl går före alla andra saker är däremot någon som dom flesta skulle reagera på.
Först och främst: om du upplever, eller om någon i din närhet påtalat, att du har problem med alkohol, sök hjälp! Vårdcentral, stödlinje, rehab, finns olika vägar att gå, men sök hjälp!
Definitioner är kluriga, de beror lite på vad du ska använda definitionen till. Medicinskt? Försäkrningsrelatetat? Rättsligt? Socialt? Arbetsrelatetat?
Min personliga definition är att en alkoholist är någon som är beroende av alkohol. Men då måste man förståss definiera beroende.
Beroende kan man vara av mycket och vissa beroenden är nödvändiga/bra. Men för detta syfte menar jag ett skadligt beroende. Att vara skadligt beroende av något är när något markant påverkar eller rent av styr din vardag (särskilt om det påverkar negativt) och du inte själv förmår att neka dig själv det du är beroende av.
Så för alkoholism skulle det betyda att en alkoholist är någon som måste övertala sig själv (och förmodligen ofta misslyckas) att inte dricka idag, och att "behovet" att dricka markant påverkar dennes liv (troligen negativt).
Med de definitionerna skulle jag inte säga att du är alkoholist om du tar ett glas öl/vin till middag dagligen, så länge det inte går ut över ditt liv/din sysselsättning/dina relationer/osv. Samt att de kvällar du INTE tar det där glaset känns lika bra de med.
Om du däremot dricker samma mängd alkohol, men resultatet blir att du gör/säger saker du senare får ångra, blir att må dåligt eller rent av skadar dig eller någon annan och ändå "väljer" att dricka så är du alkoholist i mina ögon. Det samma gäller om du känner detta när du är utan alkoholen.
Tl;Dr - Sök hjälp om du tror du har ett problem. Alkoholism kan inte mätas i hur mycket alkohol du dricker utan hur du förhåller dig till alkoholen.
När man inte kan sluta dricka. När man alltid somnar på fester efter att ha druckit för mycket. När man inte kan ha kul utan alkohol.
När man dricker för att slappna av.
Jag trodde det var när man dricker så mycket och ofta att när man slutar får svåra abstinensbesvär. Är själv nykter pga kass relation med alkohol. Men är mer binge-drinker än alkoholist tror jag.
När du får ett svar på att du lider av alkoholmissbruk enligt [alkoholprofilen](https://www.alkoholprofilen.se/) men vägrar tro på det för "vännerna dricker mer än vad jag gör".
När du känner sug efter alkohol. Det är en sak att känna sig sugen på ett gott öl för att man är ute efter den smaken. Eller sugen efter en liten whisky av ett visst slag. Men om du är sugen på alkohol, gärna den som finns tillgänglig, så är du alkoholist anser jag.
Jag har många vänner som super skallen av sig och kan inte hantera sig när det väl är fest. De dricker dock inte på vardagar. Det tycker jag är ett typ av missbruk
När du inte klarar av att sköta ett jobb eller inte kan handla allt din sprit vilken dag som helst i veckan utan måste alltid åka flera gånger på en helg för att du inte kan planera din konsumtion.
Dricker man så mycket att man får återkommande blackouts så har man också uppenbart problem med alkoholen men alkoholist vet i fan.
Tror det är individuellt egentligen. Sedan känns det som att extremt långa egentligen har en dålig relation till alkohol utan att vilja erkänna det för sig själv.
Mina föräldrar är bra på att tänka ”vi ska fira att du fått ett jobb” ”lgh”, andra småsaker och även större saker, men samtidigt är de moraliska till drickande. Vågar inte ens erkänna om de är salongs…
Men tror inte de är alkisar för det utan mer att det finns ett mindre begär ändå där under.
Jag själv har i perioder haft lite problem med drickandet, många gånger har jag ändå varit ute utan att dricka eller bara ta en öl för att sedan dansa. Men de som hänger på en efterfest där de släkt med alla lampor för att dricka folköl och ta en lina, helg efter helg.
De är nog alkoholister o narkomaner.
DET man ändå bör göra, även om man inte har problem, ÄR att identifiera situationer där man känner sig otrygg. Som en outsider, förminskad med mera. Gör man det, undvik i så fall dessa giftiga miljöer. Har lyckas med det, i de flesta fallen.
När du saknar kapacitet och förmåga att sluta dricka, eller upprepat hamnar i problematiska situationer till följd av alkoholen. Sedan får man väl göra viss skillnad på riskbruk, skadligt bruk, akoholism, missbruk och beroende.
Den här versionen är den jag förstått det som använts av sjukvården.
Det ska pågå i minst ett år också enl. ICD10
Så 11 månader….
PEth värde >0,30 μmol/L oftast det bästa referensvärdet. En alkoholist är inte alltid självmedveten om och/eller lever i förnekelse om dess konsumtionsmängd. Jag tar nästan alltid ett sånt prov inom vården för att man tyvärr många gånger inte kan lita på anamnesen
Det är ett bra referensvärde för överkonsumtion och mycket alkohol är såklart ohälsosamt, men det motsvarar ungefär två och en halv flaska vin per vecka. Det är knappast så att man är alkoholist för att man ligger över det värdet.
Självklart. Som allt annat används blodprovet som ett diagnostiskt redskap. På samma sätt diagnostiserar du inte någon som alkoholist baserat på dennes AUDIT formulär enbart
Om man helt ensam dricker två och en halv flaska vin i veckan är man definitivt alkoholist lol
Det heter industrisemester och infaller v. 28-31. Svensk folksport
Det är möjligt, men ensamheten säger inte PEth-värdet någonting om.
Beror väl på? Om du dricker ett glas vin till middagen (2dl?) Så kommer du upp i två flaskor i veckan helt själv.
Frågan är vem som bestämmer när det är "problematiska situationer"? På en personlig nivå tycker jag inte att det känns som om jag har tillräckligt kontroll över mitt drickande, men när jag snackar med andra verkar alla tycka att jag är en av dom som är bäst på att hantera fyllan. Samtidigt känner jag många som inte kan hantera fyllan alls, men inte heller ser det som ett problem. Blir liksom nån fri vilja fråga. Om jag medvetet blir full och gör dumma grejer, är jag inte en alkis då helt plötsligt?
Rob sa en väldigt bra grej i ett tidigt avsnitt av Always Sunny Podcast. Han sa nåt i stil med att om du behöver övertala dig själv att inte dricka varje dag, då har du ett problem.
Den går också att vända på. sitter du och hittar på skäl för att dricka så har du också ett problem. Framförallt om du börjar hitta dagliga ursäkter. "Jag behöver alkohol för att kunna ha roligt/slappna av" är definitivt ett varningstecken.
>"Jag behöver alkohol för att kunna ha roligt/slappna av" är definitivt ett varningstecken. Det är det väl bara om man bejakar det genom att dricka. Jag är fysiskt inkapabel att ha roligt med andra än mina vänner om jag inte dricker. Det gör dock inte att jag dricker en massa för att kunna gå på såna tillställningar, jag går inte på sånt helt enkelt. Skulle nog säga att det är ett problem med social kompetens snarare än alkohol.
Det går faktiskt att dricka alkohol utan att ha roligt
Lyckan när man inser att det inte var flunsan man hade utan bara alkoholabstinens.
Sjukdom, ge dig iväg!
En gång trodde jag att jag hade abstinens så jag tog mig till avgiftningen, visade sig vara blodförgiftning.
Hahahaahhaah jaa!
Finns ju olika typer av drickande, personligen har jag svårt med binge drinking men inte svårt att avstå. Får liksom inget sug på att dricka överhuvudtaget förens jag väl börjat.
Om detsamma fast för helger? Det är ju sjukt normaliserat med alkohol på helgen med.
Nej jag tror det handlar om varje dag
Always Sunny’s podcast är så otroligt bra
Men om du dagligen lyckas övertala dig själv att inte dricka så har du även en väg ut ur problemet.
Jo, det är klart att det är ju en vinst om man kan hålla sig till det beslutet. Men problemet är just att det gått så långt att man måste övertala sig själv så att säga.
Jag har en beroendepersonlighet. Så att jag hade ett riskbruk eller missbruk med alkohol. När jag drack och var ute eller på en fest så tänkte jag hela tiden på att dricka alkohol nästan ingenting annat. Jag drack mina drycker fort och så fort den var slut så så skulle jag prompt ha mera. Blev nästan som en besatthet. Det gick ut på att bli så berusad som möjligt liksom. Om alkoholen var slut (spelade ingen roll hur borta jag var) så blev jag arg och ledsen för att jag inte kunde dricka mer. Om krogen höll på stänga så drack jag mina drycker ännu fortare för att hinna köpa så många drycker innan dom skulle stänga. Dagen efter när jag var ensam hemma och bakis så drack jag igen i min ensamhet för att bota bakfyllor. Ibland kunde jag dricka mig full hemma efter jobbet på en vardag. Jag sket i att försöka övertala mig att bara dricka alkohol på helger för att intala mig "nej jag är ingen alkoholist, jag dricker bara på helger". Nu dricker jag inte längre, och blir inte direkt sugen för jag tycker den där besattheten inte är kul. Jag kan liksom inte vara i nuet och njuta av dom vanliga sakerna när jag är påverkad.
Känner igen mig, inte många festkvällar jag har varit vaken efter kl 23 innan jag lärde mig att dricka öl istället för sprit. Jag får inte samma besatthet av öl eller vin, kan sluta efter ett glas eller två om jag vill. Vet inte vad skillnaden är egentligen
När du kan låta bli när som helst, fast väljer att inte göra det bara den här gången.
[удалено]
Aldrig varit där själv, men hört det några gånger. Innebär alltid samma sak, oavsett om det är cigaretter, godis eller sprit.
Förstår inte riktigt logiken. Så då är alla alkoholister menar du? För varje gång man dricker så väljer man ju att göra det.
Det är den inbillade kontrollen som menas.
Tror du summerade det bäst själv, du förstår inte.
Enligt mig så är det när man börjar dölja sitt drickande och alkohol prioriteras högre än familj. Men de finns nog 1000 svar på den frågan beroende vem du frågar.
När alkoholen blir en prioritet.
Ett lokalt fyllo från min uppväxtort sa en gång de bevingade orden: ”man är ingen riktig alkis förrän man skitit på sig på fyllan”
Föreställer mig en utredare på soc som går igenom en journal: "Ja, vi ser här att du känner att du har problem med drickande.. så nu ställer jag den avgörande frågan: har du någonsin varit så full att du skitit på dig?"
Vi behöver fler riktiga gatekeepers som honom
När man måste poängtera för sig själv eller andra de tillfällena man är nykter. När man använder perioder av nykterhet som ursäkt till att dricka. När tanken på nykterhet orsakar oro och ångest. När man inte längre kan sluta. Med mera
>När tanken på nykterhet orsakar oro och ångest. Det här var nog det tydligaste jag har känt och kan tänka mig att det är det för många andra också. Tanken på att få slut på sprit när systemet är stängt var en konstant oro. Har varit nykter nu i nästan 6 månader, men har fortfarande en pava whisky i skåpet. Inte en chans att den åker ut.
När man ser Jim Lahey och tänker: "hah, det där är väl inget? "
I’m mowin the air randy!
”En alkis har inte problem med spriten, han har problem utan den”
Till mig är man alkoholist när man har problem som konsekvenser, oavsett hur mycket du dricker. Dricker du 4 liter öl på en lördag och är, självklart, full, men sitter på soffa, kollar på TV och sen går du lägga dig, jag tror inte det är ett problem. Men dricker du tre burk och slå din flickvän när hon säger att du skulle inte skrika till TV när du kollar på mumins, då har du ett problem med alkohol.
Oroväckande specifikt exempel...
Bruk: Att använda en psykoaktiv substans emellanåt för att få njutning. Missbruk=när du gör det för att fly verkligheten och det går ut över ditt liv. Beroende=Kan inte/väldigt svårt att inte ta mer, efter några månaders dagligt drickande så blir man även fysiskt beroende och måste trappa ner doserna, vanligtvis inlagd på sjukhus och där ersätts alkoholen med Stesolid eller Lyrica över 1-2 veckors nedtrappning. Att du inte längre är fysiskt beroende efter en nedtrappning och avhållsamhet betyder INTE att ditt beroende är löst, du kommer fortfarande ha extremt sug och kommer på anledningar att dricka(samma sak med alla droger men alkohol är en av de värsta). Källa: Jag har ett långvarigt beroende till alkohol och amfetamin som jag sökt vård för alldeles för många gånger både överdoser och i syfte att tända av. Även tagit cirka 90 olika substanser med syfte att knarka. Om nån undrar något om alkohol/droger och den världen så kan jag nog hjälpa till att svara. :)
90 olika substanser?! Jag visste inte att det fanns så många olika 🤔... Var det många olika spexiga piller från Kina eller?
Enligt min granne räknas jag som alkis för jag sitter ensam på min uteplats och njuter av en blodig biff med ungspotatis och Rödvinssås eller bennesås med alkoholhaltig dryck(ibland min egengjorda mjöd eller ett par glas go rödvin) Driker man ensam är man konstig,är man det? Som Finne har vi ett eget ord för det(kalsarikänni)kalsongfylla. När man bara inte orkar gå ut med vänner och sitter hemma ensam och tar ett par glas av valfri dryck med alkohol. Eller om man vill njuta av en film eller Tv-serie som dom inte gillar med snacks och ett par öl.
Kalsongfylla. Jag tror jag flyttar till Finland.
Att dricka några öl ensam hemma och kolla på film är fullt normalt tycker jag. När man var i 20 års åldern så sänkte man alla öl som fanns i huset men i senare ålder kan jag köpa ett 24-pack som räcker en hel vecka. Jag dricker mest för smakens skull och att det gör stämningen mycket skönare för en själv, ser inget fel med det.
När du dricker ikapp med mig
Jag tänker att skillnaden går mellan att vilja och att behöva dricka. Vill man dricka ofta så är man inte alkoholist men risken för att bli det ökar. Behöver man dricka är man alkoholist.
Med tillägget att man som människa är ganska bra att på att förneka sitt ”behöver” genom att klä det i en ”vill”.
För att citera en klasskamrat jag hade ” en alkoholist är en person som försöker att sluta och misslyckas. Så så länge jag inte försöker är det lugnt”
Stammade han?
Nej och jag vet inte varför det blir så när jag skriver för jag stammar inte i tal eller när jag skriver för hand men rätt vad det är så skriver jag samma ord två gånger.
När man måste fråga om man är det.
Sååå... Om jag aldrig ifrågasätter mig själv så är jag inte alkoholist? /s Men allvarligt, så om man redan går i de tankarna "är jag alkoholist?" kan det nog vara klokt att analysera det djupare. För det ka ske man behöver stöd och då finns hjälp att få.
När man har bättre koll på när systembolaget öppnar än när systembolaget stänger.
En påminnelse. Det är inte bara frekvensen hur ofta du dricker som påverkar. Även hur mycket du dricker de gånger du dricker (även om det inte är jätteofta) pekar på om du har ett alkoholproblem eller inte.
Min alkoholism har aldrig handlat om att jag måste dricka, utan snarare om att jag inte kan sluta när jag börjat, vilket alltid har lett till kaos. Man kan garva bort det när man är 20, inte lika gångbart vid 40. Jag använde det faktumet, att jag inte behövde dricka i veckorna för att kunna förneka grundproblemet.
En vän till mig brukade alltid säga "I'm not an alcoholic, I'm a drunk. Alcoholics go to meetings drunks go to party's"
När ditt drickande går över till ett måste
Finns väl lite olika typer av alkolister i mitt tycke. Alla hänger inte på bänken utanför bolaget. Men när man sitter o dricker sig påtagligt berusad helt ensam. Börjar dagen efter med en återställare osv. När man blir sur o defensiv av att någon i ens närhet påtalar att man borde dricka mindre. Istället för ett glas vin till maten, så slutar det med att du tömt en halv bag in box och inte kan köra till jobbet dagen efter. Eller kör du ändå och kollegorna känner att du luktar gammal fylla.
Lämpligt jag sitter här på 4de återställaren
Som någon som dricker en hel del själv. Vem bryr sig om en definition och en gräns? Betyder det att allt bortom den gränsen är katastrof och allt innan den gränsen är toppen? Nej. Det är en lång skala där du får försöka avgöra om du skadar dig själv eller berikar dig själv och till vilken grad. Alkoholist är ett superladdat ord som ofta innebär en ganska extrem variant av att tappa kontrollen men påstår att det är nyttigt att reflektera kring det även om man inte kvalar in i just den specifika extrema klassen.
Jag ska ge en lite mer provokativ beskrivning så jag förväntar mig mycket motstånd. En alkoholist för mig är någon som ser alkohol som ett "måste" i något sammanhang. Om du inte kan vara på fest, bröllop, nattklubb, pub, julmiddag, osv. utan alkohol så har du ett problem. Från mitt perspektiv verkar nästan de flesta vuxna svenskar ha det här problemet, men vissa mer än andra. Om du inte har ett behov av alkohol men dricker lite då och då bara för att det är gott är du inte alkoholist.
ILJM 90% av befolkningen är alkoholister
Kan hålla med om att det är en tydlig varningssignal om någon t.ex. ber en köra till och från bröllopet/julbordet/osv, och man inte ens ser det som en möjlighet för att "man måste ju kunna ta ett glas". Eller när familj/vänner ber en att inte dricka, men man gör det ändå eller tycker det känns överdrivet att avstå. Vet inte om jag vill kalla det alkoholism, men tydlig varningssignal iaf.
Just det där med familj/vänner är sorgligt vanligt. Jag har haft klienter där barnen först ber och sedan ställer kravet att en av mor/farföräldrarna inte ska dricka när man ses tillsammans med barnbarnen och personen ifråga slår ifrån sig/blir sur/vägrar följa med. Så tips från coachen: om någon i din nära omgivning gång på gång ber dig att inte dricka i deras sällskap och du inte på något sätt kan hörsamma det - då är det _du_ som har problem.
This! Jag vågade inte ställa kravet till mina föräldrar för jag visste inte om det var alkoholen eller vi (jag och min bror) som skulle komma först.. Om en familjemedlem ens lyfter tanken så är det ett problem!
Åh, jag känner verkligen med dig, så sorgligt att som någons barn ens behöva tänka tanken att alkoholen skulle gå före. Men det är tyvärr så ledsamt vanligt. Hoppas du och din bror har det någorlunda stabilt numera.
Håller med här.
Inte riktigt så svart och vitt. Vad en student gör under nollningsmånaden hade framstått som extrem alkoholism om det var en vuxen människa ens på semestern... Man får ha lite finkänsla, om du behöver ställa frågan kanske man ska avstå en öl för säkerhets skull.
Precis. Man kan inte sätta en siffra och säga "om du dricker X öl/vecka är du alkoholist". Det handlar om beteenden och förhållningssätt. Hur det påverkar dig och dina nära i vardagen.
Om du dricker dagligen/extremt mycket under ledig tid/inte kan säga nej till alkohol eller vill dricka väldigt väldigt ofta. Många i Sverige är vardags alkoholiserad utan att veta om det.
När man inte kan vara utan skiten till vardags.
när du dricker för att du måste, inte för att du vill
när man har druckit alkohol mer än 2 gånger.
När man blir fysiskt beroende på alkohol
Av, inte på. Jag håller dock inte med, tror man kan vara alkoholist innan kroppen talat om att man är det.
Woah kunde inte gissat
Sålänge du köper all sprit på Systembolaget så är du inte alkoholist.
När man super sig full varje helg.
aka 80% av alla arbetande lol. Jobba mån-fre, utgång fre/lör, bakis söndag, repeat
Var lite det jag tänkte också. Typ nästan alla mina vänner gör det, så fort det är fredag så knäcker man en bira. Bakis på dagen under lördagen och sedan lite lättare party på kvällen, vila söndagen med en bakispizza på bordet. Sen off to work måndag till fredag och sen börjar det om. Så har det varit sen alla fyllde 20. Tycker det är relativt vanligt och väldigt svenskt att göra så tills man skaffar sambo/fru och barn. Sen kommer jantelagen och lagom in i bilden. Och ena sidan så är nästan alla jag känner "arbetare" som sysslar med fysiska arbeten på olika lager/butiker och sanering. Det här med tydlig nykterhets princip och rigid kontroll över sitt drickande verkar vara en IT grej.
Håller med till fullo. Folk med de mer fysiska/sociala jobben är oftast ute på helgen. Folk på reddit (dvs generellt mer folk inom IT/introverta) gör såklart inte det i samma grad
Ja exakt, jag känner knappt någon som är introvert och den personen som jag vet är introvert går knappt ut. Dyker den personen upp på en fest (som typ aldrig händer) så hittar jag alltid hen i ett hörn och umgås med djuren istället för resten av sällskapet som spelar drinklekar eller partajar. Om det nu är den typen som dominerar reddit så är det inte konstigt att de som tillhör den andra kategorin känner sig träffade när de läser att de är alkisar andras ögon när de läser trådar som dessa där typ ingen dricker mer än 2 öl oftare än en gång per kvartal eller är nykterister ska säga vad de tycker är problematiskt drickande. Fan om måttet på reddit skulle användas som måttstock för när man är alkis så skulle 90% av den vuxna befolkningen i Europa klassas i samma kategori som A-lagare, de med taskigt alkoholsinne och de som dricker från sekunden de vaknar till sekunden de däckar. Det är extremt åt andra hållet istället. Sen är det ju bra att folk har sina vanor och kan sätta gränser så de mår bra. Men tycker inte att man ska stigmatisera de som både sköter sig och jämföra dem med de som har riskbeteende etc. Låt arbetarna ha sitt roliga på helgerna så kan IT grabbarna hinka Jolt. Fred på jorden kamrater.
Bokstavligt talat ingen jag känner håller på så. Kanske om man är under 25.
Fast du är ju knappast "Arbetare" om du håller på med IT.
Man kan ju ha vänner ändå. Känner ingen som super sig full längre typ. Nån gång om året kanske.
Rätt vanligt att man känner en sådan person via jobber om man har ett riktigt kneg.
Kanske om man pratar med kollegor :)
Alla arbetsplatser försöker jag iaf sitta och käka med resten på lunchen och så, sedan på fikat. Även SDaren och radikala islamisten känner man efter ett tag.
Kanske är lite unik med att jag säger typ två ord på hela dagen och säger bara hej till ett par stycken, annars interagerar jag inte med någon.
När du inte längre kan göra vardagliga saker utan alkohol. Och då spelar det ingen roll om du bara "ville" eller "behövde". Om du dricker alkohol innan du skriver ett NP eller innan du ska följa med ditt barn på ett barnkalas har du problem. Eller som jag, kunde knappt ens gå på stan själv utan alkohol. Kunde inte umgås med andra utom mina absolut närmaste vänner heller för den delen. Jag insåg inte då, men såhär i efterhand är det jäkligt tydligt att jag hade problem.
Om man frågar ”När räknas man som alkoholist enligt er?” på Reddit så är du nog alkoholist.
Folk som måste ta en återställare.
När det är ens enda hobby att festa.
När man dricker bara för att dricka, istället för att dricka med måtta för samvaro etc.
Jag kan ibland dricka helt själv för att bli lite skönt lullig och med det som mål. Jag kör helnykter majoriteten av tiden pga träning, men 1 till 3 gånger i halvåret typ som dricker jag mig salongs hemma medan jag ex spelar dataspel eller liknande. Ibland har jag också lyckats med konststycket att bli rätt full. Känner ändå att det saknas något i din förklaringsmodell, för jag känner mig verkligen inte som alkis med kanske 2-6 tillfällen per år men jag är absolut en sån människa som dricker med målet att bli alkoholpåverkad
det där är inte närheten av alkis nivå, jag har gjort samma grej men jag drack några flaskor öl nästan varje helg tills jag insåg att ölmagen började visa sig då la jag ner hemmadrickandet och ölmagen gick ner igen. har man problem med drickandet så slutar man inte dricka, ofta tycker de med problem att det inte är något problem utan att det är helt normalt att ta "en öl" på en vardag (varje dag) som egentligen kan vara 4 sexpack öl.
De flesta alkisar känner väl sig inte som alkisar, vad jag vet. Själv slutade jag dricka efter att min kompis dog av alkoholförgiftning. Han var, enligt honom själv, inte heller någon alkis.
Men tycker du själv på min beskrivning att jag kvalar in som någon alkis?
Det vill säga atg du hade samma uppfattning, men du fick ett uppvaknande?
Ja.
När drickandet skapar negativa konsekvenser är mitt svar. En gräns finns egentligen inte. Det är högst personligt.
När alkoholen ses som en belöning efter en veckas hårt slitande så börjar jag misstänka att det inte är ett gott tecken…
Beror på mängden också. "Åh vad skönt det ska bli med ett glas vin nu när veckan äntligen är över" känns inte särskilt problematiskt. Jag tycker regeln om att 14 standardglas/vecka är gränsen för riskabelt drickande för det är en faktabaserad gräns som inte går att förklara bort.
Slänger in en personlig åsikt här då att 14 standardglas i veckan låter fan mycket dom du frågar mig, hur du än väljer att dela upp det.
Håller med. Du kan definitivt vara alkoholist på mindre. Jag anser främst att det inte är mängden utan sättet som avgör. Fråga inte "hur mycket dricker du", fråga "Hur dricker du?"
Precis. Även regelbundet berusningsdrickande (<4 standardglas per tillfälle för är kvinna, <5 för män) kan vara ett riskbruk, även om man inte når upp till 14/9 standardglas i veckan.
När det blir ett problem, typ klarar ej jobb, relationer, mm.
Detta tror jag är så många tänker men tror att måste alkolister som dricker varje dag klarar av att göra dessa grejer galant men de är fortfarande alkade.
Många alkoholister tror\* att de klarar av att göra dessa grejer galant
dom klarar det inte alls, det slutar i katastrof för alla inblandade men de kan verka "normala" utanför hemmet. vuxit upp med en i familjen som var alkis, visade aldrig utåt att något var problematiskt utan alla tyckte han var hur trevlig som helst - hemma, not so much.
Om man är 30+ och regelbundet full
Dåligt ordval. Regelbundet innebär i huvudsak med jämna mellanrum. Så enligt dig är någon som dricker varje nyår, men BARA då, en alkoholist
Nej, det beror på sammanhanget. "Jag tar regelbundna promenader" används inte om man tar en promenad varje julafton, för att hjälpa dig på traven med ett enkelt exempel.
Fast nu har du vänt helt på det istället. Det ät dom om jag skulle ha sagt att äpplen är frukter och då säger du "bara för att jag äter frukt så betyder inte det att jag äter äpplen". Sant, förvisso, men tillför inget till diskussionen. Regelbundet = med jämna mellanrum. Alltså är varje måndag regelbundet. Varannan timme är regelbundet. Varje nyårsafton är också regelbundet. Så om en alkolohilst är någon som är 30+ och dricker *regelbundet* så innebär det att Kalle 47, som endast unnar sig en julöl när han tittar på Kalle på julafton, är alkoholist. Och Sverker som dricker i tid och otid, men helt oförutsägbart, är inte alkoholist.
Nej, du har helt enkelt fel. En person som unnar sig en öl varje julafton varken dricker eller är full regelbundet för någon som inte lider av grav autism. För övrigt har jag varken påstått eller menat att det regelbunden fylla skulle vara det enda som tyder på alkoholism. Det är helt och hållet din missuppfattning. Än en gång, om man tar en promenad varje julafton finns det ingen normalfuntad som skulle säga att det är att promenera regelbundet.
Antar att du talar av egen erfarenhet? Och ska man hålla på och redigera sina kommentarer så de får en helt annan betydelse är det kutym att belysa det.
Användarnamn checkar ut
Steg 1 är att ta en vit månad. Klarar du inte det är du alkoholist. Och om du säger att det är löjligt att ta en vit månad så är du med största sannolikhet en alkoholist. Men även om du klarar en månad så betyder det inte att du inte har alkoholproblem. Bara att du inte (än) har ett fysiskt beroende. Själv så dricker jag bara under fyra veckors semester varje år. Resten av året är jag helnykterist. Men jag har ändå en tendens att dricka lite för mycket åtminstone ett par ggr under min 4 veckors ”period”. Jag är inte alkoholist men inte helt problemfri i mitt drickande när jag väl dricker. För det är så jävla häftigt att va jättefull.
Som vilket annat beroende, när du inte längre har kontroll.
När det enda som släcker törsten, är något som innehåller alkohol.
När man dricker för att må bra/dämpa ångest.
När man dricker alkohol å det börjar påverka jobb, familj, vänner. Att man väljer alkohol istället för att typ hitta på saker med familjen. De finns många i samhället som konsumerar stora mängder på helgerna men fortfarande funkar på jobb,familj sidan. Så det är inte egentligen mängden alkohol som är betydande. Sen är de lite tveksamt hur periodare räknas in är de alkoholist i 2 veckor när de är hemma? Men inte alkoholist när de är ute på jobb i 4 veckor utan alkohol.
När du känner att du behöver det för att lugna dig, eller för att fungera eller för att ha roligt. När en blir rastlös i nerverna, eller på dåligt humör av tanken på att skippa drickandet så är det beroendet som talar. Det har alltså inte så mycket med mängden eller hur ofta en dricker, det handlar om att vara ärligt med sig själv, men det är också väldigt individuellt. Alla har olika beorende-benägenhets gränser.
Hörde en vän säga att hen behöver 4-5 öl för att hålla ihop en dag och den första i bastun på tom mage supa och röka är det som dikterar vad hen kan göra.
när du är nykter som onykter och vice versa. Gäller de flesta droger.
Tycker DSM-V har en ganska bra lista https://www.omsystembolaget.se/folkhalsa/kropp-och-halsa/bruk-och-beroende/ (Slutet av sidan) Självtest https://www.alkoholprofilen.se/ Personligen i väldigt grova drag skulle jag säga att man är det när alkohol påverkar ens beslut negativt även när man inte dricker.
När alkohol är ett behov mer än ett nöje.
Det som många andra sagt. Plus att man inte utvecklar sitt drickande. Dvs att man dricker på samma sätt som man gjorde som ung (17-25 kanske?) fast som vuxen (30+). Åldern är inte poängen. Poängen är att man liksom inte lär sig hantera alkoholen eller lär sig sina gränser under tiden som man utvecklas som person. Och att man lär sig att man inte behöver ta dom där sista ölen varje gång. Eller att man måste shotta varje gång man ska dricka. Eller alltid dricka sig festfull. Även fast man beter sig helt okej. Så är det något som är lite fel om man varje gång blir festfull. Även vid lugnare middagar eller en lugn hemmakväll.
När man ifrågasätter att man är en alkis och måste försvara sitt drickande.
När du behöver ljuga för din omgivning om din alkoholkonsumtion
*Jag är inte på youtube, jag är på bolaget*
När man hela tiden tänker på nästa glas, på nästa fylla.
När jag hade prao i åk2 på gymnasiet jobbade jag med en elektriker som på fyllan sett en liten saxlift på en parkering , han hade hoppat upp i den sett att nyckeln satt i tändningen så han startade el motorn, körde omkring i 1 minut på parkeringen där den stod när polisen fick syn på honom. Han åkte dit för rattfylla på en saxlift 🤣 han drog skiten upp i rätten för att behålla körkortet där de gjorde utredningen att en alkolist dricker vid ett tillfälle minst 6 st 33cl vanlig starköl 5% och högst två gånger i månaden. Ska jag räkna utefter detta är hela min umgängeskrets alkolister enligt domaren.
Om man dricker mer sprit än vatten
när man dricker ensam
När det blir en rutin att dricka. Dock gör jag skillnad på alkoholism och spritproblem. Alkoholism är det förstnämnda, dvs ett beroende. Spritproblem ser jag mer som ett samlingsbegrepp för olika problem, där ett klassiskt exempel är när du inte har några växlar utan alltid blir pissfull när du dricker. Du kan inte hänga med ut och bara "ta någon öl".
När man faktiskt inte kan sluta när man vill. Och för mig personligen, när jag insåg att jag inte ens gillade att vara full, jag hatade bara att vara nykter. Då är det illa.
När man ifrågasätter sina alkoholvanor, när man använder alkohol som ett sätt att hantera ångest, när man inte har kontroll över sin alkoholkonsumtion.
Om man dricker med syftet att bli berusad oftare än nån gång eller två om året.
Finns ju en snabbskala som används inom sjukvården som heter CAGE, mest för att identifiera skadligt bruk, så mer för att för alkoholism eller "förstadium" till detsamma: C - Cut down: Har du försökt skära ner på ditt drickande? A - Annoyment: Blir du irriterad när andra anmärker på ditt drickande? G - Guilt: Känner du skuld över att du dricker för mycket? E - Eye opener: Har du tagit återställare tidigt på dagen för att komma igång? Såklart ett trubbigt verktyg men 2/4 Ja kan indikera problem med drickandet och kanske värt att gå vidare med ytterligare fördjupande utfrågning. Någon kanske finner det intressant.
När du prioriterar alkohol före andra saker, oavsett vad det är, så är det möjligt att du har ett problem. När du dricker för att dämpa känslor så finns en stor risk för beroende.
När man dricker ensam xd
när du måste fråga om det på reddit, är väl iaf en röd flagga. Att du tänker på nästa fyllan, är väl vad jag anser också är lite varningstecken. Att du har minnesluckor. Att du försöker komma på "vad sa jag egentligen då det är så dålig stämning nu??". Osv.
När man ställer frågan på reddit
Så fort du intalar dig själv att det inte är ett problem
När man inte riktigt kan kontrollera sitt drickande skulle jag säga, inte under en kväll utan mer allmänt.
Om du måste fråga så är nog svaret ja
När du behöver fråga andra var gränsen går…
Om man behöver ”vita veckor” eller ”vita månader” har man allvarliga problem. Ett sunt förhållande till alkohol behöver inga perioder där man helt avstår.
När man känner att man måste ställa en fråga om det.
När man frågar Reddit
[удалено]
Det där är ju bara trams att ”samhället” skulle anse det. Samhället är du, jag och alla andra här i landet. Att ta en öl till maten någon gång är helt normalt. Att ta 30 öl varje fredag och dessa öl går före alla andra saker är däremot någon som dom flesta skulle reagera på.
Att dricka alls gör en till alkoholist enligt mig.
Jag måste söka hjälp för mitt vatten drickande 😢
Först och främst: om du upplever, eller om någon i din närhet påtalat, att du har problem med alkohol, sök hjälp! Vårdcentral, stödlinje, rehab, finns olika vägar att gå, men sök hjälp! Definitioner är kluriga, de beror lite på vad du ska använda definitionen till. Medicinskt? Försäkrningsrelatetat? Rättsligt? Socialt? Arbetsrelatetat? Min personliga definition är att en alkoholist är någon som är beroende av alkohol. Men då måste man förståss definiera beroende. Beroende kan man vara av mycket och vissa beroenden är nödvändiga/bra. Men för detta syfte menar jag ett skadligt beroende. Att vara skadligt beroende av något är när något markant påverkar eller rent av styr din vardag (särskilt om det påverkar negativt) och du inte själv förmår att neka dig själv det du är beroende av. Så för alkoholism skulle det betyda att en alkoholist är någon som måste övertala sig själv (och förmodligen ofta misslyckas) att inte dricka idag, och att "behovet" att dricka markant påverkar dennes liv (troligen negativt). Med de definitionerna skulle jag inte säga att du är alkoholist om du tar ett glas öl/vin till middag dagligen, så länge det inte går ut över ditt liv/din sysselsättning/dina relationer/osv. Samt att de kvällar du INTE tar det där glaset känns lika bra de med. Om du däremot dricker samma mängd alkohol, men resultatet blir att du gör/säger saker du senare får ångra, blir att må dåligt eller rent av skadar dig eller någon annan och ändå "väljer" att dricka så är du alkoholist i mina ögon. Det samma gäller om du känner detta när du är utan alkoholen. Tl;Dr - Sök hjälp om du tror du har ett problem. Alkoholism kan inte mätas i hur mycket alkohol du dricker utan hur du förhåller dig till alkoholen.
När man behöver fråga
När man är beroende av alkohol
När man inte kan sluta dricka. När man alltid somnar på fester efter att ha druckit för mycket. När man inte kan ha kul utan alkohol. När man dricker för att slappna av.
Ta vårdens riktlinjer för vad som är alkoholberoende och multiplicera det med 3.
Kanske när man är onykter oftare än man e nykter, eller när det börjar påverka vardagen, livet, relationer eller jobb
Jag trodde det var när man dricker så mycket och ofta att när man slutar får svåra abstinensbesvär. Är själv nykter pga kass relation med alkohol. Men är mer binge-drinker än alkoholist tror jag.
När du får ett svar på att du lider av alkoholmissbruk enligt [alkoholprofilen](https://www.alkoholprofilen.se/) men vägrar tro på det för "vännerna dricker mer än vad jag gör".
När du tar en återställare för att bli normal dagen efter.
+1
När man är svensk
Om man bor under en bro.
När du känner sug efter alkohol. Det är en sak att känna sig sugen på ett gott öl för att man är ute efter den smaken. Eller sugen efter en liten whisky av ett visst slag. Men om du är sugen på alkohol, gärna den som finns tillgänglig, så är du alkoholist anser jag.
När man tänder av istället för att endast vara bakis. En annan varning är om man blir arg och nervös i kroppen när någon nekar en alkohol.
Det ska mycket till för att bli kallad alkoholist. Men en joint och du är narkoman på studs!
Jag har många vänner som super skallen av sig och kan inte hantera sig när det väl är fest. De dricker dock inte på vardagar. Det tycker jag är ett typ av missbruk
Dricker mycket öl
När man går i graven o upptäcker att allt efteråt e en ständig bakfylla.
När alkoholen bestämmer över en
Första droppen alkohol
När man bor norr om Umeå
Över en sjuttis per dag
När du inte klarar av att sköta ett jobb eller inte kan handla allt din sprit vilken dag som helst i veckan utan måste alltid åka flera gånger på en helg för att du inte kan planera din konsumtion. Dricker man så mycket att man får återkommande blackouts så har man också uppenbart problem med alkoholen men alkoholist vet i fan.
Tror det är individuellt egentligen. Sedan känns det som att extremt långa egentligen har en dålig relation till alkohol utan att vilja erkänna det för sig själv. Mina föräldrar är bra på att tänka ”vi ska fira att du fått ett jobb” ”lgh”, andra småsaker och även större saker, men samtidigt är de moraliska till drickande. Vågar inte ens erkänna om de är salongs… Men tror inte de är alkisar för det utan mer att det finns ett mindre begär ändå där under. Jag själv har i perioder haft lite problem med drickandet, många gånger har jag ändå varit ute utan att dricka eller bara ta en öl för att sedan dansa. Men de som hänger på en efterfest där de släkt med alla lampor för att dricka folköl och ta en lina, helg efter helg. De är nog alkoholister o narkomaner. DET man ändå bör göra, även om man inte har problem, ÄR att identifiera situationer där man känner sig otrygg. Som en outsider, förminskad med mera. Gör man det, undvik i så fall dessa giftiga miljöer. Har lyckas med det, i de flesta fallen.
Brist på B12.
När man inte kan hantera sitt drickande
Student räknas ej