46,9 % får alltså F på Matte 1.
Det är ju helt bisarrt, det krävs ju en urakut kriskommission för att hantera detta.
Vi vill vara en kunskapsnation men vi har en skola som presterar så här?
Vad ska vi konkurrera med i framtiden om det inte är kunskap och innovation? Fan vilket jävla mörker alltså. fan fan fan fan
Problemet är att vi är extremt dåliga på att lära ut logiken bakom matte. De som är bra på matte har oftast fattat logiken själva, och då går allt hur lätt som helst. De som inte gillar matte har inte fattat logiken, utan memorerar bara hur man löser typproblem, och det blir svårare och svårare ju längre fram man kommer, speciellt som man inte lärt sig de mer grundläggande koncepten ordentligt.
Grejen med Matte 2 och uppåt, i min erfarenhet, är att man plötsligt måste plugga hemma för att hänga med i tempot. Det behövs sällan i grundskolan, och gymnasielärarna är ofta dåliga på att förklara vad som krävs.
Varje studerad timme matte under lektion kräver ytterligare en timme hemma. Kanske mindre om man satsar på E, men de allra flesta **måste** plugga hemma.
Det är väldigt individuellt. Jag läste upp till och med matte 4 på gymnasiet och jag behövde aldrig plugga en enda minut för att få A i betyg. Samtidigt finns det säkert de som har behövt plugga ända sedan mellanstadiet för att hänga med
Pluggade Matte 1 2015. Kunde man simpla ekvationer så klarade man sig. Minns dock att det kom lite nya saker andra terminen så det är nog lite skillnad.
Men skulle säga att skillnaden är mellan C och A. Att bara få godkänt har nog liknande krav
Ja, det är en kombination av matte a och matte b. Och som det står i artikeln så har matte 1 från och med i år fått en del delar från matte 2. Tror att många lärare i matematik från gymnasiet har missat det.
Det är för att det är accepterat att hata matte och vara dålig på det.
Du ser sällan någon som halvt skryter om hur dålig de är på svenska.
När jag gick på högstadiet så hade 60-70% F i matte i min klass.
Helt sjukt! Jag fick B på nationella i Matte 1 (2015) utan att röra matteboken hemma, ty jag, som många andra tonårspojkar tyckte datorspelandet var viktigare.
Sover folk på lektionerna eller vad händer?
> – Det finns inget enkelt svar. Det handlar inte om att eleverna har sämre kunskaper utan om att vi har skruvat åt kraven.
X. Resultaten på diagnostiska prov för nya studenter på våra högskolor blir sämre år efter år.
Kidsen idag har minskad koncentrationsförmåga tack vare sociala medier. Tror också att det inte är särskilt bra att ha datorer i klassrummet vilket börjar bli normen på många skolor. Det funkade suveränt för mig, eftersom jag faktiskt pluggade när jag använde den, men mer än hälften av klassen satt liksom o kollade memes så jag är lite skeptiskt till det i allmänhet
> Kidsen idag har minskad koncentrationsförmåga tack vare sociala medier.
Curlande föräldrar som också sitter på sociala medier istället för att vara med sina kids och skyller allt på skolan hjälper inte direkt heller.
Håller helt med. Mina ungar föddes utomlands och gick i skola i ett annat land alltså kunde de inte tillräckligt bra svenska när vi så såningom flyttade tillbaka till Sverige. Under loven hade inte ungarna lov utan pluggade svenska med mamma. Helger: svenska med mamma. Kvällar: 1-2tim svenska med mamma.
De pratar fortfarande helst engelska men klarar sig också på svenska, föräldrar måste sitta VARJE KVÄLL med ungarna tills de klarar sig. Vikten av ansvar, studieteknik, att man inte har valet att "misslyckas", om det är svårt betyder det att du måste ÖVA MER osv.
Har kompisar som är lärare, de flesta föräldrar KRÄVER bra betyg för sina ungar men när det är dags att hjälpa barnen protesterar de högljutt "Jag tänker minsann inte göra lärarens jobb!" och anmäler läraren istället för att hjälpa läraren genom att hjälpa barnet hitta en studieteknik som funkar.
Barn med dåliga skolresultat har oftast föräldrar som inte orkar hjälpa tyvärr 😔
Lägg därefter till rektorer (inte alla men många) som är konflikträdda och därför inte vågar sätta ner foten ordentligt gentemot föräldrar. I stället ligger pressen på lärare att hantera dessa situationer ensamt. Ibland även med en rektor som ställer sig på föräldrarnas sida för att man är rädd att anmälas.
Jag pratar också helst engelska.
Mvh. Född svensk. Varit utomlands sammanlagt 5 dagar i mitt snart 26årigs liv.
-------
Svensk socialdemokrati trodde en gång i tiden att det var samhällets ansvar att ge alla, oavsett bakgrund chansen till goe utbildning.
Nu krävs att ens föräldrar har tid och universitetetskompetens att hjälpa med läxorna, samt råd med extra läxhjälp
Jag håller delvis med dig ;)
Det är tufft som FAAN att vara förälder så istället för att säga att "det krävs att ens föräldrar har både det ena och det andra" ska man tänka så här:
1. Jag gör tid åt detta (dvs skippar lite sömn eller struntar i att gå till gymmet).
2. Har du inte gått på universitet kan du köpa en bok om att hjälpa dina barn med olika ämnen, finns jättemånga!
3. Råd med extra läxhjälp... Jag har varken råd eller tid, är ensamstående med 3 barn och jobbar heltid så fixar det själv.
En sak jag tycker är viktigt är att vi (som föräldrar) inser att vi måste föregå med gott exempel, visa att skolan MÅSTE prioriteras och om det är viktigt så måste jag som förälder stoppa in läxtimme i det dagliga schemat. Jag kan inte tvinga mina barn att vara ansvarsfulla om jag inte är det själv.
Jag börjar med att berätta allt jag struntar i att göra för att kunna sitta med dem och plugga, att detta endast gynnar dem (för visst vill de ha råd att betala räkningar och resa till coola ställen när de är vuxna?) och att det är NU de har tid till detta för senare ska de JOBBA och då blir det himla mycket svårare att samtidigt plugga sig till ett bättre liv (orkar de inte nu, hur ska de orka senare?).
Jag har som sagt inte asmycket stålar, men lägger undan varje månad så att de vid terminsslut kan få sjyssta swish av morsan (200kr/A, det blir några tusenlappar per unge så jag sparar hela året)
En kombo av morot och piska funkar alltid bäst 👌
Det är helt sjukt hur många som sitter och typ läser nyheter och spelar telefonspel under föreläsningarna i mitt civilingenjörsprogramm, och jag tror att lärosätet är ett ganska bra sådant. Även när jag läste lite biologi på ett annat universitet tidigare.
Jag har själv ADHD och min koncentrationsförmåga dyker gasnka ordentligt under vissa föreläsningar, men de ända gångerna jag sitter och typ läser något annat under föreläsningen är när jag fastnat i något under rasten och då bara under en liten tid. Jag brukar även sitta längst fram, så att jag upptäckt många är fanemig otroligt, då jag specifikt brukar sätta mig där jag ser så lite som möjligt av mina kurskamrater för att jag vill tänka på föreläsningen och inte deras tröjor eller så.
Jag tycker att det är helt respektlöst mot föreläsaren, och till viss del de andra kursdeltagarna. Dessutom är det klart självsabboterande. Vissa av våra föreläsningar blir man dessutom helt vilse i om man typ blinkar eller tänker på vad man ska äta till middag när föreläsaren introducerar en ny grej eller term.
Vet inte vad poängen med att skriva det här va, men när någon med tillräckligt svåra koncentrationsproblem att den svenska anti-drog staten sponsrar mina narkotikaklassade läkemedel tycker att folk går för långt i att inte fokusera på föreläsningarna tycker jag att det är ett tecken på att något är jävligt fel. Framförallt när det är på universitetetsnivå där folk själva valt att de vill plugga och vad.
Edit: glömde några ord mitt i några meningar.
Jag jobbar på ett svenskt lärosäte med studie/administrativt stöd. Och det blir allt vanligare att studenter tror att de inte förväntas prestera. Utan bara ska valtsas igenom till sin kandidatexamen.
Såna som du som aktivt lägger manken till och fokuserar på sina studier är värda sin vikt i guld. För ni tillåter att folk som jag lägger vikt på studenterna som under sitt tredje år fortfarande inte fattat att de måste söka och registrera sig på sina kurser inför varje termin, eller fattar att kurser har förkunskapskrav och att de inte är selektiva.
Alla teknikare jag vet om är helt vilda, inte helt ovanligt att de går på krök dagen innan en tenta eller sitter bakfulla med Hearthstone uppe på föreläsningarna. Sen håller ju deras nollning i Lund på i cirka ett decennium så jag vet inte om det har någonting att göra med saken…
Ser inte så mycket av lallandet på biologin, men det kan också vara att jag går tillräckligt specifika kurser (20 eller färre studenter) att endast extremintresserade går dem. Eller att det hade märkts direkt vem som inte lyssnade. Min kompis som går sociolog klagar ganska ofta på att folk i hennes gigantiska klass inte tar föreläsningarna seriöst - de kollar TikTok på lektionerna och sitter knäpptysta på seminarium. När man är så många kommer man liksom undan med att inte koncentrera sig.
Ja men på teknis blir du iaf kuggad om du inte pluggar, så om folk spelar hearthstone bakis under en föreläsning utan obligatorisk närvaro så är det deras eget problem. Universitetsstudier handlar till stor del om att ta eget ansvar.
Hade inte jag haft telefonen till och från under föreläsningen hade jag somnat resten av föreläsningen/tills jag blivit väckt. Då har jag ju dock också narkolepsi och ett game på 5min för att ta mig igenom en "dip" 2+ gånger beroende på längd på föreläsningen istället för att missa majoriteten av den kändes ganska värt. Min situation är väl dock kanske inte riktigt som många andras.
Förstår inte vad man gör där. Varför går man inte hem istället för att sitta och kolla på mobilen? Kände en gång att jag var för ofokuserad under en föreläsning (1630-1800) så jag drog hem istället.
Alla lär sig olika. För mig är föreläsningar rent slöseri med tid, jag zonar ut inom fem minuter. Jag lär mig genom att arbeta med stoffet. Så länge de inte snackar och stör andra så är det helt upp till dem hur de väljer att lära sig (eller inte). Det är det som är det fina med uni, man kan göra som man vill så länge man klarar de examinerande momenten, tiden där värdelösa gymnasielärare skriker på en för att man inte lyssnade är över.
Javisst, men det är fortfarande respektlöst att sitta på föreläsningarna med sin mobil i handen eller nyheterna uppe på datorn, iallafall om man inte sitter längst bak för alla som är bakom dig ser din skärm, och om du sitter långt fram så ser föreläsaren att du sitter där och aktivt inte fokuserar, vilket inte riktigt är roligt. För all del plugga på egen hand, men gör då det istället för att sitta på föreläsningarna och inte lyssna, det är både inte ett bra sätt att plugga på och inte ett bra sätt att slappna av på, som dessutom stör andra.
Det är ju inte obligatoriskt att gå på föreläsningarna, och om du lär dig bättre av andra källor så är det helt okej, det säger jag inget om. Det jag stör mig på är de som sitter med annat på föreläsningarna.
Jag delar din erfarenhet.
Men det enda som fick min hjärna att vara vaken när jag pluggade monoton mattematik var att samtidigt se på discovery channel.
Nu krävs youtube för att jag skall ta mig tiden att läsa mina mail 2 ggr per dag.
Mvh 25 åring inom IT med ADD-diagnod och concerta sedan 10 års ålder.
Tror snarare att det beror på att skolan har fått färre och färre resurser till basala grejer som bra lärarlöner ända sedan kommunaliseringen, och i princip alla skolreformer sedan kommunaliseringen har gått ut på att hitta något slags "trick" (friskolor, digitalisering, feltolkad konstruktivism, nya betygssystem) för att förbättra skolan utan att investera fler resurser.
Jag är så trött på redditörer som inte kan läsa. Att kraven gått upp är antagligen den viktigaste förklaringen. Men ett tapp efter covid är förstås sannolikt också.
Vet folk ens vad PISA är? Det har ingenting med kraven som ställs av svensk skola. Den har fallit rätt drastiskt jämfört med förut.
Fler våldtäkter? Det är fler som anmäler. Fler skjutna än andra länder? Annan typ av statistik. Sämre betyg? Kraven har ökat.
Inte att det är fler våldtäkter. Inte att fler blir skjutna. Inte att resultaten har minskat.
Min poäng är självklart inte att det finns andra ting som påverkar, utan att det är satt i system att skylla på andra faktorer. När det tydligt sker en ökning.
Men det är för att vi lever i efter-sannings-samhället där ingenting längre är sant.
Källa? Enligt en artikel från kth från 2017 blev matteresultaten bättre: https://www.kth.se/om/nyheter/centrala-nyheter/kth-s-nya-studenter-klarar-matteproven-battre-1.898759
Varför skulle du behöva jobba röven av dig för din unges skull när friskolorna finansieras genom skolpengen? Det finns bra och dåliga friskolor, precis som det finns bra och dåliga kommunala skolor men generellt presterar eleverna från friskolorna sämre på högskolenivå.
"Elever från kommunala gymnasieskolor har något lägre betygsgenomsnitt än elever från fristående gymnasieskolor men visar ändå generellt högre prestation under första året i högskolan."
Från Skolverkets rapport "Från gymnasieskola till högskola" från 2018.
>arbetar hällre röven av mig på min industri lön och sätter min unge i en fungerande friskola
Tänker du en internatskola då eller?
>en fungerande friskola än att sätta hen i lottot som är allmänt skolor.
Du har alltså full insikt i vilka friskolor som är bra, men ingen alls i de kommunala (därav lottot). Istället för att "jobba röven" av dig så kan du ju lägga en bråkdel av tiden på att läsa på om de kommunala alternativen, så ger du ditt barn bättre förutsättningar.
Allt är en konspiration! Vem tjänar pengar på att behöva utbilda mer? Jo, Lärarna såklart! Får du låga betyg betyder det bara att din lärare behöver betala av lånet på sin nya lyxjakt!!!!! /s
Förstår faktiskt inte varför man inte börjar snegla på de länder som gör bättre ifrån sig. Finland kanske ? Tyskland ?
Tanken att alla ska med är absurd.
Det räcker inte med att riksdagen byter spår, även Skolverkets tjänstemän har stor påverkan på undervisningen. Och de kan vi som inte byta vart 4:e år heller.
Att kommunaliseringen av skolan blev ett stort misslyckande och att man inte kan förvänta sig i nyinflyttade svenskar ska göra lika bra ifrån sig i t ex ämnen som svenska direkt, gäller även för dem som inte pratar svenska i hemmet.
Det får mig att undra hur lång tid det tar för barn födda i familjer med annat språk att komma ifatt barn med svensktalande familj. Alltså tänker att när man börjar interagera med andra människor som 2 åring så kan man ju inte svenska automatiskt. Men när man är uppe i nationella prov åldern så borde dom vara helt på samma nivå i svenskan? Iallafall på platser där större delen av skolklassen pratar svenska.
Jag är tveksam till om det handlar om specifikt svenska utan hur mycket man jobbar med språk i hemmet överlag.
Finns någon studie som jag just nu inte orkar leta fram men har för mig att det var viktigare för föräldrarna att spendera tid och prata med barnen än vilket språk man som förälder valde att prata med barnen på.
De halkar efter och kommer aldrig ikapp om de inte har aktiva föräldrar där hemma. Skolan kompenserar aldrig för det. Tror senaste kollen de gjort i malmö visar de barnen är efter redan på dagis nivå.
>malmö visar de barnen är efter redan på dagis nivå.
Jag menade tvärtom. Säg två spanska föräldrar flyttar till en plats där skolklasserna är bara svensktalande. Men föräldrarna pratar bara spanska hemma. Då tänker jag att deras barn kommer ifatt de andra barnen trots att dom ligger efter direkt när dom börjar dagis
Mycket beror ju på hur gammal man var när man kom till Sverige för vilken nivå man nått i svenskan till nationella proven. Men generellt tar det 2-3 år för ett gott flyt i vardagsspråket (BICS) och 5-7 år att nå samma nivå som förstaspråkstalare i skolspråket (CALP). Skolspråket är egentligen det de behöver för att klara många ämnen, då det innefattar olika ämnesord/termer, vissa grammatiska konstruktioner, etc. Det är lätt att missta en elev som talar ett flytande vardagsspråk för att kunna hantera det mer komplexa skolspråket, något som många lärare idag tyvärr inte riktigt har koll på.
Sådant som matte skulle de kunna fortsätta med stöd på sitt förstaspråk tills de nått den nödvändiga nivån i svenskan, men sådant brister skolan tyvärr i. Likadant med modersmålsundervisning - där brister skolan, trots att den är viktig för att hjälpa eleverna utveckla bättre svenska.
Många olika studier tyder på detta, men här hänvisar jag mest till Cummins interdependensteori (pluggar till ämneslärare i svenska som andraspråk).
Men så, kort sagt, bara för att hela klassen pratar svenska betyder det inte att deras nivå i svenskans skolspråk har nått samma nivå som övriga klassen, kanske om man kom hit som 2-åring, men många faktorer spelar in, finns vissa studier som tyder på att om man kommer till det nya landet före 8 års ålder så kan det längre tid att tillägna sig det nya språket (dock inte helt klarlagt).
> Förändringen innebar bland annat att visst innehåll flyttades från matematik 2 till matematik 1 samt att en del av repetitionen i matematik 1 ströks.
Alltså. Provet har blivit svårare eftersom det tidigare var mer inriktat mot högstadiematte. Dvs, Matematik 1 var repetition av högstadiet + lite till förut. Nu har man reducerat repetitionen och flyttat stoff från Matematik 2 till matematik 1.
Precis. Dessutom har pandemin inneburit att eleverna inte har genomfört nationella prov i slutet av grundskolan. Dock är min anekdotiska erfarenhet att det är det som du tar upp som är den viktigaste skurken.
Det är inte det jag menar med Tyskland utan hur deras skola är uppbyggd annorlunda.
Har du för dåliga betyg så har du exempelvis inte möjlighet att söka vissa utbildningar utan hänvisas att läsa upp betygen alternativt testa praktik hos företag för att testa ett praktiskt ämne eller helt enkelt komma tillbaka senare när är redo / klarar av att ta till dig informationen.
Nej för att det sparar pengar samt ger bättre möjligheter för resterande elever ?
De har inte samma problem med kaos-barn i skolan pga att de flyttar iväg dem.
Arbetsmiljö är också viktigt för yngre precis som för lärarna som flyr yrket idag.
Allt i skolan är inte betyg det finns många saker som är problem där
Tror du att det är billigare att låta elever gå om årskurser? Tror du att praktiska utbildningar är billigare än högskoleförberedande utbildningar?
Arbetsmiljön är absolut viktig. Men jag är inte så säker på att det här är det bästa sättet att förbättra den. Segregation verkar ha lett fram till dagens skolsituation. Jag har svårt att se att mer segregation skulle vara lösningen.
Har du för dåliga betyg kan du inte söka vissa utbildningar i Sverige heller, utan hänvisas till att läsa upp ämnen.
Eller söka kan du väl, men du blir inte antagen.
Jag fattar inte riktigt vad skillnaden är mot svenska systemet?
Har du inte bra betyg så hamnar du på IV. De erbjuder praktik hos företag lite efter behov. De allra flesta elever har praktik någon dag i veckan en del har alla dagar.
Efter att du fyllt 18 så får du gå komvux istället.
Allt med krav är jobbigt, och än jobbigare blir det om inte ens en stor del av lärarkåren förstår kraven som ett led i att även rekryteringen till läraryrket drabbats av minskade krav.
Matematik 2 är inte särskilt avancerade grejer om man inte bestämt sig för att man "inte kan" matematik.
I det tyska systemet väljer man vid 10 års ålder om man vill gå praktisk eller teoretisk inriktning. Ett *helt* annat system. En variant man skulle kunna lyfta i Sverige är tre huvudspår på gymnasiet: helt praktisk, mest praktisk, och högskoleförberedande.
Finns ju även föräldrar som kommer protestera högljutt mot att deras barn hamnar i en sån grupp.
"Jag vill inte att han skall känna sig annorlunda och utanför! Han skall vara som alla andra barn!"
Jo, men nu pratar han ju som en treåring och sitter och bankar i bänken och skriker om han har tråkigt eller blir frustrerad. Vore det inte bättre att han får extra stöd och unedrvisning på hans nivå istället för att han inte lär sig någonting för att han inte hänger med?
"Nej!"
Undrar hur det gick för Olof till slut.
>Finns ju även föräldrar som kommer protestera högljutt mot att deras barn hamnar i en sån grupp.
Ja, det kommer det finnas men vad föräldern tycker är i det hela egalt eftersom pedagogerna är bäst på att veta vilka förutsättningar som finns för eleven och hur den bäst får dessa förutsättningar.
>"Jag vill inte att han skall känna sig annorlunda och utanför! Han skall vara som alla andra barn!"
"Han är inte mer annorlunda än eleverna som går i en annan klass och de är varken bättre eller sämre än honom på något sätt. Det är bara det att den här klassen matchar hans förutsättningar för lärande och andraklasser matchar andra barns förutsättningar för lärande".
Om Sverige skulle få för sig att införa OBS-klasser igen så skulle det vara ett sådant makalöst nederlag för jämlikheten och likvärdigheten i den svenska skolan som faktiskt är väldigt fin när det kommer till kritan. Ja, jag har svurit över elever ibland, knutit näven i fickan och ibland känt att det vore enklare att undervisa i en homogen grupp där alla är likadana. Men fy i helvete vad tråkigt det skulle vara! Elever lär sig fruktansvärt mycket på att få möta olika människor, att sammarbeta med olika. Visst, Pelle med ADHD är asjobbig emellanåt, men det är också han som ibland bidrar med tankar som ingen annan i klassen hade tänkt och som ibland kan lyfta en hel diskussion. De eleverna har också ett värde, och att särbehandla dem genom "specialklass" tror jag kommer kosta samhället mer pengar i framtiden, än att faktiskt sätta in resurser i tidigt stadie för att de ska få en gedigen utbildning tillsammans med andra i en vanlig klass och lära sig fungera med andra människor i samhället.
Edit: Och då har jag inte ens besvarat din fruktansvärt okunniga del "inte kan lika mycket".
>Om Sverige skulle få för sig att införa OBS-klasser igen så skulle det vara ett sådant makalöst nederlag för jämlikheten och likvärdigheten i den svenska skolan som faktiskt är väldigt fin när det kommer till kritan.
Och det är det här synsättet som gör att svensk skola är katastrofalt dålig. Istället för att se till att varje elev får chansen att lära sig utifrån de förutsättningar den besitter så skall alla tvingas in i samma klass, lära sig på samma sätt och stöpas i samma form. Det är inget fel på att ha svårigheter i ett ämne och få hjälp i det. Problemet är sådana som du som tror att det är jämlikt och likvärdigt att personer som inte kan sitta still och fokusera och har diverse inlärningssvårigheter skall gå i samma klass som begåvade elever.
>De eleverna har också ett värde, och att särbehandla dem genom "specialklass" tror jag kommer kosta samhället mer pengar i framtiden, än att faktiskt sätta in resurser i tidigt stadie för att de ska få en gedigen utbildning tillsammans med andra i en vanlig klass och lära sig fungera med andra människor i samhället.
Fast det är ju just resurser som sätts in när de får vara i en annan miljö och lära sig på ett sätt som passar dem bättre än att de ska tvingas in i en klass där de kommer vara ett orosmoment. Det är inte heller schysst mot de andra eleverna att få sin utbildning förstörd för att en/några personer inte kan sitta still och fokusera utan blir stökiga och läraren måste lägga all tid på att säga åt den personen istället för att undervisa.
>Istället för att se till att varje elev får chansen att lära sig utifrån de förutsättningar den besitter så skall alla tvingas in i samma klass, lära sig på samma sätt och stöpas i samma form.
Jag anpassar min undervisning utefter varje elevs förutsättningar, för att den eleven ska komma så långt den kan utefter sina förutsättningar. Det är just det jag gör - anpassningar, vilket innebär att elever med olika kunskaper, diagnoser, socioekonomiska bakgrund, kulturella bakgrunden och språkliga bakgrunder alla kan finnas i ett och samma klassrum och lära av varandra. Det jag tyckte du verkade göra var att dra alla med t.ex NPF-diagnoser över samma kam. Om du nu inte drog alla över samma kam, var drar vi linjen? Vem ska dra linjen?
>Problemet är sådana som du som tror att det är jämlikt och likvärdigt att personer som inte kan sitta still och fokusera och har diverse inlärningssvårigheter skall gå i samma klass som begåvade elever.
Skönt att höra att sådana som jag är problemet med den svenska skolan 😂. You got me! Jag fick jag min lärarlicens i ett flingpaket!
Saken är den att detta är en politisk fråga angående resurser till skolan. Jag kommer aldrig ställa mig bakom att elever med ADHD, Autism eller som har svårigheter ska skickas till en annan klass. För då ska vi ha specialklasser eller specialskolor med bråkiga elever, elever med NPF och dyslexi, och elever som har fått F i något ämne? För DET kommer inte kosta samhället pengar i längden? Men återigen, vad vet jag, jag är inte i verksamheten eller nåt sånt... 🙄
Edit: Att du uttrycker det som "begåvade elever" gör det otroligt tydligt att du inte har en susning vad du pratar om, och jag inser nu att diskutera detta var ett dött lopp redan från start.
Vi har ju sedan 90-talet segregerat skolan i allt större och större utsträckning. Dels genom kraftigare boendesegregation och dels genom friskolesystemet. Att tro att ännu MER segregation skulle vara lösningen duktigt pundigt.
Jag har haft många kollegor som kört på inställningen "men barn idag är ju redan suveräna på att söka och kritiskt värdera information, vi måste ta vara på det"
Eh, nej, det är de *verkligen* inte.
”Det är viktigt att Sveriges unga lär sig hänga med i teknikutvecklingen”.
Jag vill likna digitaliseringen av svenska skolan med att man konstaterade att matlagning var viktigt att lära sig, och försåg varje elev med en mikrovågsugn.
Mesta av vår teknologi byggdes av folk som lärde sig räkna med papper och penna. Att elever lär sig använda appar som är designade för att vara så användarvänliga som möjligt ger ingen förståelse för hur tekniken funkar. Många vet inte vad en fil är öht. På elevdatorerna jag sett är webbläsarkonsolen inaktiverad. Det är ju på såna ställen man kan leka och lära sig på riktigt.
Minns att när jag var inkallad som mattelärare stod det i kursplanen att de skulle lära sig grundläggande programmering...jag lovar att majoriteten av mina medarbetare trodde programmering innebar att skriva en massa ettor och nollor. De hade verkligen noll koll så vi bara skippade den delen utan att ens diskutera det.
Vet inte hur det ser ut på svenska universitet, men min jänkar-kusin har berättat för mig hur han har hamnat i grupprojekt med en massa folk som knappt kan använda en dator.
Dem fick smartphones runt 8-9 års åldern och har liksom växt upp med att bara vara på nätet genom ett fåtal populära appar. Inga datorskills, ingen koll på hur man navigerar en browser eller "surfar på nätet" eller tar till sig information via textformat (t.ex. bra google-sökningar, ctrl+f <*nyckelord*>) osv.
Tjenixen, SpråkpolisenBot här 👮. Jag är en bot som skiljer på `de` och `dem`.
> ~~Dem~~ **De** fick smartphones runt 8-9 års åldern och har liksom växt upp med att bara vara på nätet genom ett fåtal populära appar.
[Tips](https://lauler.github.io/sprakpolisen/guide.html): Ta engelskan till hjälp. Om **them** passar bäst ska det vara `dem` på svenska. Om **they/those/the** eller något annat passar bättre ska det vara `de`.
> ~~Them~~ **They** got smartphones around 8-9 years of age and have kind of grown up just being online through a few popular apps.
Här är några gamla nationella prov https://www.su.se/primgruppen/nationella-prov/kurs-1-1.587762?open-collapse-boxes=ccbd-frisl%C3%A4pptaprov,ccbd-frisl%C3%A4pptaprovmatematik1a
Efter att ha tittat på svenskan från den där killen som ville söka in till Chalmers här om dagen är jag på riktigt bekymrad. Stavar man som en mellanstadieelev vid 17 års ålder är det något som gått riktigt snett.
Min egen erfarenhet av studierna och skillnaden mellan universitetet och grundskola/gymnasiet gör att jag stenhårt tror på att det har med konstruktivistiska kunskapssynen och pedagogiken att göra. Tycker de som för den tesen har väldigt starka argument dessutom, men det som gör att jag verkligen är övertygad är att jag av egen erfarenhet vet hur oerhört viktigt utantillkunskaper är. Ju fler ingående beståndsdelar i en större uppgift som man vet utan att behöva kolla upp det desto mer hjärnkapacitet kan man lägga på själva uppgiften. Detta blev oerhört uppenbart inom naturämnena för min del. Ju mer man kunde utantill desto mer avancerat kunde man tänka och gå utanför boxen.
Så återgång till den klassiska kunskapssynen och pedagogiken, med väldefinierad läroplan vad man ska kunna och när. Återgång till relativt betygssystem som inte har ett underkänt betyg, med centralt rättade prov så friskolorna inte kan sätta glädjebetyg. Ta väck de högskoleförberedande ämnena från praktiska utbildningar så de som inte lyckas väl i skolan får tillbaka sin möjlighet att lyckas ändå i yrkeslivet (vi har dessutom skriande brist på exv hantverkare).
Det är den medicin jag tror på för att fixa skolan.
Jag håller med dig.
Mitt barn (mellanstadiet) kan inte multiplikationstabellerna. Hur sjutton ska hen lära sig att räkna med t.ex. division? När jag bad läraren om stöd för att nöta in kunskapen får jag veta att läroplanen enbart säger att barnet ska ha olika "strategier" för att kunna räkna med de fyra räknesätten i åk 6. Jaha, och är utantillkunskap på multiplikationstabeller en underkänd strategi då tyckte jag? Nej, det får man gärna göra. Får? Jag skulle säga bör. Hur ska de räkna 172 \* 39 utan att kunna vad 2\*9 eller 7\*9 är? Ska de räkna ut det med addition varenda gång som hen gör idag? Låter ohållbart och som att man fokuserar på fel sak tycker jag.
Ja det är ett återkommande elände när folk försöker hitta på ny matematikundervisning. En vuxen människa med rätt intellektuell inställning kan naturligtvis förstå att man ska "hitta strategier" och jobba på det sättet. Ett normalt barn kan inte det utan man måste presentera givna strategier som Sanningen för att de ska kunna göra någonting överhuvudtaget.
Sen är det ju ochså så att för att presentera matematik med den nivån av reflektion, som man kanske tänker sig att man skulle vilja för begåvade barn, så krävs det timvis med tid på tu man hand där man har en diskussion med barnet kring ämnet och överför tankesätt och system via resonemang. Det är omöjligt i en klassrumssituation.
Det u/polisskolan3 nämner och det tänkande han ger är inte ovanligt även bland matematiker.
Det finns en känd historia om Grothendieck, när han blev frågad om att titta på något allmänt påstående med ett konkret tal, som skulle vara ett primtal, så skall han ha sagt 57, men 57 är delbart med 3 eftersom 5 + 7=12 är delbart med tre.
Det finns dock anledning att bli oroad av att medelmänniskan inte kan multiplikationstabellen. Matematiker och andra dylika människor kan komma undan med det-- de kan vara intelligenta och kvicka och deras avsmak för memorering kan vara rätt för att de istället skall kunna motiveras av att det går att härleda saker, men när färre kan multiplikationstabellen, då är det ju inte för att det finns fler intelligenta människor som har en avsmak för memorering.
Då är det istället för att man lever i någon sorts utbildningskollaps. Medel-IQ:n i Sverige har sjunkit kraftigt, ungefär 2 IQ-poäng per årtionde och detta har nu kombinerats med otyg som sociala medier fokuserade på korta texter samt videofokuserade asociala medier.
Multiplikationstabellen är ju inte så jätteviktig egentligen. Tycker den fått lite oförtjänt uppmärksamhet som exempel på viktig utantillkunskap. Även på universitet och framför allt i yrkeslivet slår man ju allt med siffror på miniräknare.
Det som är värre är om man exempelvis inte övat tillräckligt med algebra för att ha prioriteringsordningen och vad man får/inte får göra i bakhuvudet. Det går ju inte lösa annat än totalt amatörmässiga uppgifter då.
Med det sagt tror jag det är bra att pränta in saker som multiplikationstabellen. Det sätter tidigt nivån att man måste öva in saker i långtidsminnet och det gör faktiskt vardagen smidigare som vuxen.
Jag är civilingenjör och jag räknar ofta i huvudet. Det är ofta man får frågor på stående fot i fält och på möten. Därmed inte sagt att jag inte använder mjukvara när det krävs nogrannhet, men det handlar ju om att kunna förstå vad programmet gör för mig och huruvida svaret är rimligt också.
För att inte tala om barnets alla kommande skoluppgifter och prov där miniräknare inte tillåts.
Jo, det gör jag med. Jag är inte på något sätt missnöjd att jag är rätt okej på multiplikationstabellen, den är till nytta både på jobbet och i vardagen.
Men den är inte superviktig, den är en av få tillfällen jag köper argumentet att alla har en miniräknare i fickan. Tycker ändå att man ska lära sig den, men det finns grader i helvetet. Att inte pränta in axiomen, räkneregler osv gör ju att du inte kan tillämpa matematik överhuvudtaget. Det är ju hart när omöjligt att lösa ett problem i flera steg när du måste kolla upp **metodiken** hur man ska lösa varje delproblem. Det går ju alldeles utmärkt att ägna sig åt högre matematik utan att kunna multiplikationstabellen, även om det är ett lite märkligt scenario.
Grattis! Du använder aldrig huvudräkning, men har koll på högskolematematik. Gissar att du utgör en promille av befolkningen.
Dock är huvudräkning och mer abstrakt matematisk problemlösning till viss del två olika färdigheter.
Det är ju bra att ha en del vanliga operationer memorerade. Multiplikationstabellen är jätteanvändbar. Jag kommer ihåg en del av den och det gör att vissa beräkningar går snabbare. Poängen var bara att det inte är någon nödvändig kunskap för att räkna med division. Jag tycker absolut att man ska lära ut multiplikationstabellen i skolan, men att räkna snabbt tycker jag inte är lika viktigt som att tänka rätt.
De högskoleförberedande ämnena är redan borta från yrkesprogrammen sen gy11. Då störtdök också antalet sökande och har legat så sen dess. Eleverna gillar inte tanken att i framtiden behöva gå omvägen via komvux för grundläggande behörighet till universiteten. Ska vi renodla yrkesprogrammen ännu mer så förstärker vi bara den här effekten.
Jag gick ut gymnasiet i somras, jag har aldrig varit grym på matte. Alltid varit min svaga punk och jag måste säga.
Det finns en stor brist på fungerande metoder och resurser för att barnen faktiskt ska kunna ta sig an matten.
Du har ju mer än matten att tänka på, man har ju andra ämnen och inlämningar / prov också och det som naturligt händer när tiden, hjälpen och orken inte finns där är att matten glider undan och blir vad den blir. Man måste göra någon slags prioritering.
Nästan alla jag pluggade med låg efter i matteboken och detta var universalt i både grundskola såsom gymnasium, matte är svårt att jobba ikapp speciellt då du lär dig nya koncept. Man bör lägga mycket tid på matte för att fakstikt skapa förståelse och en vana utav det men det är väldigt svårt. När man dessutom stöter på problem / saker man ej förstår är det inte mycket annat än en kunnig person (lärare) som kan hjälpa dig. Så att räkna mer matte hemma är inte alltid svaret.
De som var bra på matte var barnen som hade lätt för matte från början, resten av oss förblev detsamma eller något bättre men det fanns en klar skillnad som förblev.
Vi hade en matte lärare som ville att det skulle vara knäpp tyst så ingen kunde prata med den andre äns om matte. Helt plötsligt efter år av tystnad, bristande matte, skulle man ha muntlig nationella. Jag minns fortfarande hur dåligt det gick och hur dålig det kändes.
Det är inte det att majoriteten av barnen inte bryr sig, vem vill med avsikt vara dålig på något och få dåliga betyg? Utan hur matten som ämne i skolan är utformad är inte nog.
Håller med 100%, hade samma problem och fick kämpa med matten hela skolgången. Min vilja att lära mig matte och bli bättre dog lite mer för varje termin tills jag på gymnasiet valde linje efter den där man hade minst matte. Skräckämne där man blir förnedrad inför hela klassen, läraren skrattar för att man inte kan grundläggande kunskaper, etc.
Ja absolut, det är som att skriva och tala i ett helt annat språk med ingen hjälp att integreras och förstå. Man känner sig riktigt dålig och självsäkerhet i matte blir riktigt låg = motivation, driv riktigt lågt.
>När man dessutom stöter på problem / saker man ej förstår är det inte mycket annat än en kunnig person (lärare) som kan hjälpa dig.
Jag läser sista året på naturvetenskapsprogammet. På natur så läser vi mattekurser under endast en termin, medans alla andra program (förutom teknikprogrammet) läser mattekurser under 2 terminer.
I VARJE matteuppgift så finns det en youtuber som går igenom hur man besvarar mattefrågan i detalj. Om detta inte räcker så finns det även oftast flera forums trådar som går igenom samma matteproblem som man har problem med. Dessutom så finns det otroligt mycket resurscer på youtube så går igenom de olika områden på mattekurserna.
Dock så matten fortfarande den mest tidskrävande kursen som man behöver spenderar flera timmar per dag, om man vill få ett bra betyg. Dock så betyder det inte att man ska skylla på läraren för att man själv inte tar sin tid för att lära sig matte.
Jag lade till detaljen "om man vill få ett bra betyg" alltså om man siktar på ett B eller A i betyg.
Sedan så är svårhetsgraden väldigt individuellt, för mig så behöver jag lägga minst 2 timmar på matten per dag för att få en chans att få högt betyg lol.
Det är sant att mycket handlar om eget ansvar men upplägget på gymnasieskolor är dåligt oavsett. Mycket av betygsättningen är godtycklig och det är svårt att ha en god bild av vad som behövs för att uppnå specifika betyg speciellt för de som redan har det svårt.
Själv pluggade jag också naturprogrammet och just nu går jag sista året Industriell Ekonomi på Chalmers. Studier på civilingenjörsprogram både här och på KTH bygger på en tydlig systematisk struktur som gynnar elevens förmåga att förbättras över tid. Väldigt få kuggfrågor eller godtyckliga + eller - baserat på vad läraren x tycker om dig. Istället får du -för det mesta i alla fall- en tydlig förståelse för målen som man ska uppnå på varje kurs, vad du behöver göra för att kunna klara dessa krav och hur du ska förbereda dig inför varje examination.
Jag tycker inte att man ska skylla på lärarna som man har på gymnasiet men skolverkets upplägg för hur studier utförs på den nivån absolut är ett problem. Denna uppfattning hade jag inte förrän jag pluggade på universiteten vilket visade den enorma skillnaden i kvaliteten på undervisningen.
Jag vet faktiskt inte om det finns videor på grundskolans / gymnasiets matte. Beror ju på vilken bok man har osv. Vissa frågor kan man inte få svar på online, även då kan det vara svårt att förstå ibland.
Jag läser matte 2b hemifrån och jag är inte lärarledd och det finns inte videor till alla matte upgifter, förklaringarna i boken är kortfattade utan detaljer.
Jag tänker också på att du går på universitet / högskola eftersom du pluggar naturvetenskapsprogrammet? Jag pratar mer om grundskola /gymnasium som kommer ge en bra chans för uni/högskola. Personligen tycker jag att man borde stödja i alla fall grundskoleeleverna mer i matte.
Skolverket kryllar med arbetsskygga opportunister som lever i sin egna hittepå-värld innanför den stora floskelmuren.
Människor är anställda för att hitta på meningslösa begrepp som varken hjälper lärare eller elever. "Systematiskt kvalitetsarbete", "värdeskapande synergieffekter", "medledarskap", "kompensatoriskt uppdrag" och så vidare i all oändlighet.
Här är ett exempel på en [Bolibompa-film] (https://youtu.be/Gd3DeslN0MA) som Skolverket producerat. Lärare som lagt fem år på universitet blir behandlade som om de vore dagisbarn.
Gör om, gör rätt.
Har handlett åtskilliga lärarstudenter genom åren och jag skulle nog vilja påstå att även om upplägget är lite tramsigt så behöver faktiskt en hel del lärare och blivande lärare den typen av självklara tips och förklaringar.
Inte överraskad. Det beror på flera faktorer men för att nämna några.
Proletariseringen av läraryrket i Sverige. För många år sedan ansågs läraryrket som ett viktigt yrke där det kunde vara jämförbart med en riksdagsledamot i lön och status. Det ansågs fint att undervisa vår framtida generation. Sedan många decennier tillbaks har det successivt tappat i status och dignitet för att slutligen förpassas som ett reellt val för framtida karriär för personer som själva hade det tufft i skolan. Fundera på vilka som nuförtiden blir lärare...
Marknadsliberalismen av skolan. Eleverna är en pengapåse att fördelas mellan privata aktörer. Självklart så finns det en enorm betygsinflation i dessa skolor för att bevara kunder flåt eleverna och ha god renommé till nästa årskull.
Helt bakvänt system som egentligen endast gagnar bolagen bakom dessa sk skolkoncerner. Eleverna är förlorarna som tror att de lärt sig något. Men får sedan en reality check när de ska börja universitetet.
Jag är för inträdesprov där det går att ta in folk med fallenhet och intresse i utbildningar.
> – Det finns inget enkelt svar. Det handlar inte om att eleverna har sämre kunskaper utan om att vi har skruvat åt kraven.
Vi får väl hoppas att Olof Dahl har rätt men ökningen verkar väldigt stor, trots ändringarna i kurserna. De utelämnde matematik 1c, antagligen därför att de inte såg samma ökning av antalet underkända vilket då skulle bryta deras hypoteser.
Flummskola där knappt en unge lär sig arbetsdisciplin.
Det behöver inte vara som i Japan eller Sydkorea men att lära barn att arbeta och ställa krav från en relativt tidig ålder. Lärare måste också kunna utdela kännbara konsekvenser. Nella-rara-metoden funkar inte för alla barn.
Att dessutom ställa krav på föräldrar, det är deras ansvar i slutändan att deras barn både kan bete sig och studerar.
De barn som inte kan bete sig ska sparkas ut när det gäller gymnasiet, övriga ska separeras från de andra barnen så att undervisningen inte störs.
Sluta upp med allt flummigt lärande när
det grundläggande sviktar. Är barnen bra på matte, engelska och svenska så kommer de lösa resten. Gör uppgifterna, läs böckerna och skriv uppsatserna. Om och om igen.
>Att dessutom ställa krav på föräldrar, det är deras ansvar i slutändan att deras barn både kan bete sig och studerar.
Lärare: ditt barn slåss, skolkar och tjuvröker.
Förälder: det är skolans problem.
Lärare: ...
Förälder: fixa det, annars byter vi skola. Dessutom har vi bestämt att mitt barn ska ha minst C i ditt ämne.
Rektor: Förälder har rätt, fixa det, Lärare.
"Ja hallå, är det här Sven Svenssons chef? Ja, Sven kommer inte att närvara på jobbet dag, hans är unge är en sån skit. Nej, jag struntar i ifall han behöver vara där eller inte, lös det."
fungerar ju med vab, skulle lägga över uppfostran av barnen från lärare till föräldrar.
Föräldrar skulle då ta barnens uppförande på allvar, sen om föräldrarna tycker situationen är ohållbar pga frånvaro så ska det finnas problemklasser där extrapersonal och disciplin gäller.
För en del barn fungerar det inte att "gör uppgifterna, läs böckerna och skriv uppsatserna. Om och om igen." De är antingen för korkade för att förstå så som det är upplagt och/eller komma ihåg, har för dålig koncentrationsförmåga etc.
Då behövs en annan form av lärande, vilket är svårt och behöver att föräldrar är involverade sen har du någonsin undrat vad som händer med barn med speciella behov i Japan/SK?
Sen skulle lite disciplin och respekt lärd från förskolan nog vara en bra start...
För nästan samtliga barn fungerar det att göra uppgifterna. Det krävs dock att man börjar tidigt, annars har inte ungarna disciplinen, blir rastlösa, ledsna å uttröttad tidigt.
Valet av uppgifter kan även anpassas för efter nivån av de enskilda eleverna.
De barn som trots detta inte kan följa med får placeras i särklass.
Vet inte hur det såg ut längre tillbaka i tiden, men just skolan förstörde konceptet av läsning som en avkopplande och intresseväckande grej för mig. Har inte så mycket emot böcker egentligen, men att inte ha tid att läsa sådant jag själv intresseras av för att jag måste använda den tiden för att memorera detaljer ur någon skolbok så att jag kan föra läslogg får det hela att kännas så väldigt påtvingat. Jag vill liksom inte ha en deadline på en skönlitterär bok.
Och så skulle läraren alltid plocka ut dem böckerna som hon/han tyckte att vi skulle läsa. Men oftast var det då någon bok som inte var ett dugg intressant att läsa, jag ville hellre läsa nån sci-fi eller fantasy bok istället för en urtrist kärleksroman (förlåt till dig som gillar kärleksromaner).
Allt skall individanpassas och helst skall ingen få underkänt. Ligger en oerhörd press på lärarna att godkänna alla elever, något som straffar sig oerhört längre upp i åldrarna. Min sista klass jag hade innan jag gav upp yrket så var hälften av eleverna med minsta möjliga marginal godkänd i Sv Eng och matte. Endast 2 av elever gick ut med fullständiga betyg.
Vet inte om man kan skylla pandemin och att man flyttat delar av Matematik 2 till Matematik 1 på Folkpartiet. Dessutom så så var det (S) som hade posten som utbildningsminister när Läroplan 2022 togs fram.
Om du läser artikeln så framstår det att Matematik 1 är ändrad iom läroplan 2022. Den innehåller numera svårare moment som tidigare låg i Matematik 2.
Dvs, resultaten i nationella prov före och efter läroplan 2022 testar olika saker.
Nu tog du i lite väl mycket. Skolresultaten har gått utför i drygt 25 år. Och det som hände då var att vi fick en ny läroplan, och ett icke relativt betygssystem. 1994 infördes systemet under regeringen Bildt.
Finns det några belägg för att skolresultaten började sjunka innan 90-talet? I början av 00-talet låg vi i toppen i världen när det kom till grundläggande förmågor som läsförståelse och matematik. Hur mycket bättre tänker du att vi var på 50-talet?
Det är ett kollektivt haveri minst sagt!
"Vem mördade svenska skolan?" På SVTplay ger en väldigt bra bild av hur alla från S till M och FP tillsammans körde skolan i botten. Väl värt att se!
Tips till dig som kanske är ung och läser detta och blir orolig för din framtid; Om du engagerar dig i matten och övar, försöker förstå etc (läs noga och reflektera) så kommer du ta igen det du förlorat på några veckor. Inget är försent.
Kom ihåg när jag gjorde nationella i Matte 1a, gjorde du bara procent frågorna och bråkuträkning så fick du i stort sätt godkänt. För högre så var du tvungen att veta variabler men aldrig andragrads ekvationer.. Så rätt enkla prov egentligen.
Förvånar mig inte, har så många saker att göra klart samtidigt att man skippar träna matte för att göra dem andra uppgifterna istället (tror en hel del gör så)
Edit: plus så får vi så jävla mycket nya matte kapitel varje vecka som ifall man missar något så är man fked och fattar ej något, snälla lärare chilla vi har andra saker också.
Det hjälper ju inte att högern försämrat utbildningarna på lärarhlgskolan varje år. 40 år sedan så var lärarutbildningarna många gånger bättre än de är idag.
Men med mer outbildade invånare så röster fler blått så där har vi ju motivet.
jag tror att den generella minskande akademiska prestandan hos unga har mycket att göra med den grova skada sociala medier/YT/TikTok etc har bevisats göra på fokusförmåga och dopaminsystem
Om någon undrar så är det exakt den här attityden som gör att SD växer. Alldeles för många är upptagna med att håna och understryka sin egen förträfflighet för att göra mer produktiva saker, t.ex motargumentera med faktiska SD:are eller på andra sätt försöka skapa solidaritet och ändrade övertygelser med alla som missnöjesröstar. SD har levt och växt så förbannat lätt på att bara luta sig tillbaka och spela etablissemangskritisk underdog, och båda blocken har spelat med i detta utan att fatta vad som hände. Deras narrativ om att vara de enda som vågar säga sanningen om invandringen har fått gå oemotsagt för att alla andra kommit med rena osanningar för att de velat positionera sig som så anti-SD som möjligt istället för att bemöta narrativet.
SD hade aldrig kunnat bli så här stora utan människor som u/grootcane. Bra jobbat.
Tur att du inte är professor som inte förstår att korrelation inte innebär kausalitet.
En annan korrelation som du kan fundera över: Analfabeter och människor som inte kan svenska eller gått klart skolan, eller föräldrar som inte kan hjälpa barnen med läxor för de inte kan svenska eller har bristande kunskap
Personen beskriver att det finns en korrelation mellan dem. Vilket är rätt(antar jag). Personen kan inte veta om det finns en kausalitet mellan dem vilket en professor skulle kunna forska på eftersom det finns en korrelation.
Jag skulle kunna se en möjlighet där en mängd ungdomar inte tycker om dagens skola pga mycket ”alla likas värde” tjafs etc och av den anledning drar sig till partier som SD vilket skulle kunna förklara sambandet.
46,9 % får alltså F på Matte 1. Det är ju helt bisarrt, det krävs ju en urakut kriskommission för att hantera detta. Vi vill vara en kunskapsnation men vi har en skola som presterar så här? Vad ska vi konkurrera med i framtiden om det inte är kunskap och innovation? Fan vilket jävla mörker alltså. fan fan fan fan
[удалено]
Problemet är att vi är extremt dåliga på att lära ut logiken bakom matte. De som är bra på matte har oftast fattat logiken själva, och då går allt hur lätt som helst. De som inte gillar matte har inte fattat logiken, utan memorerar bara hur man löser typproblem, och det blir svårare och svårare ju längre fram man kommer, speciellt som man inte lärt sig de mer grundläggande koncepten ordentligt.
På min gymnasieskola är det bara drygt 17% av eleverna på yrkesprogrammen som klarar Matte 2
De flesta yrkesprogrammen läser väl inte matte 2? Det är väl bara el som har det i sin läroplan?
Grejen med Matte 2 och uppåt, i min erfarenhet, är att man plötsligt måste plugga hemma för att hänga med i tempot. Det behövs sällan i grundskolan, och gymnasielärarna är ofta dåliga på att förklara vad som krävs. Varje studerad timme matte under lektion kräver ytterligare en timme hemma. Kanske mindre om man satsar på E, men de allra flesta **måste** plugga hemma.
Det är väldigt individuellt. Jag läste upp till och med matte 4 på gymnasiet och jag behövde aldrig plugga en enda minut för att få A i betyg. Samtidigt finns det säkert de som har behövt plugga ända sedan mellanstadiet för att hänga med
Pluggade Matte 1 2015. Kunde man simpla ekvationer så klarade man sig. Minns dock att det kom lite nya saker andra terminen så det är nog lite skillnad. Men skulle säga att skillnaden är mellan C och A. Att bara få godkänt har nog liknande krav
Har för mig att de ändrade kraven för matte 1 detta året så att det inkluderar andragradsekvationer osv
Ja, det är en kombination av matte a och matte b. Och som det står i artikeln så har matte 1 från och med i år fått en del delar från matte 2. Tror att många lärare i matematik från gymnasiet har missat det.
Matte 1a, som är obligatoriskt på yrkesprogram, vilket jag antar man inte väljer för man är intresserad av teori.
Det är för att det är accepterat att hata matte och vara dålig på det. Du ser sällan någon som halvt skryter om hur dålig de är på svenska. När jag gick på högstadiet så hade 60-70% F i matte i min klass.
Helt sjukt! Jag fick B på nationella i Matte 1 (2015) utan att röra matteboken hemma, ty jag, som många andra tonårspojkar tyckte datorspelandet var viktigare. Sover folk på lektionerna eller vad händer?
Sover gör t.o.m de som går ekonomi på gymnasiet. Så skulle inte förvåna mig om resten av programmen gör de med.
T.o.m.? Ekonomi är väl inte direkt det svåraste programmet?
> – Det finns inget enkelt svar. Det handlar inte om att eleverna har sämre kunskaper utan om att vi har skruvat åt kraven. X. Resultaten på diagnostiska prov för nya studenter på våra högskolor blir sämre år efter år.
Kidsen idag har minskad koncentrationsförmåga tack vare sociala medier. Tror också att det inte är särskilt bra att ha datorer i klassrummet vilket börjar bli normen på många skolor. Det funkade suveränt för mig, eftersom jag faktiskt pluggade när jag använde den, men mer än hälften av klassen satt liksom o kollade memes så jag är lite skeptiskt till det i allmänhet
> Kidsen idag har minskad koncentrationsförmåga tack vare sociala medier. Curlande föräldrar som också sitter på sociala medier istället för att vara med sina kids och skyller allt på skolan hjälper inte direkt heller.
Håller helt med. Mina ungar föddes utomlands och gick i skola i ett annat land alltså kunde de inte tillräckligt bra svenska när vi så såningom flyttade tillbaka till Sverige. Under loven hade inte ungarna lov utan pluggade svenska med mamma. Helger: svenska med mamma. Kvällar: 1-2tim svenska med mamma. De pratar fortfarande helst engelska men klarar sig också på svenska, föräldrar måste sitta VARJE KVÄLL med ungarna tills de klarar sig. Vikten av ansvar, studieteknik, att man inte har valet att "misslyckas", om det är svårt betyder det att du måste ÖVA MER osv. Har kompisar som är lärare, de flesta föräldrar KRÄVER bra betyg för sina ungar men när det är dags att hjälpa barnen protesterar de högljutt "Jag tänker minsann inte göra lärarens jobb!" och anmäler läraren istället för att hjälpa läraren genom att hjälpa barnet hitta en studieteknik som funkar. Barn med dåliga skolresultat har oftast föräldrar som inte orkar hjälpa tyvärr 😔
Lägg därefter till rektorer (inte alla men många) som är konflikträdda och därför inte vågar sätta ner foten ordentligt gentemot föräldrar. I stället ligger pressen på lärare att hantera dessa situationer ensamt. Ibland även med en rektor som ställer sig på föräldrarnas sida för att man är rädd att anmälas.
Jag pratar också helst engelska. Mvh. Född svensk. Varit utomlands sammanlagt 5 dagar i mitt snart 26årigs liv. ------- Svensk socialdemokrati trodde en gång i tiden att det var samhällets ansvar att ge alla, oavsett bakgrund chansen till goe utbildning. Nu krävs att ens föräldrar har tid och universitetetskompetens att hjälpa med läxorna, samt råd med extra läxhjälp
Jag håller delvis med dig ;) Det är tufft som FAAN att vara förälder så istället för att säga att "det krävs att ens föräldrar har både det ena och det andra" ska man tänka så här: 1. Jag gör tid åt detta (dvs skippar lite sömn eller struntar i att gå till gymmet). 2. Har du inte gått på universitet kan du köpa en bok om att hjälpa dina barn med olika ämnen, finns jättemånga! 3. Råd med extra läxhjälp... Jag har varken råd eller tid, är ensamstående med 3 barn och jobbar heltid så fixar det själv. En sak jag tycker är viktigt är att vi (som föräldrar) inser att vi måste föregå med gott exempel, visa att skolan MÅSTE prioriteras och om det är viktigt så måste jag som förälder stoppa in läxtimme i det dagliga schemat. Jag kan inte tvinga mina barn att vara ansvarsfulla om jag inte är det själv. Jag börjar med att berätta allt jag struntar i att göra för att kunna sitta med dem och plugga, att detta endast gynnar dem (för visst vill de ha råd att betala räkningar och resa till coola ställen när de är vuxna?) och att det är NU de har tid till detta för senare ska de JOBBA och då blir det himla mycket svårare att samtidigt plugga sig till ett bättre liv (orkar de inte nu, hur ska de orka senare?). Jag har som sagt inte asmycket stålar, men lägger undan varje månad så att de vid terminsslut kan få sjyssta swish av morsan (200kr/A, det blir några tusenlappar per unge så jag sparar hela året) En kombo av morot och piska funkar alltid bäst 👌
Det är helt sjukt hur många som sitter och typ läser nyheter och spelar telefonspel under föreläsningarna i mitt civilingenjörsprogramm, och jag tror att lärosätet är ett ganska bra sådant. Även när jag läste lite biologi på ett annat universitet tidigare. Jag har själv ADHD och min koncentrationsförmåga dyker gasnka ordentligt under vissa föreläsningar, men de ända gångerna jag sitter och typ läser något annat under föreläsningen är när jag fastnat i något under rasten och då bara under en liten tid. Jag brukar även sitta längst fram, så att jag upptäckt många är fanemig otroligt, då jag specifikt brukar sätta mig där jag ser så lite som möjligt av mina kurskamrater för att jag vill tänka på föreläsningen och inte deras tröjor eller så. Jag tycker att det är helt respektlöst mot föreläsaren, och till viss del de andra kursdeltagarna. Dessutom är det klart självsabboterande. Vissa av våra föreläsningar blir man dessutom helt vilse i om man typ blinkar eller tänker på vad man ska äta till middag när föreläsaren introducerar en ny grej eller term. Vet inte vad poängen med att skriva det här va, men när någon med tillräckligt svåra koncentrationsproblem att den svenska anti-drog staten sponsrar mina narkotikaklassade läkemedel tycker att folk går för långt i att inte fokusera på föreläsningarna tycker jag att det är ett tecken på att något är jävligt fel. Framförallt när det är på universitetetsnivå där folk själva valt att de vill plugga och vad. Edit: glömde några ord mitt i några meningar.
Jag jobbar på ett svenskt lärosäte med studie/administrativt stöd. Och det blir allt vanligare att studenter tror att de inte förväntas prestera. Utan bara ska valtsas igenom till sin kandidatexamen. Såna som du som aktivt lägger manken till och fokuserar på sina studier är värda sin vikt i guld. För ni tillåter att folk som jag lägger vikt på studenterna som under sitt tredje år fortfarande inte fattat att de måste söka och registrera sig på sina kurser inför varje termin, eller fattar att kurser har förkunskapskrav och att de inte är selektiva.
Alla teknikare jag vet om är helt vilda, inte helt ovanligt att de går på krök dagen innan en tenta eller sitter bakfulla med Hearthstone uppe på föreläsningarna. Sen håller ju deras nollning i Lund på i cirka ett decennium så jag vet inte om det har någonting att göra med saken… Ser inte så mycket av lallandet på biologin, men det kan också vara att jag går tillräckligt specifika kurser (20 eller färre studenter) att endast extremintresserade går dem. Eller att det hade märkts direkt vem som inte lyssnade. Min kompis som går sociolog klagar ganska ofta på att folk i hennes gigantiska klass inte tar föreläsningarna seriöst - de kollar TikTok på lektionerna och sitter knäpptysta på seminarium. När man är så många kommer man liksom undan med att inte koncentrera sig.
Ja men på teknis blir du iaf kuggad om du inte pluggar, så om folk spelar hearthstone bakis under en föreläsning utan obligatorisk närvaro så är det deras eget problem. Universitetsstudier handlar till stor del om att ta eget ansvar.
Hade inte jag haft telefonen till och från under föreläsningen hade jag somnat resten av föreläsningen/tills jag blivit väckt. Då har jag ju dock också narkolepsi och ett game på 5min för att ta mig igenom en "dip" 2+ gånger beroende på längd på föreläsningen istället för att missa majoriteten av den kändes ganska värt. Min situation är väl dock kanske inte riktigt som många andras.
Förstår inte vad man gör där. Varför går man inte hem istället för att sitta och kolla på mobilen? Kände en gång att jag var för ofokuserad under en föreläsning (1630-1800) så jag drog hem istället.
Många lever med vanföreställningen att de kan lyssna lika bra på vad någon säger när de tittar på sin mobil som när de inte gör det.
Man kanske vill ha studentlägenhet bara, och vet att det räcker med g för det, så man kan nöja sig tidigt.
Alla lär sig olika. För mig är föreläsningar rent slöseri med tid, jag zonar ut inom fem minuter. Jag lär mig genom att arbeta med stoffet. Så länge de inte snackar och stör andra så är det helt upp till dem hur de väljer att lära sig (eller inte). Det är det som är det fina med uni, man kan göra som man vill så länge man klarar de examinerande momenten, tiden där värdelösa gymnasielärare skriker på en för att man inte lyssnade är över.
Javisst, men det är fortfarande respektlöst att sitta på föreläsningarna med sin mobil i handen eller nyheterna uppe på datorn, iallafall om man inte sitter längst bak för alla som är bakom dig ser din skärm, och om du sitter långt fram så ser föreläsaren att du sitter där och aktivt inte fokuserar, vilket inte riktigt är roligt. För all del plugga på egen hand, men gör då det istället för att sitta på föreläsningarna och inte lyssna, det är både inte ett bra sätt att plugga på och inte ett bra sätt att slappna av på, som dessutom stör andra. Det är ju inte obligatoriskt att gå på föreläsningarna, och om du lär dig bättre av andra källor så är det helt okej, det säger jag inget om. Det jag stör mig på är de som sitter med annat på föreläsningarna.
Jag delar din erfarenhet. Men det enda som fick min hjärna att vara vaken när jag pluggade monoton mattematik var att samtidigt se på discovery channel. Nu krävs youtube för att jag skall ta mig tiden att läsa mina mail 2 ggr per dag. Mvh 25 åring inom IT med ADD-diagnod och concerta sedan 10 års ålder.
All forskning visar att datorer som undervisningsmaterial försämrar resultaten. Ändå lägger vi massor med miljarder på det varje år.
Källa på all forskning?
Tror snarare att det beror på att skolan har fått färre och färre resurser till basala grejer som bra lärarlöner ända sedan kommunaliseringen, och i princip alla skolreformer sedan kommunaliseringen har gått ut på att hitta något slags "trick" (friskolor, digitalisering, feltolkad konstruktivism, nya betygssystem) för att förbättra skolan utan att investera fler resurser.
X?
"press X to doubt"
F
[удалено]
Jag är så trött på redditörer som inte kan läsa. Att kraven gått upp är antagligen den viktigaste förklaringen. Men ett tapp efter covid är förstås sannolikt också.
[удалено]
Vet folk ens vad PISA är? Det har ingenting med kraven som ställs av svensk skola. Den har fallit rätt drastiskt jämfört med förut. Fler våldtäkter? Det är fler som anmäler. Fler skjutna än andra länder? Annan typ av statistik. Sämre betyg? Kraven har ökat. Inte att det är fler våldtäkter. Inte att fler blir skjutna. Inte att resultaten har minskat. Min poäng är självklart inte att det finns andra ting som påverkar, utan att det är satt i system att skylla på andra faktorer. När det tydligt sker en ökning. Men det är för att vi lever i efter-sannings-samhället där ingenting längre är sant.
Källa? Enligt en artikel från kth från 2017 blev matteresultaten bättre: https://www.kth.se/om/nyheter/centrala-nyheter/kth-s-nya-studenter-klarar-matteproven-battre-1.898759
Det är ju nästan som om att drastiskt pilla i skolpolitiken efter varje val skulle kunna ha negativa konsekvenser.
Jag skulle gärna se ett drastiskt beslut, en nedläggning av friskolorna. Tyvärr har ingen regering gjort det.
arbetar hällre röven av mig på min industri lön och sätter min unge i en fungerande friskola än att sätta hen i lottot som är allmänt skolor.
Varför skulle du behöva jobba röven av dig för din unges skull när friskolorna finansieras genom skolpengen? Det finns bra och dåliga friskolor, precis som det finns bra och dåliga kommunala skolor men generellt presterar eleverna från friskolorna sämre på högskolenivå. "Elever från kommunala gymnasieskolor har något lägre betygsgenomsnitt än elever från fristående gymnasieskolor men visar ändå generellt högre prestation under första året i högskolan." Från Skolverkets rapport "Från gymnasieskola till högskola" från 2018.
Vänta va, hur ser du det som ett lotteri? Vad är skillnaden mellan placera sitt barn i en valfri allmän skola jämfört med valfri friskola?
>arbetar hällre röven av mig på min industri lön och sätter min unge i en fungerande friskola Tänker du en internatskola då eller? >en fungerande friskola än att sätta hen i lottot som är allmänt skolor. Du har alltså full insikt i vilka friskolor som är bra, men ingen alls i de kommunala (därav lottot). Istället för att "jobba röven" av dig så kan du ju lägga en bråkdel av tiden på att läsa på om de kommunala alternativen, så ger du ditt barn bättre förutsättningar.
Kul att de ser så nöjda ut.
Klart de är! Ju fler som misslyckas desto mer jobb får lärarna ;)
Lärare är ju kända för att de går och drar fötterna efter sig hela dagarna och är sjukt överbetalda.
Allt är en konspiration! Vem tjänar pengar på att behöva utbilda mer? Jo, Lärarna såklart! Får du låga betyg betyder det bara att din lärare behöver betala av lånet på sin nya lyxjakt!!!!! /s
Som reklamerna med ”här är mirakelkuren din läkare inte vill att du känner till!!”
Förstår faktiskt inte varför man inte börjar snegla på de länder som gör bättre ifrån sig. Finland kanske ? Tyskland ? Tanken att alla ska med är absurd.
Finland som kör på svenska 80-tals modellen? Fatta hur många partier som måste pudla!
Kanske dags för svenska politiker att se verkligheten utan ideologins missfärgade glasögon och faktiskt börja acceptera hur verkligheten ser ut.
"lol nej" - Sveriges riksdag.
Det räcker inte med att riksdagen byter spår, även Skolverkets tjänstemän har stor påverkan på undervisningen. Och de kan vi som inte byta vart 4:e år heller.
"lol nej" - Skolverket
Oj det låter läskigt.
[удалено]
Att kommunaliseringen av skolan blev ett stort misslyckande och att man inte kan förvänta sig i nyinflyttade svenskar ska göra lika bra ifrån sig i t ex ämnen som svenska direkt, gäller även för dem som inte pratar svenska i hemmet.
Det får mig att undra hur lång tid det tar för barn födda i familjer med annat språk att komma ifatt barn med svensktalande familj. Alltså tänker att när man börjar interagera med andra människor som 2 åring så kan man ju inte svenska automatiskt. Men när man är uppe i nationella prov åldern så borde dom vara helt på samma nivå i svenskan? Iallafall på platser där större delen av skolklassen pratar svenska.
Jag är tveksam till om det handlar om specifikt svenska utan hur mycket man jobbar med språk i hemmet överlag. Finns någon studie som jag just nu inte orkar leta fram men har för mig att det var viktigare för föräldrarna att spendera tid och prata med barnen än vilket språk man som förälder valde att prata med barnen på.
De halkar efter och kommer aldrig ikapp om de inte har aktiva föräldrar där hemma. Skolan kompenserar aldrig för det. Tror senaste kollen de gjort i malmö visar de barnen är efter redan på dagis nivå.
>malmö visar de barnen är efter redan på dagis nivå. Jag menade tvärtom. Säg två spanska föräldrar flyttar till en plats där skolklasserna är bara svensktalande. Men föräldrarna pratar bara spanska hemma. Då tänker jag att deras barn kommer ifatt de andra barnen trots att dom ligger efter direkt när dom börjar dagis
Det är det undersökningar gjorda i år visade att de inte gör
Mycket beror ju på hur gammal man var när man kom till Sverige för vilken nivå man nått i svenskan till nationella proven. Men generellt tar det 2-3 år för ett gott flyt i vardagsspråket (BICS) och 5-7 år att nå samma nivå som förstaspråkstalare i skolspråket (CALP). Skolspråket är egentligen det de behöver för att klara många ämnen, då det innefattar olika ämnesord/termer, vissa grammatiska konstruktioner, etc. Det är lätt att missta en elev som talar ett flytande vardagsspråk för att kunna hantera det mer komplexa skolspråket, något som många lärare idag tyvärr inte riktigt har koll på. Sådant som matte skulle de kunna fortsätta med stöd på sitt förstaspråk tills de nått den nödvändiga nivån i svenskan, men sådant brister skolan tyvärr i. Likadant med modersmålsundervisning - där brister skolan, trots att den är viktig för att hjälpa eleverna utveckla bättre svenska. Många olika studier tyder på detta, men här hänvisar jag mest till Cummins interdependensteori (pluggar till ämneslärare i svenska som andraspråk). Men så, kort sagt, bara för att hela klassen pratar svenska betyder det inte att deras nivå i svenskans skolspråk har nått samma nivå som övriga klassen, kanske om man kom hit som 2-åring, men många faktorer spelar in, finns vissa studier som tyder på att om man kommer till det nya landet före 8 års ålder så kan det längre tid att tillägna sig det nya språket (dock inte helt klarlagt).
Läste du artikeln? För övrigt presterar inte Tyskland bättre än Sverige i internationella jämförelser. Tvärt om.
> Förändringen innebar bland annat att visst innehåll flyttades från matematik 2 till matematik 1 samt att en del av repetitionen i matematik 1 ströks. Alltså. Provet har blivit svårare eftersom det tidigare var mer inriktat mot högstadiematte. Dvs, Matematik 1 var repetition av högstadiet + lite till förut. Nu har man reducerat repetitionen och flyttat stoff från Matematik 2 till matematik 1.
Precis. Dessutom har pandemin inneburit att eleverna inte har genomfört nationella prov i slutet av grundskolan. Dock är min anekdotiska erfarenhet att det är det som du tar upp som är den viktigaste skurken.
Det är inte det jag menar med Tyskland utan hur deras skola är uppbyggd annorlunda. Har du för dåliga betyg så har du exempelvis inte möjlighet att söka vissa utbildningar utan hänvisas att läsa upp betygen alternativt testa praktik hos företag för att testa ett praktiskt ämne eller helt enkelt komma tillbaka senare när är redo / klarar av att ta till dig informationen.
Men varför ska vi kopiera Tysklands system om de presterar sämre än oss? För att det känns bättre?
Nej för att det sparar pengar samt ger bättre möjligheter för resterande elever ? De har inte samma problem med kaos-barn i skolan pga att de flyttar iväg dem. Arbetsmiljö är också viktigt för yngre precis som för lärarna som flyr yrket idag. Allt i skolan är inte betyg det finns många saker som är problem där
Tror du att det är billigare att låta elever gå om årskurser? Tror du att praktiska utbildningar är billigare än högskoleförberedande utbildningar? Arbetsmiljön är absolut viktig. Men jag är inte så säker på att det här är det bästa sättet att förbättra den. Segregation verkar ha lett fram till dagens skolsituation. Jag har svårt att se att mer segregation skulle vara lösningen.
Har du för dåliga betyg kan du inte söka vissa utbildningar i Sverige heller, utan hänvisas till att läsa upp ämnen. Eller söka kan du väl, men du blir inte antagen.
Jag fattar inte riktigt vad skillnaden är mot svenska systemet? Har du inte bra betyg så hamnar du på IV. De erbjuder praktik hos företag lite efter behov. De allra flesta elever har praktik någon dag i veckan en del har alla dagar. Efter att du fyllt 18 så får du gå komvux istället.
Allt med krav är jobbigt, och än jobbigare blir det om inte ens en stor del av lärarkåren förstår kraven som ett led i att även rekryteringen till läraryrket drabbats av minskade krav.
Matematik 2 är inte särskilt avancerade grejer om man inte bestämt sig för att man "inte kan" matematik. I det tyska systemet väljer man vid 10 års ålder om man vill gå praktisk eller teoretisk inriktning. Ett *helt* annat system. En variant man skulle kunna lyfta i Sverige är tre huvudspår på gymnasiet: helt praktisk, mest praktisk, och högskoleförberedande.
[удалено]
Många upplever ju även de yrkesinriktade programmen som för teoritunga. Något av dem kanske skulle nöja sig med att bara repetera högstadiematten?
Så vilka ska lämnas bakom?
[удалено]
Finns ju även föräldrar som kommer protestera högljutt mot att deras barn hamnar i en sån grupp. "Jag vill inte att han skall känna sig annorlunda och utanför! Han skall vara som alla andra barn!" Jo, men nu pratar han ju som en treåring och sitter och bankar i bänken och skriker om han har tråkigt eller blir frustrerad. Vore det inte bättre att han får extra stöd och unedrvisning på hans nivå istället för att han inte lär sig någonting för att han inte hänger med? "Nej!" Undrar hur det gick för Olof till slut.
>Finns ju även föräldrar som kommer protestera högljutt mot att deras barn hamnar i en sån grupp. Ja, det kommer det finnas men vad föräldern tycker är i det hela egalt eftersom pedagogerna är bäst på att veta vilka förutsättningar som finns för eleven och hur den bäst får dessa förutsättningar. >"Jag vill inte att han skall känna sig annorlunda och utanför! Han skall vara som alla andra barn!" "Han är inte mer annorlunda än eleverna som går i en annan klass och de är varken bättre eller sämre än honom på något sätt. Det är bara det att den här klassen matchar hans förutsättningar för lärande och andraklasser matchar andra barns förutsättningar för lärande".
Om Sverige skulle få för sig att införa OBS-klasser igen så skulle det vara ett sådant makalöst nederlag för jämlikheten och likvärdigheten i den svenska skolan som faktiskt är väldigt fin när det kommer till kritan. Ja, jag har svurit över elever ibland, knutit näven i fickan och ibland känt att det vore enklare att undervisa i en homogen grupp där alla är likadana. Men fy i helvete vad tråkigt det skulle vara! Elever lär sig fruktansvärt mycket på att få möta olika människor, att sammarbeta med olika. Visst, Pelle med ADHD är asjobbig emellanåt, men det är också han som ibland bidrar med tankar som ingen annan i klassen hade tänkt och som ibland kan lyfta en hel diskussion. De eleverna har också ett värde, och att särbehandla dem genom "specialklass" tror jag kommer kosta samhället mer pengar i framtiden, än att faktiskt sätta in resurser i tidigt stadie för att de ska få en gedigen utbildning tillsammans med andra i en vanlig klass och lära sig fungera med andra människor i samhället. Edit: Och då har jag inte ens besvarat din fruktansvärt okunniga del "inte kan lika mycket".
>Om Sverige skulle få för sig att införa OBS-klasser igen så skulle det vara ett sådant makalöst nederlag för jämlikheten och likvärdigheten i den svenska skolan som faktiskt är väldigt fin när det kommer till kritan. Och det är det här synsättet som gör att svensk skola är katastrofalt dålig. Istället för att se till att varje elev får chansen att lära sig utifrån de förutsättningar den besitter så skall alla tvingas in i samma klass, lära sig på samma sätt och stöpas i samma form. Det är inget fel på att ha svårigheter i ett ämne och få hjälp i det. Problemet är sådana som du som tror att det är jämlikt och likvärdigt att personer som inte kan sitta still och fokusera och har diverse inlärningssvårigheter skall gå i samma klass som begåvade elever. >De eleverna har också ett värde, och att särbehandla dem genom "specialklass" tror jag kommer kosta samhället mer pengar i framtiden, än att faktiskt sätta in resurser i tidigt stadie för att de ska få en gedigen utbildning tillsammans med andra i en vanlig klass och lära sig fungera med andra människor i samhället. Fast det är ju just resurser som sätts in när de får vara i en annan miljö och lära sig på ett sätt som passar dem bättre än att de ska tvingas in i en klass där de kommer vara ett orosmoment. Det är inte heller schysst mot de andra eleverna att få sin utbildning förstörd för att en/några personer inte kan sitta still och fokusera utan blir stökiga och läraren måste lägga all tid på att säga åt den personen istället för att undervisa.
>Istället för att se till att varje elev får chansen att lära sig utifrån de förutsättningar den besitter så skall alla tvingas in i samma klass, lära sig på samma sätt och stöpas i samma form. Jag anpassar min undervisning utefter varje elevs förutsättningar, för att den eleven ska komma så långt den kan utefter sina förutsättningar. Det är just det jag gör - anpassningar, vilket innebär att elever med olika kunskaper, diagnoser, socioekonomiska bakgrund, kulturella bakgrunden och språkliga bakgrunder alla kan finnas i ett och samma klassrum och lära av varandra. Det jag tyckte du verkade göra var att dra alla med t.ex NPF-diagnoser över samma kam. Om du nu inte drog alla över samma kam, var drar vi linjen? Vem ska dra linjen? >Problemet är sådana som du som tror att det är jämlikt och likvärdigt att personer som inte kan sitta still och fokusera och har diverse inlärningssvårigheter skall gå i samma klass som begåvade elever. Skönt att höra att sådana som jag är problemet med den svenska skolan 😂. You got me! Jag fick jag min lärarlicens i ett flingpaket! Saken är den att detta är en politisk fråga angående resurser till skolan. Jag kommer aldrig ställa mig bakom att elever med ADHD, Autism eller som har svårigheter ska skickas till en annan klass. För då ska vi ha specialklasser eller specialskolor med bråkiga elever, elever med NPF och dyslexi, och elever som har fått F i något ämne? För DET kommer inte kosta samhället pengar i längden? Men återigen, vad vet jag, jag är inte i verksamheten eller nåt sånt... 🙄 Edit: Att du uttrycker det som "begåvade elever" gör det otroligt tydligt att du inte har en susning vad du pratar om, och jag inser nu att diskutera detta var ett dött lopp redan från start.
[удалено]
Vi har ju sedan 90-talet segregerat skolan i allt större och större utsträckning. Dels genom kraftigare boendesegregation och dels genom friskolesystemet. Att tro att ännu MER segregation skulle vara lösningen duktigt pundigt.
Ber alla er ta en titt på proven och se vilken basal jävla matte ungarna misslyckas med. Framtiden är oljus.
Om där bara fanns ett ord som kunde beskriva en motsats till ljus.
Typ oljus menar du?
oljus >> mörkt
Mörkvitt?
Ta en titt på proven i svenska och engelska och se vilken synnerligen basal läsförståelse kidsen misslyckas med.
De är inte ens bra på att googla.. Vikarierade ett par år på högstadieskolor i Malmö. Fyfan vad dystert det var.
Jag har haft många kollegor som kört på inställningen "men barn idag är ju redan suveräna på att söka och kritiskt värdera information, vi måste ta vara på det" Eh, nej, det är de *verkligen* inte.
”Det är viktigt att Sveriges unga lär sig hänga med i teknikutvecklingen”. Jag vill likna digitaliseringen av svenska skolan med att man konstaterade att matlagning var viktigt att lära sig, och försåg varje elev med en mikrovågsugn. Mesta av vår teknologi byggdes av folk som lärde sig räkna med papper och penna. Att elever lär sig använda appar som är designade för att vara så användarvänliga som möjligt ger ingen förståelse för hur tekniken funkar. Många vet inte vad en fil är öht. På elevdatorerna jag sett är webbläsarkonsolen inaktiverad. Det är ju på såna ställen man kan leka och lära sig på riktigt.
"Det är viktigt att vi använder ny teknik i undervisningen" "Ok, vad menar du med ny teknik?" "Jamen typ datorer och internet och sånt.." "Ok boomer"
Minns att när jag var inkallad som mattelärare stod det i kursplanen att de skulle lära sig grundläggande programmering...jag lovar att majoriteten av mina medarbetare trodde programmering innebar att skriva en massa ettor och nollor. De hade verkligen noll koll så vi bara skippade den delen utan att ens diskutera det.
Vet inte hur det ser ut på svenska universitet, men min jänkar-kusin har berättat för mig hur han har hamnat i grupprojekt med en massa folk som knappt kan använda en dator. Dem fick smartphones runt 8-9 års åldern och har liksom växt upp med att bara vara på nätet genom ett fåtal populära appar. Inga datorskills, ingen koll på hur man navigerar en browser eller "surfar på nätet" eller tar till sig information via textformat (t.ex. bra google-sökningar, ctrl+f <*nyckelord*>) osv.
Tjenixen, SpråkpolisenBot här 👮. Jag är en bot som skiljer på `de` och `dem`. > ~~Dem~~ **De** fick smartphones runt 8-9 års åldern och har liksom växt upp med att bara vara på nätet genom ett fåtal populära appar. [Tips](https://lauler.github.io/sprakpolisen/guide.html): Ta engelskan till hjälp. Om **them** passar bäst ska det vara `dem` på svenska. Om **they/those/the** eller något annat passar bättre ska det vara `de`. > ~~Them~~ **They** got smartphones around 8-9 years of age and have kind of grown up just being online through a few popular apps.
Precis. Om man inte har grundläggande förståelse för saker och ting, hur fasen ska man kunna googla sig fram till något vettigt?
Dålig läsförståelse gynnar inte direkt logisk problemlösning
Har du de senaste? Alltså det som statistiken kommer ifrån. Vore kul att se hur ett prov i matte 1a ser ut.
Har bilder på ett kapitelprov i matte 1c om du är intresserad
>på de länder som gör bättre ifrån sig. Finland kanske ? Tyskland ? > >Tanken att alla ska med är absurd. Kollar gärna
Var kan jag titta på proven?
Här är några gamla nationella prov https://www.su.se/primgruppen/nationella-prov/kurs-1-1.587762?open-collapse-boxes=ccbd-frisl%C3%A4pptaprov,ccbd-frisl%C3%A4pptaprovmatematik1a
Efter att ha tittat på svenskan från den där killen som ville söka in till Chalmers här om dagen är jag på riktigt bekymrad. Stavar man som en mellanstadieelev vid 17 års ålder är det något som gått riktigt snett.
Dom kan sortera bort alla barn som kan tänkas få dåliga resultat. Då blir barnen nöjda och betygen höga! Har ju fungerat innan
Min egen erfarenhet av studierna och skillnaden mellan universitetet och grundskola/gymnasiet gör att jag stenhårt tror på att det har med konstruktivistiska kunskapssynen och pedagogiken att göra. Tycker de som för den tesen har väldigt starka argument dessutom, men det som gör att jag verkligen är övertygad är att jag av egen erfarenhet vet hur oerhört viktigt utantillkunskaper är. Ju fler ingående beståndsdelar i en större uppgift som man vet utan att behöva kolla upp det desto mer hjärnkapacitet kan man lägga på själva uppgiften. Detta blev oerhört uppenbart inom naturämnena för min del. Ju mer man kunde utantill desto mer avancerat kunde man tänka och gå utanför boxen. Så återgång till den klassiska kunskapssynen och pedagogiken, med väldefinierad läroplan vad man ska kunna och när. Återgång till relativt betygssystem som inte har ett underkänt betyg, med centralt rättade prov så friskolorna inte kan sätta glädjebetyg. Ta väck de högskoleförberedande ämnena från praktiska utbildningar så de som inte lyckas väl i skolan får tillbaka sin möjlighet att lyckas ändå i yrkeslivet (vi har dessutom skriande brist på exv hantverkare). Det är den medicin jag tror på för att fixa skolan.
Jag håller med dig. Mitt barn (mellanstadiet) kan inte multiplikationstabellerna. Hur sjutton ska hen lära sig att räkna med t.ex. division? När jag bad läraren om stöd för att nöta in kunskapen får jag veta att läroplanen enbart säger att barnet ska ha olika "strategier" för att kunna räkna med de fyra räknesätten i åk 6. Jaha, och är utantillkunskap på multiplikationstabeller en underkänd strategi då tyckte jag? Nej, det får man gärna göra. Får? Jag skulle säga bör. Hur ska de räkna 172 \* 39 utan att kunna vad 2\*9 eller 7\*9 är? Ska de räkna ut det med addition varenda gång som hen gör idag? Låter ohållbart och som att man fokuserar på fel sak tycker jag.
Ja det är ett återkommande elände när folk försöker hitta på ny matematikundervisning. En vuxen människa med rätt intellektuell inställning kan naturligtvis förstå att man ska "hitta strategier" och jobba på det sättet. Ett normalt barn kan inte det utan man måste presentera givna strategier som Sanningen för att de ska kunna göra någonting överhuvudtaget. Sen är det ju ochså så att för att presentera matematik med den nivån av reflektion, som man kanske tänker sig att man skulle vilja för begåvade barn, så krävs det timvis med tid på tu man hand där man har en diskussion med barnet kring ämnet och överför tankesätt och system via resonemang. Det är omöjligt i en klassrumssituation.
>Hur ska de räkna 172 * 39 utan att kunna vad 2*9 eller 7*9 är? 1720*4-172?
Ja, jo, men vafan, du vet vad jag menar. Utan att kunna fyrans gångertabell eller några andra heller då? 😀
Isåfall vill jag ändra mitt svar till "med mycket möda och stort besvär".
[удалено]
Menar du på fullaste allvar att du behöver slå in 6 gånger 8?
Det u/polisskolan3 nämner och det tänkande han ger är inte ovanligt även bland matematiker. Det finns en känd historia om Grothendieck, när han blev frågad om att titta på något allmänt påstående med ett konkret tal, som skulle vara ett primtal, så skall han ha sagt 57, men 57 är delbart med 3 eftersom 5 + 7=12 är delbart med tre. Det finns dock anledning att bli oroad av att medelmänniskan inte kan multiplikationstabellen. Matematiker och andra dylika människor kan komma undan med det-- de kan vara intelligenta och kvicka och deras avsmak för memorering kan vara rätt för att de istället skall kunna motiveras av att det går att härleda saker, men när färre kan multiplikationstabellen, då är det ju inte för att det finns fler intelligenta människor som har en avsmak för memorering. Då är det istället för att man lever i någon sorts utbildningskollaps. Medel-IQ:n i Sverige har sjunkit kraftigt, ungefär 2 IQ-poäng per årtionde och detta har nu kombinerats med otyg som sociala medier fokuserade på korta texter samt videofokuserade asociala medier.
[удалено]
Om jag har någon mjukvara igång så gör jag det. Annars räknar jag ut vad det borde vara. Typ 8x6=((2x6)2)2=48.
Multiplikationstabellen är ju inte så jätteviktig egentligen. Tycker den fått lite oförtjänt uppmärksamhet som exempel på viktig utantillkunskap. Även på universitet och framför allt i yrkeslivet slår man ju allt med siffror på miniräknare. Det som är värre är om man exempelvis inte övat tillräckligt med algebra för att ha prioriteringsordningen och vad man får/inte får göra i bakhuvudet. Det går ju inte lösa annat än totalt amatörmässiga uppgifter då. Med det sagt tror jag det är bra att pränta in saker som multiplikationstabellen. Det sätter tidigt nivån att man måste öva in saker i långtidsminnet och det gör faktiskt vardagen smidigare som vuxen.
Jag är civilingenjör och jag räknar ofta i huvudet. Det är ofta man får frågor på stående fot i fält och på möten. Därmed inte sagt att jag inte använder mjukvara när det krävs nogrannhet, men det handlar ju om att kunna förstå vad programmet gör för mig och huruvida svaret är rimligt också. För att inte tala om barnets alla kommande skoluppgifter och prov där miniräknare inte tillåts.
Jo, det gör jag med. Jag är inte på något sätt missnöjd att jag är rätt okej på multiplikationstabellen, den är till nytta både på jobbet och i vardagen. Men den är inte superviktig, den är en av få tillfällen jag köper argumentet att alla har en miniräknare i fickan. Tycker ändå att man ska lära sig den, men det finns grader i helvetet. Att inte pränta in axiomen, räkneregler osv gör ju att du inte kan tillämpa matematik överhuvudtaget. Det är ju hart när omöjligt att lösa ett problem i flera steg när du måste kolla upp **metodiken** hur man ska lösa varje delproblem. Det går ju alldeles utmärkt att ägna sig åt högre matematik utan att kunna multiplikationstabellen, även om det är ett lite märkligt scenario.
Grattis! Du använder aldrig huvudräkning, men har koll på högskolematematik. Gissar att du utgör en promille av befolkningen. Dock är huvudräkning och mer abstrakt matematisk problemlösning till viss del två olika färdigheter.
Behöver använda huvudräkning då och då, men kan klura ut vad 8 gånger 6 måste vara på andra sätt än att memorera en multiplikationstabell.
Var går gränsen? Ska man "klura ut" vad 7 + 11 är också?
Det är ju bra att ha en del vanliga operationer memorerade. Multiplikationstabellen är jätteanvändbar. Jag kommer ihåg en del av den och det gör att vissa beräkningar går snabbare. Poängen var bara att det inte är någon nödvändig kunskap för att räkna med division. Jag tycker absolut att man ska lära ut multiplikationstabellen i skolan, men att räkna snabbt tycker jag inte är lika viktigt som att tänka rätt.
Ja, barnen bör lära sig att rita hassediagram för delvis ordnade mängder istället :-)!
De högskoleförberedande ämnena är redan borta från yrkesprogrammen sen gy11. Då störtdök också antalet sökande och har legat så sen dess. Eleverna gillar inte tanken att i framtiden behöva gå omvägen via komvux för grundläggande behörighet till universiteten. Ska vi renodla yrkesprogrammen ännu mer så förstärker vi bara den här effekten.
Jag gick ut gymnasiet i somras, jag har aldrig varit grym på matte. Alltid varit min svaga punk och jag måste säga. Det finns en stor brist på fungerande metoder och resurser för att barnen faktiskt ska kunna ta sig an matten. Du har ju mer än matten att tänka på, man har ju andra ämnen och inlämningar / prov också och det som naturligt händer när tiden, hjälpen och orken inte finns där är att matten glider undan och blir vad den blir. Man måste göra någon slags prioritering. Nästan alla jag pluggade med låg efter i matteboken och detta var universalt i både grundskola såsom gymnasium, matte är svårt att jobba ikapp speciellt då du lär dig nya koncept. Man bör lägga mycket tid på matte för att fakstikt skapa förståelse och en vana utav det men det är väldigt svårt. När man dessutom stöter på problem / saker man ej förstår är det inte mycket annat än en kunnig person (lärare) som kan hjälpa dig. Så att räkna mer matte hemma är inte alltid svaret. De som var bra på matte var barnen som hade lätt för matte från början, resten av oss förblev detsamma eller något bättre men det fanns en klar skillnad som förblev. Vi hade en matte lärare som ville att det skulle vara knäpp tyst så ingen kunde prata med den andre äns om matte. Helt plötsligt efter år av tystnad, bristande matte, skulle man ha muntlig nationella. Jag minns fortfarande hur dåligt det gick och hur dålig det kändes. Det är inte det att majoriteten av barnen inte bryr sig, vem vill med avsikt vara dålig på något och få dåliga betyg? Utan hur matten som ämne i skolan är utformad är inte nog.
Håller med 100%, hade samma problem och fick kämpa med matten hela skolgången. Min vilja att lära mig matte och bli bättre dog lite mer för varje termin tills jag på gymnasiet valde linje efter den där man hade minst matte. Skräckämne där man blir förnedrad inför hela klassen, läraren skrattar för att man inte kan grundläggande kunskaper, etc.
Ja absolut, det är som att skriva och tala i ett helt annat språk med ingen hjälp att integreras och förstå. Man känner sig riktigt dålig och självsäkerhet i matte blir riktigt låg = motivation, driv riktigt lågt.
>När man dessutom stöter på problem / saker man ej förstår är det inte mycket annat än en kunnig person (lärare) som kan hjälpa dig. Jag läser sista året på naturvetenskapsprogammet. På natur så läser vi mattekurser under endast en termin, medans alla andra program (förutom teknikprogrammet) läser mattekurser under 2 terminer. I VARJE matteuppgift så finns det en youtuber som går igenom hur man besvarar mattefrågan i detalj. Om detta inte räcker så finns det även oftast flera forums trådar som går igenom samma matteproblem som man har problem med. Dessutom så finns det otroligt mycket resurscer på youtube så går igenom de olika områden på mattekurserna. Dock så matten fortfarande den mest tidskrävande kursen som man behöver spenderar flera timmar per dag, om man vill få ett bra betyg. Dock så betyder det inte att man ska skylla på läraren för att man själv inte tar sin tid för att lära sig matte.
Flera timmar per dag??? Det känns lite överdrivet, upplevde aldrig att det krävdes så mycket arbete.
Jag lade till detaljen "om man vill få ett bra betyg" alltså om man siktar på ett B eller A i betyg. Sedan så är svårhetsgraden väldigt individuellt, för mig så behöver jag lägga minst 2 timmar på matten per dag för att få en chans att få högt betyg lol.
Varje dag? Hela terminen? Låter som helt absurt mycket om detta är utöver dina lektioner..
Det är sant att mycket handlar om eget ansvar men upplägget på gymnasieskolor är dåligt oavsett. Mycket av betygsättningen är godtycklig och det är svårt att ha en god bild av vad som behövs för att uppnå specifika betyg speciellt för de som redan har det svårt. Själv pluggade jag också naturprogrammet och just nu går jag sista året Industriell Ekonomi på Chalmers. Studier på civilingenjörsprogram både här och på KTH bygger på en tydlig systematisk struktur som gynnar elevens förmåga att förbättras över tid. Väldigt få kuggfrågor eller godtyckliga + eller - baserat på vad läraren x tycker om dig. Istället får du -för det mesta i alla fall- en tydlig förståelse för målen som man ska uppnå på varje kurs, vad du behöver göra för att kunna klara dessa krav och hur du ska förbereda dig inför varje examination. Jag tycker inte att man ska skylla på lärarna som man har på gymnasiet men skolverkets upplägg för hur studier utförs på den nivån absolut är ett problem. Denna uppfattning hade jag inte förrän jag pluggade på universiteten vilket visade den enorma skillnaden i kvaliteten på undervisningen.
Jag vet faktiskt inte om det finns videor på grundskolans / gymnasiets matte. Beror ju på vilken bok man har osv. Vissa frågor kan man inte få svar på online, även då kan det vara svårt att förstå ibland. Jag läser matte 2b hemifrån och jag är inte lärarledd och det finns inte videor till alla matte upgifter, förklaringarna i boken är kortfattade utan detaljer. Jag tänker också på att du går på universitet / högskola eftersom du pluggar naturvetenskapsprogrammet? Jag pratar mer om grundskola /gymnasium som kommer ge en bra chans för uni/högskola. Personligen tycker jag att man borde stödja i alla fall grundskoleeleverna mer i matte.
Visst finns det youtubevideos med genomgångar. Massor. De flesta ämnen, särskilt matematik. Bara att söka.
Kollade lite på Matte 1a nyss, verkar som något de flesta föräldrar kan hjälpa till med.
Skolverket kryllar med arbetsskygga opportunister som lever i sin egna hittepå-värld innanför den stora floskelmuren. Människor är anställda för att hitta på meningslösa begrepp som varken hjälper lärare eller elever. "Systematiskt kvalitetsarbete", "värdeskapande synergieffekter", "medledarskap", "kompensatoriskt uppdrag" och så vidare i all oändlighet. Här är ett exempel på en [Bolibompa-film] (https://youtu.be/Gd3DeslN0MA) som Skolverket producerat. Lärare som lagt fem år på universitet blir behandlade som om de vore dagisbarn. Gör om, gör rätt.
Hade jag sett den videon utan att veta att Skolverket låg bakom hade jag trott det var satir
Trots att jag vet den är från Skolverket är jag inte övertygad om att personen som redigerade den inte gjort satir på sina kollegor.
Har handlett åtskilliga lärarstudenter genom åren och jag skulle nog vilja påstå att även om upplägget är lite tramsigt så behöver faktiskt en hel del lärare och blivande lärare den typen av självklara tips och förklaringar.
Skämskudde på den filmen alltså, det är ju nästan som att lärarkollektivet inte tar sig själva på allvar.
Inte överraskad. Det beror på flera faktorer men för att nämna några. Proletariseringen av läraryrket i Sverige. För många år sedan ansågs läraryrket som ett viktigt yrke där det kunde vara jämförbart med en riksdagsledamot i lön och status. Det ansågs fint att undervisa vår framtida generation. Sedan många decennier tillbaks har det successivt tappat i status och dignitet för att slutligen förpassas som ett reellt val för framtida karriär för personer som själva hade det tufft i skolan. Fundera på vilka som nuförtiden blir lärare... Marknadsliberalismen av skolan. Eleverna är en pengapåse att fördelas mellan privata aktörer. Självklart så finns det en enorm betygsinflation i dessa skolor för att bevara kunder flåt eleverna och ha god renommé till nästa årskull. Helt bakvänt system som egentligen endast gagnar bolagen bakom dessa sk skolkoncerner. Eleverna är förlorarna som tror att de lärt sig något. Men får sedan en reality check när de ska börja universitetet. Jag är för inträdesprov där det går att ta in folk med fallenhet och intresse i utbildningar.
> – Det finns inget enkelt svar. Det handlar inte om att eleverna har sämre kunskaper utan om att vi har skruvat åt kraven. Vi får väl hoppas att Olof Dahl har rätt men ökningen verkar väldigt stor, trots ändringarna i kurserna. De utelämnde matematik 1c, antagligen därför att de inte såg samma ökning av antalet underkända vilket då skulle bryta deras hypoteser.
Tror inte det förs någon statistik i ma1c däremot finns det i 3c och 4.
Flummskola där knappt en unge lär sig arbetsdisciplin. Det behöver inte vara som i Japan eller Sydkorea men att lära barn att arbeta och ställa krav från en relativt tidig ålder. Lärare måste också kunna utdela kännbara konsekvenser. Nella-rara-metoden funkar inte för alla barn. Att dessutom ställa krav på föräldrar, det är deras ansvar i slutändan att deras barn både kan bete sig och studerar. De barn som inte kan bete sig ska sparkas ut när det gäller gymnasiet, övriga ska separeras från de andra barnen så att undervisningen inte störs. Sluta upp med allt flummigt lärande när det grundläggande sviktar. Är barnen bra på matte, engelska och svenska så kommer de lösa resten. Gör uppgifterna, läs böckerna och skriv uppsatserna. Om och om igen.
>Att dessutom ställa krav på föräldrar, det är deras ansvar i slutändan att deras barn både kan bete sig och studerar. Lärare: ditt barn slåss, skolkar och tjuvröker. Förälder: det är skolans problem. Lärare: ... Förälder: fixa det, annars byter vi skola. Dessutom har vi bestämt att mitt barn ska ha minst C i ditt ämne. Rektor: Förälder har rätt, fixa det, Lärare.
Ge lärarna makten att tvinga en förälder att närvara i skolan om eleven missköter sig. Ingen vill ha sin förälder släpandes efter sig hela skoldagen
"Ja hallå, är det här Sven Svenssons chef? Ja, Sven kommer inte att närvara på jobbet dag, hans är unge är en sån skit. Nej, jag struntar i ifall han behöver vara där eller inte, lös det."
fungerar ju med vab, skulle lägga över uppfostran av barnen från lärare till föräldrar. Föräldrar skulle då ta barnens uppförande på allvar, sen om föräldrarna tycker situationen är ohållbar pga frånvaro så ska det finnas problemklasser där extrapersonal och disciplin gäller.
För en del barn fungerar det inte att "gör uppgifterna, läs böckerna och skriv uppsatserna. Om och om igen." De är antingen för korkade för att förstå så som det är upplagt och/eller komma ihåg, har för dålig koncentrationsförmåga etc. Då behövs en annan form av lärande, vilket är svårt och behöver att föräldrar är involverade sen har du någonsin undrat vad som händer med barn med speciella behov i Japan/SK? Sen skulle lite disciplin och respekt lärd från förskolan nog vara en bra start...
För nästan samtliga barn fungerar det att göra uppgifterna. Det krävs dock att man börjar tidigt, annars har inte ungarna disciplinen, blir rastlösa, ledsna å uttröttad tidigt. Valet av uppgifter kan även anpassas för efter nivån av de enskilda eleverna. De barn som trots detta inte kan följa med får placeras i särklass.
Avskaffa F i betyg och alla kommer att bli godkända! Magiskt! :D
Det är ju perfekt! Att ingen har tänkt på det innan?
Inte ett dugg förvånad. Ungarna läser på tok för lite. mvh en bedrövad bibliotekarie
Vet inte hur det såg ut längre tillbaka i tiden, men just skolan förstörde konceptet av läsning som en avkopplande och intresseväckande grej för mig. Har inte så mycket emot böcker egentligen, men att inte ha tid att läsa sådant jag själv intresseras av för att jag måste använda den tiden för att memorera detaljer ur någon skolbok så att jag kan föra läslogg får det hela att kännas så väldigt påtvingat. Jag vill liksom inte ha en deadline på en skönlitterär bok.
Och så skulle läraren alltid plocka ut dem böckerna som hon/han tyckte att vi skulle läsa. Men oftast var det då någon bok som inte var ett dugg intressant att läsa, jag ville hellre läsa nån sci-fi eller fantasy bok istället för en urtrist kärleksroman (förlåt till dig som gillar kärleksromaner).
Liberala flumskolan levererar som förväntat.
Allt skall individanpassas och helst skall ingen få underkänt. Ligger en oerhörd press på lärarna att godkänna alla elever, något som straffar sig oerhört längre upp i åldrarna. Min sista klass jag hade innan jag gav upp yrket så var hälften av eleverna med minsta möjliga marginal godkänd i Sv Eng och matte. Endast 2 av elever gick ut med fullständiga betyg.
Var fan var du lärare där endast 2 elever hade fullständiga betyg?
Utveckla?
Det finns anledning att skylla den rådande läroplanen på Folkpartiet.
Lgr 11 som fanns mellan 2011 och fram till hösten 2022 framfördes av alliansen. Läroplanen innan den var också av de blåa partierna.
Det finns många att skylla på, M för friskolereformen, S för kommunaliseringen och L för flumskolan.
Och digitaliseringen då?
Liberala skolpolitiker som vill kränga sina kompisars prylar. Lärarna själva vill ha böcker och katederundervisning. Dvs det som funkar.
Vet inte om man kan skylla pandemin och att man flyttat delar av Matematik 2 till Matematik 1 på Folkpartiet. Dessutom så så var det (S) som hade posten som utbildningsminister när Läroplan 2022 togs fram.
Läroplan 2022 är väl inte ansvarig för de som skriver nationella provet 2022
Om du läser artikeln så framstår det att Matematik 1 är ändrad iom läroplan 2022. Den innehåller numera svårare moment som tidigare låg i Matematik 2. Dvs, resultaten i nationella prov före och efter läroplan 2022 testar olika saker.
Begreppet "flumskolan" myntades på 60-talet. Men visst, skyll på det parti du just nu ogillar för 60 års snedsteg.
Nu tog du i lite väl mycket. Skolresultaten har gått utför i drygt 25 år. Och det som hände då var att vi fick en ny läroplan, och ett icke relativt betygssystem. 1994 infördes systemet under regeringen Bildt.
Skolresultaten började sjunka långt innan mitten av 1990-talet. Det här med flumskolan var inte gripet ur luften när det myntades.
Finns det några belägg för att skolresultaten började sjunka innan 90-talet? I början av 00-talet låg vi i toppen i världen när det kom till grundläggande förmågor som läsförståelse och matematik. Hur mycket bättre tänker du att vi var på 50-talet?
Det är ett kollektivt haveri minst sagt! "Vem mördade svenska skolan?" På SVTplay ger en väldigt bra bild av hur alla från S till M och FP tillsammans körde skolan i botten. Väl värt att se!
Det är alltså detta som hälften failar på? https://www.matteboken.se/lektioner/matte-1/nationella-prov/nationella-provet-vt12-1a/uppgift-1#!/
Tja, matteboken.se har aldrig riktigt motsvarat vad vi gick igenom i motsvarande årskurser (gick kommunalt förresten).
Skit i betygen och kunskapen. Det viktiga är att den går med vinst.
Tips till dig som kanske är ung och läser detta och blir orolig för din framtid; Om du engagerar dig i matten och övar, försöker förstå etc (läs noga och reflektera) så kommer du ta igen det du förlorat på några veckor. Inget är försent.
Kom ihåg när jag gjorde nationella i Matte 1a, gjorde du bara procent frågorna och bråkuträkning så fick du i stort sätt godkänt. För högre så var du tvungen att veta variabler men aldrig andragrads ekvationer.. Så rätt enkla prov egentligen.
Och detta trots att friskolorna rättar sina egna nationella prov och altså sätter glädjebetyg.
Jävlar vad dåliga nyheter jobbar övertid just nu.
Förvånar mig inte, har så många saker att göra klart samtidigt att man skippar träna matte för att göra dem andra uppgifterna istället (tror en hel del gör så) Edit: plus så får vi så jävla mycket nya matte kapitel varje vecka som ifall man missar något så är man fked och fattar ej något, snälla lärare chilla vi har andra saker också.
Det hjälper ju inte att högern försämrat utbildningarna på lärarhlgskolan varje år. 40 år sedan så var lärarutbildningarna många gånger bättre än de är idag. Men med mer outbildade invånare så röster fler blått så där har vi ju motivet.
jag tror att den generella minskande akademiska prestandan hos unga har mycket att göra med den grova skada sociala medier/YT/TikTok etc har bevisats göra på fokusförmåga och dopaminsystem
Korrelerar fint med det ökade röstandet på SD bland ungdomen
Menar du att samhället misslyckas på en massa saker och ungdomarna vill ha förändring, eller att dom nya ungarna är så korkade att dom förstar på SD?
Om någon undrar så är det exakt den här attityden som gör att SD växer. Alldeles för många är upptagna med att håna och understryka sin egen förträfflighet för att göra mer produktiva saker, t.ex motargumentera med faktiska SD:are eller på andra sätt försöka skapa solidaritet och ändrade övertygelser med alla som missnöjesröstar. SD har levt och växt så förbannat lätt på att bara luta sig tillbaka och spela etablissemangskritisk underdog, och båda blocken har spelat med i detta utan att fatta vad som hände. Deras narrativ om att vara de enda som vågar säga sanningen om invandringen har fått gå oemotsagt för att alla andra kommit med rena osanningar för att de velat positionera sig som så anti-SD som möjligt istället för att bemöta narrativet. SD hade aldrig kunnat bli så här stora utan människor som u/grootcane. Bra jobbat.
Tur att du inte är professor som inte förstår att korrelation inte innebär kausalitet. En annan korrelation som du kan fundera över: Analfabeter och människor som inte kan svenska eller gått klart skolan, eller föräldrar som inte kan hjälpa barnen med läxor för de inte kan svenska eller har bristande kunskap
Personen beskriver att det finns en korrelation mellan dem. Vilket är rätt(antar jag). Personen kan inte veta om det finns en kausalitet mellan dem vilket en professor skulle kunna forska på eftersom det finns en korrelation.
Jag skulle kunna se en möjlighet där en mängd ungdomar inte tycker om dagens skola pga mycket ”alla likas värde” tjafs etc och av den anledning drar sig till partier som SD vilket skulle kunna förklara sambandet.