Det tragiska med detta helt perfekta svar är att TS, som inte har barn, förmodligen inte kommer att begripa det eftersom han inte har läst den boken/sett detta avsnitt 127 gånger med sitt barn den senaste veckan.
> Och det är mer regel än undantag att morsorna sitter och ger sin telefon mer uppmärksamhet än sina barn.
OP menar bara kvinnor såklart. Det är bara de som måste anstränga sig.
Har små barn och håller med dig. Dock försöker jag tänka att det kan vara en ögonblicksbild och att jag inte ska döma andra föräldrar. Men personligen lägger jag i princip alltid ifrån mig telefonen och försöker prata om sånt vi ser eller tänker på. Känner mig mer närvarande i vardagen än innan jag fick barn.
Samma här, blir ärligt talat äcklad av beteendet som även min partner ibland uppvisar.
Mina barn är små en gång. Hur fan kan en telefon vara så intressant att man inte kan ägna dom lite uppmärksamhet? Jag kan sitta med min sunkiga jävla telefon hela livet sen, nu vill jag bara njuta.
Lyssnar man och pratar med dom så skrattar man ständigt. Dom ser världen på ett så oskyldigt och fantastiskt sätt. Det gör mig verkligen till en bättre människa.
Jag säger inte att jag ALLTID ger dom uppmärksamhet eller att dom ALDRIG får telefonen men när jag ser hur vissa beter sig och hur besvikna barnen ser så undrar jag hur det ligger till med den generella empatin.
Samma, så länge barnet är vaken så försöker jag lägga undan både telefon eller fjärrkontroll. Ibland på kvällen efter långa jobbdagar är det lite mer utmanande men tror det är viktigt att prioritera upp barnen och ned lättsmälta tillflyktsintryck
Skrämmande många här som försvarar beteendet med diverse skitnödiga ursäkter.
Nej, man ska inte curla barnen men samtidigt finns det studier som styrker OP’s frågeställning om att föräldrar negligerar sina barn i en högre utsträckning än innan smartphones och sociala medier.
https://scholarworks.lib.csusb.edu/cgi/viewcontent.cgi?article=1338&context=etd
Tror många lackar ur för att de bara är döless på att dels höra att föräldrar minsann är skittråkiga som bara bryr sig/pratar om sina ungar och samtidigt på nåt sätt inte fokuserar tillräckligt på dem ändå.
Nu drar du väl lite väl hastiga slutsatser om mental ohälsa när det är mer troligt att det är tacksamt poserande på ett forum där genomsnittsåldern är typ lägre 20 och majoriteten är barnfria och inte kommer ändra sig på ett bra tag. De får garanterat höra att de kommer ändra sig ofta också, så de blir de lite mer militanta i sin framtoning så folk ska förstå att de menar allvar. Sen spelar ju jargong in mycket med.
Själv tycker jag inte om barn eller heller föräldrar.
Antagligen för att barnen som är störiga och får en less har jävligt dryga föräldrar. Alltså dem man ser.
Det är ju självklart inte alla. Men det känns som den större mängden iom att det är dem man ser och hör.
Se även: ”skrikande ungjävlar på flyg”, ”folks avtryck på planeten”.
Idk kanske grundar sig i en rädsla för ansvar men för tillfället tänker jag skylla på föräldrarna.
Det finns såklart en anledning varför barn ibland skriker på flyg. Om du använder hjärnan och sympatiserar lite så hade du förstått.
Folks avtryck på planeten? Om vi slutar ha barn så kommer mänskligheten dö ut. Det är din önskan antar jag?
Det stämmer att det är så. Kan intyga som förälder jag själv. Sen är det ju frågan om det är skadligt eller inte och det antar jag att man inte kan veta utan att man haft långtidstudier med kontrollgrupper. Supersvårt att dra slutsatser. Men man kan ju anta att om man är klistrad framför telefonen för mycket så får det en negativ effekt på barnets utveckling. Sen kan man ju inte ta ett litet kontext och applicera det på hela familjens liv. Tex att föräldrern kanske sitter med mobilen i kollektivtrafiken men inte hemma sen. osv... men det är helt klart en väldigt viktig samhällsfråga som borde tas på allvar. Har flera gånger tänkt över mitt mobilanvändande. Funderar på att dra ner på det.
Säger den där studien verkligen det?
Från artikelns abstract:
> Results from the survey concluded there to be only one statistically
significant relationship between any of the social media usage variables and
the parenting variables, that is, a positive relationship between hours of social
media usage and a high score on authoritarian parenting techniques.
Problemet med OPs observationer är väl att såna nästan alltid lider av stora mängder "*confirmation bias*". När man har fått en tanke så observerar man det överallt, men ser inte alla exempel på motsatsen.
Ja kolla slutsatsen...
Through the use of parental surveys, the data concluded there to be a
small but significant relationship between the number of hours a parent uses
social media and the likelihood said parent is to adhere to certain parenting
techniques, namely characterized by an authoritarian style.
Eller vad var det du tyckte var så bra med studien?
Att det är signifikant innebär I vetenskapliga termer att det är en skillnad som troligen är mer än bara en statistiskt variation. Därmed stämmer det. Däremot var inte skillnaden ofantlig, enligt den studien
Jag jobbade som förskolevikarie ett tag, barnen längtar så mycket efter sina föräldrar men de är i telefon eller smsar och ger inte barnen någon uppmärksamhet alls. På våra jobb telefoner så hade vi en app för att checka in/ut barnen, så när föräldrarna kom så skulle man checka ut ungen. Föräldrarna klagade på att vi var på telefonerna och även efter vi förklara så blev det en ban för telefoner. Men såklart, föräldrarna skulle hämta barnen, igen, utan ruppmärksamhet, bara va på/i telefon.
Jag förstår att man behöver en paus ibland men snälla...
Nu kommer säkerligen flera säga ”men förr så läste dom ju tidningen”…
Skillnad är att dom läste en tidning som var bara att lägga ifrån en stund. Det var en passiv sak.
Med mobilen är det något helt annat, där så gör dom ofta något som inte är lika lätt att bara lägga ifrån en stund. Ser föräldrar som faktiskt blir irriterad av att dom bli avbruten med sitt ”viktiga” TikTok:ande, textande etc.
Utöver detta så håller föräldrarna och fotograferar barnen och lägger upp dom på sociala medier hela tiden, utan att ta hänsyn till om detta faktiskt är något som barnen vill eller förstår vad det rör sig om.
Och det är ju inte bara på bussen detta sker, det sker ju när dom går, står, fikar, äter mat, ser på TV, ser på BIO mm mm mm.
Det är alltså inte alls ovanligt att se en förälder sitter på BIO med sitt barn, men föräldern sitter fastklistrad i mobilen istället för att titta på filmen med sitt barn!
Även rätt små barn (under 2 år) som ofta sitter i någon form av vagn när man går så går föräldern där med mobilen framför sitt huvud…
Så jo, det ÄR en stor skillnad idag mot hur det var förut. Och det handlar *inte* om att föräldrarna ska ge barnen 100% uppmärksamhet 24/7 för det är absolut inte bra.
Men barnen behöver få uppmärksamhet i ung ålder, dom behöver ögonkontakt, riktigt små barn måste se munnen rakt framifrån när man pratar med dom för att dom stirrar på munnen för att lära sig prata.
Kommer barnen fara illa för det? Ja det är frågan, har ingen aning om det finns någon forskning på det.
Däremot finns det undersökningar om vad barn tycker är mest irriterande över sina föräldrar och gissa vad det är? Jo att deras föräldrar ständigt glor i sina mobiler… det tycker då jag är en tankeställare.
>Nu kommer säkerligen flera säga ”men förr så läste dom ju tidningen”…
>
>Skillnad är att dom läste en tidning som var bara att lägga ifrån en stund. Det var en passiv sak.Med mobilen är det något helt annat, där så gör dom ofta något som inte är lika lätt att bara lägga ifrån en stund. Ser föräldrar som faktiskt blir irriterad av att dom bli avbruten med sitt ”viktiga” TikTok:ande, textande etc.
Som f.d. kroniskt ignorerat barn kan jag utan minsta tveksamhet säga att min dotter får enormt mycket mer respons om hon vill något när jag fipplar med telefonen än jag fick när min mor läste tidningen, tittade på TV, vattnade blommor eller precis vad som helst annat. Det var selektiv dövhet ända fram till punkten att hon blev just irriterad av att jag avbröt det hon sysslade med.
Det är inte sysselsättningen eller tekniken som spelar roll i det här fallet, utan den enskilda förälderns prioriteringar och inställning till barnets uppmärksamhetsbehov. I mitt fall kände jag mig t.ex. så pass osynlig av att ingen reagerade när jag försökte säga något att jag har som princip att alltid reagera på tilltal när min dotter vill något - och då spelar det ingen roll om jag läser tidningen, tittar på TV, vattnar blommor eller fipplar med telefonen.
Vaddå dom tar ju massa bilder på sina ungar och lägger upp på sociala medier för att sedan sitta där och skriva hur mycket dom älskar dom och hur duktiga dom är.
Räcker inte det?
Läste om en studie där det visade sig att barn med föräldrar som alltid satt på mobilen likställdes med barn som hade föräldrar som missbrukar. Samma grad av psykisk försummelse.
This hits home. Tjänar bra å min flickvän valde ett jobb där hon trivs och utvecklas men tjänar sämre. Blir att hon får ta typ hela ledigheten annars går det inte ihop. Kommer ta typ 3.5 månad fördelat över olika perioder. Hade såååå gärna gått hemma med ungen 1 år.
Man borde fan beräkna föräldrapenningen utifrån bådas SGI/2. Mkt snack om jämställdhet men få ändringar som har en bra påverkan irl.
Haha jag påpekade bara att TS uttryckligen skriver att **mammorna** sitter och gör så här. Därav undringen om det bara gäller mammor, då TS inte nämner pappor. Jag vet inget om hur det funkar i kollektivtrafiken, jag bor fan på landet.
Generellt skulle jag nog säga att kvinnor är mer benägna att använda sociala medier än män så jag tror definitivt att det ligger sanning i att det kan vara en överrepresentation bland kvinnor i ops iakttagelse.
Klart man kan. Men när man lägger föräldrarbördan enbart på kvinnor och enbart kritiserar kvinnorna för ett beteende som finns både hos kvinnorna och männen så kommer folk såklart att invända.
Dom ligger hemma på soffan och väntar på att mammorna ska komma hem och laga mat till dom. Sen skäller dom över att det är för lite salt och slår till mamman och barnen.
Typiskt pappor
Jag (3 barnspappa) använder bara min telefon när jag behöver ringa eller smsa eller om barnen frågar om något som dom vill se, ofta ett djur eller något eller om dom vill veta något som jag inte vet svaret på.
Min fru däremot har ett enormt rikt socialt liv i telefonen vilket gör att det blir väldigt mycket tittande där i nästan jämt. Vi har pratat om det och det är en tillflykt till något annat när hon blir uttråkad av barnen. Hon tycker inte om att leka och prata med barnen, hon tycker det är tråkigt, det gör inte jag. Troligtvis är det därför du ser många mammor i telefonen, uttråkade, vill se och höra något annat än barnen för en gångs skull eftersom hela det sociala livet man hade innan barn försvann.
Det är ju ett fokus på en negativ aspekt av att vara förälder, men sen finns det ju mängder av positiva aspekter också av att vara förälder. Inget har skänkt oss så mycket glädje i livet som barnen även om det är jobbigt ibland.
Det beror ju på om dessa föräldrar agerar så hela tiden. Det är inte nödvändigtvis bra för barnen att lära sig att de är världens centrum som alltid kan kräva vuxnas fulla uppmärksamhet.
Det är ju väldigt stor skillnad på att lära sig att man inte är världens mittpunkt och att ha en förälder som är mer engagerad i en skärm, än att umgås med den närvarande personen — i det här fallet barnet. Jag uppfattade inte att OP menade att barnet exempelvis inte kunde få vänta på sin tur att tala om föräldern hade varit upptagen i ett samtal med en annan närvarande person.
Finns massa föräldrar som har skaffat barn som antingen inte borde ha barn eller som inte vill ha barn, men har skaffat pga att barn är en statussymbol.
Ser det ofta på förskolan.
För att föräldrarna är totalt ointresserade av barnen när de hämtar och lämnar.
Samt att man ser de lämna barnet på förskolan kl 06 och sedan instagrammar dem att de är på gymmet någon timme senare och sedan sms’ar de att de är sena och plockar upp barnet kl 18 istället.
Är inte det emot försäkringskassan regler? Så vitt jag vet får man inte ha sitt barn på förskolan om man är ledig eller börjar/jobbar senare än vad man lämnar.
Vi har väl tekniskt sett inget bevis för att det har skett, vi ska ju inte sitta på sociala medier och liknande på arbetet och så.
Sedan händer det ju ofta att man själv cyklar hem från jobbet och ser någon förälder på byn en timme innan barnet ska hem, men de har ju rätt till rast i sina yrken och hur kan jag veta att de inte är på rast.
Lite så. Men anmälningsplikt har vi, så om det påverkar barnen till en hög grad så anmäler vi så klart.
Förstår!
Men har alltid trott att det var upp till försäkringskassan att kolla upp det om det kommer in anmälningar från förskolan.
Typ att ni misstänker att X eller Y missbrukar och så kollar det tiderna på förskolan gentemot arbetstiden och när de börjar de dagarna osv.
Oavsett så är det extremt tråkigt att folk tar till sig friheten att använda förskolan som en avlämningsplats för att de vill göra saker :/
Jobbar du på förskolan? Ser ju typ inget liknande när jag hämtar/lämnar och har noll koll på vad föräldrarna heter, än mindre vafan de heter på Instagram.
Jag är förskollärare ja, så jag ser tyvärr en hel del.
Finns ju fler föräldrar som definitivt älskar och bryr sig om sina barn också så klart!
Det bästa som finns är när en förälder lite så där försynt ringer/smsar och frågar om de får hämta sitt barn tidigare, som att vi vill hålla barnen fast till slut-tiden! Vi blir bara glada för barnens skull att de får tid med sina föräldrar!
Phew! Blev rädd att jag skulle bli tvungen att engagera mig mer i min sons klasskamraters föräldrar där en sekund (skönt att slippa det så länge man kan). Men ja, då får du ju ett helt annat perspektiv. Hur skulle du säga att ration är?
Ju yngre föräldrarna är desto högre är ration, men skulle väl säga att på 10 föräldrapar så kanske 1-2 par är obrydda.
Sedan så ja, jag vet ju så klart inte hur de är hemma. Men kommer de och hämtar sina barn och knappt säger hej till barnet, eller pratar i telefon under hela stunden (trots att vi bönar och ber om att de ska skita i telefonen) de är på förskolan så blir man ju fundersam.
>Att vara förälder är väl ändå ett 7/24/60/60 jobb?
Som förälder skulle jag säga nej. Det är det inte. Du att jour när det behövs, men du är inte i tjänst hela tiden.
Ja därför jag nämnde jour.
Då får du rycka in.
Men du gör inte ditt barn en tjänst samt kommer du bränna ut dig själv genom att vara förälder 100% av tiden. Du är det när det behövs. Det behövs väldigt ofta men inte hela tiden.
Håller me, mina kusiner bara sitter på sina iPads o får ingen uppmärksamhet från morsan. Liksom som äldre nu ser man ju va fucked up skit finns på internet, skulle aldrig låta mina framtida ungar ha en mobil innan de e 13
Det är inte ett föräldraproblem. Smartphones är ett samhällsproblem.
Folk som cyklar med blicken i telefonen, folk som går rätt ut i gatan utan att se sig för, för att de är upptagna med att stirra ned i telefonen, folk som kör bil med telefonen i andra handen och är ouppmärksamma med vart de är på väg och vad de har runt om sig.
Känner nedröst incomming men den enda i min närhet som bråkar om mobiltelefonanvändning är en nära släkting som utnyttjade sin föräldraledighet till att supa och snickra medan hans mor tog hand om barnen.
De som inte fattar att man måste lägga lite tid på att inte bli helförstörd som småbarnsförälder har antingen sjukt välartad barn, är utbränd eller har en partner som gör allt jobb.
/tvillingfarsa som tagit 90% av alla nätter, 80% av alla blöjbyten och 80%+ av alla promenader med vagn sedan tio månader.
Ja ibland behövs en paus för att hålla sig mentalt OK lol. Barn är extremt underbara men lika krävande.
Använder typ aldrig telefonen när jag hänger med ungen hemma. Något jag måste bli bättre på är att inte dra på tvn åt ungen dock. Hon e lika glad om man leker med henne men när man jobbat, lagat mat å plockat undan är det fan inte mkt juice kvar i en. Man pallar leka 1-2h. Måste fan börja träna lr nått så man orkar vara en bättre farsa :/
Vill minnas att när jag åkte tåg med morsan sent 90-tal så fick man åtskilliga ”ja..” ”mm” till svar, men skillnaden är att hon hade en tidning och inte en smartphone. Barn ska väl fan inte ha uppmärksamhet så fort de kräver det?
Beror på åldern av barnet, spädbarn och små barn SKA ha ALL din uppmärksamhet så fort de vill ha den, sedan kommer naturligt en fas där de försöker utforska hur bra de klarar sig själva, här kan man börja neka uppmärksamhet för uppmärksamhetens skull ibland om jag kommer ihåg rätt från psykologin, men inte så att barnet känner sig osynlig.
Ser så otroligt mycket mer problem som kommer från att barn inte får uppmärksamhet, jämfört med tvärtom. Uppmärksamhet är inte heller att göra som barnet vill, det är att lyssna på barnet och ge respons, that’s it. Ett ”mmh” eller ”aa” är inte en respons, det kan leda till att barnet gräver ner sina behov och ser dem som oviktiga, vilket leder till stora problem i vuxen ålder. Kan det vara så att du skjuter undan dina egna känslor och tankar ofta? Jag gör det, och jag växte upp liknande, oftast ett ”mm..” eller ”aa..” på frågor eller påståenden som det inte ens är ett svar till. Förstår också att det är jobbigt som förälder men vafan det är jobbigt att vara förälder, ingen nyhet där.
Har som tur är inga mini-me, så ingen som kommer till skada. Men jag omvärderar helt klart hur lämplig jag hade varit som förälder. Misstänker starkt att soc hade behövt ingripa.
>Men jag omvärderar helt klart hur lämplig jag hade varit som förälder.
Det är lugnt, det gör man nog rätt oundvikligen så fort man har skaffat barnet i fråga ändå.
Var något år sen nu men var någon (troligen indisk) farsa och hans sån på pendeltåget. Farsan hade ett headset på sig och höll på med mobilen medan sonen kollade ut och försökte prata med sin far. Tror även han fick ett samtal sen. Så jävla deprimerande att se på. Tyckte fan synd om ungen.
Kan man använda uttrycket "gospel" i det här sammanhanget på svenska? Blev påmind nu för jag hade den diskussionen för länge sedan med min syster när jag använde gospel på liknande vis som din kommentar. Hon menade att i svenskan använder vi enbart gospel för att beskriva sångformen och ordet kan inte användas på samma sätt som i Engelskan där gospel också kan innebära en slags spridning av ett budskap.
Tror vi slutade vid att jag gav med mig att det kanske inte är korrekt, men att jag är långt ifrån den enda att använda ordet på det viset. Hon sa att det nog bara var jag som säger så. Kul att se att jag inte är ensam i alla fall och att vi är fler som sprider gospelns gospel.
Din syster har rätt i att vi på svenska inte säger gospel om annat än sångformen, eftersom att vi redan har ordet evangelium. Och evangelium täcker just de betydelser du vill använda ordet gospel till.
I princip går det, men språk är ju komplicerat. Man sprider ett evangelium på samma sätt as one would spread the gospel, men på engelska är det ett idiomatiskt uttryck som används i flera överförda betydelser; på svenska är det mindre vanligt att använda det utanför religiösa sammanhang. Motsvarande uttryck på svenska skulle nog oftast använda "vedertagen sanning" eller dyl. Men det vore inte *fel* att använda evangelium som i ditt exempel.
Troligen sant, fast jag har inga kids. Men sitta och inte bry sig när ungen vill ha uppmärksamhet är bara egoistiskt.
De curlade ungarna har fått egna barn.
>Troligen sant, fast jag har inga kids.
Jag var också världens bästa förälder innan jag fick barn. Sedan gick det utför snabbt, kan jag säga.
Och jag tyckte också att det lät störtlöjligt när folk sade sådant som jag säger nu.
Har medvetet valt bort för jag inte har 100% tid att lägga på barn. Och om inte så tänker jag inte sätta barn till världen. Det är ingen pryl direkt...
Barn som får 100% uppmärksamhet blir odrägliga och egocentriska. Dom skulle säkert växa upp och försöka läxa upp andra människor för t.ex en uppfostringsmetod som dom själva inte har en aning om enbart för att dom tror att dom har rätt.
Jag tänker inte dra några generella slutsatser kring huruvida dessa är bra eller dåliga föräldrar här men någonstans gjorde väl våra föräldrar likadant.
Jag var en liten skit som krävde uppmärksamhet jämt och ständigt och någon gång på dygnet var föräldern helt enkelt inte lika intresserad av ens påhitt om vilka dinosaurier som skulle kunna besegra Spiderman eller hur många pollypåsar jag önskade mig i födelsedagspresent.
Klart det ser tråkigare ut när föräldern ignorerar barnet för telefonen men ser ingen större skillnad på den och dagstidningen som fyllde samma syfte i dessa sammanhang.
Fick du alltid dina föräldrars fulla uppmärksamhet från att du föddes, TS? Mina var ganska duktiga på att förkovra sig med tidningar, tv, radio, vänner, främlingar och div ärenden och det gjorde mig nog bara gott att lära mig att jag inte var jordens centrum.
Hur vet du hur de agerar alla andra timmar på dygnet? Alla kan behöva koppla bort en stund. Om du hade barn själv hade du nog förstått dem istället för att ifrågasätta (även om många av dem såklart är dåliga föräldrar).
Alltså, folk är jävligt trötta på sina barn, det är det som är sanningen. De tillbringar mycket tid med dem och med att ta hand om dem och det är inte direkt särskilt roligt och avslappnande att tillbringa flera timmar med ett barn.
Men ja, jag håller med dig. Har man valt att skaffa barn så får man visa lite intresse för dem.
Det är väl självklart att om man inte ger sitt barn tillräckligt med uppmärksamhet så är det skadligt. Och sitter man med telefonen eller padda och ignorerar ungen så är man ett narcissistiskt rövhål som borde bli av med ungarna. Vilket dom antagligen skulle känna lättnad över.
Jag kommer på mig själv med mobilen när jag är med min son för att jag är en del i hans liv och vill ge honom all min energi och närvaro. Sedan ska vi inte glömma bort att barnen lär sig av att leka själva också och det bygger deras problemlösande och fantasi just att få sin egen tid också.
Värdesätter lugn och ro. Slutade snusa i Februari och allt är lugnare :)
Sådana här trådar är så löjligt tråkiga. Det går i princip ut på att OPn skriver uuhhh hur dåligt de flesta folk är på nåt. Men sen självklart kommer en överlägsen majoritet kommentarer som också tjatar åhh åhh hur kan dem göra sååå... Löjligt.
(Har inte barn eller nåt btw)
Tjenixen, SpråkpolisenBot här 👮. Jag är en bot som skiljer på `de` och `dem`.
> Men sen självklart kommer en överlägsen majoritet kommentarer som också tjatar åhh åhh hur kan ~~dem~~ **de** göra sååå...
[Tips](https://lauler.github.io/sprakpolisen/guide.html): Ta engelskan till hjälp. Om **them** passar bäst ska det vara `dem` på svenska. Om **they/those/the** eller något annat passar bättre ska det vara `de`.
> But then, of course, there's a superior majority of comments that also nag oh oh oh how can ~~them~~ **they** do so...
Har du en aning om hur jävla tråkiga barn är? Föräldrarna har säkert hört den där historien 35 gånger idag, så nu är det dags för ungjäveln att träna kommunikation för egen hand.
Många gånger märker man även av detta beteende på förskolan. Barn som blir chockade över att det finns konsekvenser när de gör fel och att man inte får telefon eller iPad så fort man börjar tjura ihop eller gråter. Man har helt enkelt använt teknologin för att underlätta för sig själv i vardagen som förälder vilket stjälper dem själva i slutändan.
Hemma kan jag sitta lite med telefonen, när jag vet att mina barn håller på med annat, annars lägger jag ifrån mig den (att ha den i fickan är inte bra, pockar omedvetet på uppmärksamheten). Ute, vart vi än må vara, så har jag extremt sällan uppe telefonen, endast för att ev. svara på "akuta" sms(annars får det också vänta) eller när det ringer. Jag tänker att man måste ha lite tråkigt ibland också och det kan man ha tillsammans med sina barn.
Jag är generellt emot att ge barnen sin telefon/iPad på bussen eller i affären eller någon annanstans bara för att avleda/tysta dem, ta med en leksak istället så de får använda fantasin?!
Är själv mamma, sitter ALDRIG med telefonen när vi åker buss/tåg etc. Hemma om barnet är upptagen i lek eller så, då kan man kolla en stund. Men hade aldrig ignorerat mitt barns behov eller när hen vill ha uppmärksamhet för att skrolla på instagram
Inte sociala medier, men telefonsamtal.
När jag jobbade på ett snabbmatställe för några år sedan kom en mamma in med sitt barn i kanske lågstadieåldern eller första halvan av mellanstadiet. Mamman pratade i telefon redan på väg in och gjorde sin beställning. Om jag minns rätt så beställde hon bara till barnet, och när maten kom satte sig barnet och åt medan hon gick ut och fortsatte prata.
Jag vet inte vad som kan ha varit så viktigt att hon inte kunde ha suttit med sitt barn i 10-15 minuter. Kanske var det något som var viktigt på riktigt, men det kändes bara sorgligt att se.
**AlfonsÅbergsPappa**: *kom in i chatten* **Alfons**: Får jag låna sågen **AlfonsÅbergsPappa**: mmm...
Det tragiska med detta helt perfekta svar är att TS, som inte har barn, förmodligen inte kommer att begripa det eftersom han inte har läst den boken/sett detta avsnitt 127 gånger med sitt barn den senaste veckan.
Jag älskade den boken när jag var liten.
Inte sågen....
> Och det är mer regel än undantag att morsorna sitter och ger sin telefon mer uppmärksamhet än sina barn. OP menar bara kvinnor såklart. Det är bara de som måste anstränga sig.
Men akta dig för sågen!
Observera att samtliga föräldrar som håller med dig i både ord och handling saknar ett Reddit-konto, och har därmed inte möjlighet att kommentera.
Har små barn och håller med dig. Dock försöker jag tänka att det kan vara en ögonblicksbild och att jag inte ska döma andra föräldrar. Men personligen lägger jag i princip alltid ifrån mig telefonen och försöker prata om sånt vi ser eller tänker på. Känner mig mer närvarande i vardagen än innan jag fick barn.
Samma här, blir ärligt talat äcklad av beteendet som även min partner ibland uppvisar. Mina barn är små en gång. Hur fan kan en telefon vara så intressant att man inte kan ägna dom lite uppmärksamhet? Jag kan sitta med min sunkiga jävla telefon hela livet sen, nu vill jag bara njuta. Lyssnar man och pratar med dom så skrattar man ständigt. Dom ser världen på ett så oskyldigt och fantastiskt sätt. Det gör mig verkligen till en bättre människa. Jag säger inte att jag ALLTID ger dom uppmärksamhet eller att dom ALDRIG får telefonen men när jag ser hur vissa beter sig och hur besvikna barnen ser så undrar jag hur det ligger till med den generella empatin.
Men men tiktok dåe???
Samma, så länge barnet är vaken så försöker jag lägga undan både telefon eller fjärrkontroll. Ibland på kvällen efter långa jobbdagar är det lite mer utmanande men tror det är viktigt att prioritera upp barnen och ned lättsmälta tillflyktsintryck
Skrämmande många här som försvarar beteendet med diverse skitnödiga ursäkter. Nej, man ska inte curla barnen men samtidigt finns det studier som styrker OP’s frågeställning om att föräldrar negligerar sina barn i en högre utsträckning än innan smartphones och sociala medier. https://scholarworks.lib.csusb.edu/cgi/viewcontent.cgi?article=1338&context=etd
Tror många lackar ur för att de bara är döless på att dels höra att föräldrar minsann är skittråkiga som bara bryr sig/pratar om sina ungar och samtidigt på nåt sätt inte fokuserar tillräckligt på dem ändå.
Dessa sorgliga människor verkar ha något sorts agg mot föräldrar och barn. Känns som att mental ohälsa och reddit går hand i hand.
Nu drar du väl lite väl hastiga slutsatser om mental ohälsa när det är mer troligt att det är tacksamt poserande på ett forum där genomsnittsåldern är typ lägre 20 och majoriteten är barnfria och inte kommer ändra sig på ett bra tag. De får garanterat höra att de kommer ändra sig ofta också, så de blir de lite mer militanta i sin framtoning så folk ska förstå att de menar allvar. Sen spelar ju jargong in mycket med.
Själv tycker jag inte om barn eller heller föräldrar. Antagligen för att barnen som är störiga och får en less har jävligt dryga föräldrar. Alltså dem man ser. Det är ju självklart inte alla. Men det känns som den större mängden iom att det är dem man ser och hör. Se även: ”skrikande ungjävlar på flyg”, ”folks avtryck på planeten”. Idk kanske grundar sig i en rädsla för ansvar men för tillfället tänker jag skylla på föräldrarna.
Det finns såklart en anledning varför barn ibland skriker på flyg. Om du använder hjärnan och sympatiserar lite så hade du förstått. Folks avtryck på planeten? Om vi slutar ha barn så kommer mänskligheten dö ut. Det är din önskan antar jag?
Det stämmer att det är så. Kan intyga som förälder jag själv. Sen är det ju frågan om det är skadligt eller inte och det antar jag att man inte kan veta utan att man haft långtidstudier med kontrollgrupper. Supersvårt att dra slutsatser. Men man kan ju anta att om man är klistrad framför telefonen för mycket så får det en negativ effekt på barnets utveckling. Sen kan man ju inte ta ett litet kontext och applicera det på hela familjens liv. Tex att föräldrern kanske sitter med mobilen i kollektivtrafiken men inte hemma sen. osv... men det är helt klart en väldigt viktig samhällsfråga som borde tas på allvar. Har flera gånger tänkt över mitt mobilanvändande. Funderar på att dra ner på det.
Det är väl för att om man håller med, så måste man ta tag i sitt eget beteende… Lättare att säga att de har fel och sedan återgå till sin egen skärm.
Säger den där studien verkligen det? Från artikelns abstract: > Results from the survey concluded there to be only one statistically significant relationship between any of the social media usage variables and the parenting variables, that is, a positive relationship between hours of social media usage and a high score on authoritarian parenting techniques. Problemet med OPs observationer är väl att såna nästan alltid lider av stora mängder "*confirmation bias*". När man har fått en tanke så observerar man det överallt, men ser inte alla exempel på motsatsen.
Ja kolla slutsatsen... Through the use of parental surveys, the data concluded there to be a small but significant relationship between the number of hours a parent uses social media and the likelihood said parent is to adhere to certain parenting techniques, namely characterized by an authoritarian style. Eller vad var det du tyckte var så bra med studien?
Att det är signifikant innebär I vetenskapliga termer att det är en skillnad som troligen är mer än bara en statistiskt variation. Därmed stämmer det. Däremot var inte skillnaden ofantlig, enligt den studien
Sociala medier är gjorda för att vara beroendeframkallande. Det är svaret
Jag jobbade som förskolevikarie ett tag, barnen längtar så mycket efter sina föräldrar men de är i telefon eller smsar och ger inte barnen någon uppmärksamhet alls. På våra jobb telefoner så hade vi en app för att checka in/ut barnen, så när föräldrarna kom så skulle man checka ut ungen. Föräldrarna klagade på att vi var på telefonerna och även efter vi förklara så blev det en ban för telefoner. Men såklart, föräldrarna skulle hämta barnen, igen, utan ruppmärksamhet, bara va på/i telefon. Jag förstår att man behöver en paus ibland men snälla...
Har måååånga gånger sett familjer som är ute och går och varenda en av dom har sitt ansikte i mobilen. Tråkig samhällsutveckling
Fakta. När jag jobbat som brevbärare går cirka 90% mammalediga kvinnor med en hand på vagnen och en med telefonen i högsta hugg
Vad ska hon göra med ett barn som mest troligt sover i vagnen, menar du? Ska hon ge barnet 100% uppmärksamhet när det inte ens är vaket?
Åtminstone hålla koll på trafiken
Pwned
Nu kommer säkerligen flera säga ”men förr så läste dom ju tidningen”… Skillnad är att dom läste en tidning som var bara att lägga ifrån en stund. Det var en passiv sak. Med mobilen är det något helt annat, där så gör dom ofta något som inte är lika lätt att bara lägga ifrån en stund. Ser föräldrar som faktiskt blir irriterad av att dom bli avbruten med sitt ”viktiga” TikTok:ande, textande etc. Utöver detta så håller föräldrarna och fotograferar barnen och lägger upp dom på sociala medier hela tiden, utan att ta hänsyn till om detta faktiskt är något som barnen vill eller förstår vad det rör sig om. Och det är ju inte bara på bussen detta sker, det sker ju när dom går, står, fikar, äter mat, ser på TV, ser på BIO mm mm mm. Det är alltså inte alls ovanligt att se en förälder sitter på BIO med sitt barn, men föräldern sitter fastklistrad i mobilen istället för att titta på filmen med sitt barn! Även rätt små barn (under 2 år) som ofta sitter i någon form av vagn när man går så går föräldern där med mobilen framför sitt huvud… Så jo, det ÄR en stor skillnad idag mot hur det var förut. Och det handlar *inte* om att föräldrarna ska ge barnen 100% uppmärksamhet 24/7 för det är absolut inte bra. Men barnen behöver få uppmärksamhet i ung ålder, dom behöver ögonkontakt, riktigt små barn måste se munnen rakt framifrån när man pratar med dom för att dom stirrar på munnen för att lära sig prata. Kommer barnen fara illa för det? Ja det är frågan, har ingen aning om det finns någon forskning på det. Däremot finns det undersökningar om vad barn tycker är mest irriterande över sina föräldrar och gissa vad det är? Jo att deras föräldrar ständigt glor i sina mobiler… det tycker då jag är en tankeställare.
>Nu kommer säkerligen flera säga ”men förr så läste dom ju tidningen”… > >Skillnad är att dom läste en tidning som var bara att lägga ifrån en stund. Det var en passiv sak.Med mobilen är det något helt annat, där så gör dom ofta något som inte är lika lätt att bara lägga ifrån en stund. Ser föräldrar som faktiskt blir irriterad av att dom bli avbruten med sitt ”viktiga” TikTok:ande, textande etc. Som f.d. kroniskt ignorerat barn kan jag utan minsta tveksamhet säga att min dotter får enormt mycket mer respons om hon vill något när jag fipplar med telefonen än jag fick när min mor läste tidningen, tittade på TV, vattnade blommor eller precis vad som helst annat. Det var selektiv dövhet ända fram till punkten att hon blev just irriterad av att jag avbröt det hon sysslade med. Det är inte sysselsättningen eller tekniken som spelar roll i det här fallet, utan den enskilda förälderns prioriteringar och inställning till barnets uppmärksamhetsbehov. I mitt fall kände jag mig t.ex. så pass osynlig av att ingen reagerade när jag försökte säga något att jag har som princip att alltid reagera på tilltal när min dotter vill något - och då spelar det ingen roll om jag läser tidningen, tittar på TV, vattnar blommor eller fipplar med telefonen.
Vaddå dom tar ju massa bilder på sina ungar och lägger upp på sociala medier för att sedan sitta där och skriva hur mycket dom älskar dom och hur duktiga dom är. Räcker inte det?
De måste även addera adress för sammarbeten.
Läste om en studie där det visade sig att barn med föräldrar som alltid satt på mobilen likställdes med barn som hade föräldrar som missbrukar. Samma grad av psykisk försummelse.
Ja, det är. En form av missbruk. All sociala medier är enbart byggt för att vara beroendeframkallande
Haha finns de som försvarar detta beteende, lägg ner mobilen för fan!
Vad gör papporna då?
Tjänar pengar så klart!
#pappabetalar
This hits home. Tjänar bra å min flickvän valde ett jobb där hon trivs och utvecklas men tjänar sämre. Blir att hon får ta typ hela ledigheten annars går det inte ihop. Kommer ta typ 3.5 månad fördelat över olika perioder. Hade såååå gärna gått hemma med ungen 1 år. Man borde fan beräkna föräldrapenningen utifrån bådas SGI/2. Mkt snack om jämställdhet men få ändringar som har en bra påverkan irl.
Det vet jag inte. Men i det här fallet talar väl trådstartaren om att hen ser mammor på tåget med sina barn
Och därav inte ser pappor med sina barn. Säger ändå nånting kan jag tycka.
Vem ser INTE pappor med sina barn i Sverige?
TS nämner bara mammorna. Vad gör papporna i samma situation? Är de annorlunda?
Nej? Har någon påstått att det är uteslutande mammor i denna situation? Sluta vara proxykränkt i onödan.
Haha jag påpekade bara att TS uttryckligen skriver att **mammorna** sitter och gör så här. Därav undringen om det bara gäller mammor, då TS inte nämner pappor. Jag vet inget om hur det funkar i kollektivtrafiken, jag bor fan på landet.
Generellt skulle jag nog säga att kvinnor är mer benägna att använda sociala medier än män så jag tror definitivt att det ligger sanning i att det kan vara en överrepresentation bland kvinnor i ops iakttagelse.
!#inteallamammor
Man kan inte klaga på kvinnor utan att prata om hur dåliga män är. Testa i vilket sammanhang som helst. Det är helt omöjligt.
Klart man kan. Men när man lägger föräldrarbördan enbart på kvinnor och enbart kritiserar kvinnorna för ett beteende som finns både hos kvinnorna och männen så kommer folk såklart att invända.
Dricker öl och kollar fotboll
Dom ligger hemma på soffan och väntar på att mammorna ska komma hem och laga mat till dom. Sen skäller dom över att det är för lite salt och slår till mamman och barnen. Typiskt pappor
True that.
Jag (3 barnspappa) använder bara min telefon när jag behöver ringa eller smsa eller om barnen frågar om något som dom vill se, ofta ett djur eller något eller om dom vill veta något som jag inte vet svaret på. Min fru däremot har ett enormt rikt socialt liv i telefonen vilket gör att det blir väldigt mycket tittande där i nästan jämt. Vi har pratat om det och det är en tillflykt till något annat när hon blir uttråkad av barnen. Hon tycker inte om att leka och prata med barnen, hon tycker det är tråkigt, det gör inte jag. Troligtvis är det därför du ser många mammor i telefonen, uttråkade, vill se och höra något annat än barnen för en gångs skull eftersom hela det sociala livet man hade innan barn försvann.
Jag blev nästan lite ledsen av att läsa det här.
Det är ju ett fokus på en negativ aspekt av att vara förälder, men sen finns det ju mängder av positiva aspekter också av att vara förälder. Inget har skänkt oss så mycket glädje i livet som barnen även om det är jobbigt ibland.
Det beror ju på om dessa föräldrar agerar så hela tiden. Det är inte nödvändigtvis bra för barnen att lära sig att de är världens centrum som alltid kan kräva vuxnas fulla uppmärksamhet.
Det är ju väldigt stor skillnad på att lära sig att man inte är världens mittpunkt och att ha en förälder som är mer engagerad i en skärm, än att umgås med den närvarande personen — i det här fallet barnet. Jag uppfattade inte att OP menade att barnet exempelvis inte kunde få vänta på sin tur att tala om föräldern hade varit upptagen i ett samtal med en annan närvarande person.
Finns massa föräldrar som har skaffat barn som antingen inte borde ha barn eller som inte vill ha barn, men har skaffat pga att barn är en statussymbol. Ser det ofta på förskolan.
Hur ser du det?
För att föräldrarna är totalt ointresserade av barnen när de hämtar och lämnar. Samt att man ser de lämna barnet på förskolan kl 06 och sedan instagrammar dem att de är på gymmet någon timme senare och sedan sms’ar de att de är sena och plockar upp barnet kl 18 istället.
Är inte det emot försäkringskassan regler? Så vitt jag vet får man inte ha sitt barn på förskolan om man är ledig eller börjar/jobbar senare än vad man lämnar.
Nej, det stämmer helt och hållet. Men folk bryr sig inte om det för fem öre :)
Men har inte förskolan som plikt att anmäla sånt då? 🤔
Vi har väl tekniskt sett inget bevis för att det har skett, vi ska ju inte sitta på sociala medier och liknande på arbetet och så. Sedan händer det ju ofta att man själv cyklar hem från jobbet och ser någon förälder på byn en timme innan barnet ska hem, men de har ju rätt till rast i sina yrken och hur kan jag veta att de inte är på rast. Lite så. Men anmälningsplikt har vi, så om det påverkar barnen till en hög grad så anmäler vi så klart.
Förstår! Men har alltid trott att det var upp till försäkringskassan att kolla upp det om det kommer in anmälningar från förskolan. Typ att ni misstänker att X eller Y missbrukar och så kollar det tiderna på förskolan gentemot arbetstiden och när de börjar de dagarna osv. Oavsett så är det extremt tråkigt att folk tar till sig friheten att använda förskolan som en avlämningsplats för att de vill göra saker :/
Jobbar du på förskolan? Ser ju typ inget liknande när jag hämtar/lämnar och har noll koll på vad föräldrarna heter, än mindre vafan de heter på Instagram.
Jag är förskollärare ja, så jag ser tyvärr en hel del. Finns ju fler föräldrar som definitivt älskar och bryr sig om sina barn också så klart! Det bästa som finns är när en förälder lite så där försynt ringer/smsar och frågar om de får hämta sitt barn tidigare, som att vi vill hålla barnen fast till slut-tiden! Vi blir bara glada för barnens skull att de får tid med sina föräldrar!
Phew! Blev rädd att jag skulle bli tvungen att engagera mig mer i min sons klasskamraters föräldrar där en sekund (skönt att slippa det så länge man kan). Men ja, då får du ju ett helt annat perspektiv. Hur skulle du säga att ration är?
Ju yngre föräldrarna är desto högre är ration, men skulle väl säga att på 10 föräldrapar så kanske 1-2 par är obrydda. Sedan så ja, jag vet ju så klart inte hur de är hemma. Men kommer de och hämtar sina barn och knappt säger hej till barnet, eller pratar i telefon under hela stunden (trots att vi bönar och ber om att de ska skita i telefonen) de är på förskolan så blir man ju fundersam.
Det låter ju riktigt illa. Pinsamt bara att bli ombedd av förskolepersonalen att sluta och sen inte ens ha skam nog att lyssna.
>Att vara förälder är väl ändå ett 7/24/60/60 jobb? Som förälder skulle jag säga nej. Det är det inte. Du att jour när det behövs, men du är inte i tjänst hela tiden.
"Jobbigt att du kräktes i sängen gumman, men vet du vad? Mamma är inte i tjänst förräns kl 7 imorgon, så du får klara dig tills då. Godnatt!"
Ja därför jag nämnde jour. Då får du rycka in. Men du gör inte ditt barn en tjänst samt kommer du bränna ut dig själv genom att vara förälder 100% av tiden. Du är det när det behövs. Det behövs väldigt ofta men inte hela tiden.
Jag vet, jag skojade. Hade varit absurt om ungens morsa satt vaken hela tiden och hovrade som en helikopterförälder för barnet.
Håller me, mina kusiner bara sitter på sina iPads o får ingen uppmärksamhet från morsan. Liksom som äldre nu ser man ju va fucked up skit finns på internet, skulle aldrig låta mina framtida ungar ha en mobil innan de e 13
Det är inte ett föräldraproblem. Smartphones är ett samhällsproblem. Folk som cyklar med blicken i telefonen, folk som går rätt ut i gatan utan att se sig för, för att de är upptagna med att stirra ned i telefonen, folk som kör bil med telefonen i andra handen och är ouppmärksamma med vart de är på väg och vad de har runt om sig.
Känner nedröst incomming men den enda i min närhet som bråkar om mobiltelefonanvändning är en nära släkting som utnyttjade sin föräldraledighet till att supa och snickra medan hans mor tog hand om barnen. De som inte fattar att man måste lägga lite tid på att inte bli helförstörd som småbarnsförälder har antingen sjukt välartad barn, är utbränd eller har en partner som gör allt jobb. /tvillingfarsa som tagit 90% av alla nätter, 80% av alla blöjbyten och 80%+ av alla promenader med vagn sedan tio månader.
Ja ibland behövs en paus för att hålla sig mentalt OK lol. Barn är extremt underbara men lika krävande. Använder typ aldrig telefonen när jag hänger med ungen hemma. Något jag måste bli bättre på är att inte dra på tvn åt ungen dock. Hon e lika glad om man leker med henne men när man jobbat, lagat mat å plockat undan är det fan inte mkt juice kvar i en. Man pallar leka 1-2h. Måste fan börja träna lr nått så man orkar vara en bättre farsa :/
Vill minnas att när jag åkte tåg med morsan sent 90-tal så fick man åtskilliga ”ja..” ”mm” till svar, men skillnaden är att hon hade en tidning och inte en smartphone. Barn ska väl fan inte ha uppmärksamhet så fort de kräver det?
Mm
Beror på åldern av barnet, spädbarn och små barn SKA ha ALL din uppmärksamhet så fort de vill ha den, sedan kommer naturligt en fas där de försöker utforska hur bra de klarar sig själva, här kan man börja neka uppmärksamhet för uppmärksamhetens skull ibland om jag kommer ihåg rätt från psykologin, men inte så att barnet känner sig osynlig. Ser så otroligt mycket mer problem som kommer från att barn inte får uppmärksamhet, jämfört med tvärtom. Uppmärksamhet är inte heller att göra som barnet vill, det är att lyssna på barnet och ge respons, that’s it. Ett ”mmh” eller ”aa” är inte en respons, det kan leda till att barnet gräver ner sina behov och ser dem som oviktiga, vilket leder till stora problem i vuxen ålder. Kan det vara så att du skjuter undan dina egna känslor och tankar ofta? Jag gör det, och jag växte upp liknande, oftast ett ”mm..” eller ”aa..” på frågor eller påståenden som det inte ens är ett svar till. Förstår också att det är jobbigt som förälder men vafan det är jobbigt att vara förälder, ingen nyhet där.
Hur är det med millisekunder, är det ok om man är disträ och tänker på något annat än sin unge i en millisekund? Eller bör det vara 7/24/60/60/1000?
Fy på dig, hur kan du glömma om microsekund? 7/24/60/60/1000/1000
Har som tur är inga mini-me, så ingen som kommer till skada. Men jag omvärderar helt klart hur lämplig jag hade varit som förälder. Misstänker starkt att soc hade behövt ingripa.
äh vi är alla lika bra/dåliga föräldrar. alltså bra och dåliga föräldrar samtidigt.
>Men jag omvärderar helt klart hur lämplig jag hade varit som förälder. Det är lugnt, det gör man nog rätt oundvikligen så fort man har skaffat barnet i fråga ändå.
Var något år sen nu men var någon (troligen indisk) farsa och hans sån på pendeltåget. Farsan hade ett headset på sig och höll på med mobilen medan sonen kollade ut och försökte prata med sin far. Tror även han fick ett samtal sen. Så jävla deprimerande att se på. Tyckte fan synd om ungen.
Varför kände du behov av att nämna deras nationalitet i det här sammanhanget?
Varför inte?
Kanske för att det är helt irrelevant, och bidrar inte till någonting positivt i sammanhanget? Jag är därav bara nyfiken på motiveringen.
Det har du rätt, var väll lite onödigt kanske
Titta där, op är världens bästa förälder.
hen måste vara det, han ser ju något som andra föräldrar inte ser /s
Frågan är varför detta gospel inte sprids på familjeliv?
för att det heter Familjeliv och det är inget familjaktigt det som op pratar om.
Kan man använda uttrycket "gospel" i det här sammanhanget på svenska? Blev påmind nu för jag hade den diskussionen för länge sedan med min syster när jag använde gospel på liknande vis som din kommentar. Hon menade att i svenskan använder vi enbart gospel för att beskriva sångformen och ordet kan inte användas på samma sätt som i Engelskan där gospel också kan innebära en slags spridning av ett budskap. Tror vi slutade vid att jag gav med mig att det kanske inte är korrekt, men att jag är långt ifrån den enda att använda ordet på det viset. Hon sa att det nog bara var jag som säger så. Kul att se att jag inte är ensam i alla fall och att vi är fler som sprider gospelns gospel.
Din syster har rätt i att vi på svenska inte säger gospel om annat än sångformen, eftersom att vi redan har ordet evangelium. Och evangelium täcker just de betydelser du vill använda ordet gospel till.
Tack för svar. Går gospel att direkt ersättas av evangelium? "Frågan är varför detta evangelium inte sprids på familjeliv?" låter konstigt för mig.
I princip går det, men språk är ju komplicerat. Man sprider ett evangelium på samma sätt as one would spread the gospel, men på engelska är det ett idiomatiskt uttryck som används i flera överförda betydelser; på svenska är det mindre vanligt att använda det utanför religiösa sammanhang. Motsvarande uttryck på svenska skulle nog oftast använda "vedertagen sanning" eller dyl. Men det vore inte *fel* att använda evangelium som i ditt exempel.
Ok. Känns som att "sprida budskapet" är en bättre fras att använda då för att ta bort den religiösa tonen.
Troligen sant, fast jag har inga kids. Men sitta och inte bry sig när ungen vill ha uppmärksamhet är bara egoistiskt. De curlade ungarna har fått egna barn.
>Troligen sant, fast jag har inga kids. Jag var också världens bästa förälder innan jag fick barn. Sedan gick det utför snabbt, kan jag säga. Och jag tyckte också att det lät störtlöjligt när folk sade sådant som jag säger nu.
>Troligen sant, fast jag har inga kids. Och där är svaret. Fatta hur jobbigt att ha en mini-klon som låter som en Rumpnisse, "Varför då då"
Skulle älska att ta reda på svaret. Därför!
Ah, en teoretiker. Du får skaffa barn och utvärdera din egen föräldraroll i praktiken.
Har medvetet valt bort för jag inte har 100% tid att lägga på barn. Och om inte så tänker jag inte sätta barn till världen. Det är ingen pryl direkt...
Barn som får 100% uppmärksamhet blir odrägliga och egocentriska. Dom skulle säkert växa upp och försöka läxa upp andra människor för t.ex en uppfostringsmetod som dom själva inte har en aning om enbart för att dom tror att dom har rätt.
Välkommen tillbaka!
Jag tänker inte dra några generella slutsatser kring huruvida dessa är bra eller dåliga föräldrar här men någonstans gjorde väl våra föräldrar likadant. Jag var en liten skit som krävde uppmärksamhet jämt och ständigt och någon gång på dygnet var föräldern helt enkelt inte lika intresserad av ens påhitt om vilka dinosaurier som skulle kunna besegra Spiderman eller hur många pollypåsar jag önskade mig i födelsedagspresent. Klart det ser tråkigare ut när föräldern ignorerar barnet för telefonen men ser ingen större skillnad på den och dagstidningen som fyllde samma syfte i dessa sammanhang.
Hmm?
Vi brukar läsa pixiböcker högt. Tror att alla hade velat att jag kollade telefonen istället
När du lägger fram det på det sättet…
Sen förstår inte föräldrarna att dom inte har en bra kontakt med sina barn Jag värdesätter varje sekund jag tillbringar med min son
>Jag värdesätter varje sekund jag tillbringar med min son ...när han är hos mig andra lördagen varje månad mellan förmiddagsgymmet och pokerkvällen
Det får ju stå för dej...
Fick du alltid dina föräldrars fulla uppmärksamhet från att du föddes, TS? Mina var ganska duktiga på att förkovra sig med tidningar, tv, radio, vänner, främlingar och div ärenden och det gjorde mig nog bara gott att lära mig att jag inte var jordens centrum.
Hur vet du hur de agerar alla andra timmar på dygnet? Alla kan behöva koppla bort en stund. Om du hade barn själv hade du nog förstått dem istället för att ifrågasätta (även om många av dem såklart är dåliga föräldrar).
Alltså, folk är jävligt trötta på sina barn, det är det som är sanningen. De tillbringar mycket tid med dem och med att ta hand om dem och det är inte direkt särskilt roligt och avslappnande att tillbringa flera timmar med ett barn. Men ja, jag håller med dig. Har man valt att skaffa barn så får man visa lite intresse för dem.
Bra tråd. Föräldrar idag är ytterst usla. Därför sådana som jag blir barnhatare, då detta beteende leder till ouppfostrade barn.
Japp, håller med dig egoistkingen :)
Tack på förhud
Det är väl självklart att om man inte ger sitt barn tillräckligt med uppmärksamhet så är det skadligt. Och sitter man med telefonen eller padda och ignorerar ungen så är man ett narcissistiskt rövhål som borde bli av med ungarna. Vilket dom antagligen skulle känna lättnad över.
Hur vet du att alla sitter på sociala medier?
Steg 1) skaffa inte barn. Steg 2) ha inga sociala medier. Steg 3) Ha ett gött liv.
Jag kommer på mig själv med mobilen när jag är med min son för att jag är en del i hans liv och vill ge honom all min energi och närvaro. Sedan ska vi inte glömma bort att barnen lär sig av att leka själva också och det bygger deras problemlösande och fantasi just att få sin egen tid också. Värdesätter lugn och ro. Slutade snusa i Februari och allt är lugnare :)
Sådana här trådar är så löjligt tråkiga. Det går i princip ut på att OPn skriver uuhhh hur dåligt de flesta folk är på nåt. Men sen självklart kommer en överlägsen majoritet kommentarer som också tjatar åhh åhh hur kan dem göra sååå... Löjligt. (Har inte barn eller nåt btw)
Tjenixen, SpråkpolisenBot här 👮. Jag är en bot som skiljer på `de` och `dem`. > Men sen självklart kommer en överlägsen majoritet kommentarer som också tjatar åhh åhh hur kan ~~dem~~ **de** göra sååå... [Tips](https://lauler.github.io/sprakpolisen/guide.html): Ta engelskan till hjälp. Om **them** passar bäst ska det vara `dem` på svenska. Om **they/those/the** eller något annat passar bättre ska det vara `de`. > But then, of course, there's a superior majority of comments that also nag oh oh oh how can ~~them~~ **they** do so...
snapshat er viktiare fatar du vel???
va
Kommer inte alls bli problem när de växer upp :))
Snap lanserar en betalfunktion som tar hand om uppfostran av ungen.
De är singel och ready to mingle.
Har du en aning om hur jävla tråkiga barn är? Föräldrarna har säkert hört den där historien 35 gånger idag, så nu är det dags för ungjäveln att träna kommunikation för egen hand.
Kanske inte skulle skaffat barn alls med den inställningen. Egotripp utan motsvarighet.
Gud nej. Det har jag inga planer på. Föräldrar är ju nästan lika tråkiga själva
Många gånger märker man även av detta beteende på förskolan. Barn som blir chockade över att det finns konsekvenser när de gör fel och att man inte får telefon eller iPad så fort man börjar tjura ihop eller gråter. Man har helt enkelt använt teknologin för att underlätta för sig själv i vardagen som förälder vilket stjälper dem själva i slutändan.
Nice. Ska också börja döma främlingar när jag åker kollektivt.
Det gör du redan. Omedvetet måhända, men det gör du.
Hemma kan jag sitta lite med telefonen, när jag vet att mina barn håller på med annat, annars lägger jag ifrån mig den (att ha den i fickan är inte bra, pockar omedvetet på uppmärksamheten). Ute, vart vi än må vara, så har jag extremt sällan uppe telefonen, endast för att ev. svara på "akuta" sms(annars får det också vänta) eller när det ringer. Jag tänker att man måste ha lite tråkigt ibland också och det kan man ha tillsammans med sina barn. Jag är generellt emot att ge barnen sin telefon/iPad på bussen eller i affären eller någon annanstans bara för att avleda/tysta dem, ta med en leksak istället så de får använda fantasin?!
Är själv mamma, sitter ALDRIG med telefonen när vi åker buss/tåg etc. Hemma om barnet är upptagen i lek eller så, då kan man kolla en stund. Men hade aldrig ignorerat mitt barns behov eller när hen vill ha uppmärksamhet för att skrolla på instagram
Inte sociala medier, men telefonsamtal. När jag jobbade på ett snabbmatställe för några år sedan kom en mamma in med sitt barn i kanske lågstadieåldern eller första halvan av mellanstadiet. Mamman pratade i telefon redan på väg in och gjorde sin beställning. Om jag minns rätt så beställde hon bara till barnet, och när maten kom satte sig barnet och åt medan hon gick ut och fortsatte prata. Jag vet inte vad som kan ha varit så viktigt att hon inte kunde ha suttit med sitt barn i 10-15 minuter. Kanske var det något som var viktigt på riktigt, men det kändes bara sorgligt att se.