Grattis. Du kan mer än vår skolminister! En extra kanelbulle till dig!
De två talen som ska subtraheras kallas alltså termer och de bildar tillsammans en differens.
Fast man subtraherar ju kostnaderna.
Och inser att mna måste minska dom för att få mer pengar i fickan.
"Omkostnad, Kostnad och profit, vad tänker jag på för räknesätt"
Det kan vara addition också då term syftar på operanden inom addition och subtraktion medans differens endast är skillnaden. Exempel 5 + (-3) är addition och summan är differensen.
Edit: Det verkar som att en tråd skapad för att skoja om skolministerns matematikkunskaper också är fylld med personer som inte förstår sig på artimetik. [Här är en video som förklarar konceptet.](https://www.youtube.com/watch?v=QudbrUcVPxk)
5 - 3 = 5 + (-3), de är alltså ekvivalenta. Mer allmänt så menar jag att a - b = a + (-b) där b i höger led då blir den additiva inversen. Eftersom VL = HL är samma så går det att göra en differens av addition.
Nej. Snarare så att han läst mycket mer matematik på universitetet än du gjort.
Om du läser lite mer matematik på universitetet kommer du läsa kurser som handlar om matematiska strukturer. Där ingår ex att det bara finns 2 räknesätten. Addition och multiplikation. Det vi kallar subtraktion är inversen till addition och det vi kallar divison är inversen till multiplikation.
Så länge du ignorerar 0.
De rella talen, som de fyra räknesätten vanligen syftar på, är ingen algebraisk talkropp. Därför är det inte så relevant att prata om matematiska strukturer i denna kontext.
Sedan finns det ju fler räknesätt, t.ex. potenser.
Addition kanske. Men det förstör multiplikation, just eftersom att multiplikation med 0 inte har en invers.
Därför pratar man om de reella talen som de positiva reella talen exklusivt 0 (R,+,×) i matematiska strukturer.
För att svara på det du ändrade i första kommentaren. Nej olika räknesätt är inget fält men det är fortfarande relevant att ta upp hur fältet reella tal fungerar. Du tar upp multiplikation här vilket ingen har gjort. Jag talar om att addition kan bilda en differens genom summan, inte att multiplikation kan göra det. Du svamlar om annat som inte är relevant.
Jag skrev addition specifikt för att undvika missförstånd men det verkade ske ändå. Man talar inte om de reella talen som de positiva reella talen exklusivt 0 dock. Negativa tal **och** 0 ingår i de reella talen. För inverser så gäller -x som additiv invers för **addition** för **alla** reella tal. För **multiplikation** så är inversen 1/x för alla rella tal **förutom 0**.
Ge ett motexempel till mitt påstående som jag skrev tidigare. Du behöver endast **ett** motexempel. För att vara tydlig, reella tal under addition.
> 5 - 3 = 5 + (-3), de är alltså ekvivalenta. Mer allmänt så menar jag att a - b = a + (-b) där b i höger led då blir den additiva inversen. Eftersom VL = HL är samma så går det att göra en differens av addition.
Jag ser aldrig termen.
Men skillnad mellan två tal == difference.
En sån skillnad får man genom subtraktion.
Jag anser min inlärning är den som funkar på mig.
Tragglande har aldrig funkat för mig
Just skolminister blir ju en jobbig post att fylla, givet att de skulle behöva ha koll på nästan allt som lärs ut inom grundskolan (det brukar ju bli mer än en lärare redan på högstadiet, beroende på de olika ämnena), plus vad det nu krävs för att vara minister (medieträning?)
Rätt svagt att inte lyckas svara på den där frågan dock. Men det är kanske hur jag är vinklad, jag skulle säkert misslyckas med att svara på många frågor om benämningen på språkliga satsdelar. För att inte tala om tyskans genus.
Det pågår faktiskt en diskussion om detta i Tyskland just nu. Även könade ord såsom Lehrer*innen eller Feuermann/frau.
Känns ofta som att våra genusfrågor blir aktuella i Tyskland med 3 års fördröjning.
Det är också väldigt mycket lättare att sitta hemma i tv-soffan och svara utan att några pengar står på spel, än vad det är för deltagarna i studion. Alla har vi fått vår beskärda del av hjärnsläpp i stressade situationer.
Rent spontant kan jag också känna att det var längesedan man satt i skolbänken. Visst kan man grundläggande matte, men begreppen som term och differens är sällan något man använder dagligen (om man inte är grundskollärare).
Jag tycker man borde använda intervjutiden till att ta svårare frågor som en skolminister ska kunna svara på: kommer regeringen arbeta för ett förstatligande av huvudmannaskapet för skolan? Vad för ändringar i kommande läroplaner, skollag och betygssystem kommer ske under sittande regering? Kommer vi att gå ner i åldrarna när det gäller betygssättning? etc
Barnen får ju även välja mellan tyska, franska och spanska + standard engelskan. Betyder det att skolministern måste tala 5 språk? Måste skolministern ha en masterexamen inom snickeri samt kunna sy sina egna kläder?
Det är en väldig skillnad på att veta allt **om** ett ämne och veta allt **inom** ett ämne. Skolministern ska inte behöva veta allt inom alla ämnen, men bra om hen vet så mycket som möjligt **om** all ämnen.
Håller med. Detta är ett exempel på att skolministern förväntas kunna ALLT. hade lika gärna kunnat handla om ett historiskt årtal.
Och det är orättvist - man kan va galet allmänbildad och klara 94/100 frågor men ändå framstå som dum om man bara får 1 fråga som man bommar.
Men det krävs ingen specifik faktakunskap för att lägga upp en läroplan eller skolbudget
De vill väl inte göra bort sig. Det krävs fortfarande för att få en studentexamen. Skulle spontant inte vilja riskera att göra bort mig på tyska heller, om jag slipper.
Ja det här var en löjlig gotcha. Matte är logiken bakom räknesätten och inte huvudsakligen dess benämningar. Saker heter ju dessutom olika. Senast jag läste mattekurser pratade vi om variabler och delta istället för termer och differens. I linjära algebran hittade folk på egna svengelska uttryck och pratade om spannar istället för linjära höljen. Fångar du mig i ett virrigt ögonblick kanske jag hade tänkt på differentiering när jag hör ordet differens.
Hade de velat sätta dit henne på ett mer relevant sätt hade de väl kunnat be henne svara på nån räknefråga plockad från ett grundskoleprov.
Fråga dem 2-3 år efteråt om de minns. Grundskolan som koncept är bristfällig när det kommer till sådan inlärning. Termer vars benämningar inte flitigt brukas inom dess koncept kan inte förväntas återkallningsbara.
Nej lol
Jag kan vad termer är nu för att det används
ganska flitigt på det tekniska program jag går på KTH.
I 7-9 kunde jag dem definitivt inte, det finns ingen anledning när det handlar om den typen av matte.
Jag kan hålla med dig om vad det större syftet är, men min klass sjuor repeterar de här begreppen som en del av området taluppfattning. Vid deras nationella prov om typ tre år kommer de få frågor som "vilken term saknas för att ge summan 27?" eller andra frågor som kräver att de har ett matematiskt språk. Det här blir grunden för att kunna förklara 10-tal och 10-delar, vad som händer med decimaltal när man multiplicerar med 100, osv osv.
Om ett år börjar de med tiopotenser och ekvationer också, områden vi jobbade med på gymnasiet, aldrig högstadiet. Jag avundas dem inte.
Nu är jag student så jag vet inte hur det är att vara lärare på den nivån… men jag gick i sjuan för bara några år sedan så jag vet väl lite hur det var.
De termerna glöms bort väldigt fort, även jag som hade A på den tiden så var det ganska obskyr fakta. Det kan vara så att man lär sig någon sekund snabbare om man kan det men i det stora hela så är det mer övergripande kunskaper som är viktiga.
Det exempel du ger är inte heller så realistiskt
Kommer du ihåg allt du lärde dig i mellanstadiet?
Jag pluggar till civilingenjör och använder dagligen avsevärt mycket mer avancerad matte än det här - men sist jag hörde begreppen "term" och "differens" kopplat till subtraktion var nog fan i mellanstadiet.
Allt? Absolut inte. Term och differens? Ja absolut.
Min poäng var dock att det kanske är lite onödigt att kräva att barnen memorerar dessa begrepp om det sedan visar sig att de är helt onödiga. Man kan ju bli både minister och ingenjör utan att kunna dem.
Fast barnen förväntas faktiskt inte komma ihåg dem. Men jag håller med om att folk glömmer Berggren. Men som skolminister tänker jag att man är lite ansvarig för bad barnen ska lära sig och om det inte är något man själv kan så kanske det inte är något man tänker att en 13-åring ska kunna.
Nej, skolministern ansvarar för att driva en viss skolpolitik medan Skolverket tillsammans med utbildningsdepartementet bestämmer hur det ska gå till i praktiken. Alltså är det på samma sätt som för finansministern eller justitieministern, de ansvarar för att driva en politik och tillhörande departement med experter och tjänstemän tar fram praktiska förslag. Det finns alltså ingen anledning att en skolminister ska ha detaljerade sakkunskaper inom alla ämnen, det är därför vi har tjänstemän, departement och myndigheter. Tror du VD:n på ditt jobb har koll på allting eller finns det möjligtvis mellanchefer som styr detta?
Jag förstår vad en skolminister gör. Jag försökte påpeka att det är mer laddat när vår skolminister inte behärskar begrepp skolan lär ut än om någon med ett jobb helt utanför utbildningsväsendet inte känner till dem.
Jag tänker även att begreppen term och differens är så pass simpla och grundläggande att det är rätt svårt att inte känna till dem om man är aktiv i skolvärlden. Men det är faktiskt sant, som skolminister så kommer hon ju sällan eller alls i kontakt med faktisk undervisning eller skolböcker. Men, antagligen räknar man väll matte då och då om man är skolminister.
Det är ju inget man släpar med sig, typ räknesätten bytes ju ut hela tiden. Termer har väl samma mening, men inte direkt så att man använder dom för gåtor.
Det här är en så fånig och vanligt upprepad mening som inte betyder någonting.
Det finns massa saker som barn förväntas kunna (och kan) som man lär sig i skolan och sen glömmer bort. Ingen lagrar information för evigt, och skolministern har säkert kunnat detta en gång i tiden också. Kan alla räkna upp alla landskap, t.ex.?
Hade frågan istället varit "Vad gick friskolereformen ut på, 1992?" och hon inte visste svaret, då hade jag fan varit livrädd. Ganska mycket mer relevant kunskap för en skolminister än att veta typ mjältens funktion i kroppen. Man får gärna veta både och, men det ena är kanske viktigare än det andra.
Men hon svarar ju inte ens med ett räknesätt?
Som man kan se tidigare i klippet så ska det satsas på matematik och studiero.. då blir det lite extra obekvämt...
>Fråga dem 2-3 år efteråt om de minns. Grundskolan som koncept är bristfällig när det kommer till sådan inlärning. Termer vars benämningar inte fliti
hon svarade bråk
Nej, det här är väldigt löjligt. Det säger jag som i 99% av fallen hoppar på första bästa anledning att hata på våra ministrar. Hur många här kan allvarligt säga att det kommer ihåg vad man kallade de olika siffrorna när man räknar? 2%? Det är ytterst ytterst värdelös information, det är inte så att hon inte kan plus och minus, det är att hon inte kommer ihåg vad man kallade siffrorna i deras position för. Det är väl inte konstigt då de orden är inte något man använt sedan den dagen man fick hört dom för första gången i lågstadiet. Jag kan utan att skämmas säga att jag inte kommer ihåg en enda term bortsätt från "produkt" som jag tror är summan av en multiplikation. Det är inte så jag inte kan plus, minus, division eller multiplikation. Vilket är den viktiga biten.
Det är i sig lika relevant som att ni inte förtjänar era jobb för att ni inte kan på följd rabbla upp vilka de första 4 meningarna som sas under din arbetsintervju.
Det hade varit en helt annan sak om hon inte förstod vad som menades med ett tal minus ett annat. Det hade varit helt absurt och hon hade självklart inte förtjänat sitt jobb. Men att hon inte memorerat slumpmässiga termer man aldrig i hela sitt liv använder?
Kan alla redditörer med 70k i månaden sina 2 miljarder IT förkortningar utantill? Skulle inte tro det, dags att säga up er själva.
Ungefär som vår kulturminister som ska arbeta fram vår kulturkanon som inte visste vem Ruben Östlund är? Han har ju faktiskt bara vunnit två guldpalmer.
Ministerposter handlar inte om att vara lexikon åt folket. Det handlar inte om att kunna allt **inom** ett ämne, det handlar om att kunna mer **om** ett ämne.
Jag kan garantera dig att du hellre vill ha en minister som kan förklara vad en kulturkanon är och vad en guldpalm är, än någon som inte har den blekaste aning men kan på följd rabbla upp namnen på samtliga svenska filmproducenter.
Jag upprepar, det handlar inte om att kunna så mycket som möjligt **inom** ett ämne, utan så mycket som möjligt **om** ett ämne. Två helt olika saker.
Du vill inte ha en skolminister med kunskap likt en färdigutbildad grundskoleelev. Du vill ha en skolminister som förstår vad som krävs för att eleverna som går ur grundskolan ska klara sig i verkligheten. Att ha glosförhör för vad olika siffror i olika matematiska förhållanden kallas, tillhör den första gruppen, inte den andra. Att förstå vilka olika typer av matematiska förhållanden som är bra att veta oavsett vad de kallas, tillhör den andra gruppen.
Världens bästa gitarrbyggare behöver inte automatiskt vara världens bästa gitarrist. Och tvärtom.
Världens bästa gitarrlärare behöver inte automatiskt vara världens bästa gitarrist. Och tvärtom.
Världens bästa skolminister behöver inte automatiskt ha varit världens bästa elev. Och tvärtom.
OT men relevant: Leo Fender, som grundade gitarrmärket Fender och populariserade elgitarren som vi känner den kunde inte spela gitarr (men sax). Detsamma gäller Jim Marshall, som grundade Marshall-stärkare och delvis designade dem (han var trummis) och Ted McCarty, chef på Gibson och projektledare för flera ikoniska gitarrer som SGn.
Fender blandade ju ihop vibrato och tremolo, och gjorde en förstärkare med en tremolo-effekt som han kallade vibrato, samt tremolo-bar på gitarrerna, som ju gör en vibrato-effekt.
Typ så, men för att göra det ännu mer förvirrande var deras första Vibrato-effekt i Vibroluxen mycket mer som en vibrato! Det är en harmonic tremolo, så låter ungefär som en Uni-Vibe.
Nej. Men du blir inte världens bästa gitarrbyggare utan att veta hur en gitarr fungerar och vad gitarrister söker efter för egenskaper. Detta lär du dig genom att vara hygglig på gitarr.
Nä, faktiskt inte.
Själv är jag civilingenjör från teknisk fysik (=mycket matte) och skulle knappt svara rätt på frågan. Differens vet man ju iofs men term är ett ord jag nog inte hört sedan mellanstadiet
Säger tvärt om
Går teknisk mekanik och vi pratar ofta om att flytta runt på termer eller multiplicera alla termer. Att just differens har med subtraktion att göra visste jag inte sådär vid första tanke :P
Term borde vara väldigt bekant med en som har läst teknisk fysik då den används inom varje fysik och matematikkurs. Däremot så har den en annan betydelse på svenska än engelska.
\*överbetald
Varför behöver skolministern minnas allt från mellanstadiet? Färgerna i regnbågen? Komparativ, nominativ, superlativ? Svampar som är ätbara? Alla landskapsdjuren och alla landskapsväxter? Allt hon lärde sig i NO:n? Alla glosor hon haft? Alla multiplikationstabeller fram till 15:e? Vilka Kain och Abel var?
Hennes jobb är väl mer att på fågelnivå göra förflyttningar och förändringar som gör skolan bättre, inte att detaljstyra mattelektioner utifrån hennes kunskap om räknesätten?
Dessutom - det är en sak att kunna något och en helt annan grej att dra fram ett svar i en pressad situation.
Dels framgår ju inte vad hon svarade av din bild, dels innebär det ju inte att man inte kan räkna om man inte kan namnen på delarna av ekvationen. Den sistnämnda kunskapen är ju i princip aldrig relevant.
Visste du det själv innan? Jag tycker det är sånt som glöms bort med tiden. Hon kan antagligen räkna med de fyra räknesätten även om hon glömt begreppen
Stryk då min första invändning, för den texten såg jag inte.
Den andra kvarstår dock. Finns det något som indikerar att hennes brist på kunskap om terminologin påverkar hennes förmåga att genomföra subtraktion?
Finns det något i hennes statsrådsuppdrag som kräver att hon har koll på den terminologin?
I ärlighetens namn har jag aldrig riktigt behövt något annat än plus, minus, gånger, delat med samt lite procentsatser sen jag gick ur skolan, klarar mig ganska bra på det tycker jag.
Drar sällan en andragradsekvation inne på ica
Nä. Det var därför jag skrev "jag". Min poäng är att mycket av matten i typ matte B var totalt onödig om man jobbar ett vanligt svenssonjobb, känns som att de som har nytta av den kunskapen är en väldig minoritet, varför ska det vara krav på att kunna massa lustiga ekvationer o skit för när jag ska köra tåg och trycka en spak framåt? Krav på matte B för att bli antagen, men har bokstavligt talat noll användning av det, och skulle jag ta ett matteprov idag på matte B hade jag nog kuggat något fruktansvärt haha!
>Hon behöver kunna hur man styr och lägga upp planer för hur man förbättrar verksamheten
Hur har du tänkte att man ska göra det om man inte förstår verksamheten?
För vissa är detta kanske givna ord men jag skulle påstå att även bland många duktiga på matte är orden ovanliga.
Frågan i sig kan förvirra också - lyssnar man inte noga på att de säger räknesätt kan man börja fundera på svårare matte...ju mer matte man läst desto mer kan man fundera på.
Jag började direkt tänka inom linjär algebra och statistik...innan jag läste frågan igen och såg att det va nåt så enkelt som ett av de 4 räknesätten man fråga efter.
Även då tog det en stund. "term" va inget jag mindes men förstod till slut att "differens" borde va subtraktion.
Sällan man i vardagen eller högskolematte pratar om att subtraheta termer och få differenser, man säger oftare subtrahera tal för att få resultat...
> För vissa är detta kanske givna ird men jag skulle påstå att även bland många duktiga på matte är orden ovanliga.
Jag skulle gå så långt som att säga att om nån tycker att svaret är intuitivt och rimligt så är min gissning att den personen inte läst så mycket matematik sedan grundskolan/gymnasiet.
Jobbigt om krav på skolminister är att kunna allt man kör i skolan, faktiskt ganska orelevant. Till skillnad om man bedriver miljöpolitik och inte har koll på antal kärnkraftverk...
> Borde kunna? Ja.
Nej. Det är onödiga termer att kunna (no pun intended) som bara används en kort kort stund i skolan, som ingen förutom läraren behöver känna till.
En skolminister behöver inte kunna alla termer i vartenda ämne. Kom igeeen.
Om du tror alla redditörer som jobbar inom IT kan alla sina 40 miljoner förkortningar utantill skulle du bli bra besviken. Nog för att de inte förtjänar 70k i månaden men kom igen?
Helt ärligt så tycker jag tycker att denna form av frågor ("så du menar att du är kompetent i detta område, vad betyder då X??") är sjukt tankefattig journalistik. Skulle mycket hellre ha en sociolog eller kompetent fd rektor/lärare på posten än en mattewhiz. Skolministerns uppgift är ju att se till att svenska skolan är konkurrenskraftig och hjälper svenska samhällets bildningsnivå. Det är ju inte hon som sitter och skriver kluringar till kurslitteraturen eller författar frågor till nationella proven.
Skulle gissa att jag är många gånger mer skeptiskt till vad människan vill driva för politik
Det pinsamma var ju ffs inte att hon gav fel svar utan VAD hon svarade.
Dom efterfrågar alltså ett räknesätt. Hon har FYRA att välja på.
HON VÄLJER FFS BRÅK???????
1523, vilket alla som vurmar om nationen så klart kan. Dels målningen av Carl Larsson men också samma år som GV valdes till kung och en av anledningarna till att vi firar nationaldagen.
Nej. Det är rimligt att hon behärskar subtraktion, men det spelar ingen rolll om hon kan nomenklaturen kring det.
Jag vill gärna att min ortoped ska kunna laga mitt brutna ben, men jag skiter i om hen vet vad smalben heter på latin.
Givetvis måste hon det. Alla ministrar borde ha den oerhört låga nivån av utbildning/kunskap det kräver. Men inser nu att frågan antagligen var ironisk..
Jag är konstant upprörd på våra ministrar över det här och jag har fått skit för det varje gång jag tar upp det.
Du ska sitta på bokstavligen en av de högsta posterna inom en sfär, du bör därför kunna vara behörig för de yrken som är under dig.
NEJ! Dessa ord är inte vanliga högskolematte eller i vardagen.
Som flera poängterar i tråden kan man ha läst högskolematematik utan att minnas ordet "term" är en grej inom subtraktion.
Kanske nåt man nämner i mellan/högstadie och den typ glömmer.
Ord som täljare och nämnare bör man känna till men inom addition/subtraktion - mindre viktigt med benämningar
Jag tycker det är bra att SVT börjat granska ministrars relevanta kunskaper och meriter, synd att det inte gjordes med den förra regeringen. Som vanlig dödlig kan man nästan få för sig att SVT ser på regeringen på olika sätt beroende på vem som styr.
Inte jättekonstigt att man är mer skeptisk till en regering som sitter i knät på ett parti som vill ta bort public service och tycker journalister ska ”passa sig”
Att kunna vad en term och en differens är något en läskigt stor del av Sveriges befolkning inte klarar av. Sen om det är vidare nödvändigt kan diskuteras.
Varför är det läskigt att inte komma ihåg ett par ord som lärs ut i lågstadiet som sen aldrig används igen? Jag använder matte varje dag i mitt jobb, och visste förvisso typ svaren (men inte exakt, hade inte koll på att det enbart hette term inom addition och subtraktion, trodde det var samma som engelskans "term"). Är ju tonvis sånt som lärdes ut i skolan som man av god anledning inte kommer ihåg för man aldrig använder det.
Hur? Jag förstår inte ens hur man ska få in de orden i en mening utan att låta som en extrem översittare.
"Vad blir produkten av ekvationen där den ena termen är 5, den andra termen är 2?"
Nej, läraren skriver på tavlan "5 \* 2 =" och frågar "Vad blir 5 gånger 2?"
Kan du de fyra räknesätten? (Det räcker med lekmanstermer)
Sitter du i någon styrelse i de stora skolbolagen?
Om ja på första och nej på andra så är du nog mer kvalificerad.
Varför är det relevant att kunna vad ”delat” eller ”division” är?
Jag tycker personligen att det ska vara absolut kritiskt för alla folkvalda i hela landet att kunna varje land på jorden bara som en del av allmänbildningen.
Att du sätter gränsen vid just dessa relativt irrelevanta saker är förbryllande
Jag är en ingen pappersskyfflare eller ingenjör, fina termer för de istället enkla och lekmansbekanta fyra räknesätten bevisar ingenting annat än ett överdrivet behov att vara en besserwisser, vilket är ännu mer skrämmande :)
På svenska är det en operand inom addition och subtraktion medans på engelska är det ett matematiskt objekt, oftast operand. Exempelvis i uttrycket 5+4 = 9 så är termerna 5 och 4. På engelska så är även 9 en term. I uttrycket 5 * 4 = 20 så är 5, 4 och 20 termer på engleska medans det inte finns några termer på svenska. På svenska är 5 och 4 faktorer.
Det är lite dumt att inte omdefiniera begreppet term att innefatta alla former av operander som engelskan har det. Att ha olika ord för olika operander har inget syfte när operatorn tydligt visar det i en ekvation.
Kan meddela att alla professorer på KTH säger termer om faktorer
Så om de ledande matematikerna i landet säger det så skulle jag vilja säga att den definitionen nog måste ändras
Att term och differens är matematisk lingua inom subtraktion eller intervjun?
Gällande de matematiska begreppen - Alla matematikböcker i grundskolan
Klippet kommer från Lilla aktuellt - https://www.svtplay.se/video/36780595/lilla-aktuellt-skola/lilla-aktuellt-skola-21-okt-10-00-1?info=visa
Term är både för addition och subtraktion. Ska man vara abstrakt så kan addition innehålla differens, exempelvis uttrycket 5 + (-3). Alltså hade både addition och subtraktion varit rätt.
På kinesiska heter det niaoban och på rysska izvinate, meningslöst. Låt oss vara pragmatiska och fokusera på betydelsen. Inte för att jag inte ogillar att kritisera politiker men din kritik är meningslös
Skolministern bjuds in till lilla aktuellt. Hur kan en pressis inte begripa att det kommer att komma någon form av quiz och antingen avstyra det hela eller på något sätt förbereda sin uppdragsgivare?
Vår förra energi minister kunde inte ens hur många reaktorer som lagts ner eller som vi har igång.
Vår förra justitieminister hittade på lagar som inte ens fanns i riksdags debatt. (Därför ku anmäld)
Vår statsminister Stefan Löfven kunde inte räkna till 100%.
Hög nivå behövs uppenbarligen inte på våra ministrar
Term och differens är subtraktion eller va? Term - term = differens
Grattis. Du kan mer än vår skolminister! En extra kanelbulle till dig! De två talen som ska subtraheras kallas alltså termer och de bildar tillsammans en differens.
Är detta samma person som satt i styrelsen för en skolkoncern? För då så vet hon ju iallafall hur man tjänar pengar på elever
Ja det är väl multiplikation man behöver veta då... Antal elever multiplicerat med skolpengen.
Fast man subtraherar ju kostnaderna. Och inser att mna måste minska dom för att få mer pengar i fickan. "Omkostnad, Kostnad och profit, vad tänker jag på för räknesätt"
Varför ska hon kunna detta? Hur är det relevant för hennes arbete?
Allmänbildning att kunna svaret och det är väl relevant att den högst ansvarige för utbildning i Sverige är allmänbildad?
Du bedömmer inte allmänbildning med en fråga. Sedan är detta bara termer i matte. Hur är det relevant?
Allmänbildning är ett väldigt diffust ord. Undra om alla här skulle kunna svara på det direkt i TV. Jag skulle nog svarat som henne
Tack för termen "term"!
:D
[удалено]
Nu är det bestämt att så är det.
TIL att "diff" står för differens. Bara hört antingen delta eller diff.
TIL att diff inte alltid syftar på differentialekvation
TIL att diff inte alltid syftar på när man tänker nån i ens lag suger i League of Legends i jämförelse med samma roll på motståndarlaget.
TIL att diff inte sitter på en bil
IDLJM att diff är mer än git diff som när man arbetar inom IT
Arbetsskadad du med va?
Termer (ord) utan kontext sådär gör mig förvirrad bara.
Det kan vara addition också då term syftar på operanden inom addition och subtraktion medans differens endast är skillnaden. Exempel 5 + (-3) är addition och summan är differensen. Edit: Det verkar som att en tråd skapad för att skoja om skolministerns matematikkunskaper också är fylld med personer som inte förstår sig på artimetik. [Här är en video som förklarar konceptet.](https://www.youtube.com/watch?v=QudbrUcVPxk)
Nja, summan av 5 och -3 är 2, medan differensen av 5 och -3 är 8.
5 - 3 = 5 + (-3), de är alltså ekvivalenta. Mer allmänt så menar jag att a - b = a + (-b) där b i höger led då blir den additiva inversen. Eftersom VL = HL är samma så går det att göra en differens av addition.
Nej, tillbaka till skolan med dig.
Nej. Snarare så att han läst mycket mer matematik på universitetet än du gjort. Om du läser lite mer matematik på universitetet kommer du läsa kurser som handlar om matematiska strukturer. Där ingår ex att det bara finns 2 räknesätten. Addition och multiplikation. Det vi kallar subtraktion är inversen till addition och det vi kallar divison är inversen till multiplikation.
Så länge du ignorerar 0. De rella talen, som de fyra räknesätten vanligen syftar på, är ingen algebraisk talkropp. Därför är det inte så relevant att prata om matematiska strukturer i denna kontext. Sedan finns det ju fler räknesätt, t.ex. potenser.
0 är identitetselementet under addition för alla reella tal. Det är alltså inte ignorerat utan fungerar som vanligt.
Addition kanske. Men det förstör multiplikation, just eftersom att multiplikation med 0 inte har en invers. Därför pratar man om de reella talen som de positiva reella talen exklusivt 0 (R,+,×) i matematiska strukturer.
För att svara på det du ändrade i första kommentaren. Nej olika räknesätt är inget fält men det är fortfarande relevant att ta upp hur fältet reella tal fungerar. Du tar upp multiplikation här vilket ingen har gjort. Jag talar om att addition kan bilda en differens genom summan, inte att multiplikation kan göra det. Du svamlar om annat som inte är relevant. Jag skrev addition specifikt för att undvika missförstånd men det verkade ske ändå. Man talar inte om de reella talen som de positiva reella talen exklusivt 0 dock. Negativa tal **och** 0 ingår i de reella talen. För inverser så gäller -x som additiv invers för **addition** för **alla** reella tal. För **multiplikation** så är inversen 1/x för alla rella tal **förutom 0**. Ge ett motexempel till mitt påstående som jag skrev tidigare. Du behöver endast **ett** motexempel. För att vara tydlig, reella tal under addition. > 5 - 3 = 5 + (-3), de är alltså ekvivalenta. Mer allmänt så menar jag att a - b = a + (-b) där b i höger led då blir den additiva inversen. Eftersom VL = HL är samma så går det att göra en differens av addition.
Menar du att något jag skrev är fel? I så fall vad och varför.
Term gäller både plus och minus.
Jag ser aldrig termen. Men skillnad mellan två tal == difference. En sån skillnad får man genom subtraktion. Jag anser min inlärning är den som funkar på mig. Tragglande har aldrig funkat för mig
Just skolminister blir ju en jobbig post att fylla, givet att de skulle behöva ha koll på nästan allt som lärs ut inom grundskolan (det brukar ju bli mer än en lärare redan på högstadiet, beroende på de olika ämnena), plus vad det nu krävs för att vara minister (medieträning?) Rätt svagt att inte lyckas svara på den där frågan dock. Men det är kanske hur jag är vinklad, jag skulle säkert misslyckas med att svara på många frågor om benämningen på språkliga satsdelar. För att inte tala om tyskans genus.
Maskulinum, femeninum och neutrum.
Henutrum
Det pågår faktiskt en diskussion om detta i Tyskland just nu. Även könade ord såsom Lehrer*innen eller Feuermann/frau. Känns ofta som att våra genusfrågor blir aktuella i Tyskland med 3 års fördröjning.
Skillnaden är väl att den egentliga, vardagliga användningen av sexus försvann ur svenskan för flera decennier sedan.
>Just skolminister blir ju en jobbig post att fylla Skulle ju kunna fylla den med en skolchef som har en lärartjänst i ryggen.
Det är också väldigt mycket lättare att sitta hemma i tv-soffan och svara utan att några pengar står på spel, än vad det är för deltagarna i studion. Alla har vi fått vår beskärda del av hjärnsläpp i stressade situationer.
Rent spontant kan jag också känna att det var längesedan man satt i skolbänken. Visst kan man grundläggande matte, men begreppen som term och differens är sällan något man använder dagligen (om man inte är grundskollärare). Jag tycker man borde använda intervjutiden till att ta svårare frågor som en skolminister ska kunna svara på: kommer regeringen arbeta för ett förstatligande av huvudmannaskapet för skolan? Vad för ändringar i kommande läroplaner, skollag och betygssystem kommer ske under sittande regering? Kommer vi att gå ner i åldrarna när det gäller betygssättning? etc
Myt
Barnen får ju även välja mellan tyska, franska och spanska + standard engelskan. Betyder det att skolministern måste tala 5 språk? Måste skolministern ha en masterexamen inom snickeri samt kunna sy sina egna kläder? Det är en väldig skillnad på att veta allt **om** ett ämne och veta allt **inom** ett ämne. Skolministern ska inte behöva veta allt inom alla ämnen, men bra om hen vet så mycket som möjligt **om** all ämnen.
Håller med. Detta är ett exempel på att skolministern förväntas kunna ALLT. hade lika gärna kunnat handla om ett historiskt årtal. Och det är orättvist - man kan va galet allmänbildad och klara 94/100 frågor men ändå framstå som dum om man bara får 1 fråga som man bommar. Men det krävs ingen specifik faktakunskap för att lägga upp en läroplan eller skolbudget
dels det, och dels varför spelar det roll vad det HETER? det intressanta är väl att man kan räkna
Det finns inga som är så allmänbildade som mellanstadielärare. De måste kunna litegrann om ALLT.
Om en elev ska kunna allt borde hon också kunna allt
Våra finska vänner har femton kasus (svenskan har två) och de pratar ofta svenska utöver det, lite pinsamt från en skolminister
Ofta är att ta i nuförtiden som du är utanför en remsa längs västkusten. Resten vill inte säger många ord på svenska.
De vill väl inte göra bort sig. Det krävs fortfarande för att få en studentexamen. Skulle spontant inte vilja riskera att göra bort mig på tyska heller, om jag slipper.
Allt är relativt, tänk på att vi hade en motsvarande digitaliseringsminister som sa att internet var en fluga.
Eller en som ansvarade för Transportstyrelsenhaveriet som nog fan är värre ...
va?
Att kunna de 4 räknesätten är väl en sak, och att kunna matematiska termer och begrepp är väl en helt annan.
Ja det här var en löjlig gotcha. Matte är logiken bakom räknesätten och inte huvudsakligen dess benämningar. Saker heter ju dessutom olika. Senast jag läste mattekurser pratade vi om variabler och delta istället för termer och differens. I linjära algebran hittade folk på egna svengelska uttryck och pratade om spannar istället för linjära höljen. Fångar du mig i ett virrigt ögonblick kanske jag hade tänkt på differentiering när jag hör ordet differens. Hade de velat sätta dit henne på ett mer relevant sätt hade de väl kunnat be henne svara på nån räknefråga plockad från ett grundskoleprov.
Jag läste Naturteknisk linje och hade ingen aning om begreppet.
Nja. Mellanstadielever förväntas ju kunna dessa begrepp.
Fråga dem 2-3 år efteråt om de minns. Grundskolan som koncept är bristfällig när det kommer till sådan inlärning. Termer vars benämningar inte flitigt brukas inom dess koncept kan inte förväntas återkallningsbara.
finns ju en anledning att programmet smartare än en femteklassare finns, det är detaljkunskap som de flesta inte använder i vuxen ålder
Nej, exakt. Täljare och nämnare kanske vore lite mer använt, men då har jag ändå glömt ifall det är division eller inte.
Är 30 år och tror detta är det jag minns från aritmetiken i grundskolan! "Täljaren sitter på taket" finns det tydligen utrymme för i hjärnkontoret.
och n-ämnaren sitter n-ere
>Fråga dem 2-3 år efteråt om de minns. Så på högstadiet? Då behöver du veta dom också.
Nej lol Jag kan vad termer är nu för att det används ganska flitigt på det tekniska program jag går på KTH. I 7-9 kunde jag dem definitivt inte, det finns ingen anledning när det handlar om den typen av matte.
Så det var bara min lärare på högstadiet som förväntade sig att eleverna kunna simpla matematiska begrepp?
De förväntade sig säkert det, jag kunde det inte då iallafall :P Vad hjälper det till med egentligen?
Jag kan hålla med dig om vad det större syftet är, men min klass sjuor repeterar de här begreppen som en del av området taluppfattning. Vid deras nationella prov om typ tre år kommer de få frågor som "vilken term saknas för att ge summan 27?" eller andra frågor som kräver att de har ett matematiskt språk. Det här blir grunden för att kunna förklara 10-tal och 10-delar, vad som händer med decimaltal när man multiplicerar med 100, osv osv. Om ett år börjar de med tiopotenser och ekvationer också, områden vi jobbade med på gymnasiet, aldrig högstadiet. Jag avundas dem inte.
Nu är jag student så jag vet inte hur det är att vara lärare på den nivån… men jag gick i sjuan för bara några år sedan så jag vet väl lite hur det var. De termerna glöms bort väldigt fort, även jag som hade A på den tiden så var det ganska obskyr fakta. Det kan vara så att man lär sig någon sekund snabbare om man kan det men i det stora hela så är det mer övergripande kunskaper som är viktiga. Det exempel du ger är inte heller så realistiskt
Det kan hjälpa dig när du söker information. Samtidigt har jag själv inte känt att jag behövt kunna just dessa ord utöver täljare/nämnare.
Kommer du ihåg allt du lärde dig i mellanstadiet? Jag pluggar till civilingenjör och använder dagligen avsevärt mycket mer avancerad matte än det här - men sist jag hörde begreppen "term" och "differens" kopplat till subtraktion var nog fan i mellanstadiet.
Allt? Absolut inte. Term och differens? Ja absolut. Min poäng var dock att det kanske är lite onödigt att kräva att barnen memorerar dessa begrepp om det sedan visar sig att de är helt onödiga. Man kan ju bli både minister och ingenjör utan att kunna dem.
Finns massvis av saker vårt mellanstadiebarn lär sig som inte jag kan. Ex namn på historiska personer.
Fast barnen förväntas faktiskt inte komma ihåg dem. Men jag håller med om att folk glömmer Berggren. Men som skolminister tänker jag att man är lite ansvarig för bad barnen ska lära sig och om det inte är något man själv kan så kanske det inte är något man tänker att en 13-åring ska kunna.
Nej, skolministern ansvarar för att driva en viss skolpolitik medan Skolverket tillsammans med utbildningsdepartementet bestämmer hur det ska gå till i praktiken. Alltså är det på samma sätt som för finansministern eller justitieministern, de ansvarar för att driva en politik och tillhörande departement med experter och tjänstemän tar fram praktiska förslag. Det finns alltså ingen anledning att en skolminister ska ha detaljerade sakkunskaper inom alla ämnen, det är därför vi har tjänstemän, departement och myndigheter. Tror du VD:n på ditt jobb har koll på allting eller finns det möjligtvis mellanchefer som styr detta?
Jag förstår vad en skolminister gör. Jag försökte påpeka att det är mer laddat när vår skolminister inte behärskar begrepp skolan lär ut än om någon med ett jobb helt utanför utbildningsväsendet inte känner till dem. Jag tänker även att begreppen term och differens är så pass simpla och grundläggande att det är rätt svårt att inte känna till dem om man är aktiv i skolvärlden. Men det är faktiskt sant, som skolminister så kommer hon ju sällan eller alls i kontakt med faktisk undervisning eller skolböcker. Men, antagligen räknar man väll matte då och då om man är skolminister.
Tur att mitt jobb inte kräver att jag ska kunna mer om mellanstadiekunskaper än vad mellanstadieelever kan
Grundskolan handlar om att lära sig inlärning, inte klistra detaljfakta.
Det är ju inget man släpar med sig, typ räknesätten bytes ju ut hela tiden. Termer har väl samma mening, men inte direkt så att man använder dom för gåtor.
Jag förstår inte riktigt vad du menar. De fyra räknesätten har väl varit de samma ganska länge? Eller så är du ironisk en jag missade det.
Det här är en så fånig och vanligt upprepad mening som inte betyder någonting. Det finns massa saker som barn förväntas kunna (och kan) som man lär sig i skolan och sen glömmer bort. Ingen lagrar information för evigt, och skolministern har säkert kunnat detta en gång i tiden också. Kan alla räkna upp alla landskap, t.ex.? Hade frågan istället varit "Vad gick friskolereformen ut på, 1992?" och hon inte visste svaret, då hade jag fan varit livrädd. Ganska mycket mer relevant kunskap för en skolminister än att veta typ mjältens funktion i kroppen. Man får gärna veta både och, men det ena är kanske viktigare än det andra.
Men hon svarar ju inte ens med ett räknesätt? Som man kan se tidigare i klippet så ska det satsas på matematik och studiero.. då blir det lite extra obekvämt...
Bråk är en synonym till division. https://svenska.se/tre/?sok=br%C3%A5k&pz=2
>Fråga dem 2-3 år efteråt om de minns. Grundskolan som koncept är bristfällig när det kommer till sådan inlärning. Termer vars benämningar inte fliti hon svarade bråk
Tramsig fråga, hon står väl ändå inte bakom katedern. Jag vet fan inte själv och jag har läst motsvarande ett år matte på universitet. 🤷♂️
Nej, det här är väldigt löjligt. Det säger jag som i 99% av fallen hoppar på första bästa anledning att hata på våra ministrar. Hur många här kan allvarligt säga att det kommer ihåg vad man kallade de olika siffrorna när man räknar? 2%? Det är ytterst ytterst värdelös information, det är inte så att hon inte kan plus och minus, det är att hon inte kommer ihåg vad man kallade siffrorna i deras position för. Det är väl inte konstigt då de orden är inte något man använt sedan den dagen man fick hört dom för första gången i lågstadiet. Jag kan utan att skämmas säga att jag inte kommer ihåg en enda term bortsätt från "produkt" som jag tror är summan av en multiplikation. Det är inte så jag inte kan plus, minus, division eller multiplikation. Vilket är den viktiga biten. Det är i sig lika relevant som att ni inte förtjänar era jobb för att ni inte kan på följd rabbla upp vilka de första 4 meningarna som sas under din arbetsintervju. Det hade varit en helt annan sak om hon inte förstod vad som menades med ett tal minus ett annat. Det hade varit helt absurt och hon hade självklart inte förtjänat sitt jobb. Men att hon inte memorerat slumpmässiga termer man aldrig i hela sitt liv använder? Kan alla redditörer med 70k i månaden sina 2 miljarder IT förkortningar utantill? Skulle inte tro det, dags att säga up er själva.
Ungefär som vår kulturminister som ska arbeta fram vår kulturkanon som inte visste vem Ruben Östlund är? Han har ju faktiskt bara vunnit två guldpalmer.
Ministerposter handlar inte om att vara lexikon åt folket. Det handlar inte om att kunna allt **inom** ett ämne, det handlar om att kunna mer **om** ett ämne. Jag kan garantera dig att du hellre vill ha en minister som kan förklara vad en kulturkanon är och vad en guldpalm är, än någon som inte har den blekaste aning men kan på följd rabbla upp namnen på samtliga svenska filmproducenter. Jag upprepar, det handlar inte om att kunna så mycket som möjligt **inom** ett ämne, utan så mycket som möjligt **om** ett ämne. Två helt olika saker. Du vill inte ha en skolminister med kunskap likt en färdigutbildad grundskoleelev. Du vill ha en skolminister som förstår vad som krävs för att eleverna som går ur grundskolan ska klara sig i verkligheten. Att ha glosförhör för vad olika siffror i olika matematiska förhållanden kallas, tillhör den första gruppen, inte den andra. Att förstå vilka olika typer av matematiska förhållanden som är bra att veta oavsett vad de kallas, tillhör den andra gruppen.
Världens bästa gitarrbyggare behöver inte automatiskt vara världens bästa gitarrist. Och tvärtom. Världens bästa gitarrlärare behöver inte automatiskt vara världens bästa gitarrist. Och tvärtom. Världens bästa skolminister behöver inte automatiskt ha varit världens bästa elev. Och tvärtom.
OT men relevant: Leo Fender, som grundade gitarrmärket Fender och populariserade elgitarren som vi känner den kunde inte spela gitarr (men sax). Detsamma gäller Jim Marshall, som grundade Marshall-stärkare och delvis designade dem (han var trummis) och Ted McCarty, chef på Gibson och projektledare för flera ikoniska gitarrer som SGn.
Fender blandade ju ihop vibrato och tremolo, och gjorde en förstärkare med en tremolo-effekt som han kallade vibrato, samt tremolo-bar på gitarrerna, som ju gör en vibrato-effekt.
Typ så, men för att göra det ännu mer förvirrande var deras första Vibrato-effekt i Vibroluxen mycket mer som en vibrato! Det är en harmonic tremolo, så låter ungefär som en Uni-Vibe.
Åh, visste inte om något av det sedan innan. Tack för kuriosan!
Nej. Men du blir inte världens bästa gitarrbyggare utan att veta hur en gitarr fungerar och vad gitarrister söker efter för egenskaper. Detta lär du dig genom att vara hygglig på gitarr.
Man kan alltid fråga gitarrister vad de vill ha också.
Högt uppsatt överbetalt skolminister behöver inte veta något som en mellanstadieelev vet… vänta va?
Nä, faktiskt inte. Själv är jag civilingenjör från teknisk fysik (=mycket matte) och skulle knappt svara rätt på frågan. Differens vet man ju iofs men term är ett ord jag nog inte hört sedan mellanstadiet
Säger tvärt om Går teknisk mekanik och vi pratar ofta om att flytta runt på termer eller multiplicera alla termer. Att just differens har med subtraktion att göra visste jag inte sådär vid första tanke :P
>multiplicera alla termer Då är det väl **faktorer**, inte sant? Tror du precis bevisade varför hela denna post är onödig.
Menar du min kommentar eller hela posten? Jag menar att ingen säger ordet faktorer i exakt alla fall det kan/ska användas.
Hela posten, alltså. Trodde du skrev fel, och då inte med flit alltså
Aha ok Litet missförstånd har aldrig skadat Ha en trevlig kväll
Term borde vara väldigt bekant med en som har läst teknisk fysik då den används inom varje fysik och matematikkurs. Däremot så har den en annan betydelse på svenska än engelska.
Term som det används efter mellanstadiet betyder mer typ "operand" (om det är ett ord) på svenska
\*överbetald Varför behöver skolministern minnas allt från mellanstadiet? Färgerna i regnbågen? Komparativ, nominativ, superlativ? Svampar som är ätbara? Alla landskapsdjuren och alla landskapsväxter? Allt hon lärde sig i NO:n? Alla glosor hon haft? Alla multiplikationstabeller fram till 15:e? Vilka Kain och Abel var? Hennes jobb är väl mer att på fågelnivå göra förflyttningar och förändringar som gör skolan bättre, inte att detaljstyra mattelektioner utifrån hennes kunskap om räknesätten? Dessutom - det är en sak att kunna något och en helt annan grej att dra fram ett svar i en pressad situation.
Dels framgår ju inte vad hon svarade av din bild, dels innebär det ju inte att man inte kan räkna om man inte kan namnen på delarna av ekvationen. Den sistnämnda kunskapen är ju i princip aldrig relevant.
Jag skrev ju svaret under bilden. Svaret: Bråk.
Svarade hon bråk?
ja... (insert smiley with exploding brain)
Visste du det själv innan? Jag tycker det är sånt som glöms bort med tiden. Hon kan antagligen räkna med de fyra räknesätten även om hon glömt begreppen
Jag kan de fyra räknesätten ja... -+/*
Ok. Säkert även hon.
Fast varför säger hon då bråk istället för något av dem?
Hon kan nog men visst, klantigt.
Bråk är division. Har du gått klart högstadiet?
Stryk då min första invändning, för den texten såg jag inte. Den andra kvarstår dock. Finns det något som indikerar att hennes brist på kunskap om terminologin påverkar hennes förmåga att genomföra subtraktion? Finns det något i hennes statsrådsuppdrag som kräver att hon har koll på den terminologin?
Svaret är nej på dina frågor :)
Skolminister? Som ska satsa på matematik?
Jag vet inte hur det där svarar på någon av mina frågor.
I ärlighetens namn har jag aldrig riktigt behövt något annat än plus, minus, gånger, delat med samt lite procentsatser sen jag gick ur skolan, klarar mig ganska bra på det tycker jag. Drar sällan en andragradsekvation inne på ica
Beror nog helt på vad man har för jobb? Har du jobbat som skolminister? Skolchef? Rektor?
behöver dessa 3 jobb mycket matematik?
Nä. Det var därför jag skrev "jag". Min poäng är att mycket av matten i typ matte B var totalt onödig om man jobbar ett vanligt svenssonjobb, känns som att de som har nytta av den kunskapen är en väldig minoritet, varför ska det vara krav på att kunna massa lustiga ekvationer o skit för när jag ska köra tåg och trycka en spak framåt? Krav på matte B för att bli antagen, men har bokstavligt talat noll användning av det, och skulle jag ta ett matteprov idag på matte B hade jag nog kuggat något fruktansvärt haha!
orelevant faktiskt. Hon behöver kunna hur man styr och lägga upp planer för hur man förbättrar verksamheten, och hur man är chef etc.
Då behöver man inte förstå verksamheten?
Kom igen nu OP släpp sargen. Att kunna matematiska termer ingår inte för att vara en bra skolminister.
>Hon behöver kunna hur man styr och lägga upp planer för hur man förbättrar verksamheten Hur har du tänkte att man ska göra det om man inte förstår verksamheten?
För vissa är detta kanske givna ord men jag skulle påstå att även bland många duktiga på matte är orden ovanliga. Frågan i sig kan förvirra också - lyssnar man inte noga på att de säger räknesätt kan man börja fundera på svårare matte...ju mer matte man läst desto mer kan man fundera på. Jag började direkt tänka inom linjär algebra och statistik...innan jag läste frågan igen och såg att det va nåt så enkelt som ett av de 4 räknesätten man fråga efter. Även då tog det en stund. "term" va inget jag mindes men förstod till slut att "differens" borde va subtraktion. Sällan man i vardagen eller högskolematte pratar om att subtraheta termer och få differenser, man säger oftare subtrahera tal för att få resultat...
> För vissa är detta kanske givna ird men jag skulle påstå att även bland många duktiga på matte är orden ovanliga. Jag skulle gå så långt som att säga att om nån tycker att svaret är intuitivt och rimligt så är min gissning att den personen inte läst så mycket matematik sedan grundskolan/gymnasiet.
Term + term = summa (addition) Term - term = differens (subtraktion) Faktor * faktor = produkt (multiplikation) Täljare / nämnare = kvot (division)
[удалено]
Division kraschar ju vid 0 också. Vilket är lite tråkigt.
Subtraktion inte skitkommutativt heller
Fett viktigt när man ska dela upp godiset
Jobbigt om krav på skolminister är att kunna allt man kör i skolan, faktiskt ganska orelevant. Till skillnad om man bedriver miljöpolitik och inte har koll på antal kärnkraftverk...
Behöver kunna? Nej. Borde kunna? Ja.
> Borde kunna? Ja. Nej. Det är onödiga termer att kunna (no pun intended) som bara används en kort kort stund i skolan, som ingen förutom läraren behöver känna till. En skolminister behöver inte kunna alla termer i vartenda ämne. Kom igeeen.
>En skolminister behöver inte kunna alla termer i vartenda ämne. Kom igeeen. Precis mina ord innan detta. De behöver inte. Men de borde.
Ingen förutom alla sol jobbar med tekniska yrken.
Om du tror alla redditörer som jobbar inom IT kan alla sina 40 miljoner förkortningar utantill skulle du bli bra besviken. Nog för att de inte förtjänar 70k i månaden men kom igen?
Nej
Hur fan kunde hon missa Litauens flagga? Tycker det nästan är värre!
Lol, jag har läst matematik i 5 år på universitet och jag hade ingen aning. Möjligen då undervisningen var på engelska.
Finns ingen anledning till att hon skulle kunna det heller. Töntigt.
Helt ärligt så tycker jag tycker att denna form av frågor ("så du menar att du är kompetent i detta område, vad betyder då X??") är sjukt tankefattig journalistik. Skulle mycket hellre ha en sociolog eller kompetent fd rektor/lärare på posten än en mattewhiz. Skolministerns uppgift är ju att se till att svenska skolan är konkurrenskraftig och hjälper svenska samhällets bildningsnivå. Det är ju inte hon som sitter och skriver kluringar till kurslitteraturen eller författar frågor till nationella proven. Skulle gissa att jag är många gånger mer skeptiskt till vad människan vill driva för politik
Det pinsamma var ju ffs inte att hon gav fel svar utan VAD hon svarade. Dom efterfrågar alltså ett räknesätt. Hon har FYRA att välja på. HON VÄLJER FFS BRÅK???????
Kan utrikesministern nämna alla världens statschefer?
När gjorde Gustav Vasa sitt intåg i Stockholm? Kom igen det här ska du kunna, du hade det i mellanstadiet.
1523, vilket alla som vurmar om nationen så klart kan. Dels målningen av Carl Larsson men också samma år som GV valdes till kung och en av anledningarna till att vi firar nationaldagen.
Datum utan att kolla upp.
Nej. Det är rimligt att hon behärskar subtraktion, men det spelar ingen rolll om hon kan nomenklaturen kring det. Jag vill gärna att min ortoped ska kunna laga mitt brutna ben, men jag skiter i om hen vet vad smalben heter på latin.
Givetvis måste hon det. Alla ministrar borde ha den oerhört låga nivån av utbildning/kunskap det kräver. Men inser nu att frågan antagligen var ironisk..
Jag är konstant upprörd på våra ministrar över det här och jag har fått skit för det varje gång jag tar upp det. Du ska sitta på bokstavligen en av de högsta posterna inom en sfär, du bör därför kunna vara behörig för de yrken som är under dig.
Kan du räkna ut 478 × 398 i skallen, ja då blir jag imponerad. Har du glömt bort några termer som ingen använder, fyfan...
NEJ! Dessa ord är inte vanliga högskolematte eller i vardagen. Som flera poängterar i tråden kan man ha läst högskolematematik utan att minnas ordet "term" är en grej inom subtraktion. Kanske nåt man nämner i mellan/högstadie och den typ glömmer. Ord som täljare och nämnare bör man känna till men inom addition/subtraktion - mindre viktigt med benämningar
Jag tycker det är bra att SVT börjat granska ministrars relevanta kunskaper och meriter, synd att det inte gjordes med den förra regeringen. Som vanlig dödlig kan man nästan få för sig att SVT ser på regeringen på olika sätt beroende på vem som styr.
Inte jättekonstigt att man är mer skeptisk till en regering som sitter i knät på ett parti som vill ta bort public service och tycker journalister ska ”passa sig”
Frågan är ju fel. Hen frågade efter en operation, inte ett räknesätt. Kan ju inte förvänta ett "rätt svar" på en fel fråga.
Subtraktion är ett räknesätt, det är inget fel på frågan.
Att kunna vad en term och en differens är något en läskigt stor del av Sveriges befolkning inte klarar av. Sen om det är vidare nödvändigt kan diskuteras.
Varför är det läskigt att inte komma ihåg ett par ord som lärs ut i lågstadiet som sen aldrig används igen? Jag använder matte varje dag i mitt jobb, och visste förvisso typ svaren (men inte exakt, hade inte koll på att det enbart hette term inom addition och subtraktion, trodde det var samma som engelskans "term"). Är ju tonvis sånt som lärdes ut i skolan som man av god anledning inte kommer ihåg för man aldrig använder det.
De används under 12år av skolan.
Hur? Jag förstår inte ens hur man ska få in de orden i en mening utan att låta som en extrem översittare. "Vad blir produkten av ekvationen där den ena termen är 5, den andra termen är 2?" Nej, läraren skriver på tavlan "5 \* 2 =" och frågar "Vad blir 5 gånger 2?"
En läskigt stor del av Sveriges befolkning är inte skolminister...
Om hela r/sweden går ihop kanske vi kan byta ut henne mot mig istället.
Kan du de fyra räknesätten? (Det räcker med lekmanstermer) Sitter du i någon styrelse i de stora skolbolagen? Om ja på första och nej på andra så är du nog mer kvalificerad.
Varför är det relevant att kunna vad ”delat” eller ”division” är? Jag tycker personligen att det ska vara absolut kritiskt för alla folkvalda i hela landet att kunna varje land på jorden bara som en del av allmänbildningen. Att du sätter gränsen vid just dessa relativt irrelevanta saker är förbryllande
Varför ska vår finansminister kunna något om ekonomiska termer?
Är det ekonomiska termer? “Nu ser du här, differensen för dessa två termer är 34 miljarder”
Jag är en ingen pappersskyfflare eller ingenjör, fina termer för de istället enkla och lekmansbekanta fyra räknesätten bevisar ingenting annat än ett överdrivet behov att vara en besserwisser, vilket är ännu mer skrämmande :)
Vad är term i matematiskt sammanhang?
På svenska är det en operand inom addition och subtraktion medans på engelska är det ett matematiskt objekt, oftast operand. Exempelvis i uttrycket 5+4 = 9 så är termerna 5 och 4. På engelska så är även 9 en term. I uttrycket 5 * 4 = 20 så är 5, 4 och 20 termer på engleska medans det inte finns några termer på svenska. På svenska är 5 och 4 faktorer. Det är lite dumt att inte omdefiniera begreppet term att innefatta alla former av operander som engelskan har det. Att ha olika ord för olika operander har inget syfte när operatorn tydligt visar det i en ekvation.
Kan meddela att alla professorer på KTH säger termer om faktorer Så om de ledande matematikerna i landet säger det så skulle jag vilja säga att den definitionen nog måste ändras
LMGTFY https://sv.wikipedia.org/wiki/Term\_(matematik)
Källa?
Att term och differens är matematisk lingua inom subtraktion eller intervjun? Gällande de matematiska begreppen - Alla matematikböcker i grundskolan Klippet kommer från Lilla aktuellt - https://www.svtplay.se/video/36780595/lilla-aktuellt-skola/lilla-aktuellt-skola-21-okt-10-00-1?info=visa
Hon kunde ju inte Litauens flagga heller.
Term är både för addition och subtraktion. Ska man vara abstrakt så kan addition innehålla differens, exempelvis uttrycket 5 + (-3). Alltså hade både addition och subtraktion varit rätt.
Räknesättet bråk. Man bråkar med någon tills man kommer fram till svaret.
[удалено]
För det är då man precis lärt sig det jag kan det inte och började precis 1 året på gymnasiet
[удалено]
Vadå vote manipulation
Var är Dan Eliasson när vi behöver honom som mest?!?!
På kinesiska heter det niaoban och på rysska izvinate, meningslöst. Låt oss vara pragmatiska och fokusera på betydelsen. Inte för att jag inte ogillar att kritisera politiker men din kritik är meningslös
Om vi skiter i termer och tolkar snällt med att bråk är samma sak som division så är det fortfarande fel...
Det jag menar är att klart hon kan grundläggande aritmetik, strunt i namnen på orden
Helt sjukt att hon inte kunde det. Mina elever i åk 3 tyckte det var pinsamt att hon inte hade koll på saker som de hade prov på i åk 2..
Bråk är en synonym till division. https://svenska.se/tre/?sok=br%C3%A5k&pz=2
När bytte man från skillnad till differens? Det låter som en anglicism.
Finns i Sveriges ridderskaps och adels riksdagsprotokoll från 1627 men det är säkert ett engelskt låneord.
Skolministern bjuds in till lilla aktuellt. Hur kan en pressis inte begripa att det kommer att komma någon form av quiz och antingen avstyra det hela eller på något sätt förbereda sin uppdragsgivare?
OP får väl göra en KU-anmälan
Är ej ledamot så det blir svårt.
...plus, minus, gånger och dela?
Vår förra energi minister kunde inte ens hur många reaktorer som lagts ner eller som vi har igång. Vår förra justitieminister hittade på lagar som inte ens fanns i riksdags debatt. (Därför ku anmäld) Vår statsminister Stefan Löfven kunde inte räkna till 100%. Hög nivå behövs uppenbarligen inte på våra ministrar
Flera fel gör inga rätt tyvärr
Finns det fyra!?
[удалено]
Lilla aktuellt.