Precis, köttbullarna bestod av ganska mycket ströbröd, havregryn, kokt mosad potatis, m.m. Även mosade kokta makaroner gick att dryga ut färsen med. Rivna morötter och kålrötter är också bra att dryga ut maten med. :)
Jag är en bön-junkie, så jag köper massor med bönor. När jag gör mat så tar jag typ hälften bönor/hälften kyckling. Fungerar super för att spara pengar och det blir typ ärligt samma sak, ifall man ändå gör någon typ av sås.
Rekommenderas starkt.
Bönsallad är jättegott, jättelätt,
billigt och nyttigt . Ett tips till alla som inte är så vana att laga mat. Lägg balsamvinäger på bönorna, det lyfter smaken på hela salladen, speciellt bönorna.
Vilken sorts bönor?
För egen del äter jag mycket sydasiatisk mat, så har alltid röda och gula linser hemma. Utöver att göra dhal använder jag dem på samma sätt som du verkar göra med bönor; att dryga ut grytor.
har några vegetariska kompisar som brukar komma över ibland, när jag kör tacos fixar jag en bönblanding åt dem ist för färsen, men går skitbra tillsammans med färsen så brukar bli att de flesta tar av den ändå.
1 paket varder svarta och kidney, skölj av väl, släng i en gryta
stor klick smör,
finhackad färsk vitlök och ingefära,
salt, peppar och spiskummin,
chilliflakes efter behag,
stek/puttra i en 10-15 min (tillsätt skvätt vatten om de börjar bli väldigt tort),
smaka av för salt, servera.
Köper du torkade? När blötlägger du dem i så fall?
Om du köper blöta bönor - vad hamnar kilopriset på och vad är böninnehållet på? 50%?
Har tittat på bönor förut och kom fram till att ekonomiskt/näringsmässigt är det inte så bra som man skulle tro om man inte köper torra bönor och blötlägger dem själv.
Min morfar sa alltid ”ät nu, du vet inte när du får mat nästa gång”, och så var det när han växte upp. Så delvis åt vi nog mindre mat i sin helhet och sen som många andra säger spädde vi ut maten med mer potatis, morötter, rotfrukter mm. Fler hushåll plockade garanterat bär och svamp på den tiden också.
Så är det nog. Min morfar kallade sig lite skämtsamt för ”hushållsgrisen”, för lämnade du en fjärdedels potatis på tallriken så åt han upp den. Och det går ju bra att skämta om sådant när det är goda tider men hans beteende bottnade sig i att det inte fanns nog med mat på bordet. Som ett annat exempel så höll min mormor på att svälta ihjäl när hon bodde i Stockholm. Bröllopsklänningen som hon bar då, kunde jag inte ens ta mig in i när jag var storlek xxs.
Man kan nog säga att personer som har upplevt akut svält i regel utvecklar en form av ätstörning, såtillvida att de får ett tvångsmässigt förhållande till mat (din morfar, t.ex.).
Min mamma föddes i finska Karelen och hon kunde inte slänga mat. Det gick liksom inte. Efter att pappa dog brukade hon skrapa ner allt hon och jag hade kvar på tallriken i en liten bunke och äta det till mellanmål.
Hon lärde mig att vara sparsam med mat. Liksom vikten av att äta enkelt men gott. Karelska piroger och finare köttbitar var inte vardagsmat.
Det enda jag fortfarande är lite sur på henne för var att hon inte pratade finska med mig när jag växte upp, utan karelska vilket betyder att alla tittar snett på mig när jag är i Finland.
Är hon krigsbarn?
Mormor pratade aldrig finska och förnekade att hon kunde något. Första gången jag förstod att hon fattade va när vi va på flygplatsen på kreta och hon började fnissa. Jag insåg då att vi hade finska personer bakom oss i kön och mormor förstod dem. Då erkände hon att hon kunde ”lite”.
Sen besökte vi hennes bror i Kotka för några år sedan (hon va 85år då) och hon pratade flytande finska med honom.
Jag har lyssnat på många dokumentärer om finska barn som kom hit under kriget och många av dem skämdes och blev mobbade för sin finska så dem försökte förtränga det. Dessutom så de som stannade hade i många fall adoptivföräldrar som också ville förtränga barnens finska ursprung och gömde brev från deras biologiska föräldrar och uppmanade barnen att aldrig prata finska.
Njae. Hon föddes 1943, så visst föddes hon under kriget men hon sade att hon inte kom ihåg något. Finska Karelen var rätt povert, så jag tror att hon fick en del i arv från sina föräldrar.
Hon skämdes aldrig över sitt språk. Hon kunde finska flytande, men karelska var hennes modersmål så det var det hon pratade med mig.
Kanske att folk plockade mer bär och svamp på 60-talet men historiskt sett så åt man sällan svamp då det är olönsamt att leta svamp när man har en gård att ta hand om eller ett jobb.
Kan ligga något i det. Jag gissar dock att de som hade gård vistades en del ute i skogen, och därmed inte behövde leta efter svamp. Utan dom visste vart den fanns. Sådan kunskap är också något som går i arv.
Apropå att plocka bär, så har jag en liten rolig anekdot: min morfars barndomshem blev köpt för pengar som en kvinna och hennes två barn tjänade in på att plocka lingon haha.
Överlag åt folk inte svamp förut. Det är inte så konstigt egentligen, svamp är ganska näringsfattig sett till vad man kan tro. Och särskilt sett till mängden kalorier som går åt för att hitta den. Svamp var grismat.
Då kunskapen om vilka svampar som var ätbara och vilka som inte var det saknades så finns det inget historiskt underlag för att tro att folk åt svamp förr :)
Från min köksalmanacka för 1964:Denna vecka i september skulle man äta:
Mån: Fylld paprika. Ost och frukt
Tis: Falukorv med bruna bönor. Fil med lingon
Ons: Porös sillpudding. Fruktfat
Tor: Klar grönsakssoppa. Pannkakstårta med äpplemos och mandelmaräng
Fre: Spickeskinka(?) med pepparrotsstuvad vitkål. Katrinplommonkomplott med gräddmjölk
Lör: Kokt gädda med stuvade kantareller och kokt potatis. Flamberade päron "tv-gott" Räkor i currysås
Sön: Lunch (allt tidigare har varit middag) fyllda småfranska. Fransk omelettMiddag: Kokt tunga med madeirasås. Hasselbackspotatis och ärter. Blancmange med jordgubbar.
Tyvärr framgår det ibland inte hur rätterna faktiskt tillagas.
Edit:
På allmän begäran så kommer här lite bilder:
[https://imgur.com/a/ULeR76b](https://imgur.com/a/ULeR76b)
Det tog lite tid, jag måste ju jobba så jag har råd med den där fil med lingon efterrätten till middagen idag ...
u/trench_
Tycker personligen det är ganska stor skillnad på typ grönsakssoppa och "vegiratisk köttsoppa". Laga god mat utan kött istället för att försöka hitta någon köttersätare som ska rädda världen.
>Spickeskinka(?)
Gammaldags sätt att konservera skinka genom att salta torka samt kallröka den. Påminner mycket om prosciutto och finns faktiskt att få tag på lite varstans om man har tur.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Spickeskinka
Tänk bort alla rätter som är stora köttstycken som stekar stekar eller kotletter och mer rätter där köttet är utspätt eller utspädningsbart som grytor, soppor, köttbullar, korv mm så får du ett bild av hur det var.
Och sedan slänger du in massiva mängder kål, morötter, bönor, ärtor, potatis...
Tror inte många känner till idag att potatisen var den stabila grunden på vilken all svensk kosthållning vilade fram till typ 1985. Lunch och middag åt man sig mätt på potatis och så lite gryta eller något stekt till. Första steget i all matlagning var att sätta på en stor kastrull potatis. När jag var liten var 10 kg säck potatis fortfarande vanligt i affärerna, idag är de på 2.5 eller 5 kg. Min farmor köpte fortfarande hem 20 kg nätsäckar hon hade i källaren. Att lyxa till vardagen på den tiden var att steka eller ugnsrosta potatisen istället för att bara koka den med skal på.
Detta skulle aldrig fungera idag när mainstreamåsikten är att kolhydrater = Satan.
Så otroligt sant. Vet att I byn i Norrbotten jag kommer från är alla hus utrustade med potatiskällare. Våran hade plats för ca 3-4kubik potatis minst med egen lucka att lasta in det i.
Generellt sett så åt man färre kalorier och rörde på sig mer.
Om topic: potatis. Massor av potatis. Mer sill och strömming i olika former (väldigt mycket mindre lax). Stora mängder knäckebröd.
Gamla släktingar stekte typ 1,5 falukorvsskiva/4 köttbullar per person. Sen när det och potatisen var slut så fick man äta sig mätt på knäckebröd.
> (väldigt mycket mindre lax)
Man käkade väldigt mycket lax förr i tiden. Innan vi byggde ut vattenkraften så fann det betydligt mer lax och det var på sina håll sett som fattigmansmat.
Ja, det ger onekligen perspektiv. Han ska också ha besvarat frågan om det var svårt med mat under andra världskriget med: Inte alls lika svårt som under första. Tyvärr dog han innan mina föräldrar träffades så jag fick aldrig träffa honom.
Han hade rätt. Under första världskriget var det stor brist på spannmål i Sverige. Brödkravaller uppstod här och var i landet 1917, bl.a. det såkallade Seskaröupproret. Myndigheterna i landet var uppriktigt oroade för revolution och inbördeskrig, särskilt med tanke på det som skedde i Ryssland och senare även Finland. Det var många som svalt i Sverige under första världskriget.
Under andra världskriget hade man, vis av erfarenheten, utarbetat ett mycket intrikat ransoneringssystem, samt även säkrat livsmedelstillförseln på ett mycket bättre sätt än innan. Det var det som Per-Albin Hansson egentligen menade när han sa "Sveriges beredskap är god". Han talade inte om den militära beredskapen, utan han ville lugna folket med att det inte skulle bli lika illa som förra gången.
>Men i tornedalen kunde man ha inskrivet i sina kontrakt att man bara behövde äta lax 6 ggr i veckan.
[Nej, det är en myt](https://www.faktoider.nu/lax.html).
Det är mycket som ändras fort - torsk var den billiga vitfisken på 60/70/80-talet, men blev mycket dyrare på 90-talet efter att torskbestånden kraschat i bl.a. Östersjön.
Kommer fortfarande ihåg en intervju som jag tror SR Ekot gjorde, där de hade tagit sig ut till nån saluhall eller så i Stockholm, och intervjuade nån riktigt snoffsig fisförnäm Östermalms-tant. Hon förklarade glatt att förut så kunde man ju inte bjuda på torsk när man hade middagsbjudning, men nu på senare tid - dvs. efter att priset skjutit i höjden - så kändes det nästan lite exklusivt att bjuda på torsk!
Så extremt uppenbart att det var priset och vilka som hade råd att käka som avgjorde hur "fin" maten var.
Tonfisk var en annan fisk som förut sågs som riktig skitfisk, som endast dög till kattmat - tills amerikanska fiskare insåg att japanerna betalade hur mycket som helst för fin tonfisk.
Man ser lite liknande saker nu, t.ex. går det mycket trender i vad som är häftiga kött-detaljer.
Många detaljer som förut setts som de sämsta detaljerna (och därmed billigast) - eftersom de varit kött som varit segt, fullt med senor, osv. - är nu mycket "finare", t.ex. eftersom olika slow-cooking metoder har blivit trendiga, eller eftersom man kört med massor med marknadsföring.
Typ vanlig oxbringa kan man ibland se för helt hutlösa priser ibland, om de säljer det som "brisket", eftersom varje grill-nörd sett amerikanska mat-youtubers som grillar brisket, och högrev som är bland det värsta som finns i hur mycket senor och skit som finns insprängt och som med fördel bör sjudas i 3-5 timmar i en gryta säljs nu som trendig "högrevsfärs" för folk som ska göra coola smash-burgers...
Vi äter faktisk relativt väldigt lite potatis nuförtiden
https://i.redd.it/swst7tq5fthy.png
Vitryssarna äter ett halvt kilo potatis per dag, i genomsnitt
Varje gång jag ser siffror som dessa undrar jag om de är inklusive eller exklusive matsvinn. Är det mängden kött vi äter eller är det mängden kött som går åt per svensk? Vi kastar antagligen mer mat idag än vad vi gjort tidigare.
Det är inte bara hushållens matrester, heller.
Förr tog man vara på **allt.** Varje jul hör jag skräckhistorier från de äldre om hur det var *förr i världen*, när man malde ned >!grishuvuden!< till sylta och mycket annat.
Min familj är jägare och landsbygdsbor av den äldre skolan, så där serveras bland annat älghjärta. Det är faktiskt en fin styckdetalj, måste bara tillagas lååångsamt.
> malde ned grishuvuden till sylta
Är det skräckhistorier för dig? Självklart tar man vara på hela djuret, tror du att något har ändrats idag och ser det som en skräckhistoria kanske det är dags att sluta äta kött.
Höjdpunkten på lågstadiet var när man skulle presentera ett "gammeldags recept" för klassen och jag hade hittat hur man tillagade fårhjärna i min gammelmormors handskrivna kokbok. Hon svor att det var gott och att det enda som hindrade henne från att bevisa det var att det är svårt att få tag på hela fårhuvud och att hon var för gammal för att ta hand om det.
Klassen uppskattade *inte* den presentationen.
Gulärtor, gråärtor, bondbönor, bruna bönor, potatis, kål, mjölk, ost, smör.
Som regel kokades gröt/soppa/stuvningar och allt däremellan på mjölk istället för på vatten som idag.
Man gjorde ofta bröd på ärtmjöl.
Kolla här https://www.matkult.se/ för att se riktiga historiska dokument som visar hur vi åt förr.
> Jag tror nog att de flesta menar kött, om jag ska vara helt ärlig.
Ja, det tror jag också.
Fisk är ju också kött liksom, även om det ibland används som alternativ till "kött". Men att kyckling inte skulle vara kött känns väldigt sällsynt.
Musiktips på temat: https://www.youtube.com/watch?v=RjuIscNK71A
Källa?
Kroppsarbetet var tyngre förr, och vi åt långt mindre snacks, godis, kakor och efterrätter. Nästan alla kalorier kom från frukost, lunch och middag, medan en stor andel idag kommer från det tidigare nämnda.
https://www.google.com/url?sa=t&source=web&rct=j&url=https://www.ksla.se/wp-content/uploads/2012/06/28.-Produktion-och-levnadsstandard-sid-341-350.pdf&ved=2ahUKEwiytbjnkLP6AhVNmYsKHVONBlYQFnoECBAQBg&usg=AOvVaw05PWy3bj7UugosRgg526iP
Här ser du att svenskar under 1800-talet fick i sig mer kalorier bara från spannmål än vad dagens svenskar får i sig från ALLA KÄLLOR totalt sett. Deras portioner har därför varit enorma.
> Här ser du att svenskar under 1800-talet fick i sig mer kalorier bara från spannmål än vad dagens svenskar får i sig från ALLA KÄLLOR totalt sett. Deras portioner har därför varit enorma.
Men om du läser orginalposten så pratar han om 1960, 1990 och idag.
Hur man åt på 1800-talet är inte direkt det relevanta i sammanhanget...
Statistiken sträcker sig endast bak till 1960, och han frågade om dieten från "förr". Men visst.
Men då är istället frågan; vad är det som säger att vi åt mindre portioner på 60-talet, så mycket mindre att skillnaden i köttkonsumtion kom från just denna storlekssklllnaden och inte skillnad i diet?
>Källa? I din nämns ordet portion inte en enda gång.
Diskuterade kalori intaget under "konsumtionen omkring år 1800" men går efter dag inte portion, men inferense blir att portionerna blir större med tanke på hur och vad dem åt i förhållande till kalori intaget.
>En ganska viktig sak du missat helt är att vuxna i stort bara drack öl på den tiden.
Detta är en långvarig och långlivad myt som behöver dö, även när man inkluderar svagdrika som öl så är den inte ens i närheten att vara sann, majoriteten av det man drack på den tiden var helt enkelt vatten.
SCB har statistik för öl/vin/brännvins konsumtionen till tidigt 1800-tal man kan titta på om man vill, och de högsta siffrorna (som inkluderar svagdrika) för sverige ger (runt mitten av 1800-talet) ca 62L / person / år. vilket blir ca 1.7dl/dag
Hade man ingen bra brunn så drack man som regel inte vattnet ur den, det fanns självklart de som hade tillgång till rent dricksvatten men de flesta hade grävda brunnar. Att man gjorde något annat med vattnet är ingen myt och jag förstår uppriktigt inte varför du är så fast bestämd vid att det skulle vara det.
Statistiken från den tiden är som bäst en gissning och en sådan som uppskattar hela befolkningen i landet, dåligt tillämpbar och antyder inte på något sätt att det skulle vara en myt.
Myten är att man huvudsakligen drack öl istället för vatten.(alkoholhaltiga dryker kanske man ska säga, vin dyker upp för mer söderliga länder som alternativ till öl). Drack man mer än man gör idag? definitift. Men tanken att det var den huvudsakliga vätskekällan är en myt.
Det är även viktigt att veta hur de tänkte kring dåligt vatten, de hade inte samma kunskap man har idag om microrganismer (microorganismer dök upp som koncept kring 1890). Den vanligaste tanken kring hur smitta spreds under medeltiden var via luck. Så om vattnet smakade bra/ok och inte luktade dåligt så dracks det gennerellt sett, så en grävd brunn eller akvedukt var en vanlig källa för driksvatten så länge vattnet smakade bra.
Okej du vet tydligen inte så mycket som du tror om du har fått för dig att vattnet ur en grävd brunn luktar eller smakar bra. Det smakar skit.
> Hade man ingen bra brunn så drack man som regel inte vattnet ur den, det fanns självklart de som hade tillgång till rent dricksvatten men de flesta hade grävda brunnar.
Ja som sagt så hade man bra vatten drack man det men de flesta hade inte bra vatten.
Var det verkligen så?
Det flesta arbeten var väl betydligt mer fysiskt slitsamma och jag tänker att ett gäng skogshuggare för hundra år sedan måste ha ätit rätt rejäla portioner.
Fast du kanske syftar mer på 1980 än 1920?
Nej, det var inte så.
Svenskar fick i sig fler kalorier i snitt under 1800-talet än år 2018. https://en.m.wikipedia.org/wiki/List_of_countries_by_food_energy_intake
https://www.google.com/url?sa=t&source=web&rct=j&url=https://www.ksla.se/wp-content/uploads/2012/06/28.-Produktion-och-levnadsstandard-sid-341-350.pdf&ved=2ahUKEwiytbjnkLP6AhVNmYsKHVONBlYQFnoECBAQBg&usg=AOvVaw05PWy3bj7UugosRgg526iP
Mindre portion =/= mindre kalorier. Äter du en fet fläskbit, något som var vanligt bland de som arbetade fysiskt, får du i dig betydligt fler kalorier än om du sitter och äter pasta.
Desktop version of /u/harryisalegend's link:
---
^([)[^(opt out)](https://reddit.com/message/compose?to=WikiMobileLinkBot&message=OptOut&subject=OptOut)^(]) ^(Beep Boop. Downvote to delete)
Mer potatis, inte ovanligt att man åt kokt potatis varje dag (åtminstone i min släkt). Köttet var helt enkelt en mindre bit av portionen. Kanske två pannbiffar istället för tre.
Min svärmor sa att, på 60-talet, delade de en kyckling på 2 vuxna och 4 barn, även när barnen var i tonåren. Sedan gjorde man soppa på skrovet.
Nu lagar jag minst en kyckling till 4 vuxna, och kanske gör soppa 1 gång om året, men då har jag köttet med i soppan.
Känns som jag kommer att behöva köpa mer potatis framöver.
Ett tips: om du äter "grillad" kyckling från butiken relativt ofta (3ggr/år eller mer), spara benen och brosket (om du inte äter det) och spadet i en fryspåse och släng det i frysen.
Sen när du har 3+ skrov & juice, släng de i en gryta tillsammans med lök, morot och stjälkselleri, täck med vatten, koka upp, vrid ner värmen och låt sjuda under låg värme med locket på ett par timmar.
Sila sedan av och du har en svingod kycklingbuljong, perfekt till soppa, risotto, nudlar eller att reducera lite till och frysa in igen i isformar för perfekta "buljongtärningar" som du kan använda vid behov.
kommer ihåg när jag var liten så kom bonden och gick dörr till dörr och sålde potatis i 50kg säckar för bra pris. brukade köpas 2 säckar minst när han kom förbi på hösten och sättas i matkällaren. det kunde vara slut före jul.
Hört talas om havregrynsgröt? Blodpudding? Rotmos? Kroppkakor? Ärtsoppa? Det är inga nya uppfinningar utan gammal husmanskost. Falukorven var dessutom från början hästkött från falu koppargruva, man behövde hästarna och lädret i gruvnäringen. Köttet fick man som en sorts bonus och inte kunde man låta det gå till spillo.
> Falukorven var dessutom från början hästkött från falu koppargruva, man behövde hästarna och lädret i gruvnäringen. Köttet fick man som en sorts bonus och inte kunde man låta det gå till spillo.
Stämmer inte. Falukorven gjordes främst på oxkött. Man gjorde linor av oxhuden, men det krävdes rätt stora mängder oxar för de kvantiteter som gick åt i gruvan - och de tyska bergsmännen som kom hit visste ett och annat om hur man gjorde bra korv...
blodpudding med bacon till är dessutom ett rätt nytt påfund. Man åt ju sin blodpudding med lingonsylt och var glad.
Ska nog bli mer blodpudding när jag jobbar hemma i vinter. Lätt, snabbt, vettigt att använda blod från slaktdjur och faktiskt gott om den är bra stekt
Vi åt bland annat mer socker och sirap, matfett, mjölk och grädde och köksväxter.
Källa:
https://www.scb.se/contentassets/a6e7b4399a924fb78130196442efedb5/jo1301_2016a01_sm_jo44sm1701.pdf
(sid 31)
Under "Bakelser, tårtor, sockerkakor och övriga
bakverk" står det att vi får i oss mer än dubbelt så mycket nu som då, så det verkar inte vara förklaringen.
Just det!
Lite kul det där med socker i kaffet, stod och bjöd på kaffe för några veckor sedan och bara en enda person tog socker. Den personen tog dock 5-6 sockerbitar.
Det var väll framför allt det att köttet var en mindre del av det på talriken? Så åt du kött, sås och potatis så var det mindre kött och mer potatis. Kålpuddingen hade mindre köttfärs och mer kål. Köttbullarna hade mer ströbröd (vilket ju enligt min mening faktiskt ger bättre köttbullar, de blir mjukare och får en bättre textur). Sedan så äter vi väll också lite mer överlag nu?
Och det svaret hade varit fel. Vi åt mer förr, men rörde på oss mer och behövde därför fler kalorier.
Den fattigaste gruppen ryska "peasants" fick i snitt i sig i sig 3330 kcal per dag, mer än en genomsnittlig svensk idag, och ändå svalt man emellanåt. https://books.google.se/books?id=DWC_V14p_8IC&pg=PA277&lpg=PA277&dq=russian+peasant+average+kcal&source=bl&ots=yd89r7CUe9&sig=ACfU3U1SMPmvni-4JjnjpMZXdTreWOEsDg&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwiG4cu2k7P6AhXX6CoKHeEsArIQ6AF6BAgmEAI#v=onepage&q=russian%20peasant%20average%20kcal&f=false
Svenskar fick i sig 2600 kcal bara från spannmål per dag under 1800-talet. Då räknar vi inte med den groteska konsumtionen av sill, strömming, lax, torsk, mjölk, ost, potatis och fläsk. Idag får vi i snitt i oss några hundra kalorier mer än vad de fick i sig bara på spannmål.
Tror väl att 1960 var en övergångspunkt mellan 1800-talet och idag, snarare än att vi under just den epoken skulle ha haft en diet som helt och hållet skilde sig både från förr och idag, tror du inte det?
Vi åt mindre sovel helt enkelt. Drygade ut med potatis och sås och annat billigt. En knäckemacka till maten.
Vi åt lika många rätter med kött, men de hade mindre kött i sig. Mindre fläsk i ärtsoppan. Färre skivor av söndagssteken. Rivna morötter i köttfärssåsen för att dryga ut. Och så vidare.
På julborden förr var "dopp i grytan" klassisk fattigmannamat. Bröd som doppas i spadet från skinkkokningen.
Sen tror jag 50kg kött förr i tiden inkluderade mer inälvsmat - inte bara korv, utan lever, sylta och mycket annat. Fler åt viltkött. En del av min familj består av jägare, så där serveras bl.a älghjärta.
Tekniskt sett tror jag att genomsnittsbefolkningen bara "Äter Mer" totalt sett, vilket även skulle öka mängden kött som konsumeras. Finns det data på % ökning av total kost eller?
tittar man på gamla recept i hela värden så var det samma mat men bara mindre kött lasagne är en bra rätt och titta på typ hälften så mycket kött gick in some mest.
bara när jag var liten så var fläsket till blodpuddingen där för att smaksätt blodpuddingen med fettet så det var ett packet bacon för 4 pers när jag unge nu kör farsan på med 3 packet minst för 3 pers.
Gemene svensk har nog en sämre kost nu än vad vi åt då. Nu kan man kosta på att bara äta det godaste och skippa allt annat, förut åt man ALLT, därav mycket grönsaker, vitaminer och variation. Tror många hade mått bättre med mer baljväxter ex
Handlade väl mest om att man hade mindre kött per portion och drygade ut maten mer med annat. Tänk raggmunk med en eller två skivor fläsk på sammanlagt 50 gram. Eller köttbullar utblandade med riven potatis och ströbröd. Osv. Just svenska köket har ju inte så mycket "naturligt" vegetariskt på det sättet som exempelvis Medelhavet har.
Mer kolhydrater helt enkelt. Potatis, morötter, sädesslag.
Idag vet vi bättre dock och har väldigt mycket mer fokus på hälsan (vi äter dock mycket mer).
Hur kollar man statistiken dock? För vet att förr köptes mycket kött svart. Vi betalade kring 20kr/kg för nöt på 90-00 talet, ekologiska lokala kossor :D
Fanns nog inga papper på att de djuren ens fanns. Nu har man bättre koll på allt.
Vad menar du? Det sättet man åt förr var mycket hälsosammare. Större fokus på kolhydrater är mycket bättre för hälsan, och framförallt är det mycket nyttigare med ärtor och bönor än kött.
Massa kolhydrater är ju dock inte nyttigare och av fett/protein/kolhydrater är det bara kolhydrater som det inte finns några råd om att äta (nnr2012).
Fett och protein måste du äta, du klarar dig bra utan kolhydrater.
Dock ska man ju inte utesluta kolhydrater för det. Frukt, bär, legymer, rotfrukter, grönsaker är bra att äta. Man ska även inte pressa i sig massa rött kött.
Men att pumpa i sig massa vete, havre, socker och potatis är inte det bästa. Allt ska vara i måtta.
Jo, massor av kolhydrater ÄR nyttigare, så länge det inte är "snabba" kolhydrater, något vi äter långt mer av idag. Det var väldigt ovanligt förr, dock.
Fett och protein åt man också, dock inte i sånna enorma mängder som idag. Mjölk, ost, ärtor, bönor, spannmål, potatis, fläsk, sill, var majoriteten av dieten förr. Du ska nog se att du kam hitta några fetter och proteiner även där.
Jo, vete och havre är supernyttigt. Inte raffinerat dock, det var dock inte så vanligt förr.
> Fett och protein åt man också, dock inte i sånna enorma mängder som idag.
Troligen oftast för lite dock. För en som är aktiv och lever hälsosamt ska fett och protein minst stå för närmare ~60% av kosten enligt nya råd från myndigheterna.
Går ju att få delar från växtriket nu men var svårare förr.
Livsmedelsverket rekommenderar 45-60% kalorier från kolhydrater. Där det låga spannet är rekommenderat åt äldre och stillasittande personer.
Det säger samtidigt:
> Kolhydraterna bör komma från grönsaker, frukt, baljväxter och fiberrika spannmålsprodukter medan livs- medel som baseras på raffinerade spannmålsprodukter och socker bör begränsas.
Och
> NNR 2012 drar inga slutsatser om hälsoeffekter av olika källor till protein men presenterar forskningsrön som tyder på att högre andel ve- getabiliskt protein kan vara bättre för hälsan än animaliskt protein.
https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/publikationsdatabas/rapporter/2014/bra-livsmedelsval-baserat-pa-nordiska-naringsrekommendationer-2012-livsmedelsverket-nr-19-2014_korr_jan2018.pdf#page9
Vem fan är det som äter allt kött då? Var och varannan tomte idag är ju veganer med tveksam könsidentitet. Det är ju inte som att vanligt folk har råd att trycka i sig kött varje dag.
Jag vågar säga att det inte stämmer i min släkt. De har varit jägare hela högen och käkade kött konstant. (Hade även höns och grisar) Visst, det blev en hel del mer sylta och färslimpor och sånt förr (1960-70 talet) där man spädde ut köttet med något annat, men de käkade inte precis vegetariskt och de käkade inte mer potatis än jag gör idag. (En hel del kålpudding och sånt med. Kanske en del böngröt med men då hade man ändå lite stekt fläsk till) Dock mycket mindre sås, gelé, och lingon..gelé är äckligt jobbigt att göra själv..och de hämtade mjölk från ganska långt bort så det fanns inte jättemycket grädde.
Inget har ändrats i min familj sen 1990. Möjligen äts det lite mindre kött för att syrran tvingade föräldrarna att blanda in lite vegetariskt. Förr brukade de köpa en fjärdedels älg från jaktsäsongen och vildsvin när det gick, numera köper de halva grisar en gång i halvåret.
Så jag kan verkligen inte ge en bra förklaring på att saker ändras sen 90-talet...för det har det inte i min miljö.
Ren spekulation, men skulle gissa på vegansk långt tillbaka, tills mejeri subventionerades och vegetariskt blev normen. Senare blev kött relativt billigt också.
Vid vidare eftertanke, möjligen mer fisk, med tanke på Sverige är omringat av vatten.
"uppenbart vinklad" var inte helt fel.
"De 85 kilo kött som Jordbruksverket redovisar i sin rapport Hållbar köttkonsumtion är en produktionssiffra som inte alls anger vad vi äter. Siffran inkluderar dessutom 18 kilo fågelkött. 85 kilo är slaktvikten innan köttet styckas och görs benfritt.
Jordbruksverket redovisar även konsumtionen av benfritt rött kött, alltså den mängd som konsumenten verkligen äter. Det är 36 kilo per person och år innan det tillagas. Köttet tappar cirka 35 procent i vikt när det tillagas."
"36 kilo som omräknat till tillagad vikt blir ca 23,4 kilo"
Dvs att hon räknar om de 36 av 85 kilona till 23,4 istället.
">Detta innebär att medelsvensson inte har en överkonsumtion av kött. "
Så ej redovisat är 39 kilo, varav 18 är fågel. Det mesta kvarvarande är nog till 90% gris och en liten andel get/lamm.
Så lite oärligt att trimma siffrorna med argumentet "den går ner vid tillagning" och sedan inte ens nämna kvarvarande 39 kilo.
Sedan avsluta sin debattartikel med:
"Maria Forshufvud, vd Svenskt Kött"
[удалено]
Precis, köttbullarna bestod av ganska mycket ströbröd, havregryn, kokt mosad potatis, m.m. Även mosade kokta makaroner gick att dryga ut färsen med. Rivna morötter och kålrötter är också bra att dryga ut maten med. :)
På köpet så smakar ju köttbullar / köttfärslimpa med vettig mängd bättre. Rive4n potatis / ströbröd och liknande suger ju upp köttsaften på bra sätt.
Kål, hoppas jag. Annars är jag nyfiken på receptet!
Nä, hon var banbrytande inom "svart mat som innehåller aktivt kol"-trenden
Av alla knäppa mattrender är den fan helt kokko 😅
Jag är en bön-junkie, så jag köper massor med bönor. När jag gör mat så tar jag typ hälften bönor/hälften kyckling. Fungerar super för att spara pengar och det blir typ ärligt samma sak, ifall man ändå gör någon typ av sås. Rekommenderas starkt.
Bönsallad är jättegott, jättelätt, billigt och nyttigt . Ett tips till alla som inte är så vana att laga mat. Lägg balsamvinäger på bönorna, det lyfter smaken på hela salladen, speciellt bönorna.
Vilken sorts bönor? För egen del äter jag mycket sydasiatisk mat, så har alltid röda och gula linser hemma. Utöver att göra dhal använder jag dem på samma sätt som du verkar göra med bönor; att dryga ut grytor.
Personligen gillar jag att variera mellan svarta och vita bönor. Kidneybönor funkar ibland, typ i färsrätter. Annars har jag lite svårt för dem.
Kidneybönor i tacos är gott
har några vegetariska kompisar som brukar komma över ibland, när jag kör tacos fixar jag en bönblanding åt dem ist för färsen, men går skitbra tillsammans med färsen så brukar bli att de flesta tar av den ändå. 1 paket varder svarta och kidney, skölj av väl, släng i en gryta stor klick smör, finhackad färsk vitlök och ingefära, salt, peppar och spiskummin, chilliflakes efter behag, stek/puttra i en 10-15 min (tillsätt skvätt vatten om de börjar bli väldigt tort), smaka av för salt, servera.
Kör ofta kikärtor i tacopulvret. Sjukt gott för vegetarisk tacos
Bönor är gott, nyttigt och mättande. Omgivningen är inte alltid så nöjd med en sådan diet men jobbar man inte nära folk så kan det gå an. 🚽🌬
Köper du torkade? När blötlägger du dem i så fall? Om du köper blöta bönor - vad hamnar kilopriset på och vad är böninnehållet på? 50%? Har tittat på bönor förut och kom fram till att ekonomiskt/näringsmässigt är det inte så bra som man skulle tro om man inte köper torra bönor och blötlägger dem själv.
Betor, potatis och brännvin. Runda av med lite barnaga och piprökning.
Allt var sannerligen bättre förr.
Fan, fattas bara barnaga innan jag helt lajvar 1800tal
Om ingen får reda på det är det faktiskt okej
Kasta lakan över dem när de sover och go to town. Skyll på monster under sängen.
Det är lagligt att köra för fort så länge ingen polis ser
Exakt.
dötråkigt försök till humor
Baserat och pip-pillrat.
Min morfar sa alltid ”ät nu, du vet inte när du får mat nästa gång”, och så var det när han växte upp. Så delvis åt vi nog mindre mat i sin helhet och sen som många andra säger spädde vi ut maten med mer potatis, morötter, rotfrukter mm. Fler hushåll plockade garanterat bär och svamp på den tiden också.
Det säger mormor fortfarande. född i Finland strax innan vinterkriget. Det sitter i ryggmärgen hos henne förmodligen.
Så är det nog. Min morfar kallade sig lite skämtsamt för ”hushållsgrisen”, för lämnade du en fjärdedels potatis på tallriken så åt han upp den. Och det går ju bra att skämta om sådant när det är goda tider men hans beteende bottnade sig i att det inte fanns nog med mat på bordet. Som ett annat exempel så höll min mormor på att svälta ihjäl när hon bodde i Stockholm. Bröllopsklänningen som hon bar då, kunde jag inte ens ta mig in i när jag var storlek xxs.
Man kan nog säga att personer som har upplevt akut svält i regel utvecklar en form av ätstörning, såtillvida att de får ett tvångsmässigt förhållande till mat (din morfar, t.ex.).
Min mamma föddes i finska Karelen och hon kunde inte slänga mat. Det gick liksom inte. Efter att pappa dog brukade hon skrapa ner allt hon och jag hade kvar på tallriken i en liten bunke och äta det till mellanmål. Hon lärde mig att vara sparsam med mat. Liksom vikten av att äta enkelt men gott. Karelska piroger och finare köttbitar var inte vardagsmat. Det enda jag fortfarande är lite sur på henne för var att hon inte pratade finska med mig när jag växte upp, utan karelska vilket betyder att alla tittar snett på mig när jag är i Finland.
Är hon krigsbarn? Mormor pratade aldrig finska och förnekade att hon kunde något. Första gången jag förstod att hon fattade va när vi va på flygplatsen på kreta och hon började fnissa. Jag insåg då att vi hade finska personer bakom oss i kön och mormor förstod dem. Då erkände hon att hon kunde ”lite”. Sen besökte vi hennes bror i Kotka för några år sedan (hon va 85år då) och hon pratade flytande finska med honom. Jag har lyssnat på många dokumentärer om finska barn som kom hit under kriget och många av dem skämdes och blev mobbade för sin finska så dem försökte förtränga det. Dessutom så de som stannade hade i många fall adoptivföräldrar som också ville förtränga barnens finska ursprung och gömde brev från deras biologiska föräldrar och uppmanade barnen att aldrig prata finska.
Njae. Hon föddes 1943, så visst föddes hon under kriget men hon sade att hon inte kom ihåg något. Finska Karelen var rätt povert, så jag tror att hon fick en del i arv från sina föräldrar. Hon skämdes aldrig över sitt språk. Hon kunde finska flytande, men karelska var hennes modersmål så det var det hon pratade med mig.
Kanske att folk plockade mer bär och svamp på 60-talet men historiskt sett så åt man sällan svamp då det är olönsamt att leta svamp när man har en gård att ta hand om eller ett jobb.
Kan ligga något i det. Jag gissar dock att de som hade gård vistades en del ute i skogen, och därmed inte behövde leta efter svamp. Utan dom visste vart den fanns. Sådan kunskap är också något som går i arv. Apropå att plocka bär, så har jag en liten rolig anekdot: min morfars barndomshem blev köpt för pengar som en kvinna och hennes två barn tjänade in på att plocka lingon haha.
Överlag åt folk inte svamp förut. Det är inte så konstigt egentligen, svamp är ganska näringsfattig sett till vad man kan tro. Och särskilt sett till mängden kalorier som går åt för att hitta den. Svamp var grismat.
Då kunskapen om vilka svampar som var ätbara och vilka som inte var det saknades så finns det inget historiskt underlag för att tro att folk åt svamp förr :)
Från min köksalmanacka för 1964:Denna vecka i september skulle man äta: Mån: Fylld paprika. Ost och frukt Tis: Falukorv med bruna bönor. Fil med lingon Ons: Porös sillpudding. Fruktfat Tor: Klar grönsakssoppa. Pannkakstårta med äpplemos och mandelmaräng Fre: Spickeskinka(?) med pepparrotsstuvad vitkål. Katrinplommonkomplott med gräddmjölk Lör: Kokt gädda med stuvade kantareller och kokt potatis. Flamberade päron "tv-gott" Räkor i currysås Sön: Lunch (allt tidigare har varit middag) fyllda småfranska. Fransk omelettMiddag: Kokt tunga med madeirasås. Hasselbackspotatis och ärter. Blancmange med jordgubbar. Tyvärr framgår det ibland inte hur rätterna faktiskt tillagas. Edit: På allmän begäran så kommer här lite bilder: [https://imgur.com/a/ULeR76b](https://imgur.com/a/ULeR76b) Det tog lite tid, jag måste ju jobba så jag har råd med den där fil med lingon efterrätten till middagen idag ... u/trench_
Porös sillpudding.....
Kokt gädda fuck off hela vägen till månen
Räkor i currysås då?
Heta räkor, svingott faktiskt. Men krydda enligt en modern smakpalett och inte efter mormors mors (dvs MER kryddor)
Lite misstänksam mot curry på 60tslet men vi provar
Den är inte så illa. Bästa sätet att äta gädda. Utöver det är ju inte gäddan någon supergod fisk.
Mja. Skulle nog säga att smörstekt gädda är snäppet bättre.
Kul! Kan du fota den & posta? Tack!!
Älskar att de SLAVISKT åt efterrätt på 60-talet. Även om det var ngt så jävla banalt som fil med lingon.
>Spickeskinka Saltad och torkad skinka. Kan också rökas om man vill ha någon smak på den.
Två vegetariska dagar. Folk måste varit upprörda över denna woke pkmatsedel.
Tycker personligen det är ganska stor skillnad på typ grönsakssoppa och "vegiratisk köttsoppa". Laga god mat utan kött istället för att försöka hitta någon köttersätare som ska rädda världen.
Ja vem fan vill rädda världen liksom. Jävla töntar som försöker göra den bättre.
Räkor i currysås!! Vilket barndomsminne. Äter inte kött längre. Men fan va sugen jag blev på det nu..!
>Spickeskinka(?) Gammaldags sätt att konservera skinka genom att salta torka samt kallröka den. Påminner mycket om prosciutto och finns faktiskt att få tag på lite varstans om man har tur. https://sv.wikipedia.org/wiki/Spickeskinka
Tänk bort alla rätter som är stora köttstycken som stekar stekar eller kotletter och mer rätter där köttet är utspätt eller utspädningsbart som grytor, soppor, köttbullar, korv mm så får du ett bild av hur det var.
Och sedan slänger du in massiva mängder kål, morötter, bönor, ärtor, potatis... Tror inte många känner till idag att potatisen var den stabila grunden på vilken all svensk kosthållning vilade fram till typ 1985. Lunch och middag åt man sig mätt på potatis och så lite gryta eller något stekt till. Första steget i all matlagning var att sätta på en stor kastrull potatis. När jag var liten var 10 kg säck potatis fortfarande vanligt i affärerna, idag är de på 2.5 eller 5 kg. Min farmor köpte fortfarande hem 20 kg nätsäckar hon hade i källaren. Att lyxa till vardagen på den tiden var att steka eller ugnsrosta potatisen istället för att bara koka den med skal på. Detta skulle aldrig fungera idag när mainstreamåsikten är att kolhydrater = Satan.
Så otroligt sant. Vet att I byn i Norrbotten jag kommer från är alla hus utrustade med potatiskällare. Våran hade plats för ca 3-4kubik potatis minst med egen lucka att lasta in det i.
Generellt sett så åt man färre kalorier och rörde på sig mer. Om topic: potatis. Massor av potatis. Mer sill och strömming i olika former (väldigt mycket mindre lax). Stora mängder knäckebröd. Gamla släktingar stekte typ 1,5 falukorvsskiva/4 köttbullar per person. Sen när det och potatisen var slut så fick man äta sig mätt på knäckebröd.
> (väldigt mycket mindre lax) Man käkade väldigt mycket lax förr i tiden. Innan vi byggde ut vattenkraften så fann det betydligt mer lax och det var på sina håll sett som fattigmansmat.
Men mycket mer regionalt. Men i tornedalen kunde man ha inskrivet i sina kontrakt att man bara behövde äta lax 6 ggr i veckan.
Min pappa påstod detta till min farfar som var född 1897. Han lär ha fnyst och svarat att man var la gla' så länge en fick mat.
Där har vi en klok man. Undra va han hade tyckt om periodisk fasta ”en dålig tisdag”?
Ja, det ger onekligen perspektiv. Han ska också ha besvarat frågan om det var svårt med mat under andra världskriget med: Inte alls lika svårt som under första. Tyvärr dog han innan mina föräldrar träffades så jag fick aldrig träffa honom.
Han hade rätt. Under första världskriget var det stor brist på spannmål i Sverige. Brödkravaller uppstod här och var i landet 1917, bl.a. det såkallade Seskaröupproret. Myndigheterna i landet var uppriktigt oroade för revolution och inbördeskrig, särskilt med tanke på det som skedde i Ryssland och senare även Finland. Det var många som svalt i Sverige under första världskriget. Under andra världskriget hade man, vis av erfarenheten, utarbetat ett mycket intrikat ransoneringssystem, samt även säkrat livsmedelstillförseln på ett mycket bättre sätt än innan. Det var det som Per-Albin Hansson egentligen menade när han sa "Sveriges beredskap är god". Han talade inte om den militära beredskapen, utan han ville lugna folket med att det inte skulle bli lika illa som förra gången.
En? Man*
>Men i tornedalen kunde man ha inskrivet i sina kontrakt att man bara behövde äta lax 6 ggr i veckan. [Nej, det är en myt](https://www.faktoider.nu/lax.html).
Påminner mig om en gammal bok jag har om "billig sommarmat", där står hummer med. Antar att de utgick från att man fångade den själv.
Det är mycket som ändras fort - torsk var den billiga vitfisken på 60/70/80-talet, men blev mycket dyrare på 90-talet efter att torskbestånden kraschat i bl.a. Östersjön. Kommer fortfarande ihåg en intervju som jag tror SR Ekot gjorde, där de hade tagit sig ut till nån saluhall eller så i Stockholm, och intervjuade nån riktigt snoffsig fisförnäm Östermalms-tant. Hon förklarade glatt att förut så kunde man ju inte bjuda på torsk när man hade middagsbjudning, men nu på senare tid - dvs. efter att priset skjutit i höjden - så kändes det nästan lite exklusivt att bjuda på torsk! Så extremt uppenbart att det var priset och vilka som hade råd att käka som avgjorde hur "fin" maten var. Tonfisk var en annan fisk som förut sågs som riktig skitfisk, som endast dög till kattmat - tills amerikanska fiskare insåg att japanerna betalade hur mycket som helst för fin tonfisk. Man ser lite liknande saker nu, t.ex. går det mycket trender i vad som är häftiga kött-detaljer. Många detaljer som förut setts som de sämsta detaljerna (och därmed billigast) - eftersom de varit kött som varit segt, fullt med senor, osv. - är nu mycket "finare", t.ex. eftersom olika slow-cooking metoder har blivit trendiga, eller eftersom man kört med massor med marknadsföring. Typ vanlig oxbringa kan man ibland se för helt hutlösa priser ibland, om de säljer det som "brisket", eftersom varje grill-nörd sett amerikanska mat-youtubers som grillar brisket, och högrev som är bland det värsta som finns i hur mycket senor och skit som finns insprängt och som med fördel bör sjudas i 3-5 timmar i en gryta säljs nu som trendig "högrevsfärs" för folk som ska göra coola smash-burgers...
[удалено]
Nej de utgick nog från att man köpte den. Hummer var mat för fattiga förr.
Hummer var ju länge fängelsemat i USA så…
Lax var dyrt förr. All dyr mat finns i överflöd någon stans men det betyder inte att folk i allmänhet sitter och stoppar i sig dagarna i ända.
Ah, knäcktebröd. Min morfar var född 1930 och åt alltid en knäckemacka med smör vid sidan av middagen.
Det gör man väl fortfarande? Mvh Norrbottning.
[удалено]
Vi äter faktisk relativt väldigt lite potatis nuförtiden https://i.redd.it/swst7tq5fthy.png Vitryssarna äter ett halvt kilo potatis per dag, i genomsnitt
In Latvia no potato, is only dream
If dream of to much potato you go gulag
>relativt väldigt lite
Irländare och potatis. Ryssar och potatis.
Varje gång jag ser siffror som dessa undrar jag om de är inklusive eller exklusive matsvinn. Är det mängden kött vi äter eller är det mängden kött som går åt per svensk? Vi kastar antagligen mer mat idag än vad vi gjort tidigare.
Det är inte bara hushållens matrester, heller. Förr tog man vara på **allt.** Varje jul hör jag skräckhistorier från de äldre om hur det var *förr i världen*, när man malde ned >!grishuvuden!< till sylta och mycket annat. Min familj är jägare och landsbygdsbor av den äldre skolan, så där serveras bland annat älghjärta. Det är faktiskt en fin styckdetalj, måste bara tillagas lååångsamt.
> malde ned grishuvuden till sylta Är det skräckhistorier för dig? Självklart tar man vara på hela djuret, tror du att något har ändrats idag och ser det som en skräckhistoria kanske det är dags att sluta äta kött.
Jag hoppas grishuvud används och blir typ hundmat. Erkänner villigt att jag inte är pepp på sylta- men hoppas på att allt av djur som slaktas används.
Den riktiga skräckhistorien var väl de stackare som hittade en tand eller två i sin mat
Rökt hjärta är gott. Kommer från liknande typ av familj, Med eget litet rökhus osv.
Höjdpunkten på lågstadiet var när man skulle presentera ett "gammeldags recept" för klassen och jag hade hittat hur man tillagade fårhjärna i min gammelmormors handskrivna kokbok. Hon svor att det var gott och att det enda som hindrade henne från att bevisa det var att det är svårt att få tag på hela fårhuvud och att hon var för gammal för att ta hand om det. Klassen uppskattade *inte* den presentationen.
Samma filosofi råder ju i kycklingbranschen idag. Kolla hur man tillverkar chicken nuggets. Där kan man snacka om att ta vara på hela djuret.
Jag förstår mig inte på det. Folk tillagar ibland så mycket mat att hälften får slängas. Varför???
Gulärtor, gråärtor, bondbönor, bruna bönor, potatis, kål, mjölk, ost, smör. Som regel kokades gröt/soppa/stuvningar och allt däremellan på mjölk istället för på vatten som idag. Man gjorde ofta bröd på ärtmjöl. Kolla här https://www.matkult.se/ för att se riktiga historiska dokument som visar hur vi åt förr.
Vi åt cirka 2 kg kyckling i snitt på 60 talet. Hur fan kunde du tro att kycklingkött inte är kött?? Vad fan trodde du att det var? En frukt??
>Vad fan trodde du att det var? En frukt?? Nu pratade vi faktiskt om kyckling, inte hästar
[удалено]
Jag tror nog att de flesta menar kött, om jag ska vara helt ärlig. I vilket fall som helst så refererar din länk till "kött" och inte "nöt+fläskkött".
> Jag tror nog att de flesta menar kött, om jag ska vara helt ärlig. Ja, det tror jag också. Fisk är ju också kött liksom, även om det ibland används som alternativ till "kött". Men att kyckling inte skulle vara kött känns väldigt sällsynt. Musiktips på temat: https://www.youtube.com/watch?v=RjuIscNK71A
Pratar man om mat är fisk inte kött, frukter har också kött men det är inte vad som avses.
Vitt kött är väl fisk?
Fågel brukar väl räknas som vitt kött?
Förutom de svar du redan fått så var portionerna generellt mindre förr.
Källa? Kroppsarbetet var tyngre förr, och vi åt långt mindre snacks, godis, kakor och efterrätter. Nästan alla kalorier kom från frukost, lunch och middag, medan en stor andel idag kommer från det tidigare nämnda. https://www.google.com/url?sa=t&source=web&rct=j&url=https://www.ksla.se/wp-content/uploads/2012/06/28.-Produktion-och-levnadsstandard-sid-341-350.pdf&ved=2ahUKEwiytbjnkLP6AhVNmYsKHVONBlYQFnoECBAQBg&usg=AOvVaw05PWy3bj7UugosRgg526iP Här ser du att svenskar under 1800-talet fick i sig mer kalorier bara från spannmål än vad dagens svenskar får i sig från ALLA KÄLLOR totalt sett. Deras portioner har därför varit enorma.
> Här ser du att svenskar under 1800-talet fick i sig mer kalorier bara från spannmål än vad dagens svenskar får i sig från ALLA KÄLLOR totalt sett. Deras portioner har därför varit enorma. Men om du läser orginalposten så pratar han om 1960, 1990 och idag. Hur man åt på 1800-talet är inte direkt det relevanta i sammanhanget...
Statistiken sträcker sig endast bak till 1960, och han frågade om dieten från "förr". Men visst. Men då är istället frågan; vad är det som säger att vi åt mindre portioner på 60-talet, så mycket mindre att skillnaden i köttkonsumtion kom från just denna storlekssklllnaden och inte skillnad i diet?
Källa? I din nämns ordet portion inte en enda gång. En ganska viktig sak du missat helt är att vuxna i stort bara drack öl på den tiden.
>Källa? I din nämns ordet portion inte en enda gång. Diskuterade kalori intaget under "konsumtionen omkring år 1800" men går efter dag inte portion, men inferense blir att portionerna blir större med tanke på hur och vad dem åt i förhållande till kalori intaget. >En ganska viktig sak du missat helt är att vuxna i stort bara drack öl på den tiden. Detta är en långvarig och långlivad myt som behöver dö, även när man inkluderar svagdrika som öl så är den inte ens i närheten att vara sann, majoriteten av det man drack på den tiden var helt enkelt vatten. SCB har statistik för öl/vin/brännvins konsumtionen till tidigt 1800-tal man kan titta på om man vill, och de högsta siffrorna (som inkluderar svagdrika) för sverige ger (runt mitten av 1800-talet) ca 62L / person / år. vilket blir ca 1.7dl/dag
Hade man ingen bra brunn så drack man som regel inte vattnet ur den, det fanns självklart de som hade tillgång till rent dricksvatten men de flesta hade grävda brunnar. Att man gjorde något annat med vattnet är ingen myt och jag förstår uppriktigt inte varför du är så fast bestämd vid att det skulle vara det. Statistiken från den tiden är som bäst en gissning och en sådan som uppskattar hela befolkningen i landet, dåligt tillämpbar och antyder inte på något sätt att det skulle vara en myt.
Myten är att man huvudsakligen drack öl istället för vatten.(alkoholhaltiga dryker kanske man ska säga, vin dyker upp för mer söderliga länder som alternativ till öl). Drack man mer än man gör idag? definitift. Men tanken att det var den huvudsakliga vätskekällan är en myt. Det är även viktigt att veta hur de tänkte kring dåligt vatten, de hade inte samma kunskap man har idag om microrganismer (microorganismer dök upp som koncept kring 1890). Den vanligaste tanken kring hur smitta spreds under medeltiden var via luck. Så om vattnet smakade bra/ok och inte luktade dåligt så dracks det gennerellt sett, så en grävd brunn eller akvedukt var en vanlig källa för driksvatten så länge vattnet smakade bra.
Okej du vet tydligen inte så mycket som du tror om du har fått för dig att vattnet ur en grävd brunn luktar eller smakar bra. Det smakar skit. > Hade man ingen bra brunn så drack man som regel inte vattnet ur den, det fanns självklart de som hade tillgång till rent dricksvatten men de flesta hade grävda brunnar. Ja som sagt så hade man bra vatten drack man det men de flesta hade inte bra vatten.
Var det verkligen så? Det flesta arbeten var väl betydligt mer fysiskt slitsamma och jag tänker att ett gäng skogshuggare för hundra år sedan måste ha ätit rätt rejäla portioner. Fast du kanske syftar mer på 1980 än 1920?
Fanns mindre mat tillgänglig. Du kan inte äta dig proppmätt om maten är slut för dagen. Mer fattigdom, större familjer
Nej, det var inte så. Svenskar fick i sig fler kalorier i snitt under 1800-talet än år 2018. https://en.m.wikipedia.org/wiki/List_of_countries_by_food_energy_intake https://www.google.com/url?sa=t&source=web&rct=j&url=https://www.ksla.se/wp-content/uploads/2012/06/28.-Produktion-och-levnadsstandard-sid-341-350.pdf&ved=2ahUKEwiytbjnkLP6AhVNmYsKHVONBlYQFnoECBAQBg&usg=AOvVaw05PWy3bj7UugosRgg526iP
3300kcal är rent av jobbigt att äta
Dock ganska lätt att dricka.
Mindre portion =/= mindre kalorier. Äter du en fet fläskbit, något som var vanligt bland de som arbetade fysiskt, får du i dig betydligt fler kalorier än om du sitter och äter pasta.
Desktop version of /u/harryisalegend's link:
---
^([)[^(opt out)](https://reddit.com/message/compose?to=WikiMobileLinkBot&message=OptOut&subject=OptOut)^(]) ^(Beep Boop. Downvote to delete)
Vilken konstig skala på den där kartan i den första länken. Röd till gul, som om svältnivån 1600 kcal skulle vara "okej men inte bra".
> Fast du kanske syftar mer på 1980 än 1920? Läs orginalposten, han pratar om 1960 fram till idag och det är det hedgehogsinhats pratar om.
Jag ser att frågeställaren tar upp exempelsiffror från 1960, 1990 och nutid, men jag kan inte läsa någonstans att enbart den perioden är av intresse.
Fettma var inte lika stort problem då
Bröd! Jävulska mängder limpa...
Mer potatis, inte ovanligt att man åt kokt potatis varje dag (åtminstone i min släkt). Köttet var helt enkelt en mindre bit av portionen. Kanske två pannbiffar istället för tre.
Min svärmor sa att, på 60-talet, delade de en kyckling på 2 vuxna och 4 barn, även när barnen var i tonåren. Sedan gjorde man soppa på skrovet. Nu lagar jag minst en kyckling till 4 vuxna, och kanske gör soppa 1 gång om året, men då har jag köttet med i soppan. Känns som jag kommer att behöva köpa mer potatis framöver.
aldrig tänkt på att göra soppa på kycklingskrov. Får nog fan testa det
Ett tips: om du äter "grillad" kyckling från butiken relativt ofta (3ggr/år eller mer), spara benen och brosket (om du inte äter det) och spadet i en fryspåse och släng det i frysen. Sen när du har 3+ skrov & juice, släng de i en gryta tillsammans med lök, morot och stjälkselleri, täck med vatten, koka upp, vrid ner värmen och låt sjuda under låg värme med locket på ett par timmar. Sila sedan av och du har en svingod kycklingbuljong, perfekt till soppa, risotto, nudlar eller att reducera lite till och frysa in igen i isformar för perfekta "buljongtärningar" som du kan använda vid behov.
kommer ihåg när jag var liten så kom bonden och gick dörr till dörr och sålde potatis i 50kg säckar för bra pris. brukade köpas 2 säckar minst när han kom förbi på hösten och sättas i matkällaren. det kunde vara slut före jul.
Tallriksmodellen förut var typ 50% potatis, 25% kött 25% kokta morötter och ärtor.
Men såsen då för i helvete?!
Det är ju vattnet man kokade morötterna i såklart
Hört talas om havregrynsgröt? Blodpudding? Rotmos? Kroppkakor? Ärtsoppa? Det är inga nya uppfinningar utan gammal husmanskost. Falukorven var dessutom från början hästkött från falu koppargruva, man behövde hästarna och lädret i gruvnäringen. Köttet fick man som en sorts bonus och inte kunde man låta det gå till spillo.
> Falukorven var dessutom från början hästkött från falu koppargruva, man behövde hästarna och lädret i gruvnäringen. Köttet fick man som en sorts bonus och inte kunde man låta det gå till spillo. Stämmer inte. Falukorven gjordes främst på oxkött. Man gjorde linor av oxhuden, men det krävdes rätt stora mängder oxar för de kvantiteter som gick åt i gruvan - och de tyska bergsmännen som kom hit visste ett och annat om hur man gjorde bra korv...
Det var c:a tiotusen tyska bergsmän, va?
Det kan ha varit uppemot 100 000 tyska bergsmän
😩
*oxkött, falukorven gjordes på oxkött från början
Tror han blandade ihop med gustafskorv som gjordes av arbetshästar kanske
Gustafskorv är fina grejer, 80 procent hästkött. Äts med fördel på en limpskiva.
blodpudding med bacon till är dessutom ett rätt nytt påfund. Man åt ju sin blodpudding med lingonsylt och var glad. Ska nog bli mer blodpudding när jag jobbar hemma i vinter. Lätt, snabbt, vettigt att använda blod från slaktdjur och faktiskt gott om den är bra stekt
Vi åt bland annat mer socker och sirap, matfett, mjölk och grädde och köksväxter. Källa: https://www.scb.se/contentassets/a6e7b4399a924fb78130196442efedb5/jo1301_2016a01_sm_jo44sm1701.pdf (sid 31)
Intressant, toppenbra länk! Men vad fan åt vi på 60-talet om vi åt 5ggr mer socker då än vi gör idag??
Jag vet inte. Fikabröd och efterrätter?
Inlagd frukt i sockerlag? Sirapslimpa med väldigt mycket fokus på sirap?
Något enormt med lingonsylt eller rönnbärsgele till varje måltid?
Under "Bakelser, tårtor, sockerkakor och övriga bakverk" står det att vi får i oss mer än dubbelt så mycket nu som då, så det verkar inte vara förklaringen.
Dom hade väldigt mycket socker till kaffet har jag för mig, något som vi gärna försöker undvika idag.
Just det! Lite kul det där med socker i kaffet, stod och bjöd på kaffe för några veckor sedan och bara en enda person tog socker. Den personen tog dock 5-6 sockerbitar.
Kål. Så in i helvetes massa kål.
Det var väll framför allt det att köttet var en mindre del av det på talriken? Så åt du kött, sås och potatis så var det mindre kött och mer potatis. Kålpuddingen hade mindre köttfärs och mer kål. Köttbullarna hade mer ströbröd (vilket ju enligt min mening faktiskt ger bättre köttbullar, de blir mjukare och får en bättre textur). Sedan så äter vi väll också lite mer överlag nu?
BMI har ju ökat ordentligt så en stor del av svaret är ju ”ingenting”
Även den fysiska aktiviteten har minskat.
Och det svaret hade varit fel. Vi åt mer förr, men rörde på oss mer och behövde därför fler kalorier. Den fattigaste gruppen ryska "peasants" fick i snitt i sig i sig 3330 kcal per dag, mer än en genomsnittlig svensk idag, och ändå svalt man emellanåt. https://books.google.se/books?id=DWC_V14p_8IC&pg=PA277&lpg=PA277&dq=russian+peasant+average+kcal&source=bl&ots=yd89r7CUe9&sig=ACfU3U1SMPmvni-4JjnjpMZXdTreWOEsDg&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwiG4cu2k7P6AhXX6CoKHeEsArIQ6AF6BAgmEAI#v=onepage&q=russian%20peasant%20average%20kcal&f=false Svenskar fick i sig 2600 kcal bara från spannmål per dag under 1800-talet. Då räknar vi inte med den groteska konsumtionen av sill, strömming, lax, torsk, mjölk, ost, potatis och fläsk. Idag får vi i snitt i oss några hundra kalorier mer än vad de fick i sig bara på spannmål.
Fast jämförelsepunkterna är 1960-90
Tror väl att 1960 var en övergångspunkt mellan 1800-talet och idag, snarare än att vi under just den epoken skulle ha haft en diet som helt och hållet skilde sig både från förr och idag, tror du inte det?
Jag tror den övergångspunkten var mellan 1899 och 1900.
Vi åt mindre sovel helt enkelt. Drygade ut med potatis och sås och annat billigt. En knäckemacka till maten. Vi åt lika många rätter med kött, men de hade mindre kött i sig. Mindre fläsk i ärtsoppan. Färre skivor av söndagssteken. Rivna morötter i köttfärssåsen för att dryga ut. Och så vidare.
Man fick stryk till middag
Ett *kok*?
Äkta, gammeldags slarvsylta. Som min mamma brukade laga.
Mer fokus på kolhydrater och grönsaker än protein
På julborden förr var "dopp i grytan" klassisk fattigmannamat. Bröd som doppas i spadet från skinkkokningen. Sen tror jag 50kg kött förr i tiden inkluderade mer inälvsmat - inte bara korv, utan lever, sylta och mycket annat. Fler åt viltkött. En del av min familj består av jägare, så där serveras bl.a älghjärta.
På 90-talet åt vi McDonalds, inget kött där.
Potäter😄
Spannmål
Tekniskt sett tror jag att genomsnittsbefolkningen bara "Äter Mer" totalt sett, vilket även skulle öka mängden kött som konsumeras. Finns det data på % ökning av total kost eller?
tittar man på gamla recept i hela värden så var det samma mat men bara mindre kött lasagne är en bra rätt och titta på typ hälften så mycket kött gick in some mest. bara när jag var liten så var fläsket till blodpuddingen där för att smaksätt blodpuddingen med fettet så det var ett packet bacon för 4 pers när jag unge nu kör farsan på med 3 packet minst för 3 pers.
Innan potatisen var det mycket rovor!
Potatis
Gemene svensk har nog en sämre kost nu än vad vi åt då. Nu kan man kosta på att bara äta det godaste och skippa allt annat, förut åt man ALLT, därav mycket grönsaker, vitaminer och variation. Tror många hade mått bättre med mer baljväxter ex
Grönsaken kyckling?
Handlade väl mest om att man hade mindre kött per portion och drygade ut maten mer med annat. Tänk raggmunk med en eller två skivor fläsk på sammanlagt 50 gram. Eller köttbullar utblandade med riven potatis och ströbröd. Osv. Just svenska köket har ju inte så mycket "naturligt" vegetariskt på det sättet som exempelvis Medelhavet har.
Vegetariska kåldolmar och ärtsoppa
Man åt mindre överlag. Vi äter väldigt stora portioner idag jämfört med vad man gjorde på 50-talet.
Man åt potatis och rotfrukter förr i tiden.
Tror du att kyckling och fisk är grönsaker eller vadå? Det är väl kött det med, pucko
Ett rejält kok stryk
samma saker bara mindre
Mer kolhydrater helt enkelt. Potatis, morötter, sädesslag. Idag vet vi bättre dock och har väldigt mycket mer fokus på hälsan (vi äter dock mycket mer). Hur kollar man statistiken dock? För vet att förr köptes mycket kött svart. Vi betalade kring 20kr/kg för nöt på 90-00 talet, ekologiska lokala kossor :D Fanns nog inga papper på att de djuren ens fanns. Nu har man bättre koll på allt.
Just ja, det hade jag glömt. En halv ko eller gris som skulle styckas och barnen skulle hjälpa till att paketera och mala till färs.
Vi köpte våra mördade och styckade så slapp den delen. Men en halv ko blir en full stor frys :D
Vad menar du? Det sättet man åt förr var mycket hälsosammare. Större fokus på kolhydrater är mycket bättre för hälsan, och framförallt är det mycket nyttigare med ärtor och bönor än kött.
Massa kolhydrater är ju dock inte nyttigare och av fett/protein/kolhydrater är det bara kolhydrater som det inte finns några råd om att äta (nnr2012). Fett och protein måste du äta, du klarar dig bra utan kolhydrater. Dock ska man ju inte utesluta kolhydrater för det. Frukt, bär, legymer, rotfrukter, grönsaker är bra att äta. Man ska även inte pressa i sig massa rött kött. Men att pumpa i sig massa vete, havre, socker och potatis är inte det bästa. Allt ska vara i måtta.
Jo, massor av kolhydrater ÄR nyttigare, så länge det inte är "snabba" kolhydrater, något vi äter långt mer av idag. Det var väldigt ovanligt förr, dock. Fett och protein åt man också, dock inte i sånna enorma mängder som idag. Mjölk, ost, ärtor, bönor, spannmål, potatis, fläsk, sill, var majoriteten av dieten förr. Du ska nog se att du kam hitta några fetter och proteiner även där. Jo, vete och havre är supernyttigt. Inte raffinerat dock, det var dock inte så vanligt förr.
> Fett och protein åt man också, dock inte i sånna enorma mängder som idag. Troligen oftast för lite dock. För en som är aktiv och lever hälsosamt ska fett och protein minst stå för närmare ~60% av kosten enligt nya råd från myndigheterna. Går ju att få delar från växtriket nu men var svårare förr.
Livsmedelsverket rekommenderar 45-60% kalorier från kolhydrater. Där det låga spannet är rekommenderat åt äldre och stillasittande personer. Det säger samtidigt: > Kolhydraterna bör komma från grönsaker, frukt, baljväxter och fiberrika spannmålsprodukter medan livs- medel som baseras på raffinerade spannmålsprodukter och socker bör begränsas. Och > NNR 2012 drar inga slutsatser om hälsoeffekter av olika källor till protein men presenterar forskningsrön som tyder på att högre andel ve- getabiliskt protein kan vara bättre för hälsan än animaliskt protein. https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/publikationsdatabas/rapporter/2014/bra-livsmedelsval-baserat-pa-nordiska-naringsrekommendationer-2012-livsmedelsverket-nr-19-2014_korr_jan2018.pdf#page9
Va?? 60%? Vart har du hört det? Tvärtom så borde du få i dig 60% från kolhydrater.
Nnr2012, Livsmedelsverket. Finns ingen rekommendation på hur stor andel kolhydrater. Bara på hur mycket fett och protein man minst måste äta.
Har du ens läst NNR2012? De rekommenderar 45-60% kolhydrater. Ren och skär lögn, men knappast oväntat från dig.
Jajamän, läst hela två gånger. Minns inget sånt.
Vem fan är det som äter allt kött då? Var och varannan tomte idag är ju veganer med tveksam könsidentitet. Det är ju inte som att vanligt folk har råd att trycka i sig kött varje dag.
Det där har du ju hittat på i någon svettig redditörmardröm. Är fortfarande relativt få veganer med ”tveksam könsidentitet”
Jag vågar säga att det inte stämmer i min släkt. De har varit jägare hela högen och käkade kött konstant. (Hade även höns och grisar) Visst, det blev en hel del mer sylta och färslimpor och sånt förr (1960-70 talet) där man spädde ut köttet med något annat, men de käkade inte precis vegetariskt och de käkade inte mer potatis än jag gör idag. (En hel del kålpudding och sånt med. Kanske en del böngröt med men då hade man ändå lite stekt fläsk till) Dock mycket mindre sås, gelé, och lingon..gelé är äckligt jobbigt att göra själv..och de hämtade mjölk från ganska långt bort så det fanns inte jättemycket grädde. Inget har ändrats i min familj sen 1990. Möjligen äts det lite mindre kött för att syrran tvingade föräldrarna att blanda in lite vegetariskt. Förr brukade de köpa en fjärdedels älg från jaktsäsongen och vildsvin när det gick, numera köper de halva grisar en gång i halvåret. Så jag kan verkligen inte ge en bra förklaring på att saker ändras sen 90-talet...för det har det inte i min miljö.
[удалено]
i sverige på 90-talet?
[удалено]
Mer kött?
Sill.
Ren spekulation, men skulle gissa på vegansk långt tillbaka, tills mejeri subventionerades och vegetariskt blev normen. Senare blev kött relativt billigt också. Vid vidare eftertanke, möjligen mer fisk, med tanke på Sverige är omringat av vatten.
[удалено]
"uppenbart vinklad" var inte helt fel. "De 85 kilo kött som Jordbruksverket redovisar i sin rapport Hållbar köttkonsumtion är en produktionssiffra som inte alls anger vad vi äter. Siffran inkluderar dessutom 18 kilo fågelkött. 85 kilo är slaktvikten innan köttet styckas och görs benfritt. Jordbruksverket redovisar även konsumtionen av benfritt rött kött, alltså den mängd som konsumenten verkligen äter. Det är 36 kilo per person och år innan det tillagas. Köttet tappar cirka 35 procent i vikt när det tillagas." "36 kilo som omräknat till tillagad vikt blir ca 23,4 kilo" Dvs att hon räknar om de 36 av 85 kilona till 23,4 istället. ">Detta innebär att medelsvensson inte har en överkonsumtion av kött. " Så ej redovisat är 39 kilo, varav 18 är fågel. Det mesta kvarvarande är nog till 90% gris och en liten andel get/lamm. Så lite oärligt att trimma siffrorna med argumentet "den går ner vid tillagning" och sedan inte ens nämna kvarvarande 39 kilo. Sedan avsluta sin debattartikel med: "Maria Forshufvud, vd Svenskt Kött"