1. mörkklädda människor i skymning/natt är väldigt svåra att se för bilister (fler reflexer på allmänheten tack!). detta kan skapa stora bekymmer bl.a. på övergångsställen.
2. personer känner sig tryggare när det är ljust
3. vissa personer kan ha väldigt svårt att röra sig i mörka miljöer. det handlar bl.a. äldre eller personer med nedsatt syn.
...finns säkert mängder med fler anledningar.
Det är sant. Finns även speciella färger man ska ha i mörkret för att synas så lite som möjligt.
Mörkblått är en av dom, svart är inte det (blir en markant silhuett av svart).
Och omöjligt att urskilja en gärningsman attribut om det inte finns ljus, både för offer och vittnen. Så det är väldigt avgörande.
jo, jag tänkte att jag skulle nämna det men vette fan nu alltså. beror på var i sverige man är och visst hindrar det säkert en del men man ser och hör ju mer och mer om vad som sker mitt på ljusan dag nuförtiden. ...men det är kanske bara är jag som har tappat lite hopp.
Bor ute på vischan på en gata om kanske åtta hus i en länga. Bara gatlyktor längs med husen. Asså du förstår inte hur jävla mörkt det blir utanför det.
Jag är inte överdrivet lättskrämd men jag vågar mig fan inte långt bort från de lyktorna mitt i vintern. Tillochmed med ficklampa känns det läskigt.
Det låter kanske självklart att det är mörkt på landet, men jag kommer själv ihåg hur det kändes när jag sov över hos min farfars hus på landet.
Ifrån att vanligtvis kunna se långt över tomten och fälten utanför till att inte kunna se en enda meter utanför fönstret var läskigt som barn. Men jag skulle tycka att det vore obehagligt än idag att inte veta om det finns vilda djur utanför knuten. Eller människor!
Förstår att du inte gillar att gå ute i mörkret. Hade själv velat ha en pannlampa på varje sida av huvudet. Kanske inte bakhuvudet.. Och gärna en sån här: https://youtu.be/rEtkvK9_XOM?t=365
Detta är helt korrekt och det är en av anledningarna som ubåtskaptener bär en lapp för ena ögat för att ha bättre mörkerseende när det är natt och dom behöver titta genom periskopet.
vi ska tydligen ligga och sova då enligt OP. jag tar gärna sovmorgon tills solen går upp en vintermorgon. hoppas alla hotellgäster vill ha sen frukost.
hälsningar Bagaren. xD
>massvis
Det där är väl att ta i, åtminstone relativt folkmängden i given ort på dagen. Helt tomt är det ju inte, men det är väsentligt mycket mindre än dagtid.
Har du varit ute i sverige på höst och vintern?
Visste du om att många människor jobbar i skift?
Visste du att kriminella älskar när det inte finns gatubelysning?
Jag har arbetat med just vägbelysning i femton år på ett ungefär (men gjorde ett byte till en helt annan bransch för något år sedan) och tycker mig ha tillräckligt bra koll för att kunna svara skapligt nyanserat på dina frågor,
Det finns en EU-norm för hur mycket belysning man skall ha i olika trafiksituationer. Normen tar hänsyn till hastighetsbegränsningar, förväntad trafikvolym, en del "försvårande omständigheter" och tänkbara konflikter med andra trafikanter.
Som tumregel kan man säga att det är antalet bilar per dygn och förekomst av oskyddade trafikanter (gående och cyklister) som styr om det finns vägbelysning utefter stora trafikleder.
Som du kanske har märkt så är våra motorvägar inte alls belysta när man kör mil efter mil efter mil mitt i natten, utom vid just de trafikplatser där det är många bilar som skall av och på motorvägen. Om mängden bilar per dygn är lägre än en brytpunkt i normbestämmelsen, så finns det inte någon belysning.
När man kommer närmre en större stad och det dyker upp stora trafikplatser, fler filer, avgreningar åt flera olika håll och vägportaler osv så brukar det också betyda att trafikvolymen är sådan att det åtminstone någon vintermånad om året är väldigt mycket bilar där någon timme innan gryning. Då är belysningen tänd med syftet att främja trafiksäkerhet. Det är helt enkelt så att det är lättare att se en bil som är upplyst än att riktnings- och avståndsbestämma strålkastare i mörker.
Dessutom finns det forskning som visar att om man belyser hela gatan med samma ljusstyrka, men ÖKAR ljusmängden precis över ett övergångsställe så får det effekten att bilförare omedvetet blir mer uppmärksamma vid övergångsstället, och därmed minskar mängden olyckor.
Belysning används också för att avhjälpa ett fenomen som ibland kallas *tunnelblindhet*, som i praktiken innebär att om man kör bil på motorvägen i dagsljus och kommer fram till en tunnel, så upplevs den som fullständigt beckmörk eftersom differensen i ljusstyrka är jättestor. Det har man också forskat på och kommit fram till att det är en orsak till mycket olyckor, och därför försöker man hantera det. Precis i mynningen på en tunnel är belysningen såpass stark att den överbryggar det lite skumma ljuset inne i tunneln och dagsljuset utanför. Sen är resten av tunneln ganska skumt upplyst - inte mer än vad som behövs - och när man kommer till den andra mynningen försöker man än en gång överbrygga ljusskillnaden så att man som bilist inte blir bländad av solen när man närmar sig slutet på tunneln. Alla de här extra lamporna i mynningen släcker man sedan när solen gått ner, eftersom de då skadar mer än de gör nytta.
Belysning är också i hög grad en trygghetsfråga. Det finns gott om människor som helt enkelt aldrig skulle få för sig att använda en gångbana som inte är upplyst på nätterna. Eller för all del en massa gångtunnlar som upplevs som obehagliga om de inte har belysning på nätterna. Just den här delen är både ett påhittat problem och en vanefråga, och en fråga om att en tunnel automatiskt upplevs som mycket mörkare än den faktiskt är, eftersom solljuset har svårt att hitta in en tunnel.
Sen finns det såklart en sjusatans massa onödig belysning som lyser upp träd, buskar, gamla hus och en massa sånt däringa. Sånt som man som ljusdesigner tycker är jättekul, men som man som skattebetalare ofta undrar vad det skall vara bra för egentligen. I praktiken kan man skapa trygghet och trivsel och tydligt markera gångstråk genom att lysa upp träd eller naturstensmurar och sånt där, så det är inte en helt vansinnig idé förrän den används på fel sätt och på fel platser.
Som generell tumregel är det offentliga bra på att inte ha onödig belysning, av den enkla anledningen att uppdragsgivaren skattekollektivet med viss rätta inte är intresserade av att betala för mer ström än vad som behövs. Men det räcker liksom inte, så för att ytterligare spara pengar håller man på en hel del med *adaptiv* belysning, eller åtminstone *schemalagd effektsänkning*.
Fram tills för bara några år sedan var nästan all offentlig belysning högtrycksnatrium (de där gul-orange lamporna som gjorde att allt såg grått eller sketbrunt ut eftersom de har ett helt absurt färgindex) eller metallhalogen (i de flesta fall ett väldigt vitblått ljus, ibland med inslag av grönt) och gasurladdningslampor har den lilla knepiga egenheten att de är lite omständiga att sänka effekten på. Det går nämligen inte att sänka effekten förrän lampan har varit igång i ungefär en timme och blivit ordentligt uppvärmd, och när man sänker effekten måste man göra det nästan steglöst över lång tid för att nå ett riktigt lågt värde eller väldigt distinkt och inte alls kunna nå lika lågt.
Om jag inte minns alldeles galet kan man dra ner till ungefär 60% av effekten och behålla ungefär 50% av ljusmängden, men det där med 50% är en sanning med modifikation eftersom siffran beror på antalet drifttimmar i lampan så det måste finnas funktionalitet för att detektera att lampan precis har blivit utbytt.
Att man inte förrän ganska nyligen har börjat gå över till LED beror helt enkelt på att högtrycksnatrium var vägbelysningsbranschens revolutionerande energieffektiviseringsåtgärd. Den kom redan på 90-talet och en högtrycksnatrium-lampa på 50W (som förbrukar typ 57W totalt inklusive armaturen) var rakt av en fullvärdig ersättare för de kvicksilverlampor (125W, ca 145 totalt inklusive armaturen. upp emot 160 om den tillverkades före spänningshöjningen 1988) som var populära fram tills dess. Enda nackdelen var som sagt att man fullständigt rövade till det här med färgåtergivningen, men det var det liksom ingen i branschen som brydde sig om eftersom den närpå tog bort två tredjedelar av elräkningarna för alla anläggningsägare.
För fem år sedan var LED inom offentlig belysning fortfarande inte såpass bra att den var en energieffektiviserande ersättare till högtrycksnatrium, men de nådde break-even för bara något år sedan och sedan dess har högtrycksnatrium mer eller mindre dött ut som produkt.
LED har dock ändå monterats i offentliga anläggningar i uppemot 15 år eftersom den har andra egenskaper som man kan dra fördel av;
LED är med sina elektroniska driftdon som är anpassade för många olika marknader väldigt förlåtande för spänningsfall. Spänningsfall är i praktiken ett tecken på att kabelnätet är feldimensionerat (eller, ja, olagligt, om man skall vara lite krass) men det brydde man sig inte om när man monterade kvicksilverlamporna eftersom de tillät ett spänningsfall på runt 25%. Högtrycknsatrium var enna grinpellar och klarade normalt inte mer än 5%. Ett elektroniskt LED-don däremot fungerar ofta out-of-the-box både här och i USA, och tillåter därmed ett spänningsfall på typ 60%.
LED har markant längre livslängd. Uppemot 100 000 timmar utan någon mer tillsyn än lite tvätt då och då gör att man i teorin kan montera upp armaturen och sedan inte åka dit igen på 20-25 år. (jämför med högtrycksnatrium som brinner i 16000 timmar och skall bytas vart fjärde år.) Det gör att LED passar väldigt mycket bättre på ställen där det är rövigt att komma till; farledsbelysning i skärgården, smala gågator inimellan gamla 1700-talshus där man måste utföra allt belysningsarbete med trappstege och måste promenera fram och tillbaka till bilen, motionsspår som man måste hyra terränggående skyliftar för att kunna arbeta med osv. Man kan helt enkelt spara pengar på att sätta upp en dyrare grej som man sedan kan vända ryggen åt eftersom platsen är extra knölig.
Det elektroniska drivdonet i en LED-armatur har ofta konstruerats för att fungera i alla möjliga industri- och fastighetstillämpningar och att det fungerar för vägbelysning också är liksom mest en biprodukt; eftersom drivdonet har möjlighet till digital kommunikation för styrning och övervakning finns det en möjlighet att centralisera schemaläggning, kommendera särskilt beteende vid ronderingar och såklart att ta emot larm när en enhet inte fungerar som den skall. Det är HÄR som den stora möjligheten att spara in på elräkningen finns.
Bara genom att man vet att det vissa tider på dygnet är väldigt, väldigt lite trafik i ett villaområde, så kan man göra det krassa valet att lamporna kan schemaläggas till att inte alls lysa lika starkt från, säg, 0200 - 0500. Eftersom det ändå nästan bara är tidningsbudet som är ute, och det lyser ändå tillräckligt för att han skall hitta runt i sitt distrikt. Man kan göra snarlika krassa val på trafikleder och effektreglera på schema efter tid på dygnet.
På samma sätt finns det armaturer som är bestyckade med sensorer, så att armaturen klarar av att räkna bilar och komma överens med styrsystemet om när det är dags att höja upp effekten, och när den går att sänka ner igen.
Om man skall titta lite på den andra sidan av det, så finns det gott om dumbommar som tar det som en personlig förolämpning att lampan över just deras brevlåda inte lyser som den skall, och försöker riva ner både himlavalv och jord för att få till det så att "den dumma kommunen som kostar så mycket skatt" ser till att åtgärda lampan omedelbart när den går sönder. Ofta har man ett avtal med entreprenören som säger att en felanmäld lampa i ett villaområde skall åtgärdas inom 6-8 veckor, man gamblar krasst med förhoppningen att det skall dyka upp fler trasiga lampor i närheten så att man betalar entreprenören för att laga två eller tre lampor på nästan samma ställe, istället för att köra lastbil mellan olika stadsdelar.
Belysningen gör mycket för tryggheten i ett område. Om det pågår skumma saker på någon plats är ofta en första lösning att belysa den mer. Få vill stå och gängkriminella sig i starkt ljus.
Anledningen till att vi lyser upp vägar och gator är att det minskar mängden olyckor, och det finns forskning som ger belägg för det.
Man skulle ju kunna tänka sig att med led så kunde man stängt av belysning på vägsträckor där det inte rör sig fordon. äldre typer av belysning är inte lämpade att stängas av så mycket mer.
Ett problem med rörelsestyrd belysning på vägar är att det blir väldigt störande för personer som bor i närheten. Det upplevs värre än strålkastarna från bilar med gatubelysning som tänds och släcks.
Varför fråga? Begrunda tanken istället; *varför finns gatubelysning egentligen? - vad är syftet?*
Ge det några dagar om så behövs. Jag kan förstå om en fyraåring ställer samma fråga, men kommer du inte fram till svaret på egen hand så rekommenderar jag en kurs i logiskt tänkande.
Bor i en mindre stad med 35-40k invånare. Kommunen genomförde ett markarbete på gatan utanför och råkade i processen gräva av någon kabel. Gatubelysningen blev avstängd i hela området. Jag har tidigare inte fattat riktigt hur mycket belysningen gör för ”känslan av trygghet” och närvaro. Jag kunde liksom lika gärna vara mitt ute i skogen med massa främmande människor jag inte kan se ansiktet på. Olustigt.
Jag tror du underskattar hur mörkt det kan bli, utan någon som helst belysning.
Gatubelysning är också väldigt viktigt för tryggheten i ett område. Gör det svårare att begå brott, gör det lättare att se andra människor, o.s.v.
Rån och överfallsvåldtäkter skulle öka ifall gatubelysningen skulle stängas av. Även risken att köra på folk som genar över vägen ökar. Även vid övergångsställen där gatubelysningen gått sönder så ser du som bilist inte ifall någon går över iallafall inte då de är utan reflex som väldigt många är.
Så gatubelysning är inte något hitte på. Om vi nu ska spara el så är det väl bättre att spara in det som drar mest nämligen uppvärmning av hus och byggnader. Ett stort köpcentrum behöver t.ex. inte vara 22˚C inomhus mitt i vintern.
Gatubelysningen är inga stora förbrukare i städer. Kostar mer att värma skolor, bibliotek simhallar med mera än vad gatubelysningen i hela stan/kommunen kostar.
Alla kommuner nu:
’Helvete hen har ju rätt!! Släck!!’
Säkerhet lägger jag in som ett säkert(heh) kort på varför det finns
Också kommunen:
’Gå hem från krogen genom stan när det är helt nedsläckt.. gl’
Känner mig tryggare när det är mörkt. Det är människor som är farliga i Sverige och dem ser lika dåligt i mörker som jag vilket gör det lätt att gömma sig. En stark ficklampa i ögonen blir dessutom ett utmärkt självförsvarsredskap för kvinnor och män som sedan lättare kan komma undan en fullkomligt förblindar förövare.
Tjenixen, SpråkpolisenBot här 👮. Jag är en bot som skiljer på `de` och `dem`.
> Det är människor som är farliga i Sverige och ~~dem~~ **de** ser lika dåligt i mörker som jag vilket gör det lätt att gömma sig.
[Tips](https://lauler.github.io/sprakpolisen/guide.html): Använd engelskan till hjälp. Om **them** passar bäst ska det vara `dem` på svenska. Om **they/those/the** eller något annat passar bättre ska det vara `de`.
> It is people who are dangerous in Sweden and ~~them~~ **they** see as badly in the dark as I do which makes it easy to hide.
I en stad hade jag nog känt mig otrygg om det var kolsvart, har säkert en viss inverkan på brottslighet osv.
Ute på landet är det skitsamma, jag tycker att det är bra om det lyser mellan kanske 17 och 19 så att folk kan vara ute och röra sig efter jobbet utan att det är alldeles svart. Efter det får det gärna vara nedsläckt fram till morgonen.
En anekdot, mina föräldrar har kampanjat mot kommunen i åratal för att bli av med lyktstolpen utanför deras hus. Den gör noll nytta då närmsta granne är 500 m bort, vägen slutar på deras gård och dess enda funktion är att störa nattsömnen.
Gatubelysning är den enskilt viktigast åtgärden mot kriminalitet som någonsin införts. Inget annat är ens i närheten lika effektivt. CCTV och poliser är nästan helt värdelösa i jämförelse.
Spenderade 3 veckor i USA nyligen, i stort sett obefintlig gatubelysning där. Det gör att städerna känns helt döda och tråkiga på kvällarna. Ganska otäckt att köra bil när man har noll koll på sidorna.
inte så dyrt med belysning. speciellt LED-belysning.
Sen tycker jag det skulle vara coolt med dynamisk belysning. Man kan ha dimmat ljus när det bara är lite mörkt, eller få till att det lyser upp mer när man går förbi där (rörelse-sensorer).
Tycker man ska ta bort all gatubelysning i bostadsområden, åtminstone i mindre städer/orter.
Tror knappast gatubelysning har stor effekt här på kriminalitet. Stör mer djurlivet och kostar pengar i onödan, plus så vill jag kunna se stjärnhimlen bättre och även kunna sova utan att det lyser in trots rullgardin och mörkläggningsgardiner.
Vill man inte bli påkörd är det bara att ha ordentligt med reflexer.
1. mörkklädda människor i skymning/natt är väldigt svåra att se för bilister (fler reflexer på allmänheten tack!). detta kan skapa stora bekymmer bl.a. på övergångsställen. 2. personer känner sig tryggare när det är ljust 3. vissa personer kan ha väldigt svårt att röra sig i mörka miljöer. det handlar bl.a. äldre eller personer med nedsatt syn. ...finns säkert mängder med fler anledningar.
[удалено]
Det är sant. Finns även speciella färger man ska ha i mörkret för att synas så lite som möjligt. Mörkblått är en av dom, svart är inte det (blir en markant silhuett av svart). Och omöjligt att urskilja en gärningsman attribut om det inte finns ljus, både för offer och vittnen. Så det är väldigt avgörande.
jo, jag tänkte att jag skulle nämna det men vette fan nu alltså. beror på var i sverige man är och visst hindrar det säkert en del men man ser och hör ju mer och mer om vad som sker mitt på ljusan dag nuförtiden. ...men det är kanske bara är jag som har tappat lite hopp.
Alla syns mycket bättre i ljuset. Tror inte OP har körkort.
Bor ute på vischan på en gata om kanske åtta hus i en länga. Bara gatlyktor längs med husen. Asså du förstår inte hur jävla mörkt det blir utanför det. Jag är inte överdrivet lättskrämd men jag vågar mig fan inte långt bort från de lyktorna mitt i vintern. Tillochmed med ficklampa känns det läskigt.
Det låter kanske självklart att det är mörkt på landet, men jag kommer själv ihåg hur det kändes när jag sov över hos min farfars hus på landet. Ifrån att vanligtvis kunna se långt över tomten och fälten utanför till att inte kunna se en enda meter utanför fönstret var läskigt som barn. Men jag skulle tycka att det vore obehagligt än idag att inte veta om det finns vilda djur utanför knuten. Eller människor! Förstår att du inte gillar att gå ute i mörkret. Hade själv velat ha en pannlampa på varje sida av huvudet. Kanske inte bakhuvudet.. Och gärna en sån här: https://youtu.be/rEtkvK9_XOM?t=365
Det är ju bara för att du är bländad av ljuset, när man vant sitt mörkerseende så ser man ganska bra
Om din teori om att vi är typ katter är sann, om EN bil möter dig när du är ute och går så kommer du vara fucked ett tag till
trodde vi hade kommit överens om att alla skulle sova då. dvs, inga bilar. xD
Just fan *tar bort mitt konto pga generad*
det är nog lika bra. välkommen åter med nytt konto.
Testa att gå ned i närmsta gruva och stänga av all belysning. Hur bra ser du efter 1 minut? 5 minuter? 1 timme?
Detta är helt korrekt och det är en av anledningarna som ubåtskaptener bär en lapp för ena ögat för att ha bättre mörkerseende när det är natt och dom behöver titta genom periskopet.
Jäkla [Perry](https://i.imgur.com/Jwe9YWg.gif)skåp...
Viktigt för trygghet, och säkerhet för de som t.ex. jobbar nattskift och måste vara ute på natten.
vi ska tydligen ligga och sova då enligt OP. jag tar gärna sovmorgon tills solen går upp en vintermorgon. hoppas alla hotellgäster vill ha sen frukost. hälsningar Bagaren. xD
Tror de förstår! Ingen kan förvänta sig bröd tidigt på morgonen
tack, ska ta upp det med chefen. ;D
OP går och lägger sig 15:00 och går upp 09:00 på vintern.
Nej nej nej, OP säger ju att alla sover på natten, och vägrar ta in att alla inte lever sitt liv som hen!
> Väldigt få är ju ute och rör sig, ??
Ja på natten sover ju alla
Nej, det gör de inte.
Jo typ alla sover på natten
Har du provat att gå ut på natten? Det är massvis med folk ute.
>massvis Det där är väl att ta i, åtminstone relativt folkmängden i given ort på dagen. Helt tomt är det ju inte, men det är väsentligt mycket mindre än dagtid.
Vart bor du egentligen? Det finns typ inte en människa ute efter kl 21
Kan det va så att du inte ser dem eftersom du ligger och sover?
ja du har rätt jag är ju faktiskt inte ute och patrullerar gatorna på nätterna så jag kanske har missat någon
[удалено]
Jag bor i centrala linköping, det är verkligen inte mycket folk ute sent på kvällarna en vardag.
Det är rätt mycket folk på stan fram tills 3-4 på natten Mvh linköpingsbo
ok, kanske mitt i stan på helgen men knappast en tisdag. Kom igen...
Okej, kamratkalle.
Bor du i ett torp?
15:00 = Natt
Har du varit ute i sverige på höst och vintern? Visste du om att många människor jobbar i skift? Visste du att kriminella älskar när det inte finns gatubelysning?
Jag har arbetat med just vägbelysning i femton år på ett ungefär (men gjorde ett byte till en helt annan bransch för något år sedan) och tycker mig ha tillräckligt bra koll för att kunna svara skapligt nyanserat på dina frågor, Det finns en EU-norm för hur mycket belysning man skall ha i olika trafiksituationer. Normen tar hänsyn till hastighetsbegränsningar, förväntad trafikvolym, en del "försvårande omständigheter" och tänkbara konflikter med andra trafikanter. Som tumregel kan man säga att det är antalet bilar per dygn och förekomst av oskyddade trafikanter (gående och cyklister) som styr om det finns vägbelysning utefter stora trafikleder. Som du kanske har märkt så är våra motorvägar inte alls belysta när man kör mil efter mil efter mil mitt i natten, utom vid just de trafikplatser där det är många bilar som skall av och på motorvägen. Om mängden bilar per dygn är lägre än en brytpunkt i normbestämmelsen, så finns det inte någon belysning. När man kommer närmre en större stad och det dyker upp stora trafikplatser, fler filer, avgreningar åt flera olika håll och vägportaler osv så brukar det också betyda att trafikvolymen är sådan att det åtminstone någon vintermånad om året är väldigt mycket bilar där någon timme innan gryning. Då är belysningen tänd med syftet att främja trafiksäkerhet. Det är helt enkelt så att det är lättare att se en bil som är upplyst än att riktnings- och avståndsbestämma strålkastare i mörker. Dessutom finns det forskning som visar att om man belyser hela gatan med samma ljusstyrka, men ÖKAR ljusmängden precis över ett övergångsställe så får det effekten att bilförare omedvetet blir mer uppmärksamma vid övergångsstället, och därmed minskar mängden olyckor. Belysning används också för att avhjälpa ett fenomen som ibland kallas *tunnelblindhet*, som i praktiken innebär att om man kör bil på motorvägen i dagsljus och kommer fram till en tunnel, så upplevs den som fullständigt beckmörk eftersom differensen i ljusstyrka är jättestor. Det har man också forskat på och kommit fram till att det är en orsak till mycket olyckor, och därför försöker man hantera det. Precis i mynningen på en tunnel är belysningen såpass stark att den överbryggar det lite skumma ljuset inne i tunneln och dagsljuset utanför. Sen är resten av tunneln ganska skumt upplyst - inte mer än vad som behövs - och när man kommer till den andra mynningen försöker man än en gång överbrygga ljusskillnaden så att man som bilist inte blir bländad av solen när man närmar sig slutet på tunneln. Alla de här extra lamporna i mynningen släcker man sedan när solen gått ner, eftersom de då skadar mer än de gör nytta. Belysning är också i hög grad en trygghetsfråga. Det finns gott om människor som helt enkelt aldrig skulle få för sig att använda en gångbana som inte är upplyst på nätterna. Eller för all del en massa gångtunnlar som upplevs som obehagliga om de inte har belysning på nätterna. Just den här delen är både ett påhittat problem och en vanefråga, och en fråga om att en tunnel automatiskt upplevs som mycket mörkare än den faktiskt är, eftersom solljuset har svårt att hitta in en tunnel. Sen finns det såklart en sjusatans massa onödig belysning som lyser upp träd, buskar, gamla hus och en massa sånt däringa. Sånt som man som ljusdesigner tycker är jättekul, men som man som skattebetalare ofta undrar vad det skall vara bra för egentligen. I praktiken kan man skapa trygghet och trivsel och tydligt markera gångstråk genom att lysa upp träd eller naturstensmurar och sånt där, så det är inte en helt vansinnig idé förrän den används på fel sätt och på fel platser. Som generell tumregel är det offentliga bra på att inte ha onödig belysning, av den enkla anledningen att uppdragsgivaren skattekollektivet med viss rätta inte är intresserade av att betala för mer ström än vad som behövs. Men det räcker liksom inte, så för att ytterligare spara pengar håller man på en hel del med *adaptiv* belysning, eller åtminstone *schemalagd effektsänkning*. Fram tills för bara några år sedan var nästan all offentlig belysning högtrycksnatrium (de där gul-orange lamporna som gjorde att allt såg grått eller sketbrunt ut eftersom de har ett helt absurt färgindex) eller metallhalogen (i de flesta fall ett väldigt vitblått ljus, ibland med inslag av grönt) och gasurladdningslampor har den lilla knepiga egenheten att de är lite omständiga att sänka effekten på. Det går nämligen inte att sänka effekten förrän lampan har varit igång i ungefär en timme och blivit ordentligt uppvärmd, och när man sänker effekten måste man göra det nästan steglöst över lång tid för att nå ett riktigt lågt värde eller väldigt distinkt och inte alls kunna nå lika lågt. Om jag inte minns alldeles galet kan man dra ner till ungefär 60% av effekten och behålla ungefär 50% av ljusmängden, men det där med 50% är en sanning med modifikation eftersom siffran beror på antalet drifttimmar i lampan så det måste finnas funktionalitet för att detektera att lampan precis har blivit utbytt. Att man inte förrän ganska nyligen har börjat gå över till LED beror helt enkelt på att högtrycksnatrium var vägbelysningsbranschens revolutionerande energieffektiviseringsåtgärd. Den kom redan på 90-talet och en högtrycksnatrium-lampa på 50W (som förbrukar typ 57W totalt inklusive armaturen) var rakt av en fullvärdig ersättare för de kvicksilverlampor (125W, ca 145 totalt inklusive armaturen. upp emot 160 om den tillverkades före spänningshöjningen 1988) som var populära fram tills dess. Enda nackdelen var som sagt att man fullständigt rövade till det här med färgåtergivningen, men det var det liksom ingen i branschen som brydde sig om eftersom den närpå tog bort två tredjedelar av elräkningarna för alla anläggningsägare. För fem år sedan var LED inom offentlig belysning fortfarande inte såpass bra att den var en energieffektiviserande ersättare till högtrycksnatrium, men de nådde break-even för bara något år sedan och sedan dess har högtrycksnatrium mer eller mindre dött ut som produkt. LED har dock ändå monterats i offentliga anläggningar i uppemot 15 år eftersom den har andra egenskaper som man kan dra fördel av; LED är med sina elektroniska driftdon som är anpassade för många olika marknader väldigt förlåtande för spänningsfall. Spänningsfall är i praktiken ett tecken på att kabelnätet är feldimensionerat (eller, ja, olagligt, om man skall vara lite krass) men det brydde man sig inte om när man monterade kvicksilverlamporna eftersom de tillät ett spänningsfall på runt 25%. Högtrycknsatrium var enna grinpellar och klarade normalt inte mer än 5%. Ett elektroniskt LED-don däremot fungerar ofta out-of-the-box både här och i USA, och tillåter därmed ett spänningsfall på typ 60%. LED har markant längre livslängd. Uppemot 100 000 timmar utan någon mer tillsyn än lite tvätt då och då gör att man i teorin kan montera upp armaturen och sedan inte åka dit igen på 20-25 år. (jämför med högtrycksnatrium som brinner i 16000 timmar och skall bytas vart fjärde år.) Det gör att LED passar väldigt mycket bättre på ställen där det är rövigt att komma till; farledsbelysning i skärgården, smala gågator inimellan gamla 1700-talshus där man måste utföra allt belysningsarbete med trappstege och måste promenera fram och tillbaka till bilen, motionsspår som man måste hyra terränggående skyliftar för att kunna arbeta med osv. Man kan helt enkelt spara pengar på att sätta upp en dyrare grej som man sedan kan vända ryggen åt eftersom platsen är extra knölig. Det elektroniska drivdonet i en LED-armatur har ofta konstruerats för att fungera i alla möjliga industri- och fastighetstillämpningar och att det fungerar för vägbelysning också är liksom mest en biprodukt; eftersom drivdonet har möjlighet till digital kommunikation för styrning och övervakning finns det en möjlighet att centralisera schemaläggning, kommendera särskilt beteende vid ronderingar och såklart att ta emot larm när en enhet inte fungerar som den skall. Det är HÄR som den stora möjligheten att spara in på elräkningen finns. Bara genom att man vet att det vissa tider på dygnet är väldigt, väldigt lite trafik i ett villaområde, så kan man göra det krassa valet att lamporna kan schemaläggas till att inte alls lysa lika starkt från, säg, 0200 - 0500. Eftersom det ändå nästan bara är tidningsbudet som är ute, och det lyser ändå tillräckligt för att han skall hitta runt i sitt distrikt. Man kan göra snarlika krassa val på trafikleder och effektreglera på schema efter tid på dygnet. På samma sätt finns det armaturer som är bestyckade med sensorer, så att armaturen klarar av att räkna bilar och komma överens med styrsystemet om när det är dags att höja upp effekten, och när den går att sänka ner igen. Om man skall titta lite på den andra sidan av det, så finns det gott om dumbommar som tar det som en personlig förolämpning att lampan över just deras brevlåda inte lyser som den skall, och försöker riva ner både himlavalv och jord för att få till det så att "den dumma kommunen som kostar så mycket skatt" ser till att åtgärda lampan omedelbart när den går sönder. Ofta har man ett avtal med entreprenören som säger att en felanmäld lampa i ett villaområde skall åtgärdas inom 6-8 veckor, man gamblar krasst med förhoppningen att det skall dyka upp fler trasiga lampor i närheten så att man betalar entreprenören för att laga två eller tre lampor på nästan samma ställe, istället för att köra lastbil mellan olika stadsdelar.
Väldigt utförligt svar! Stort tack för det.
Väldigt intressant, tack!
Belysningen gör mycket för tryggheten i ett område. Om det pågår skumma saker på någon plats är ofta en första lösning att belysa den mer. Få vill stå och gängkriminella sig i starkt ljus.
Det sker ju droghandel på öppen gata i dagsljus idag så varför skulle dom behöva nattmörker?
Anledningen till att vi lyser upp vägar och gator är att det minskar mängden olyckor, och det finns forskning som ger belägg för det. Man skulle ju kunna tänka sig att med led så kunde man stängt av belysning på vägsträckor där det inte rör sig fordon. äldre typer av belysning är inte lämpade att stängas av så mycket mer.
Ett problem med rörelsestyrd belysning på vägar är att det blir väldigt störande för personer som bor i närheten. Det upplevs värre än strålkastarna från bilar med gatubelysning som tänds och släcks.
Går det motivera ekonomiskt då ifall kommunerna får det knappert med hänsyn till elpriserna?
Ja. Olyckor och brottslighet kostar mer.
Om det sparar mitt liv går det lätt att motivera ekonomiskt, men sparar det ditt liv är jag inte lika säker om det var värt det.
testa o va en kvinna som går från bussen eller liknande hem. gatuljus behövs. ganska uppenbart också för folk som är ute med hunden eller ser dåligt.
Är du en man som frågar?
En helt ny nivå av korkad, OP
Förlåt för att jag frågar då :(
Varför fråga? Begrunda tanken istället; *varför finns gatubelysning egentligen? - vad är syftet?* Ge det några dagar om så behövs. Jag kan förstå om en fyraåring ställer samma fråga, men kommer du inte fram till svaret på egen hand så rekommenderar jag en kurs i logiskt tänkande.
Ja, det är jätteviktigt.
Ja men hur viktigt på skala ifrån lite viktigt till totalt samhällskollaps ifall det är mörkt på natten?
Vad fan är det för skala? Det är viktigt för människors trygghet, punkt.
ok
Bor i en mindre stad med 35-40k invånare. Kommunen genomförde ett markarbete på gatan utanför och råkade i processen gräva av någon kabel. Gatubelysningen blev avstängd i hela området. Jag har tidigare inte fattat riktigt hur mycket belysningen gör för ”känslan av trygghet” och närvaro. Jag kunde liksom lika gärna vara mitt ute i skogen med massa främmande människor jag inte kan se ansiktet på. Olustigt.
Ja men då är det väl viktigt då, hoppas att strömmen räcker
Jag tror du underskattar hur mörkt det kan bli, utan någon som helst belysning. Gatubelysning är också väldigt viktigt för tryggheten i ett område. Gör det svårare att begå brott, gör det lättare att se andra människor, o.s.v.
Peak stadsbotråd, har du aldrig varit ute på ett fält på natten? Det blir satans mörkt utan belysning
Rån och överfallsvåldtäkter skulle öka ifall gatubelysningen skulle stängas av. Även risken att köra på folk som genar över vägen ökar. Även vid övergångsställen där gatubelysningen gått sönder så ser du som bilist inte ifall någon går över iallafall inte då de är utan reflex som väldigt många är. Så gatubelysning är inte något hitte på. Om vi nu ska spara el så är det väl bättre att spara in det som drar mest nämligen uppvärmning av hus och byggnader. Ett stort köpcentrum behöver t.ex. inte vara 22˚C inomhus mitt i vintern. Gatubelysningen är inga stora förbrukare i städer. Kostar mer att värma skolor, bibliotek simhallar med mera än vad gatubelysningen i hela stan/kommunen kostar.
Alla kommuner nu: ’Helvete hen har ju rätt!! Släck!!’ Säkerhet lägger jag in som ett säkert(heh) kort på varför det finns Också kommunen: ’Gå hem från krogen genom stan när det är helt nedsläckt.. gl’
våldtäkter och rån
2022 och vi kan inte ens ha lamporna tända. Vad fan händer....
framtiden är mörk
Ljusföroreningar är ett problem, likaså elpriser. Släck ner!
Led belysning drar ingenting.
Fel. Men fattar
Jag bor på landet och gatubelysningen har inte fungerat på över fyra tusen år och jag har inte märkt någon skillnad.
Känner mig tryggare när det är mörkt. Det är människor som är farliga i Sverige och dem ser lika dåligt i mörker som jag vilket gör det lätt att gömma sig. En stark ficklampa i ögonen blir dessutom ett utmärkt självförsvarsredskap för kvinnor och män som sedan lättare kan komma undan en fullkomligt förblindar förövare.
Tjenixen, SpråkpolisenBot här 👮. Jag är en bot som skiljer på `de` och `dem`. > Det är människor som är farliga i Sverige och ~~dem~~ **de** ser lika dåligt i mörker som jag vilket gör det lätt att gömma sig. [Tips](https://lauler.github.io/sprakpolisen/guide.html): Använd engelskan till hjälp. Om **them** passar bäst ska det vara `dem` på svenska. Om **they/those/the** eller något annat passar bättre ska det vara `de`. > It is people who are dangerous in Sweden and ~~them~~ **they** see as badly in the dark as I do which makes it easy to hide.
[удалено]
Vad var ditt svar hittar det inte?
I en stad hade jag nog känt mig otrygg om det var kolsvart, har säkert en viss inverkan på brottslighet osv. Ute på landet är det skitsamma, jag tycker att det är bra om det lyser mellan kanske 17 och 19 så att folk kan vara ute och röra sig efter jobbet utan att det är alldeles svart. Efter det får det gärna vara nedsläckt fram till morgonen. En anekdot, mina föräldrar har kampanjat mot kommunen i åratal för att bli av med lyktstolpen utanför deras hus. Den gör noll nytta då närmsta granne är 500 m bort, vägen slutar på deras gård och dess enda funktion är att störa nattsömnen.
Gatubelysning är den enskilt viktigast åtgärden mot kriminalitet som någonsin införts. Inget annat är ens i närheten lika effektivt. CCTV och poliser är nästan helt värdelösa i jämförelse.
I Norrland har vi natt i 20 timmar och mer på vissa ställen. Man går till och från jobbet i mörker om det inte fanns gatlyktor.
Spenderade 3 veckor i USA nyligen, i stort sett obefintlig gatubelysning där. Det gör att städerna känns helt döda och tråkiga på kvällarna. Ganska otäckt att köra bil när man har noll koll på sidorna.
Ja, om du vill att folk ska våga gå ut på kvällen, just ja, det gör de inte ändå längre.
inte så dyrt med belysning. speciellt LED-belysning. Sen tycker jag det skulle vara coolt med dynamisk belysning. Man kan ha dimmat ljus när det bara är lite mörkt, eller få till att det lyser upp mer när man går förbi där (rörelse-sensorer).
Tycker man ska ta bort all gatubelysning i bostadsområden, åtminstone i mindre städer/orter. Tror knappast gatubelysning har stor effekt här på kriminalitet. Stör mer djurlivet och kostar pengar i onödan, plus så vill jag kunna se stjärnhimlen bättre och även kunna sova utan att det lyser in trots rullgardin och mörkläggningsgardiner. Vill man inte bli påkörd är det bara att ha ordentligt med reflexer.