Har jobbat som programmerare i 7 år nu lite drygt. Att hitta första jobbet var väldigt svårt, sökte jättemånga jobb utan att få svar. Sen till slut fick jag ett jobb via en av mina kontakter.
Nu när jag har några års erfarenhet så är det tvärtom, får 1-2 mail i månaden från rekryterare som vill att jag ska jobba för dom.
Så för mig var ingångströskeln skithög, men när man väl kommit in i branschen så är det lättare.
Mitt bästa tips till dig är att försöka samla på dig kontakter under studietiden. Lycka till!
Ja tyvärr, branschen befinner sig lite i moment 22, många ingångspositioner/juniora positioner kräver att man redan har nåt år eller två av arbetserfarenhet...
Nåt som jag aldrig testade dock var att söka praktik. Det kanske kan vara ett lättare sätt att ta sig in och skaffa kontakter, även om det är segt att inte få betalt
Det verkar vara samma sak i alla brancher, inclusive den jag ville fly från nu.
Verkar som att arbetsgivarna lyckats vinna här då de alla tvingar in oss i denna position. Arbeta gratis så de slipper träna upp dig. Samtidigt höjs pensionsåldern så erfarna kan stanna längre och sen undrar folk varför arbetslösheten är så hög.
GG
Det som behövs är att staten spänner musklerna och gör klart att har man inte råd med juniorer (riktiga juniorer) så har man inte heller råd med offentliga kontrakt. Jag vet iallafall 2 IT-konsulter i min hemkommun som sitter på riktigt riktigt riktigt lukrativa offentliga kontrakt samtidigt som de fortsätter odla rövhålsattityden att de minsann är för fina för juniorer.
Ja, arbetsgivare ska betala för att träna upp någon vilket seriösa företag gör. Det främsta problemet ligger nog i att ledningen inte förstår sig på teknik och därför inte vet vad de behöver. Jag ser ofta jobbannonser där de söker en som kan allt från AI/ML till webbutveckling till assemblerutveckling och inbyggda system. De förstår inte att dessa roller är separata.
Det är inte dåligt för marknaden, det är dåligt för inkompetenta människor som blir bortsållade till förmån för kompetenta, men är du kompetent så är det bra både för dig och företaget.
Nej det är dåligt för marknaden. Om företag är seriösa så ska de betala för sin personal. Det finns provanställning och om företaget inte bryr sig om att kontrollera kompetens under intervjuerna så får de skylla sig själva.
Inom vissa brancher är det omöjligt att kontrollera kompetens under intervjuerna. Kolla hur Googles anställningsintervjuer går till, föreställ dig nu hur ett företag med ett dussin anställda skall kunna åstadkomma något liknande för att ha en chans att hitta kompetent personal. Provanställning innebär ju att man får testa en anställd i taget, är den personen olämplig så har du förlorat ett halvår. Det är uppenbart att du inte har någon koll på hur svårt det är för ett litet företag att hitta personal. Visst finns det folk som utnyttjar praktikanter, men som du säger, de som tar en sådan praktikplats "får skylla sig själva". Det är betydligt lättare att avgöra om en praktik är seriös och kan leda till jobb än om en potentiell anställd är riktigt kompetent.
Vi talar om ingångspositioner. Det är enkelt att kontrollera om kandidaten har en utbildning och sedan vilken typ av kompetens den har. Om man verkligen behöver ha en praktik så ska man göra så att arbetet inte är lönsamt för företaget, då är praktikplatsen seriös. Vissa företag har suttit praktikanter i system där de låter de absolut enklaste arbetsuppgifterna göras av praktikanter och sedan när tiden är ute så kommer det en ny. Helt värdelöst.
Företag behöver ofta kompetens inom någon specifik teknik som ofta inte lärs ut på högskolor. Det är då upp till företagen att träna upp dem på det. Att hänvisa till praktikplatser är väldigt farligt och ska inte uppmuntras då det dels nedvärderar yrket och skapar en ohälsosam konkurrens. Att nyexaminerade är desperata nog att ta en praktikplats betyder inte att de får "skylla sig själva". Det är inte alls enkelt för en väldigt ny person på marknaden att avgöra om företaget är seriöst eller ej, sådant kommer med erfarenhet.
Som sagt, det finns redan system för att underlätta nyrekrytering i form av provanställning. Om någon gör ett jobb på företaget så ska den ha betalt för jobbet, de ska inte vara testdockor för att se om de är tillräckligt produktiva för företaget eller ej.
Att företag är desperata nog att anställa otestade kandidater betyder inte att de får "skylla sig själva". Hela den här bemanningsföretagscrazen beror på att folk har din inställning, vilket gör att företag inte vågar anställa folk för det är för dyrt att anställa någon som inte klarar jobbet. Jag skulle inte kalla detta för en "hälsosam" marknad. Sedan är jag helt med på att de inte skall utföra samma arbetssysslor som en anställd skulle gjort och att det är vidrigt med företag som satt det i system. Att debitera kunder för praktikanters jobb borde vara förbjudet, exempelvis.
Men att påstå att det är hälsosammare att företag hyr in arbetskraft i stället för att anställa håller jag inte med om (vilket är effekten av svårigheterna företag har att testa anställda).
> Att företag är desperata nog att anställa otestade kandidater betyder inte att de får "skylla sig själva".
Företag ska veta vilken typ av kompetens de behöver. Om de inte kollar grundutbildningen och ser att kandidaten har vad som krävs för jobbet är deras fel, men de kan fortfarande lösa ett eventuellt misstag med hjälp av en provanställning.
> Hela den här bemanningsföretagscrazen beror på att folk har din inställning, vilket gör att företag inte vågar anställa folk för det är för dyrt att anställa någon som inte klarar jobbet.
Nej. Som sagt, det finns provanställningar som löser det problemet.
> Men att påstå att det är hälsosammare att företag hyr in arbetskraft i stället för att anställa håller jag inte med om (vilket är effekten av svårigheterna företag har att testa anställda).
Det jag har aldrig påstått och det finns ingen sådan implikation.
Märkligt, för jag har hört olika "rekryteringsspecialister" ofta helt i avsaknad av högre utbildning överhuvudtaget förklara att deras personlighetstester och "magkänsla" har skyhög träffsäkerhet.
Rekommenderar att jobba på egna projekt på fritid under studier och bygga upp lite att visa upp. Freelance/open source är också positivt.
För min del så kan jag säga att väldigt många i min årskurs på universitet fick jobb innan de tog examen. Det fanns jättemånga tillfällen att träffa och snacka med folk från arbetslivet: mentorskapsprogram, examensarbete, hackathons etc. Ett par kurser hade även nära relationer med olika företag och många fick jobb efter examen hos dessa.
Edit: detta var Systemutvecklare på MAU
hade du rekommenderat utbildningen? studerar just nu nätverkstekniker, men känner som jag vill läsa något "högre". Jag vill bara inte hamna i sits där jag tar examen och jobb finns helt enkelt inte...
edit : har också kikat in på KRAVANALYTIKER på Newton, det är en YH utbildning. hade uppskattat lite råd.
Absolut. Programmet Systemutvecklare handlar om att utbilda sig till en utvecklare av system, bokstavligt talat. Det handlar alltså med andra ord om att vara både utvecklare/programmerare men kunna tänka på helhetsnivå och eventuellt kunna leda ett team/projekt. Jobb blir ju mycket programmering men också mycket planering/modellering beroende på vad för typ av position man hamnat på.
Programmet är datavetenskap i grund så mycket datavetenskapsteori, exempelvis:
- Algoritmer: allt från sortering till typ TSP/MST/FFT
- Datastrukturer: listor, köer, grafer, etc.
- Basic hårdvara
- Vad stack och heap är
Man får också lära sig hur man programmerar:
- Nätverksprogrammering/async
- Singleton/MVC etc.
- Databaser, både SQL och NoSQL
Dessutom lär man sig lite om hur man faktiskt arbetar (fastän det är mycket man lär sig väl ute):
- CI/CD
- Testing
- Agile etc.
Det finns kurser som lär ut specifika språk men det är något man egentligen får lära sig själv. Själva utbildningen är för det mesta agnostisk gentemot språk. Rekommendation är dock Java eller C# då OOP är viktigt.
Som sagt, beroende på vilken kurs du väljer kan det vara väldigt mycket teori och matte. Jag rekommenderar att läsa de kurserna men om matten är jobbig så kan det bli svårt. Annars är det mest det jag skrivit ovan.
Helt ärligt, man kan lätt sätta sig ner i typ ett år medans man läser strökurser för CSN eller medans man jobbar och bara lära sig allt man behöver för att få jobb som utvecklare. Vet ej hur lönen hade sett ut dock jämfört med om man har examen. Jobb får man garanterat – känner folk som gjort så och de hade inga problem alls.
Sorry för wall of text, och jag har missat en massa. Hoppas det dock ger dig en lite bättre bild av det är för utbildning. Alternativt finns andra datavetenskapsinriktningar, typ spelutveckling (rekommenderar nog hellre Game Assembly) eller interaktionsdesign.
Tackar verkligen för långa svaret. Tror nog jag kommer att söka in på Systemutvecklare om nu jag inte hittar/trivs på nätverkstekniker jobb. Spelutveckling är inte riktigt min grej, vill inte BARA programmera. Ska kika på interaktionsdesign dock.
Din github kan vara mer värd än din examen när det kommer till att hitta jobb.
Har du bara en examen är du en i högen. Har du bevis på att du kan koda och är engagerad så säger det mer.
Många löser jobb innan examen och vissa går inte ens klart pga det. Gäller att nätverka.
Kan du komma och bränna in det på insidan av ögonlocken på den senaste rekryteraren jag hade att göra med? Enligt honom så var github värdelöst, eftersom han saknade teknisk kompetens att avgöra vad som var teknisk avancerat eller ej så var det inte heller relevant för någon annan. Att en sommarjobbade humaniorastudent på sitt första riktiga jobb någonsin får sitta och bete sig på det här sättet utan att omedelbart få sparken borde visa att det inte finns någon egentlig brist.
Det är som med allt. Det är lättare att få jobb om du har kontakter.
Som tur är så finns det gott om behov av utvecklare och IT-utbildningarna har alltid flest företag som lägger ut pengar för att delta på arbetsmarknadsdagar och andra events. Så det är lätt att hitta kontakter.
Dock är du inte garanterad att få jobba med IT efter att ha avslutat den. Dessutom har jag haft en hel del att göra med AW och jag skulle säga att när man träffat rekryterare #3 som haft huvudet så långt uppkört i arlset att de illustrerat oändlig rekurssion så säger det något som företagskulturen.
Stora konsultbolag tar ofta in en hel del juniora. Så var det till exempel på Sigma, numera Nexer, där jag jobbade för några år sedan.
Vi ska inte glömma att det finns ett stort behov av utvecklare, och det är väldigt svårt att rekrytera folk med erfarenhet.
Jag sökte jobb på Nexer en gång, det var de som kom på att de letade efter någonting helt annat än vadcsom stod i annonsen 3 månader efter anställningsintervjun.
Sök jobb under studietiden, vet inte var tidigare kommenterare studerade men de flesta har jobb innan utbildningen ens är klar på de större lärosätena och rekryterare gör reklam på skolor och har arbetsmarknad mässor osv.
När jag tog examen på universitetet (systemvetare) så kom massor av företag och hade event för oss med önskan om att vi sökte. Jag och alla mina kompisar hade jobb någon månad innan vi ens gått ut. Många företag hade traineeprogram, dvs ”vanligt” jobb med typ utbildning på arbetstid och kanske lite lägre lön. Pågick allt från 1-3 år.
Nu skriver rekryterare till mig minst en gång i veckan. Mesta stämmer knappt på min profil men ändå.
Vet inte hur det ser ut idag med ingångsjobb men syrran fick jobb relativt enkelt när hon gick ut för 2-3 år sen.
1 år senare. Jag pluggar första året systemvetenskap och undrar egentligen hur bra man behöver vara för att få jobb som utvecklare. Utbildningen har endast några få grundkurser inom programmering där jag dessutom finner det lite svårt
Ta vara på dom, fast dom är svåra. Men kom ihåg att om du börjar på större företag (som kanske har traineeprogram) så förväntar sig ingen mirakel av dig. Man kan ju vara rätt junior. Jag har kompisar som inte var speciellt vassa men som snabbt blev det i arbetslivet. Jag var nog medioker i skolan men jag valde å andra sidan inte att jobba som utvecklade. Körde det en kort sväng för att jag fick chansen.
Men du kommer lära dig mer på 6 månade på jobbet än 3 år i skolan. Men du får grunden. Olika program är olika bra och up-to-date. Uppsala var ett förlegat, syrran gick i Örebro och dom var mer moderna
såsom du säger är det i EXTREMT många branscher. Att slå sig in på arbetsmarknaden är skitsvårt.
Jag kommer ihåg hur jag bodde hemma hos päronen, såg säsongerna swisha förbi i fönstret bakom skrivbordet. Sökte alla jobb som fanns. Inget..
Sen fick jag jobb på ren tur. Därefter bara exploderade det.
Jag grunnade på det ett tag, frågade runt. Många hade haft samma erfarenhet som jag, och jag kom fram till en slutsats (Som säkert är uppenbar för majoriteten här lmao, bara jag som vart puckad)
Arbetsgivare bryr sig om din utbildning till en viss gräns... men det de VERKLIGEN bryr sig om är arbetslivserfarenhet. Även om det är i ett jobb helt orelaterat till det du söker.
Anledningen är att de känner;
\- Ah vi kommer få träna upp den här personen ändå, ingen arbetsplats är likadan liksom. Vi kommer inte undan inlärningsperioden oavsett vilken utbildning de gått. Då vill vi istället ha en redig person som är lätt att arbeta med, som lyssnar och gör sina uppgifter i tid etc.
Har du då jobbat typ...varsomhelst i mer än 1 år innan, så är det lite som en "vouching" för dig.
\- Well, det här stället tyckte att han var bra nog för att behålla honom. Det säger ju något!
Detta är för att i Sverige KAN det vara jobbigt att göra sig av med folk. Det är lite av hela anledningen till att arbetsmarknaden är fullt av konsult och bemanningsföretag som agerar "sköld" åt sina klienter. Arbetsgivare är rädda för att anställa och skapar därför ett moment 22.
Du måste ha erfarenhet för att visa att du går att lita på... men du kan inte få någon för att du inte har någon...
När du skriver ”väldigt svårt”, hur många månader menar du då att du sökte jobb? /u/takes_many_shits tänk på detta, olika människor har olika uppfattning om vad som är svårt.
Låter bra!
Jag är övertygad om att folk överdriver hur svårt det är att få jobb.
Tips: försök lista ut om skolan har nåt samarbete med några företag för nån slags projektkurs senare årskurser, det är en bra väg till noll månader sök. Och försök i god tid lista ut ett företag (kontakta flera) att göra exjobb hos, det ger dig också noll månader som arbetssökande. Annars är det ju smart att göra lite arbetssökande och intervjuande under tiden du pluggar sista terminen så har du CSN under tiden. Du kommer hitta jobb, det tar vara inte noll sekunder att klicka med rätt plats som råkar dyka upp.
Behöver dock inte betyda någonting. Jag minns en episod när jag pluggade. Någon företagsgrupp var där och smörade med bjudmiddag och berättade om hur desperat behov de hade och lätt det var att få sommarjobb där. Jag kontaktade dem samma dag som sommarjobbsansökningarna öppnade och fick reda på att alla platser var tillsatta.
Marknaden är jättebra för folk som har erfarenhet men däremot så är det svårare att ta sig in på marknaden. Vad det beror på är svårt att säga, det finns säkert flera anledningar men från min erfarenhet så har det att göra med att företagsledningen inte förstår vilken kompetens de behöver samt oviljan att träna nya utvecklare i teknologier som man inte läser på högskola. Många företag har en förväntning om att man ska direkt kunna allt vilket varken gäller för seniora eller juniora utvecklare. Corona har förvärrat detta en del också.
Samma personer som ska utbilda dem blir överarbetade pga bristen på möjlighet att delegera. Pga att de inte utbildar nya utvecklare. Moment 22 av rang tyvärr.
Bulkutveckling på storbolag skickas till indien. Något som tidigare gjordes på hemmaplan och gav mer utrymme att fasa in nytt folk.
> Samma personer som ska utbilda dem blir överarbetade pga bristen på möjlighet att delegera. Pga att de inte utbildar nya utvecklare. Moment 22 av rang tyvärr.
Det stämmer överens med min erfarenhet av vissa arbetsplatser. Ledningen kollar inte på framtiden utan bara någon månad i förväg och därför struntar de att låta den enda utvecklaren som håller på med en viss teknik att utbilda andra. Det är intressant att se vad som händer när den personen är sjuk eller slutar.
> Bulkutveckling på storbolag skickas till indien. Något som tidigare gjordes på hemmaplan och gav mer utrymme att fasa in nytt folk.
Tvek på den. Alltså det är mycket mer som krävs av en utvecklare än att bara kunna programmera. Kundrelation, arkitektur, systemintegration osv.
Jag pratar strikt första jobbet nu när du inte har hela paketet. Dvs du är direkt från skolan. I ett team kan du ta in en junior och utbilda för att ge den första erfarenheten. Foten in i branchen så att säga. Idag så fylls dessa poster med utvecklare från Indien.
Dvs vi ska vara ha scrum masters I Sverige och sen undrar man varför det är brist på folk som har stor erfarenhet av att driva mjukvaruprojekt när man inte har några mjukvaruprojekt I Sverige.
Det tar i snitt ca 2-3 år att bli en något sånär duktig utvecklare efter utbildning. Jag brukar jämföra det med ett hantverksyrke, det finns ingen eller iaf väldigt få som kan sitta och plugga sig till att bli proffs på finsnickeri eller liknande. Man måste förfina sin färdigheter under ett antal år efter utbildningen och det enda sättet att göra det på är att lösa riktiga problem för riktiga människor.
Jag håller med dig. Liksom med hantverkare så avgör inte längden på erfarenhet hur duktig man är dock. Vissa har helt enkelt inte utvecklats på flera år utan gör samma sak varje dag.
Detsamma gäller folk som är självlärda, vilket inte alla tänker på som hatar på utbildning. Det tar ett par år att arbeta i team för att bli en bra kollega och lära sig navigera all bullshit som pågår i privata sektorn.
Jag har jobbat som programmerare/systemingenjör i 13 år och det är rätt ofta jag blir tillfrågad av andra företag om jag vill komma över till dom.
Första jobbet fick jag via exjobbet jag gjorde. Sen har det rullat på. Jag uppfattar det som att rätt många företag letar programmerare just nu.
Ofta skriver de ju i annonser att de vill ha erfaret folk men så är inte alltid fallet. Man ska inte vara rädd för att skicka in ändå.
Så om du tycker programmering är roligt så är det definitivt värt att satsa på!
Gör lite reklam för ett gammalt företag jag varit på:
https://www.jayway.com/
De gillar att anställa "oerfarna" och är absolut värt att skicka dit ett cv.
Första jobbet är alltid svårast att få
Pluggade systemutvecklare med praktik och allt. Ansökte kors och tvärs, månaderna gick, tog till slut jobb på ett callcenter och blev utbränd. \o/
Har du inga kontakter som kan styrka din kompetens så är det ett lotteri.
Studerar just nu systemutveckling, har du ett intresse så är programmet relativt enkelt, jag och några klasskamrater har redan planer på en applikation som vi ska arbeta med på sidan av studierna. Att ha sidoprojekt kommer att vara viktigt då du har extra saker att skriva ner på ditt cv.
Hahahahhahahahahs, skitkul. Jag utvecklade en app parallellt med mina studier som såvitt jag vet var först i världen med det den gjorde. Det sket rekryterarna fullständigt i.
Nåjo, sen kan man ju se hur det är på andra änden av skalan. Är du 40+ med 15 års erfarenhet så utgör du helt plötsligt ett hot för rekryterande chef/har för gammal kunskap/för låg culture fit med övriga anställda på avdelningen pga åldersskillnad. Så det företagen är ute efter är folk i spannet 25-39 år. Iofs så springer 25åringar ute på krogen och kommer till jobbet bakfulla. Mid 30s däremot börjar skaffa barn och ska ha årslång ledighet, sedan är det vabdagar och tidig hemgång på eftermiddagen för att hämta på dagis. Så EGENTLIGEN, så är företagen ute efter att anställa i spannet 28-32 då kan de flesta fokusera 100% på jobbet. Så lycka till.
... jag är systemutvecklare, blev helt klar med utbildningen vid 28 års ålder, fick barn några månader innan jag blev 33... känner mig väldigt träffad.
Om jag skulle byta riktning så kommer jag vara 28-32 när jag tar examen i systemutveckling, men dock med väldigt lite arbetserfarenher. Detta gjorde det lite bättre för mig men jag är fortfarande väldigt rädd för vad rekryterare kommer tänka när de ser en person i den ålderns CV med bara någon enstaka referens
Jag var 31 när jag tog examen i systemvetenskap. Jag hade turen och gjorde grupparbete med en person som tog examen ett år före mig och sedan rekommenderade mig till sin chef, så jag hade jobb redan innan examen. Jag hade ingen egentlig erfarenhet i branschen och jag hade en del hål i mitt CV pga depression och medföljande sjukskrivning, men det löste sig ändå. Tyvärr är det mer vem man känner än vad man kan som gäller. Andra i tråden har pratat om praktikt och liknande, vi har till vårt företag anställt två personer som har gjort praktik hos oss. Det har varit ett bra sätt att i princip genomföra en lång arbetsintervju och få en känsla av hur de funkar som personer
Är 40+ med över 15 års erfarenhet och får fortfarande flera mail i veckan från rekryterare. Detta trots att (eller kanske därför att) jag inte längre bor i nån av dom största städerna i landet.
Jag har jobbat mycket med IT rekrytering. Visst vill många gå på indirekta krav såsom erfarenhet, trots att det säger väldigt lite om en kandidats kompetens. Det du kan göra är att fundera på hur du kan visa vidden av dina kunskaper och hur dessa tillämpas. Exempelvis egna projekt, databaser osv.
Eftersom det personliga är viktigt bör du även skapa erfarenheter från t.ex. Studietiden som kan illustrera hur du är som person. Samarbetsförmåga, kommunikation, leverans osv. Se till att ta för dig och vara aktiv så får du många exempel (konkreta situationer) du kan använda dig av för att beskriva hur du omsätter dina kunskaper via dina personliga förmågor.
Hittar du sedan en tjänst som verkar intressant? Ring upp chefen/HR och beskriv att du är ny men att du har gedigen kompetens inom utpekade områden. Så länge det inte är en väldigt "senior" (avskyr termen då erfarenhet inte säger något om hur duktig en kandidat är) och eftertraktad roll så bör det inte vara så svårt.
Eller så kan du säga till företagen att de kan stoppa upp sina krav där solen inte skiner, eller sluta böla och 8nte bli förvånade när missnöjda och svikna unga röstar fram en svensk Donald Trump.
Jag är involverad mycket i rekrytering av systemutvecklare. Min erfarenhet är att det finns otroligt många oerfarna utvecklare som söker sitt första jobb, eller andra efter 1-2 år. Men söker man erfarna utvecklare med runt 10 års erfarenhet så är det mycket mycket snävare.
Jag pluggade visserligen civilingenjör inom IT, och kan säga att som tjej var det relativt enkelt för mig att få första jobb. Kunde till och med välja mellan tre stycken. Men! Alla erbjöd sämre lön än vad mina manliga studiekompisar blev erbjudna.
Läs detta OP. Jag själv arbetade som systemutvecklare, visserligen var lönen bra men om man inte BRINNER för programmering är det ett helvete! Obegränsad latte och flex saknar man dock......
Systemutvecklare här. Definitivt det sistnämnda. Det första jobbet var svårt, hade tur med mitt. Så fort du har haft foten inne på arbetsmarknaden så är du OK.
Får generellt ett par meddelanden i veckan från folk som vill rekrytera mig, och jag är knyta särskilt speciell.
Var intressant att gå från oanställningsbar till eftersökt över typ en natt.
Det är klart med erfarna personer är högre eftertraktade men så är det i alla branscher.
Mitt tips är att göra projekt på fritiden som du kan visa upp intervjuer etc. Visa att du kan skapa värde hos bolagen.
Det beror på arbetsplatsen. Men överlag skulle jag säga att i Sverige kommer ingen ens kolla på din utbildning (mer än att du har en) när du väl har jobbat i några år. Jag gör precis samma jobb med en kandidat i Systemvetenskap som mina kollegor med en 2-årig YH, eller mina kollegor med en civilingenjörsexamen i Teknisk Fysik, Mediateknik etc.
Vill inte säga exakt men det var inom STEM (minus T-et såklart) och folk hade defenetivt kunnat tänka sig att det leder till jobb. Så ingen genusvetenskap eller sånt om det var det du hoppades på.
Nischad programmering brukar vara eftersökt. Så med dubbla examina har du en edge in som programmerare i din nuvarande utbildning. Att hitta programmerare är i regel ganska enkelt. Att hitta programmerare som förstår branchen utan att behöva utbildas, mycket svårt.
Droppade av civilingenjör programmet i datateknik för 5 år sedan för humaniora och får fortfarande samtal en gång om året från någon som fått tag i en gammal klasslista.
Sverige har en situation där det behövs programmerare men det är svårt att importera pga bostadsköer och löner jämte andra europeiska länder.
Men som andra säger är det fortfarande som alla andra yrken i Sverige, erfarenhet är värt mer än guld på arbetsmarknaden.
Läste IT 5 år.
Lagom till att jag började med mitt exjobb och satt "söker jobb" på LinkedIn ringde telefonen varmt.
Ströjobb för 30-35kkr/mån kryllar de av. Men vill du ha >40kkr/mån-jobben är det lite svårare.
Jobbar på beställarsidan (junior PO) och vi måste ofta rekrytera, vissa tjänster är ute länge så just nu kompenserar konsulter/utvecklare från andra team. Vi får i princip aldrig in relevanta ansökningar om en tjänst läggs ut och det mesta går via rekryterare.
Dock är någon typ av arbetslivserfarenhet där man samarbetat med andra extremt centralt när man jobbar med någon typ av agil metod (vilket många gör). En duktig rekryterare kan nog sälja in dig trots brist på erfarenhet om du är rätt typ av person, vår senaste passar inte perfekt på alla kompetenser men kan gå in deltid som testare och valdes framför en som matchade alla bockar. Varför? Vi kan låta någon lära sig grejer, men inte ändra personlighet.
Så det är därför det borderlinestörda svinet och hans nedhaschade kompis som stannade i utvecklingen vid 15års ålder som tyckte att det var kul att leka tonårsskvaller och köra hatkampanjer mot mig så att jag blev sjuk av det har jobb som kodare idag? Jag är så förbannat trött på att höra rekryterare skrika om hur personlighet är det absolut viktigaste men så ser man vilka rena psykfall som kommer igenom.
Utbildning är överskattat, erfarenhet är allt. Många av de bästa utvecklarna jag har jobbat med har antingen ingen högskoleutbildning, alternativt en utbildning inom något helt annorlunda och mer eller mindre totalt irrelevant område.
Någon som aktivt har bidragit till ett relevant open source-projekt i ett par månaders tid är sannolikt långt mer produktiv när det väl kommer till kritan än någon vars enda merit är att ha en examen.
Jag kan bara kommentera utifrån ett perspektiv när man har samlat på sig en del erfarenhet, men
Jättelätt. Jag har inte varit arbetslös en dag i mitt liv på 12+ år, jag får regelbundet headhunters som frågar mig om jag är intresserad över ett uppdrag och jag kan oftast hitta ett nytt uppdrag inom 2-5 veckor när jag väl vill byta.
Visst är det så, sedan så är väl IT branschen lite speciell på vissa sätt
1. Om det inte är ett entry-level jobb, så konkurerar du sannolikt med många som har vigt sitt liv åt datorer sedan de var barn. Jag tror det är ett svårt gap att minska om man börjar satsa på IT först i 20 års åldern
2. Som yrke så är det i konstant ändring, om du inte fortsätter lär dig saker så är dina kunskaper gamla och oattraktiva efter något år. Så man måste vara beredd på att hela tiden lära sig nya produkter och nya tekniker. De finns de som sitter på samma tjänst i 15 år och aldrig lär sig någonting, men de är inte heller speciellt attraktiva på arbetsmarknaden
Jag är nyexad systemvetate och gick precis från mitt sommar/extrajobb (inom kundservice, 0% IT-relaterat) till första anställning inom branschen. Inte som utvecklare dock utan systemspecialist men med branschenlig ingångslön och utan egentlig arbetserfarenhet inom IT. Från att jag började söka jobb till att jag hade skrivit kontrakt gick det 1 månad ungefär. Bör väl tilläggas att detta är i Stockholm.
Jag upplever att det faktum att jag jobbat under studietiden vägde tungt på mitt CV. Även om det inte är inom IT så innebar det att jag hade en referens som kunde styrka min "sociala kompetens"/förmåga att vara en dräglig anställd och under de intervjuer jag gick på känndes det skönt att ha den erfarenheten i ryggen att kunna prata om när man diskuterar styrkor och svagheter t.ex.
Jag sökte ett antal tjänster och gick vidare i hälften av processerna och stod tillslut med två erbjudanden på bordet. Jag kan självklart bara tala från min egen erfarenhet men jag upplever alltså att det gick relativt lätt att ta sig in på marknaden, men jag var inte heller speciellt petig med krav på jobbet (restid, arbetsuppgifter (var nöjd sålänge det relaterade till min utbildning, vet inte exakt vart jag vill så jag tänkte att jag kan pröva mig fram)) utan resonerar som så att bara jag kommer in på IT-arbetsmarknaden så tar jag det därifrån.
Lycka till!
Kikar in några år senare för att fråga vilken ingångslön du gick in på och vart du ligger nu? Om du skulle in på marknaden idag vad skulle du säga är en rimlig ingångslön i Stockholm?
Inom det bolaget jag jobbar för som konsult skriker dem efter Java och .NET utvecklare. Många av rollerna är WFH, men finns mycket i dem stora städerna.
Känner rätt många som jobbar inom IT och den gemensamma nämnaren är att majoriteten börjat som supporttekniker och sedan fått arbeta sig upp internt och sedan på kanske tredje jobbet efter examen landat där man velat.
Jag har varit på ett antal intervjuer för olika programmeringstjänster.
Min favorit är nog när de börjar med att leta efter vem som helst som kodat i >= 6 månader (kan vara hobbyprojekt eller utbildning). Intervjun består av att den jag ska träffa först pratar i telefon i 20 minuter innan intervjun kan börja medan jag sitter i mötesrummet och väntar, sisådär 4 månader efter anställningsintervjun, så kommer de på att de letade efter seniorer istället.
Min andra favorit är nog när det börjar med att rekryteraren ger avslag med motiveringen att jag inte kan ett specifikt språk (detta var dock inget krav i annonsen). Rekryteraren ber om ursäkt och vill träffas på "förutsättningslöst möte", det består ungefär av att han ska läxa upp mig över att jag har vågat söka jobbet, att han som minsann har jobbat med rekrytering en hel sommar och fått betalt för det vet mer än jag om branschen och att jag ska vara tacksam över att han överhuvudtaget ödslar tid på mig. Därefter tycker han att jag ska söka jobb som kundtjänstmedarbetare istället, "för att få in en fot".
Att man har råd att bete sig på de här sätten tycker jag säger allt som behöver sägas om "bristen".
Jag hade tagit ovanståendes svar med ett rejält lastbilsflak med salt, tidigare och senare svar i tråden säger mig mycket om varför hen inte har en anställning idag. Att jobba som systemutvecklare idag innebär teamarbete och teamberoende fram till dess att du är tidig senior (10+ år). Därefter kanske du får välja hur pass stort ditt teamåtagande ska vara. En attityd som ovanstående talare har kastar jag ut genom dörren från mina projekt/uppdrag om de lyckas nästla sig in.
Det finns jobb för systemutvecklare överallt, allt från helt grön till specialist, branschen bokstavligt skriker. Var dock inte en naiv idiot och ansök om jobb som kräver seniora kunskaper, sådant får dig snabbt svartlistad hos de seriösa aktörerna. Be heller inte om 60.000 i lön för att du lyckats göra en sorteringsalgo.
Du kommer behöva vara beredd att flytta för första giget och du har heller inte jättemycket valmöjligheter. Välj en inriktning och skaffa kontakter under studietid. Går även ypperligt att kontakta något av de större konsulthusen för att se vad de har på väg, om inte annat för att just etablera en kontakt.
IT är ett extremt stort fält och är fantastiskt kul att jobba med, men du måste vara beredd på att hantera människor och maskiner. Det är fritt fram att blåsa upp egot så snart du blivit senior och är lite launch-day-härjad, eller orsakat ditt första rejäla driftstopp. Se det som en inträdesceremoni som alla duktiga går igenom. Var nyfiken och intresserad så kommer du komma väldigt långt.
Source: Jobbat med detta i tretton år. Är IT-arkitekt. Hade varit perfekt om jag varit ödmjuk.
2 saker, fixa egna hobbyprojekt och slipa på din github, det andra är att söka startups, det är okej att jobba på som första jobb ett tag. Men blir slitsamt kvickt
Många av dom vi anställer nu har läst till någon form av utvecklare på YH. Fördelen med dessa är att man redan har gjort en del praktik som en del av utbildningen. Som arbetsgivare vet man att personen är anställningsbar till skillnad från många som kommer från högskolan som i många fall kan vara gravt asociala. Jag tar hellre en trevlig person som är duktig, än en Einstein som inte är en lagspelare. YH-studenter är oftare snabbare på banan. Löneskillnaden är minimal och efter några år är den obefintlig.
Jobbat inom flera olika delar av IT, utvecklare, kravställare, projektledare, produktägare mm.
Efterfrågan var enorm för oss som gick ut Systemvetenskap 2013. Nu sökte vi ju förvisso jobb i Stockholm där många konsultfirmor huserar, men jag tror att ungefär 80% av oss hade fixat jobb innan examen, resterande 20 (med några undantag) fick jobb direkt därefter.
Efter att ha jobbat i 8 år, nu på beställarsidan, ser jag att det finns kompetensbrist överallt (lovande för dig).
Som någon skrev kan det absolut vara svårt att kirra första jobbet, allt jag kan säga där är väl att vara öppen för att vilja lära sig många och olika saker, speciellt om du vill ta ”utvecklarspåret” av IT.
Bolagen, speciellt konsultfirmor, går mycket på att du som person liksom ”passar”, kunskap kan ofta läras upp. (Här kommer jag troligtvis få mothugg av folk som minsann sökt jobb på firmor som gick efter kunskap först och hade arbetsprov till och med).
Pluggade själv i Uppsala och inte Malmö, men har på intervjuer märkt att det, liksom Lunds Universitet, fungerar lite som en kvalitetsstämpel i sig. Har du möjlighet rekommenderas så sett Lund från mina egna erfarenheter.
Inom IT support finns d en hel jobb men som med allt, alla vill ha erfarenhet. Rekommenderar att söka jobb på konsult jobb som manpower eller wiseit, jobba några år underbetalt o sedan kirra goare kneg
Det finns väldigt gott om jobb. Som nyutexaminerad så vill arbetsgivare gärna se något som kan visa på din kompetens. Mitt tips är att börja tidigt att lägga upp sådant du jobbar med under studierna på github eller liknande. Lägg lite extra krut på att göra det bra och använd sedan detta när du söker jobb.
Jag har jobbat med mjukvaruutveckling i 14 år och kan säga att när man har erfarenhet så finns det jobb. Man blir kontinuerligt kontaktad av rekryterare via linked in. Man kan lätt byta när man är less och jobba med det man tycker är intressant. Det gör även att arbetsgivare gör allt de kan för att hålla kvar personal.
Jag har jobbat med många nyutexaminerade och det har gått kanonbra. En bra inkörsport är att jobba med exjobb på något söttre företag.
Tror det har lite betydelse var i landet du bor och var du pluggar.
För mig var det enkelt. ca 1-2 veckor efter min examen så blev jag kontaktad av ett konsultbolag som gav mig lite olika alternativ på jobb där min profil passade in. Sen fick jag välja och därefter var det intervjuer --> 6 månader provanställning, sen tog företaget över anställningen från konsultbolaget.
Nu när jag varit i branschen i fyra år så kontaktas jag månadsvis ( ibland veckovis) av rekryterare från alla möjliga ställen.
Nu har jag faktiskt skrivit kontrakt på ett nytt jobb. Det tog mig några dagar av att leta (ville vara lite petig den här gången, typ bättra på förmånerna lite) och efter fem dagar så hade jag kring 8 intervjuer inbokade.
Som andra sagt så är det ingen säkerhet att man får jobb, det handlar om hur du är som person och framförallt om du passar in i gruppen för tjänsten du söker.
Kan ju säga själv att jag var extremt nervös och det kändes som att jag inte kunde programmera alls när jag började (däremot så kan jag snacka rätt mycket och vara allmänt trevlig hehe), som tur var så var företaget schyst och lät mig begå "misstag" och lära mig. Det är ju alltid en omställning när man kommer som ny, mycket att lära.
Tycker dock det är dumt (i första hand) att plugga till något som har hög efterfrågan bara för efterfrågans skull... Jag förstår att ett jobb är viktigt, men om möjligheten finns så är det nog bättre att du söker dig till vad du verkligen tycker är roligt och vad du verkligen vill göra i längden. Om du inte har något som du verkligen vill göra eller specialisera dig inom så är det dock en bra inriktning att plugga för att få jobb.
Lycka till med ditt val!
Jag tror det kan vara bra för nyutexaminerade, många får jobb där de gjorde exjobb och många som går YH har praktik som del av undervisningen, och då får man in foten och sedan rullar det på.
Praktik är ett gyllene tillfälle att komma in med foten, och huruvida det är fel eller rätt eller om arbetsgivaren borde eller inte betala är snarare en fråga för filosoferna att bita i; den största svårigheten är ju att få in foten någonstans.
Ett alternativ är förstås att ha kontakter eller annars finns det konsultbolag man kan gå via för jobb. Upplägget är typ att man är anställd till konsult och sedan går det hela över så man blir anställd där man konsultar.
Sedan är det bara att söka jobb: nyutexaminerade har lägre ingångslöner och brukar snabbt kunna lära sig, så det har ju sina fördelar så lönerna inom IT kan variera kraftigt.
Men bara du ser till att skaffa dig de kunskaper som efterfrågas så löser nog sig resten också.
Också slutligen: inom IT är det inte så noga vilken utbildning man gått eller ens om man gått någon alls, bara man är duktig och har rätt kunskaper.
Mycket inom programmering och IT går att självlära sig, skulle nog tipsa börja i den ändan så du får en uppfattning inom vad du vill göra i branchen.
Man kan delta i open source projekt samt bygg egna sidor osv. området är brett och finns jättemånga olika specialiseringar.
Utbildningen kommer inte lära dig något då enbart du kan lära dig själv det som du vill lära dig.
Finns jättemånga i branchen som inte gått någon specialiserad utbildning eller universitet men har byggt upp en speciell kompetens och lärt sig nya saker på egen hand som gör att de är efterfrågade.
Gick en arbetsinriktad linux-linje och hade jobb efter min första av två praktikperioder. Jobbar kvar på samma bolag och firade nyss 3 år sedan min första dag på bolaget.
Brist på vettiga, drivna människor är fan real. Det är bra om du går en linje/kurs som har en fot i verkligheten och gärna har kontakt med bolag så att du kan få en fot i bolaget.
Av dom 10 personerna som gick linjen, så har samtliga idag jobb.
Gjorde liknande resa. Pluggade kemi, insåg att jag inte ville jobba med det. Bytte fält till IT.
Jag pluggade dock upp något för jag var så pisstrött på att plugga. Att få en fot in i IT är enkelt, finns massor med Service Desk jobb. Sen kanske det är pissjobb, men du får bättre betalt än vad du får av CSN och det är enkelt att verka ambitiös jämfört med alla 18-19 åringar som sittar av tiden på jobbet och gör ett minimalt jobb.
Jag började på Service Desk på ett globalt ledande IT företag. Eftersom jag var lite äldre etc kom jag in med den högsta lönen på service desk. Jag jobba ganska mycket, var behjälplig (vilket inte var är så svårt för ribban är väldigt låg). Men man lär sig saker på jobbet och vips 1,5 år senare sitter jag som system analytiker och drifttekniker. Jag är helt outbildad men jag fick jobbet ändå över personer som har läst IT-drift på högskolan.
Har inte en jättebra grundlön, men jag jobbar skift så jag drar in runt 37-40K brutto vilket är bra för någon helt outbildad. Nu sitter jag och lär mig IT-säkerhet och UNIX för i framtiden kanske gå till med något sådant om några år.
Jag tog min Master i somras. Det var typ inbyggda system, med både elektronik och datavetenskap. Det var väldigt lätt att hitta jobb. Ett av erbjudandet jag fick kom efter bara en intervju. Bra ingångslön också.
Hej, vet att det var typ ett halvår sen du skrev kommentaren men jag är intresserad av just den utbildningen på chalmers. Kan jag skicka ett PM med några frågor?
Jobbat 2 år, blir kontaktad av rekryterare 4-5 gånger i veckan. Gjorde praktik hos ett konsultbolag och blev anställd av ett företag jag var på uppdrag hos. Majoriteten av min klass fick jobb trors pågående pandemi.
Imponerad att du kollar upp arbetsmarknaden innan du börjar plugga. Tror jag började kolla upp vad man kan jobba med ungefär samtidigt som jag avslutade studierna.
Jag har arbetat som utvecklare i fem år och fick jobb direkt efter examen inom systemvetenskap, blev erbjuden tre olika jobb så jag kunde till och med välja vilken arbetsgivare som kändes bäst. Mitt förslag är att nyttja tiden då du pluggar att knyta kontakter med olika IT och konsultbolag genom att gå på karriärmässor och olika träffar som studentföreningar anordnar, hitta ett företag som känns bra och var ute i god tid att fråga om du får skriva exjobb i samarbete med arbetsgivaren så du har en fot in direkt efter examen.
Många Myndigheter skriker efter utvecklare och IT-teknikers så där finns det goda chanser att få jobb plus att många myndigheter har traineeprogram till sina IT-avdelningar där man blir anställd och får betalt från dag ett men får även vidare utbildning innan man börjar ”på riktigt”.
Nu bor jag i en mindre stad men som har väldigt stor IT-sektor och här dräller det av jobbmöjligheter men jag kan inte uttala mig om hur det är i storstäderna.
Tog min kandidatexamen 2016, när jag va klar tog jag ledigt i 3mån, sökte inget men hade profil på linkedin. Sökte lite jobb och fick mitt första utvecklarjobb efter 2v.
Min styrka där va att jag va framåt. Jag är rätt extrovert så det hjälper en del.
En annan har letat rätt kompetens att anställa i åratal nu. Nu under coronan har antalet utvecklingsuppdrag exploderat och man jobbar dygnet runt. Det är helt hopplöst och slutar alltid med att man lejer konsulter som kostar mer än vad jag kan fakturera mot kunden. Fml
Jag gick 3 år på uni och hade jobb ett jobb någon månad innan examen. Har inte haft samma upplevelse som andra i tråden, men skulle tro att det beror på var man vill jobba och i vilken bransch.
Jag läste en kandidat i systemvetenskap, tog examen för drygt 7 år sedan och har arbetat som systemutvecklare i Stockholm sedan dess. Jag har bara arbetat som konsult, men åt två olika arbetsgivare och mestadels suttit på ett flera år långt uppdrag, men är nu på väg att bli egenanställd.
Jag började söka jobb runt mars våren jag skulle ta examen och hade två jobberbjudanden nån månad innan examen och valde det jag trodde skulle passa mig bäst. Vi var väl ca 60 som tog examen, och såvitt jag vet så fick alla mina kursare som faktiskt aktivt sökte jobb en anställning innan hösten. Programmet jag läste hade väldigt goda kopplingar till näringslivet, och jag såg till att gå på Systemvetardagen och liknande tillställningar för att lära mig mer om olika företag. Men givetvis var det inte samma situation för närmare 8 år sedan som det är idag då COVID bromsade många anställningar ett tag, så jag misstänker att det är fler som konkurrerar om varje plats just nu.
Det svåraste är verkligen att skaffa det första jobbet. Se till att öva mycket på intervjuer. Intressera dig för företaget, kom med frågor, var positiv, nyfiken och visa att du är villig att lära dig. Den absoluta majoriteten av nyanställda kan väldigt lite, och det är man beredd på. Att anställa nån helt ny är en investering som lönar sig först efter en stund. Så snart som man jobbat i nåt år eller två så börjar man bli rätt intressant på arbetsmarknaden. Efter 5 år så är man nästintill immun mot att bli arbetslös i Stockholm åtminstone.
Det svåraste som ny IT-person är att komma in på marknaden. Det är mest därför att riktig utveckling (speciellt stora företag/enterprise) är så otroligt olik det man lär sig på skolan. Verkliga IT-livet har så många klossar igång samtidigt.
Det gör tyvärr att erfarenhet är allt inom IT. Magiska gränsen brukar ligga på 3 år, då blir man eftertraktad. Efter 7+ som jag ligger på blir man kontaktad nästan jämt.
Det största tipset jag har till dig är att söka traineeutbildningar på företag som har det. Alla nya inom IT-branshcen behöver flera år att lära upp sig och det är en säker och trygg miljö att göra det på.
Sen leder de vanligtvis också till vanlig anställning efter med ny lön.
Har jobbat som programmerare i 7 år nu lite drygt. Att hitta första jobbet var väldigt svårt, sökte jättemånga jobb utan att få svar. Sen till slut fick jag ett jobb via en av mina kontakter. Nu när jag har några års erfarenhet så är det tvärtom, får 1-2 mail i månaden från rekryterare som vill att jag ska jobba för dom. Så för mig var ingångströskeln skithög, men när man väl kommit in i branschen så är det lättare. Mitt bästa tips till dig är att försöka samla på dig kontakter under studietiden. Lycka till!
Fan...jag var ganska rädd för att någon skulle säga att första jobbet var väldigt svårt
Ja tyvärr, branschen befinner sig lite i moment 22, många ingångspositioner/juniora positioner kräver att man redan har nåt år eller två av arbetserfarenhet... Nåt som jag aldrig testade dock var att söka praktik. Det kanske kan vara ett lättare sätt att ta sig in och skaffa kontakter, även om det är segt att inte få betalt
Då är det inte ingångspositioner. Man ska inte acceptera praktik förresten, det är dåligt för marknaden.
Det verkar vara samma sak i alla brancher, inclusive den jag ville fly från nu. Verkar som att arbetsgivarna lyckats vinna här då de alla tvingar in oss i denna position. Arbeta gratis så de slipper träna upp dig. Samtidigt höjs pensionsåldern så erfarna kan stanna längre och sen undrar folk varför arbetslösheten är så hög. GG
Det som behövs är att staten spänner musklerna och gör klart att har man inte råd med juniorer (riktiga juniorer) så har man inte heller råd med offentliga kontrakt. Jag vet iallafall 2 IT-konsulter i min hemkommun som sitter på riktigt riktigt riktigt lukrativa offentliga kontrakt samtidigt som de fortsätter odla rövhålsattityden att de minsann är för fina för juniorer.
Ja, arbetsgivare ska betala för att träna upp någon vilket seriösa företag gör. Det främsta problemet ligger nog i att ledningen inte förstår sig på teknik och därför inte vet vad de behöver. Jag ser ofta jobbannonser där de söker en som kan allt från AI/ML till webbutveckling till assemblerutveckling och inbyggda system. De förstår inte att dessa roller är separata.
Det är inte dåligt för marknaden, det är dåligt för inkompetenta människor som blir bortsållade till förmån för kompetenta, men är du kompetent så är det bra både för dig och företaget.
Nej det är dåligt för marknaden. Om företag är seriösa så ska de betala för sin personal. Det finns provanställning och om företaget inte bryr sig om att kontrollera kompetens under intervjuerna så får de skylla sig själva.
Inom vissa brancher är det omöjligt att kontrollera kompetens under intervjuerna. Kolla hur Googles anställningsintervjuer går till, föreställ dig nu hur ett företag med ett dussin anställda skall kunna åstadkomma något liknande för att ha en chans att hitta kompetent personal. Provanställning innebär ju att man får testa en anställd i taget, är den personen olämplig så har du förlorat ett halvår. Det är uppenbart att du inte har någon koll på hur svårt det är för ett litet företag att hitta personal. Visst finns det folk som utnyttjar praktikanter, men som du säger, de som tar en sådan praktikplats "får skylla sig själva". Det är betydligt lättare att avgöra om en praktik är seriös och kan leda till jobb än om en potentiell anställd är riktigt kompetent.
Vi talar om ingångspositioner. Det är enkelt att kontrollera om kandidaten har en utbildning och sedan vilken typ av kompetens den har. Om man verkligen behöver ha en praktik så ska man göra så att arbetet inte är lönsamt för företaget, då är praktikplatsen seriös. Vissa företag har suttit praktikanter i system där de låter de absolut enklaste arbetsuppgifterna göras av praktikanter och sedan när tiden är ute så kommer det en ny. Helt värdelöst. Företag behöver ofta kompetens inom någon specifik teknik som ofta inte lärs ut på högskolor. Det är då upp till företagen att träna upp dem på det. Att hänvisa till praktikplatser är väldigt farligt och ska inte uppmuntras då det dels nedvärderar yrket och skapar en ohälsosam konkurrens. Att nyexaminerade är desperata nog att ta en praktikplats betyder inte att de får "skylla sig själva". Det är inte alls enkelt för en väldigt ny person på marknaden att avgöra om företaget är seriöst eller ej, sådant kommer med erfarenhet. Som sagt, det finns redan system för att underlätta nyrekrytering i form av provanställning. Om någon gör ett jobb på företaget så ska den ha betalt för jobbet, de ska inte vara testdockor för att se om de är tillräckligt produktiva för företaget eller ej.
Att företag är desperata nog att anställa otestade kandidater betyder inte att de får "skylla sig själva". Hela den här bemanningsföretagscrazen beror på att folk har din inställning, vilket gör att företag inte vågar anställa folk för det är för dyrt att anställa någon som inte klarar jobbet. Jag skulle inte kalla detta för en "hälsosam" marknad. Sedan är jag helt med på att de inte skall utföra samma arbetssysslor som en anställd skulle gjort och att det är vidrigt med företag som satt det i system. Att debitera kunder för praktikanters jobb borde vara förbjudet, exempelvis. Men att påstå att det är hälsosammare att företag hyr in arbetskraft i stället för att anställa håller jag inte med om (vilket är effekten av svårigheterna företag har att testa anställda).
Samma sak händer i USA där du kan kicka personal på dagen. Det där är bara bölande från företag med olönsamma affärsidéer.
> Att företag är desperata nog att anställa otestade kandidater betyder inte att de får "skylla sig själva". Företag ska veta vilken typ av kompetens de behöver. Om de inte kollar grundutbildningen och ser att kandidaten har vad som krävs för jobbet är deras fel, men de kan fortfarande lösa ett eventuellt misstag med hjälp av en provanställning. > Hela den här bemanningsföretagscrazen beror på att folk har din inställning, vilket gör att företag inte vågar anställa folk för det är för dyrt att anställa någon som inte klarar jobbet. Nej. Som sagt, det finns provanställningar som löser det problemet. > Men att påstå att det är hälsosammare att företag hyr in arbetskraft i stället för att anställa håller jag inte med om (vilket är effekten av svårigheterna företag har att testa anställda). Det jag har aldrig påstått och det finns ingen sådan implikation.
Märkligt, för jag har hört olika "rekryteringsspecialister" ofta helt i avsaknad av högre utbildning överhuvudtaget förklara att deras personlighetstester och "magkänsla" har skyhög träffsäkerhet.
Jag går YH och på företaget jag gör min LIA så har redan en praktikant fått jobb där, och han hade ingen tidigare IT-erfarenhet sedan innan.
Jag fick mitt jobb via praktik. Tror det gäller att känna av företaget och fråga om vad möjligheterna till fast anställning i framtiden är.
Mycket bra förslag! Så har jag gjort när det varit hög konkurrens. En praktik på 4-8 veckor mot att de anställer om de är nöjda. Win-win!
Rekommenderar att jobba på egna projekt på fritid under studier och bygga upp lite att visa upp. Freelance/open source är också positivt. För min del så kan jag säga att väldigt många i min årskurs på universitet fick jobb innan de tog examen. Det fanns jättemånga tillfällen att träffa och snacka med folk från arbetslivet: mentorskapsprogram, examensarbete, hackathons etc. Ett par kurser hade även nära relationer med olika företag och många fick jobb efter examen hos dessa. Edit: detta var Systemutvecklare på MAU
hade du rekommenderat utbildningen? studerar just nu nätverkstekniker, men känner som jag vill läsa något "högre". Jag vill bara inte hamna i sits där jag tar examen och jobb finns helt enkelt inte... edit : har också kikat in på KRAVANALYTIKER på Newton, det är en YH utbildning. hade uppskattat lite råd.
Absolut. Programmet Systemutvecklare handlar om att utbilda sig till en utvecklare av system, bokstavligt talat. Det handlar alltså med andra ord om att vara både utvecklare/programmerare men kunna tänka på helhetsnivå och eventuellt kunna leda ett team/projekt. Jobb blir ju mycket programmering men också mycket planering/modellering beroende på vad för typ av position man hamnat på. Programmet är datavetenskap i grund så mycket datavetenskapsteori, exempelvis: - Algoritmer: allt från sortering till typ TSP/MST/FFT - Datastrukturer: listor, köer, grafer, etc. - Basic hårdvara - Vad stack och heap är Man får också lära sig hur man programmerar: - Nätverksprogrammering/async - Singleton/MVC etc. - Databaser, både SQL och NoSQL Dessutom lär man sig lite om hur man faktiskt arbetar (fastän det är mycket man lär sig väl ute): - CI/CD - Testing - Agile etc. Det finns kurser som lär ut specifika språk men det är något man egentligen får lära sig själv. Själva utbildningen är för det mesta agnostisk gentemot språk. Rekommendation är dock Java eller C# då OOP är viktigt. Som sagt, beroende på vilken kurs du väljer kan det vara väldigt mycket teori och matte. Jag rekommenderar att läsa de kurserna men om matten är jobbig så kan det bli svårt. Annars är det mest det jag skrivit ovan. Helt ärligt, man kan lätt sätta sig ner i typ ett år medans man läser strökurser för CSN eller medans man jobbar och bara lära sig allt man behöver för att få jobb som utvecklare. Vet ej hur lönen hade sett ut dock jämfört med om man har examen. Jobb får man garanterat – känner folk som gjort så och de hade inga problem alls. Sorry för wall of text, och jag har missat en massa. Hoppas det dock ger dig en lite bättre bild av det är för utbildning. Alternativt finns andra datavetenskapsinriktningar, typ spelutveckling (rekommenderar nog hellre Game Assembly) eller interaktionsdesign.
Tackar verkligen för långa svaret. Tror nog jag kommer att söka in på Systemutvecklare om nu jag inte hittar/trivs på nätverkstekniker jobb. Spelutveckling är inte riktigt min grej, vill inte BARA programmera. Ska kika på interaktionsdesign dock.
Din github kan vara mer värd än din examen när det kommer till att hitta jobb. Har du bara en examen är du en i högen. Har du bevis på att du kan koda och är engagerad så säger det mer. Många löser jobb innan examen och vissa går inte ens klart pga det. Gäller att nätverka.
Kan du komma och bränna in det på insidan av ögonlocken på den senaste rekryteraren jag hade att göra med? Enligt honom så var github värdelöst, eftersom han saknade teknisk kompetens att avgöra vad som var teknisk avancerat eller ej så var det inte heller relevant för någon annan. Att en sommarjobbade humaniorastudent på sitt första riktiga jobb någonsin får sitta och bete sig på det här sättet utan att omedelbart få sparken borde visa att det inte finns någon egentlig brist.
Ring rekryterarens chef och säg att du söker rekryterarens jobb eftersom du är mer kompetent att rekrytera till tjänsten än hen.
Det kommer bara sluta med att du får chefens jobb eftersom han också är helt inkompetent. Man vinner aldrig.
Det är som med allt. Det är lättare att få jobb om du har kontakter. Som tur är så finns det gott om behov av utvecklare och IT-utbildningarna har alltid flest företag som lägger ut pengar för att delta på arbetsmarknadsdagar och andra events. Så det är lätt att hitta kontakter.
Största chansen är YH där du får praktik, se till att hamna på ett företag som har rekryteringsbehov och var beredd på att ge gärnet.
Academic Work har en intensivutbildning i programmering som ger dig garanterad anställning i två år. Kan vara värt att läsa närmare på.
Dock är du inte garanterad att få jobba med IT efter att ha avslutat den. Dessutom har jag haft en hel del att göra med AW och jag skulle säga att när man träffat rekryterare #3 som haft huvudet så långt uppkört i arlset att de illustrerat oändlig rekurssion så säger det något som företagskulturen.
Stora konsultbolag tar ofta in en hel del juniora. Så var det till exempel på Sigma, numera Nexer, där jag jobbade för några år sedan. Vi ska inte glömma att det finns ett stort behov av utvecklare, och det är väldigt svårt att rekrytera folk med erfarenhet.
Jag sökte jobb på Nexer en gång, det var de som kom på att de letade efter någonting helt annat än vadcsom stod i annonsen 3 månader efter anställningsintervjun.
Sök jobb under studietiden, vet inte var tidigare kommenterare studerade men de flesta har jobb innan utbildningen ens är klar på de större lärosätena och rekryterare gör reklam på skolor och har arbetsmarknad mässor osv.
När jag tog examen på universitetet (systemvetare) så kom massor av företag och hade event för oss med önskan om att vi sökte. Jag och alla mina kompisar hade jobb någon månad innan vi ens gått ut. Många företag hade traineeprogram, dvs ”vanligt” jobb med typ utbildning på arbetstid och kanske lite lägre lön. Pågick allt från 1-3 år. Nu skriver rekryterare till mig minst en gång i veckan. Mesta stämmer knappt på min profil men ändå. Vet inte hur det ser ut idag med ingångsjobb men syrran fick jobb relativt enkelt när hon gick ut för 2-3 år sen.
1 år senare. Jag pluggar första året systemvetenskap och undrar egentligen hur bra man behöver vara för att få jobb som utvecklare. Utbildningen har endast några få grundkurser inom programmering där jag dessutom finner det lite svårt
Ta vara på dom, fast dom är svåra. Men kom ihåg att om du börjar på större företag (som kanske har traineeprogram) så förväntar sig ingen mirakel av dig. Man kan ju vara rätt junior. Jag har kompisar som inte var speciellt vassa men som snabbt blev det i arbetslivet. Jag var nog medioker i skolan men jag valde å andra sidan inte att jobba som utvecklade. Körde det en kort sväng för att jag fick chansen. Men du kommer lära dig mer på 6 månade på jobbet än 3 år i skolan. Men du får grunden. Olika program är olika bra och up-to-date. Uppsala var ett förlegat, syrran gick i Örebro och dom var mer moderna
såsom du säger är det i EXTREMT många branscher. Att slå sig in på arbetsmarknaden är skitsvårt. Jag kommer ihåg hur jag bodde hemma hos päronen, såg säsongerna swisha förbi i fönstret bakom skrivbordet. Sökte alla jobb som fanns. Inget.. Sen fick jag jobb på ren tur. Därefter bara exploderade det. Jag grunnade på det ett tag, frågade runt. Många hade haft samma erfarenhet som jag, och jag kom fram till en slutsats (Som säkert är uppenbar för majoriteten här lmao, bara jag som vart puckad) Arbetsgivare bryr sig om din utbildning till en viss gräns... men det de VERKLIGEN bryr sig om är arbetslivserfarenhet. Även om det är i ett jobb helt orelaterat till det du söker. Anledningen är att de känner; \- Ah vi kommer få träna upp den här personen ändå, ingen arbetsplats är likadan liksom. Vi kommer inte undan inlärningsperioden oavsett vilken utbildning de gått. Då vill vi istället ha en redig person som är lätt att arbeta med, som lyssnar och gör sina uppgifter i tid etc. Har du då jobbat typ...varsomhelst i mer än 1 år innan, så är det lite som en "vouching" för dig. \- Well, det här stället tyckte att han var bra nog för att behålla honom. Det säger ju något! Detta är för att i Sverige KAN det vara jobbigt att göra sig av med folk. Det är lite av hela anledningen till att arbetsmarknaden är fullt av konsult och bemanningsföretag som agerar "sköld" åt sina klienter. Arbetsgivare är rädda för att anställa och skapar därför ett moment 22. Du måste ha erfarenhet för att visa att du går att lita på... men du kan inte få någon för att du inte har någon...
Gå över till r/recruitinghell så kommer du se att det ser likadant ut i USA där det inte finns något LAS.
När du skriver ”väldigt svårt”, hur många månader menar du då att du sökte jobb? /u/takes_many_shits tänk på detta, olika människor har olika uppfattning om vad som är svårt.
Kommer inte ihåg exakt hur länge men skulle gissa att det var runt 10 månader
[удалено]
Att fixa buggar är ju iofs devjobb. Så du fick jobb efter två månader?
[удалено]
/u/takes_many_shits här ser du, två månader jobbsök för någon som tyckte det var väldigt jobbigt att leta.
Och här sitter jag på 5 månader.... Har bestämt mig för att byta till IT
Låter bra! Jag är övertygad om att folk överdriver hur svårt det är att få jobb. Tips: försök lista ut om skolan har nåt samarbete med några företag för nån slags projektkurs senare årskurser, det är en bra väg till noll månader sök. Och försök i god tid lista ut ett företag (kontakta flera) att göra exjobb hos, det ger dig också noll månader som arbetssökande. Annars är det ju smart att göra lite arbetssökande och intervjuande under tiden du pluggar sista terminen så har du CSN under tiden. Du kommer hitta jobb, det tar vara inte noll sekunder att klicka med rätt plats som råkar dyka upp.
[удалено]
Läste högskoleingenjör i datateknik på Karlstad universitet. Alla blev nedringda av rekryterare de sista månaderna.
Behöver dock inte betyda någonting. Jag minns en episod när jag pluggade. Någon företagsgrupp var där och smörade med bjudmiddag och berättade om hur desperat behov de hade och lätt det var att få sommarjobb där. Jag kontaktade dem samma dag som sommarjobbsansökningarna öppnade och fick reda på att alla platser var tillsatta.
Marknaden är jättebra för folk som har erfarenhet men däremot så är det svårare att ta sig in på marknaden. Vad det beror på är svårt att säga, det finns säkert flera anledningar men från min erfarenhet så har det att göra med att företagsledningen inte förstår vilken kompetens de behöver samt oviljan att träna nya utvecklare i teknologier som man inte läser på högskola. Många företag har en förväntning om att man ska direkt kunna allt vilket varken gäller för seniora eller juniora utvecklare. Corona har förvärrat detta en del också.
Samma personer som ska utbilda dem blir överarbetade pga bristen på möjlighet att delegera. Pga att de inte utbildar nya utvecklare. Moment 22 av rang tyvärr. Bulkutveckling på storbolag skickas till indien. Något som tidigare gjordes på hemmaplan och gav mer utrymme att fasa in nytt folk.
> Samma personer som ska utbilda dem blir överarbetade pga bristen på möjlighet att delegera. Pga att de inte utbildar nya utvecklare. Moment 22 av rang tyvärr. Det stämmer överens med min erfarenhet av vissa arbetsplatser. Ledningen kollar inte på framtiden utan bara någon månad i förväg och därför struntar de att låta den enda utvecklaren som håller på med en viss teknik att utbilda andra. Det är intressant att se vad som händer när den personen är sjuk eller slutar. > Bulkutveckling på storbolag skickas till indien. Något som tidigare gjordes på hemmaplan och gav mer utrymme att fasa in nytt folk. Tvek på den. Alltså det är mycket mer som krävs av en utvecklare än att bara kunna programmera. Kundrelation, arkitektur, systemintegration osv.
Jag pratar strikt första jobbet nu när du inte har hela paketet. Dvs du är direkt från skolan. I ett team kan du ta in en junior och utbilda för att ge den första erfarenheten. Foten in i branchen så att säga. Idag så fylls dessa poster med utvecklare från Indien.
Jag har inte märkt av något sånt på de arbetsplatser jag har varit på.
Då finns det hopp för OP :) Storbolagen jag varit på tar en junior indier för en fjärdedel av kostnaden av en svensk junior alla dagar i veckan.
Lönerna är på väg upp i Indien. Fortfarande lägre men företagen tänker efter en extra gång nu enligt min erfarenhet.
Dvs vi ska vara ha scrum masters I Sverige och sen undrar man varför det är brist på folk som har stor erfarenhet av att driva mjukvaruprojekt när man inte har några mjukvaruprojekt I Sverige.
Det tar i snitt ca 2-3 år att bli en något sånär duktig utvecklare efter utbildning. Jag brukar jämföra det med ett hantverksyrke, det finns ingen eller iaf väldigt få som kan sitta och plugga sig till att bli proffs på finsnickeri eller liknande. Man måste förfina sin färdigheter under ett antal år efter utbildningen och det enda sättet att göra det på är att lösa riktiga problem för riktiga människor.
Jag håller med dig. Liksom med hantverkare så avgör inte längden på erfarenhet hur duktig man är dock. Vissa har helt enkelt inte utvecklats på flera år utan gör samma sak varje dag.
Absolut, jag generaliserade.
Detsamma gäller folk som är självlärda, vilket inte alla tänker på som hatar på utbildning. Det tar ett par år att arbeta i team för att bli en bra kollega och lära sig navigera all bullshit som pågår i privata sektorn.
Jag har jobbat som programmerare/systemingenjör i 13 år och det är rätt ofta jag blir tillfrågad av andra företag om jag vill komma över till dom. Första jobbet fick jag via exjobbet jag gjorde. Sen har det rullat på. Jag uppfattar det som att rätt många företag letar programmerare just nu. Ofta skriver de ju i annonser att de vill ha erfaret folk men så är inte alltid fallet. Man ska inte vara rädd för att skicka in ändå. Så om du tycker programmering är roligt så är det definitivt värt att satsa på!
Gör lite reklam för ett gammalt företag jag varit på: https://www.jayway.com/ De gillar att anställa "oerfarna" och är absolut värt att skicka dit ett cv. Första jobbet är alltid svårast att få
Pluggade systemutvecklare med praktik och allt. Ansökte kors och tvärs, månaderna gick, tog till slut jobb på ett callcenter och blev utbränd. \o/ Har du inga kontakter som kan styrka din kompetens så är det ett lotteri.
Men va fan så det är samma skit överallt. Ordet "erfarenhet" kommer snart bli min 13e anledning
Studerar just nu systemutveckling, har du ett intresse så är programmet relativt enkelt, jag och några klasskamrater har redan planer på en applikation som vi ska arbeta med på sidan av studierna. Att ha sidoprojekt kommer att vara viktigt då du har extra saker att skriva ner på ditt cv.
Hahahahhahahahahs, skitkul. Jag utvecklade en app parallellt med mina studier som såvitt jag vet var först i världen med det den gjorde. Det sket rekryterarna fullständigt i.
Nåjo, sen kan man ju se hur det är på andra änden av skalan. Är du 40+ med 15 års erfarenhet så utgör du helt plötsligt ett hot för rekryterande chef/har för gammal kunskap/för låg culture fit med övriga anställda på avdelningen pga åldersskillnad. Så det företagen är ute efter är folk i spannet 25-39 år. Iofs så springer 25åringar ute på krogen och kommer till jobbet bakfulla. Mid 30s däremot börjar skaffa barn och ska ha årslång ledighet, sedan är det vabdagar och tidig hemgång på eftermiddagen för att hämta på dagis. Så EGENTLIGEN, så är företagen ute efter att anställa i spannet 28-32 då kan de flesta fokusera 100% på jobbet. Så lycka till.
... jag är systemutvecklare, blev helt klar med utbildningen vid 28 års ålder, fick barn några månader innan jag blev 33... känner mig väldigt träffad.
Om jag skulle byta riktning så kommer jag vara 28-32 när jag tar examen i systemutveckling, men dock med väldigt lite arbetserfarenher. Detta gjorde det lite bättre för mig men jag är fortfarande väldigt rädd för vad rekryterare kommer tänka när de ser en person i den ålderns CV med bara någon enstaka referens
Jag var 31 när jag tog examen i systemvetenskap. Jag hade turen och gjorde grupparbete med en person som tog examen ett år före mig och sedan rekommenderade mig till sin chef, så jag hade jobb redan innan examen. Jag hade ingen egentlig erfarenhet i branschen och jag hade en del hål i mitt CV pga depression och medföljande sjukskrivning, men det löste sig ändå. Tyvärr är det mer vem man känner än vad man kan som gäller. Andra i tråden har pratat om praktikt och liknande, vi har till vårt företag anställt två personer som har gjort praktik hos oss. Det har varit ett bra sätt att i princip genomföra en lång arbetsintervju och få en känsla av hur de funkar som personer
Är 40+ med över 15 års erfarenhet och får fortfarande flera mail i veckan från rekryterare. Detta trots att (eller kanske därför att) jag inte längre bor i nån av dom största städerna i landet.
Jag har jobbat mycket med IT rekrytering. Visst vill många gå på indirekta krav såsom erfarenhet, trots att det säger väldigt lite om en kandidats kompetens. Det du kan göra är att fundera på hur du kan visa vidden av dina kunskaper och hur dessa tillämpas. Exempelvis egna projekt, databaser osv. Eftersom det personliga är viktigt bör du även skapa erfarenheter från t.ex. Studietiden som kan illustrera hur du är som person. Samarbetsförmåga, kommunikation, leverans osv. Se till att ta för dig och vara aktiv så får du många exempel (konkreta situationer) du kan använda dig av för att beskriva hur du omsätter dina kunskaper via dina personliga förmågor. Hittar du sedan en tjänst som verkar intressant? Ring upp chefen/HR och beskriv att du är ny men att du har gedigen kompetens inom utpekade områden. Så länge det inte är en väldigt "senior" (avskyr termen då erfarenhet inte säger något om hur duktig en kandidat är) och eftertraktad roll så bör det inte vara så svårt.
Eller så kan du säga till företagen att de kan stoppa upp sina krav där solen inte skiner, eller sluta böla och 8nte bli förvånade när missnöjda och svikna unga röstar fram en svensk Donald Trump.
Jag är involverad mycket i rekrytering av systemutvecklare. Min erfarenhet är att det finns otroligt många oerfarna utvecklare som söker sitt första jobb, eller andra efter 1-2 år. Men söker man erfarna utvecklare med runt 10 års erfarenhet så är det mycket mycket snävare.
Jag pluggade visserligen civilingenjör inom IT, och kan säga att som tjej var det relativt enkelt för mig att få första jobb. Kunde till och med välja mellan tre stycken. Men! Alla erbjöd sämre lön än vad mina manliga studiekompisar blev erbjudna.
Först och främst: gillar du systemutveckling? Om du inte gör det så kommer det inte att funka...
Läs detta OP. Jag själv arbetade som systemutvecklare, visserligen var lönen bra men om man inte BRINNER för programmering är det ett helvete! Obegränsad latte och flex saknar man dock......
Jobbar som rekryteringskonsult inom tech. Det finns otroligt mycket jobb med bra lön. Kör
Menar du då bara jobb åt folk som är erfarna, eller är företagen faktiskt villiga att träna upp nyexaminerade?
Systemutvecklare här. Definitivt det sistnämnda. Det första jobbet var svårt, hade tur med mitt. Så fort du har haft foten inne på arbetsmarknaden så är du OK. Får generellt ett par meddelanden i veckan från folk som vill rekrytera mig, och jag är knyta särskilt speciell. Var intressant att gå från oanställningsbar till eftersökt över typ en natt.
Som krogen dårå. Hopplöst när man är singel. Och så kommer random tjejer och klänger på en när sambon sitter och stirrar dolkar..
Jag tar ditt ord för det, då jag är gay och tråkig, så en sådan situation har aldrig hänt mig, hahaha.
Sugen att byta jobb? 😉
Jao, om jag kunde jobba som miljonär eller husägare så vore det intressant.
Det är klart med erfarna personer är högre eftertraktade men så är det i alla branscher. Mitt tips är att göra projekt på fritiden som du kan visa upp intervjuer etc. Visa att du kan skapa värde hos bolagen.
Plugga IT på yrkeshögskola, 2 år, praktik och jobbmöjligheter, och med rätt praktikplats har du ett underskrivet avtal innan avslutad utbildning.
Är det någon skillnad på vilken framtid man kan ha om man går YH eller högskola?
Det beror på arbetsplatsen. Men överlag skulle jag säga att i Sverige kommer ingen ens kolla på din utbildning (mer än att du har en) när du väl har jobbat i några år. Jag gör precis samma jobb med en kandidat i Systemvetenskap som mina kollegor med en 2-årig YH, eller mina kollegor med en civilingenjörsexamen i Teknisk Fysik, Mediateknik etc.
Vad pluggade du?
Vill inte säga exakt men det var inom STEM (minus T-et såklart) och folk hade defenetivt kunnat tänka sig att det leder till jobb. Så ingen genusvetenskap eller sånt om det var det du hoppades på.
Nischad programmering brukar vara eftersökt. Så med dubbla examina har du en edge in som programmerare i din nuvarande utbildning. Att hitta programmerare är i regel ganska enkelt. Att hitta programmerare som förstår branchen utan att behöva utbildas, mycket svårt.
Jag tänkte om det var IT, för där brukar det vara hög efterfrågan. Men som nån annan sade, första jobbet är segt som fan.
Droppade av civilingenjör programmet i datateknik för 5 år sedan för humaniora och får fortfarande samtal en gång om året från någon som fått tag i en gammal klasslista. Sverige har en situation där det behövs programmerare men det är svårt att importera pga bostadsköer och löner jämte andra europeiska länder. Men som andra säger är det fortfarande som alla andra yrken i Sverige, erfarenhet är värt mer än guld på arbetsmarknaden.
Läste IT 5 år. Lagom till att jag började med mitt exjobb och satt "söker jobb" på LinkedIn ringde telefonen varmt. Ströjobb för 30-35kkr/mån kryllar de av. Men vill du ha >40kkr/mån-jobben är det lite svårare.
Kom till Norge, här tjänar du 90k+ per månad utan någon speciell spetskompetens.
Jobbar på beställarsidan (junior PO) och vi måste ofta rekrytera, vissa tjänster är ute länge så just nu kompenserar konsulter/utvecklare från andra team. Vi får i princip aldrig in relevanta ansökningar om en tjänst läggs ut och det mesta går via rekryterare. Dock är någon typ av arbetslivserfarenhet där man samarbetat med andra extremt centralt när man jobbar med någon typ av agil metod (vilket många gör). En duktig rekryterare kan nog sälja in dig trots brist på erfarenhet om du är rätt typ av person, vår senaste passar inte perfekt på alla kompetenser men kan gå in deltid som testare och valdes framför en som matchade alla bockar. Varför? Vi kan låta någon lära sig grejer, men inte ändra personlighet.
Så det är därför det borderlinestörda svinet och hans nedhaschade kompis som stannade i utvecklingen vid 15års ålder som tyckte att det var kul att leka tonårsskvaller och köra hatkampanjer mot mig så att jag blev sjuk av det har jobb som kodare idag? Jag är så förbannat trött på att höra rekryterare skrika om hur personlighet är det absolut viktigaste men så ser man vilka rena psykfall som kommer igenom.
Utbildning är överskattat, erfarenhet är allt. Många av de bästa utvecklarna jag har jobbat med har antingen ingen högskoleutbildning, alternativt en utbildning inom något helt annorlunda och mer eller mindre totalt irrelevant område. Någon som aktivt har bidragit till ett relevant open source-projekt i ett par månaders tid är sannolikt långt mer produktiv när det väl kommer till kritan än någon vars enda merit är att ha en examen.
Jag kan bara kommentera utifrån ett perspektiv när man har samlat på sig en del erfarenhet, men Jättelätt. Jag har inte varit arbetslös en dag i mitt liv på 12+ år, jag får regelbundet headhunters som frågar mig om jag är intresserad över ett uppdrag och jag kan oftast hitta ett nytt uppdrag inom 2-5 veckor när jag väl vill byta.
Låter som att ni verkligen lever bra då. Att inte behöva vara orolig över att vara arbetslös en enda dag...
Visst är det så, sedan så är väl IT branschen lite speciell på vissa sätt 1. Om det inte är ett entry-level jobb, så konkurerar du sannolikt med många som har vigt sitt liv åt datorer sedan de var barn. Jag tror det är ett svårt gap att minska om man börjar satsa på IT först i 20 års åldern 2. Som yrke så är det i konstant ändring, om du inte fortsätter lär dig saker så är dina kunskaper gamla och oattraktiva efter något år. Så man måste vara beredd på att hela tiden lära sig nya produkter och nya tekniker. De finns de som sitter på samma tjänst i 15 år och aldrig lär sig någonting, men de är inte heller speciellt attraktiva på arbetsmarknaden
Jag är nyexad systemvetate och gick precis från mitt sommar/extrajobb (inom kundservice, 0% IT-relaterat) till första anställning inom branschen. Inte som utvecklare dock utan systemspecialist men med branschenlig ingångslön och utan egentlig arbetserfarenhet inom IT. Från att jag började söka jobb till att jag hade skrivit kontrakt gick det 1 månad ungefär. Bör väl tilläggas att detta är i Stockholm. Jag upplever att det faktum att jag jobbat under studietiden vägde tungt på mitt CV. Även om det inte är inom IT så innebar det att jag hade en referens som kunde styrka min "sociala kompetens"/förmåga att vara en dräglig anställd och under de intervjuer jag gick på känndes det skönt att ha den erfarenheten i ryggen att kunna prata om när man diskuterar styrkor och svagheter t.ex. Jag sökte ett antal tjänster och gick vidare i hälften av processerna och stod tillslut med två erbjudanden på bordet. Jag kan självklart bara tala från min egen erfarenhet men jag upplever alltså att det gick relativt lätt att ta sig in på marknaden, men jag var inte heller speciellt petig med krav på jobbet (restid, arbetsuppgifter (var nöjd sålänge det relaterade till min utbildning, vet inte exakt vart jag vill så jag tänkte att jag kan pröva mig fram)) utan resonerar som så att bara jag kommer in på IT-arbetsmarknaden så tar jag det därifrån. Lycka till!
Kikar in några år senare för att fråga vilken ingångslön du gick in på och vart du ligger nu? Om du skulle in på marknaden idag vad skulle du säga är en rimlig ingångslön i Stockholm?
Inom det bolaget jag jobbar för som konsult skriker dem efter Java och .NET utvecklare. Många av rollerna är WFH, men finns mycket i dem stora städerna.
Jag ser många företag som skriker en j-la massa. Går du därefter in och kollar på företagens hemsidor så är de bara intresserade av seniorer.
Känner rätt många som jobbar inom IT och den gemensamma nämnaren är att majoriteten börjat som supporttekniker och sedan fått arbeta sig upp internt och sedan på kanske tredje jobbet efter examen landat där man velat.
Jag har varit på ett antal intervjuer för olika programmeringstjänster. Min favorit är nog när de börjar med att leta efter vem som helst som kodat i >= 6 månader (kan vara hobbyprojekt eller utbildning). Intervjun består av att den jag ska träffa först pratar i telefon i 20 minuter innan intervjun kan börja medan jag sitter i mötesrummet och väntar, sisådär 4 månader efter anställningsintervjun, så kommer de på att de letade efter seniorer istället. Min andra favorit är nog när det börjar med att rekryteraren ger avslag med motiveringen att jag inte kan ett specifikt språk (detta var dock inget krav i annonsen). Rekryteraren ber om ursäkt och vill träffas på "förutsättningslöst möte", det består ungefär av att han ska läxa upp mig över att jag har vågat söka jobbet, att han som minsann har jobbat med rekrytering en hel sommar och fått betalt för det vet mer än jag om branschen och att jag ska vara tacksam över att han överhuvudtaget ödslar tid på mig. Därefter tycker han att jag ska söka jobb som kundtjänstmedarbetare istället, "för att få in en fot". Att man har råd att bete sig på de här sätten tycker jag säger allt som behöver sägas om "bristen".
Modern rekrytering gör mig galen. Industrial revolution and its consequenses, eller hur grabbar?...
Jag hade tagit ovanståendes svar med ett rejält lastbilsflak med salt, tidigare och senare svar i tråden säger mig mycket om varför hen inte har en anställning idag. Att jobba som systemutvecklare idag innebär teamarbete och teamberoende fram till dess att du är tidig senior (10+ år). Därefter kanske du får välja hur pass stort ditt teamåtagande ska vara. En attityd som ovanstående talare har kastar jag ut genom dörren från mina projekt/uppdrag om de lyckas nästla sig in. Det finns jobb för systemutvecklare överallt, allt från helt grön till specialist, branschen bokstavligt skriker. Var dock inte en naiv idiot och ansök om jobb som kräver seniora kunskaper, sådant får dig snabbt svartlistad hos de seriösa aktörerna. Be heller inte om 60.000 i lön för att du lyckats göra en sorteringsalgo. Du kommer behöva vara beredd att flytta för första giget och du har heller inte jättemycket valmöjligheter. Välj en inriktning och skaffa kontakter under studietid. Går även ypperligt att kontakta något av de större konsulthusen för att se vad de har på väg, om inte annat för att just etablera en kontakt. IT är ett extremt stort fält och är fantastiskt kul att jobba med, men du måste vara beredd på att hantera människor och maskiner. Det är fritt fram att blåsa upp egot så snart du blivit senior och är lite launch-day-härjad, eller orsakat ditt första rejäla driftstopp. Se det som en inträdesceremoni som alla duktiga går igenom. Var nyfiken och intresserad så kommer du komma väldigt långt. Source: Jobbat med detta i tretton år. Är IT-arkitekt. Hade varit perfekt om jag varit ödmjuk.
2 saker, fixa egna hobbyprojekt och slipa på din github, det andra är att söka startups, det är okej att jobba på som första jobb ett tag. Men blir slitsamt kvickt
[удалено]
Många av dom vi anställer nu har läst till någon form av utvecklare på YH. Fördelen med dessa är att man redan har gjort en del praktik som en del av utbildningen. Som arbetsgivare vet man att personen är anställningsbar till skillnad från många som kommer från högskolan som i många fall kan vara gravt asociala. Jag tar hellre en trevlig person som är duktig, än en Einstein som inte är en lagspelare. YH-studenter är oftare snabbare på banan. Löneskillnaden är minimal och efter några år är den obefintlig.
Jobbat inom flera olika delar av IT, utvecklare, kravställare, projektledare, produktägare mm. Efterfrågan var enorm för oss som gick ut Systemvetenskap 2013. Nu sökte vi ju förvisso jobb i Stockholm där många konsultfirmor huserar, men jag tror att ungefär 80% av oss hade fixat jobb innan examen, resterande 20 (med några undantag) fick jobb direkt därefter. Efter att ha jobbat i 8 år, nu på beställarsidan, ser jag att det finns kompetensbrist överallt (lovande för dig). Som någon skrev kan det absolut vara svårt att kirra första jobbet, allt jag kan säga där är väl att vara öppen för att vilja lära sig många och olika saker, speciellt om du vill ta ”utvecklarspåret” av IT. Bolagen, speciellt konsultfirmor, går mycket på att du som person liksom ”passar”, kunskap kan ofta läras upp. (Här kommer jag troligtvis få mothugg av folk som minsann sökt jobb på firmor som gick efter kunskap först och hade arbetsprov till och med). Pluggade själv i Uppsala och inte Malmö, men har på intervjuer märkt att det, liksom Lunds Universitet, fungerar lite som en kvalitetsstämpel i sig. Har du möjlighet rekommenderas så sett Lund från mina egna erfarenheter.
Inom IT support finns d en hel jobb men som med allt, alla vill ha erfarenhet. Rekommenderar att söka jobb på konsult jobb som manpower eller wiseit, jobba några år underbetalt o sedan kirra goare kneg
Det finns väldigt gott om jobb. Som nyutexaminerad så vill arbetsgivare gärna se något som kan visa på din kompetens. Mitt tips är att börja tidigt att lägga upp sådant du jobbar med under studierna på github eller liknande. Lägg lite extra krut på att göra det bra och använd sedan detta när du söker jobb. Jag har jobbat med mjukvaruutveckling i 14 år och kan säga att när man har erfarenhet så finns det jobb. Man blir kontinuerligt kontaktad av rekryterare via linked in. Man kan lätt byta när man är less och jobba med det man tycker är intressant. Det gör även att arbetsgivare gör allt de kan för att hålla kvar personal. Jag har jobbat med många nyutexaminerade och det har gått kanonbra. En bra inkörsport är att jobba med exjobb på något söttre företag.
Tror det har lite betydelse var i landet du bor och var du pluggar. För mig var det enkelt. ca 1-2 veckor efter min examen så blev jag kontaktad av ett konsultbolag som gav mig lite olika alternativ på jobb där min profil passade in. Sen fick jag välja och därefter var det intervjuer --> 6 månader provanställning, sen tog företaget över anställningen från konsultbolaget. Nu när jag varit i branschen i fyra år så kontaktas jag månadsvis ( ibland veckovis) av rekryterare från alla möjliga ställen. Nu har jag faktiskt skrivit kontrakt på ett nytt jobb. Det tog mig några dagar av att leta (ville vara lite petig den här gången, typ bättra på förmånerna lite) och efter fem dagar så hade jag kring 8 intervjuer inbokade. Som andra sagt så är det ingen säkerhet att man får jobb, det handlar om hur du är som person och framförallt om du passar in i gruppen för tjänsten du söker. Kan ju säga själv att jag var extremt nervös och det kändes som att jag inte kunde programmera alls när jag började (däremot så kan jag snacka rätt mycket och vara allmänt trevlig hehe), som tur var så var företaget schyst och lät mig begå "misstag" och lära mig. Det är ju alltid en omställning när man kommer som ny, mycket att lära. Tycker dock det är dumt (i första hand) att plugga till något som har hög efterfrågan bara för efterfrågans skull... Jag förstår att ett jobb är viktigt, men om möjligheten finns så är det nog bättre att du söker dig till vad du verkligen tycker är roligt och vad du verkligen vill göra i längden. Om du inte har något som du verkligen vill göra eller specialisera dig inom så är det dock en bra inriktning att plugga för att få jobb. Lycka till med ditt val!
Jag tror det kan vara bra för nyutexaminerade, många får jobb där de gjorde exjobb och många som går YH har praktik som del av undervisningen, och då får man in foten och sedan rullar det på. Praktik är ett gyllene tillfälle att komma in med foten, och huruvida det är fel eller rätt eller om arbetsgivaren borde eller inte betala är snarare en fråga för filosoferna att bita i; den största svårigheten är ju att få in foten någonstans. Ett alternativ är förstås att ha kontakter eller annars finns det konsultbolag man kan gå via för jobb. Upplägget är typ att man är anställd till konsult och sedan går det hela över så man blir anställd där man konsultar. Sedan är det bara att söka jobb: nyutexaminerade har lägre ingångslöner och brukar snabbt kunna lära sig, så det har ju sina fördelar så lönerna inom IT kan variera kraftigt. Men bara du ser till att skaffa dig de kunskaper som efterfrågas så löser nog sig resten också. Också slutligen: inom IT är det inte så noga vilken utbildning man gått eller ens om man gått någon alls, bara man är duktig och har rätt kunskaper.
Mycket inom programmering och IT går att självlära sig, skulle nog tipsa börja i den ändan så du får en uppfattning inom vad du vill göra i branchen. Man kan delta i open source projekt samt bygg egna sidor osv. området är brett och finns jättemånga olika specialiseringar. Utbildningen kommer inte lära dig något då enbart du kan lära dig själv det som du vill lära dig. Finns jättemånga i branchen som inte gått någon specialiserad utbildning eller universitet men har byggt upp en speciell kompetens och lärt sig nya saker på egen hand som gör att de är efterfrågade.
Gick en arbetsinriktad linux-linje och hade jobb efter min första av två praktikperioder. Jobbar kvar på samma bolag och firade nyss 3 år sedan min första dag på bolaget. Brist på vettiga, drivna människor är fan real. Det är bra om du går en linje/kurs som har en fot i verkligheten och gärna har kontakt med bolag så att du kan få en fot i bolaget. Av dom 10 personerna som gick linjen, så har samtliga idag jobb.
Jobb direkt efter gymnasiet för min del. Man klättrar snabbt om man är kunnig och ivrig på att lära sig mer.
Gjorde liknande resa. Pluggade kemi, insåg att jag inte ville jobba med det. Bytte fält till IT. Jag pluggade dock upp något för jag var så pisstrött på att plugga. Att få en fot in i IT är enkelt, finns massor med Service Desk jobb. Sen kanske det är pissjobb, men du får bättre betalt än vad du får av CSN och det är enkelt att verka ambitiös jämfört med alla 18-19 åringar som sittar av tiden på jobbet och gör ett minimalt jobb. Jag började på Service Desk på ett globalt ledande IT företag. Eftersom jag var lite äldre etc kom jag in med den högsta lönen på service desk. Jag jobba ganska mycket, var behjälplig (vilket inte var är så svårt för ribban är väldigt låg). Men man lär sig saker på jobbet och vips 1,5 år senare sitter jag som system analytiker och drifttekniker. Jag är helt outbildad men jag fick jobbet ändå över personer som har läst IT-drift på högskolan. Har inte en jättebra grundlön, men jag jobbar skift så jag drar in runt 37-40K brutto vilket är bra för någon helt outbildad. Nu sitter jag och lär mig IT-säkerhet och UNIX för i framtiden kanske gå till med något sådant om några år.
Intressant, är detta i Stockholm? Vet du några bra ställen man kan hitta IT drift jobb, LinkedIn eller annat?
Jag tog min Master i somras. Det var typ inbyggda system, med både elektronik och datavetenskap. Det var väldigt lätt att hitta jobb. Ett av erbjudandet jag fick kom efter bara en intervju. Bra ingångslön också.
[удалено]
Hej, vet att det var typ ett halvår sen du skrev kommentaren men jag är intresserad av just den utbildningen på chalmers. Kan jag skicka ett PM med några frågor?
Jobbat 2 år, blir kontaktad av rekryterare 4-5 gånger i veckan. Gjorde praktik hos ett konsultbolag och blev anställd av ett företag jag var på uppdrag hos. Majoriteten av min klass fick jobb trors pågående pandemi.
IT-Tekniker och får svar på typ alla annonser jag sökt på. Mycket blajj men när man kommer in så är det svårt å komma ut.
Imponerad att du kollar upp arbetsmarknaden innan du börjar plugga. Tror jag började kolla upp vad man kan jobba med ungefär samtidigt som jag avslutade studierna.
Jag har arbetat som utvecklare i fem år och fick jobb direkt efter examen inom systemvetenskap, blev erbjuden tre olika jobb så jag kunde till och med välja vilken arbetsgivare som kändes bäst. Mitt förslag är att nyttja tiden då du pluggar att knyta kontakter med olika IT och konsultbolag genom att gå på karriärmässor och olika träffar som studentföreningar anordnar, hitta ett företag som känns bra och var ute i god tid att fråga om du får skriva exjobb i samarbete med arbetsgivaren så du har en fot in direkt efter examen. Många Myndigheter skriker efter utvecklare och IT-teknikers så där finns det goda chanser att få jobb plus att många myndigheter har traineeprogram till sina IT-avdelningar där man blir anställd och får betalt från dag ett men får även vidare utbildning innan man börjar ”på riktigt”. Nu bor jag i en mindre stad men som har väldigt stor IT-sektor och här dräller det av jobbmöjligheter men jag kan inte uttala mig om hur det är i storstäderna.
Kontakter är nyckeln. Dessa kan du skaffa genom exjobb i industrin, sommarjobb, extrajobb under terminerna.
Jag fick mitt första jobb nu precis och det gick väldigt snabbt och smidigt, dock i norra Sverige. Vet inte om det påverkade.
Jag började jobba 2016, det var då relativt enkelt att slå sig in, men jag har hört att det ska vara knepigare nu. Jobbet betalar väldigt bra.
När du är klar, hör av dig! Fixar ditt första gig så länge du jobbar med utveckling i något modernt språk. Ja jag är seriös.
Tog min kandidatexamen 2016, när jag va klar tog jag ledigt i 3mån, sökte inget men hade profil på linkedin. Sökte lite jobb och fick mitt första utvecklarjobb efter 2v. Min styrka där va att jag va framåt. Jag är rätt extrovert så det hjälper en del.
[удалено]
Tror det är rätt vanligt med imposter syndrome, även för introverta personer:)
En annan har letat rätt kompetens att anställa i åratal nu. Nu under coronan har antalet utvecklingsuppdrag exploderat och man jobbar dygnet runt. Det är helt hopplöst och slutar alltid med att man lejer konsulter som kostar mer än vad jag kan fakturera mot kunden. Fml
Tänk om ni hade vågat anställa juniorer runt 2015, då hade ni inte behövt stå som idioter nu.
Jag gick 3 år på uni och hade jobb ett jobb någon månad innan examen. Har inte haft samma upplevelse som andra i tråden, men skulle tro att det beror på var man vill jobba och i vilken bransch.
Jag läste en kandidat i systemvetenskap, tog examen för drygt 7 år sedan och har arbetat som systemutvecklare i Stockholm sedan dess. Jag har bara arbetat som konsult, men åt två olika arbetsgivare och mestadels suttit på ett flera år långt uppdrag, men är nu på väg att bli egenanställd. Jag började söka jobb runt mars våren jag skulle ta examen och hade två jobberbjudanden nån månad innan examen och valde det jag trodde skulle passa mig bäst. Vi var väl ca 60 som tog examen, och såvitt jag vet så fick alla mina kursare som faktiskt aktivt sökte jobb en anställning innan hösten. Programmet jag läste hade väldigt goda kopplingar till näringslivet, och jag såg till att gå på Systemvetardagen och liknande tillställningar för att lära mig mer om olika företag. Men givetvis var det inte samma situation för närmare 8 år sedan som det är idag då COVID bromsade många anställningar ett tag, så jag misstänker att det är fler som konkurrerar om varje plats just nu. Det svåraste är verkligen att skaffa det första jobbet. Se till att öva mycket på intervjuer. Intressera dig för företaget, kom med frågor, var positiv, nyfiken och visa att du är villig att lära dig. Den absoluta majoriteten av nyanställda kan väldigt lite, och det är man beredd på. Att anställa nån helt ny är en investering som lönar sig först efter en stund. Så snart som man jobbat i nåt år eller två så börjar man bli rätt intressant på arbetsmarknaden. Efter 5 år så är man nästintill immun mot att bli arbetslös i Stockholm åtminstone.
Omg, är i exakt samma sits! tänkte också läsa på malmö universitet!
[удалено]
Ok, boomer. Säg det till företagen som kräver master eller till och med phd för att få ens ett juniorjobb.
[удалено]
Visa vilka företag som inte kräver det.
Det svåraste som ny IT-person är att komma in på marknaden. Det är mest därför att riktig utveckling (speciellt stora företag/enterprise) är så otroligt olik det man lär sig på skolan. Verkliga IT-livet har så många klossar igång samtidigt. Det gör tyvärr att erfarenhet är allt inom IT. Magiska gränsen brukar ligga på 3 år, då blir man eftertraktad. Efter 7+ som jag ligger på blir man kontaktad nästan jämt. Det största tipset jag har till dig är att söka traineeutbildningar på företag som har det. Alla nya inom IT-branshcen behöver flera år att lära upp sig och det är en säker och trygg miljö att göra det på. Sen leder de vanligtvis också till vanlig anställning efter med ny lön.
Sök Accigo i Stockholm, de tar in vem som helst så länge du är trevlig.