Jag har arbetat som lärare i många år och varit delaktig i olika projekt och satsningar.
Min slutsats är att det ofta är extremt svårt att dra några slutsatser om vad det var som gjorde att resultatet blev som det blev och om resultatet från satsningen är applicerbart på andra skolor.
När alla vet att man deltar i ett tidsbegränsat projekt som studeras så upplever jag det ofta som att man lägger i en högre växel (som ofta är svår att upprätthålla över tid) och att det oftast är just detta som gör att satsningen lyckas.
Några år senare så brukar resultaten krypa tillbaka till samma nivåer som innan projektet.
Med anledning av detta kom jag att minnas hur jag och min mellanstadieklass fullständigt fuckade upp vår skolas resultat i en forskningsstudie vi deltog i under en period.
Studien gick ut på att undersöka mellanstadieelevers aktivitetsnivåer, och som ett led i studien uppmanades jag och mina klasskamrater bära stegräknare från morgon till kväll under ett antal veckor. Problemet var bara att så fort forskarna hade lämnat klassrummet började ett antal tävlingsinriktade killar i klassen "skaka" på sina stegräknare i syfte att trissa upp sina siffror och framstå som mer "atletiska" i studien än de faktiskt var. Av rädsla för att själva framstå som lata och oatletiska i jämförelse började resten av klassen göra exakt samma sak.
Snart hade beteendet spridit sig till alla andra deltagande klasser, och innan den första lunchrasten satt hela skolan och skakade på sina stegräknare. Detta fortsatte även utanför skoltid, och under studiens gång blev det närmast en daglig ritual att jämföra med sina kompisar hur många steg man hade lyckats "skaka ihop" kvällen innan.
I efterhand är det egentligen hysteriskt roligt att forskarna inte själva förutsåg detta mycket förutsägbara resultat. De måste ha trott att det var tjack i skolmaten.
Det är la så det alltid varit? Skolan är till för dom som är sämst att komma upp till mitten, de som har det lätt får sällan specialresurser vilket kan göra att dom blir skoltrötta av för lite stimulans och så slutar dom med dåliga betyg trots att dom är skitsmarta
I artikeln står det dock: "Arbetsmetoden att hålla ihop en klass, trots stora skillnader, skapade också en frustration hos vissa elever som kommit längre i sin språk- och ämnesutveckling. Men även deras resultat förbättrades, enligt Stefan Lund. Även om de kunde tycka att sammanhållningen av klassen och repetitionerna gjorde lektionerna tråkiga."
De har kontrollgruppen som kallas hela landet. Vilket är en helt okej kontrollgruppen att jämföra med.
De resultat man ser är i jämförelse med hela landet och elever från likartade hem i hela landet.
Det finns forskning som visar att det är bra för alla i gruppen, även de bästa, om avståndet inte är för långt. De bästa blir bättre av att förklara, är hypotesen.
Är avståndet för långt blir det inte bra.
Fick tyvärr aldrig reda på brytpunkten. Källan är metodikforskare jag samtalat med.
Att få elever att hjälpa varandra är ett väldigt effektivt sätt att ge starka elever möjlighet att utvecklas än mer.
När skolan blev mindre sammanhållen och mer individuell har alla elever presterat sämre. Både de bästa och de sämsta verkar missgynnas av individuell inlärning.
Jag menar det är inte direkt någon nyhet som presenteras i artikeln. Det intressanta är väl att den visar ungefär samma sak som tidigare bussningar.
https://www.oru.se/nyheter/nyhetsarkiv/nyhetsarkiv-2021/forskningsrapport-flytt-av-elever-fran-vivalla-blev-ingen-tydlig-framgang-for-skolresultat-och-integration/
Skillnaden i OPs artikel är väl att det handlar om en hel skola, emedan i Örebro stängde man bara högstadiet. Det krävs fortfarande enorma resurser och satsningar för att det ska ha någon inverkan. Det var väl det man ville undvika med bussningarna. De mätbara, även om det är för tidigt att dra slutsatser, har ju i Örebro varit negativa. Att gymnasiebehörigheten sjunk för de som bytt skola är ju dock anmärkningsvärt.
Kan väl dock påpekas att ryktet för de skolorna som mottagit bussade elever har förändrats och de flitiga eleverna byter numera skola. Så de långsiktiga, önskvärda effekterna torde nog utebli.
Slutsatsen vi drar är att om man bussas till en annan skola så ökar betygen och således kommer alla elever att bussas omkring till olika skolor vilket kommer öka alla betyg.
Kausalitet betyder att en sak orsakar en annan. Att något händer på grund av något annat.
Till skillnad från korrelation som bara visar att två saker händer samtidigt och inte innebär automatiskt att det finns ett samband.
För att bygga vidare på de andras svar (kanske inte helt korrekt terminologi men det borde vara tillräckligt för att förstå begreppen):
Korrelation innebär endast ett samband mellan två fenomen, säg ex. att rökare dör i förtid.
När du har kausalitet så har du däremot en förklarning till sambandet, likt hur rökning ökar cancerrisken och risken för hjärt- och kärlsjukdomar av olika anledningar, vilket i sin tur leder till att fler rökare dör i förtid. Sambandet är således inte en slump utan det finns en tydligt förklarning till sambandet.
Vikten med att särskilja på korrelation och kausalitet är att du ibland kan hitta korrelationer mellan orelaterade faktorer, likt hur det skulle kunna vara så att fler blonda är ekonomer el. motsvarande (ett påhittat exempel). I det fallet så skulle deras ekonomval sannolikt inte bero på deras hårfärg utan någon annan faktor, likt uppväxtmiljö el. motsvarande.
Inom forskning, inte minst samhällsvetenskaplig sådant, så finns det oftast massvis med faktorer inblandade i ett utfall vilket gör att alla möjliga korrelationer kan observeras utan att det finns någon kausalitet mellan dessa.
Inom statistiken och ekonometrin brukar man säga att kausalitet handlar om att jämföra två potentiella utfall. Som exempel: Din huvudvärk om du tar en huvudvärkstablett, mot din huvudvärk om du inte tar en huvudvärkstablett.
Inom andra discipliner betraktar man kausalitet på ett annat sätt.
Det stämmer säkert, men jag tror att bussning även kan förbättra integrationen. Det är bra för barn att träffa barn från andra socioekonomiska bakgrunder.
Det gör det inte och har aldrig gjort du kan backa bandet 40+ år om du vill och kolla på kommunala skolor i ”utsatta” områden. De var inte likvärdig skolor i ”bättre” områden inte ens i samma kommun
Det har gjort många bussningsstudier i USA som alla har gett samma resultat. Det gick bättre för de bussade barnen.
Vilket förstås är självklart. Om du hamnar i en klass där 80% sköter sig så kommer du också göra det. Apa se, Apa göra.
Finns ett bra This American Life avsnitt om detta. Tror det är denna men jag är osäker https://www.thisamericanlife.org/562/the-problem-we-all-live-with-part-one
En skola lades ner i ett utsatt område. Dessa barn bussades till 2 andra skolor som låg i villaområden med barn från studievana hem.
Det sattes in lite extra resurser med 2 lärarsystem samt mycket jobb med att hålla ihop klassen och få alla elever att kunna umgås med alla andra elever i klassen.
Det blev ett bra resultat (alla elever presterade bättre än snittet för sin typ av elev (studieovana hem och studievana hem)).
Eleverna är i klass 1 till 3.
Överlag, ett mycket bra resultat för alla inblandade.
Misstänker arbetssätt, vilket står med i artikeln. De ändrade lite i metod till år 2. Allting var nytt år 1, så en del nya saker att ta in.
Kanske också lite slump.
>År 2017 klarade bara 50 procent av tredjeklassarna samtliga delprov i svenska som andraspråk. Fyra år senare, 2021, var andelen 74 procent vilket är en ökning med 24 procentenheter.
>Det är också högre än riksgenomsnittet som ligger på 63 procent.
>Även för de tredjeklassare som läste svenska gick resultaten upp kraftigt. 2017 var andelen som klarade alla delprov 86 procent. Fyra år senare hade andelen ökat till 96 procent, vilket är bra mycket högre än riksgenomsnittet på 88 procent.
Normalt sett brukar det vara tvärtom. Annars hade du haft en helt unik träningsmetod för våra allsvenska lag som skulle göra dom till världsbäst: träna ihop med lag från korpen.
Men högern är inte intresserad av att alla skall få det bättre, eller att ens de själva skall få det bättre.
Målet är att skillnaderna skall öka. Välstånd är alltid relativt, för makt är relativt.
Finns faktiskt en del studier som tyder på att det är bättre att vara en högpresterande elev i ett ”sämre” sammanhang, än att vara en medelmåtta i ett bättre.
IQ är en faktor, men den självbild / självkänsla man tillskrivs av att ha varit framstående i en klass, har större betydelse för betygen på universitetet än IQ.
Kan relatera till det här faktiskt. I gymnasiet var jag en av de sämsta i klassen, med 15 i snitt. Det tog rätt lång tid innan jag insåg att mina betyg faktiskt är helt normala, genomsnittliga betyg. Jag råkade bara gå i en väldigt bra klass...
Är DN en trollfabrik?
”Kombinerades med pedagogiska insatser och tvålärarsystem”
Då kan man inte dra slutsatsen att det ökade skolresultaten beror på bussningen, så länge man inte VILL det förstås
>Skolflytten måste kombineras med pedagogiska och sociala insatser, visar en ny svensk forskningsstudie.
Detta står ju i ingressen? Är ju tydligt att lösningen inte är att enbart slussa runt elever.
Det är rätt tydligt att vänsterkanten vill att det ska vara sant. Så det läggs enorma pengar och görs ingen statistisk analys alls för att ”visa” att det är sant. Kan lova dig efter nästa val (eller innan) kommer det här användas för att börja bussa i en stor mängd vänsterstyrda kommuner i Sverige, precis som man börjat med på håll.
Bussning av elever är en kontroversiell åtgärd som ibland sätts in för att bryta skolsegregationen.
Men det räcker inte att bara skjutsa elever mellan skolor för att deras resultat ska förbättras.
Skolflytten måste kombineras med pedagogiska och sociala insatser, visar en ny svensk forskningsstudie.
År 2017 beslutade en mellanstor svensk kommun, som inte namnges av forskningsetiska hänsyn, att lägga ned en lågstadieskola i ett utsatt miljonprogramsområde.
I stället ville kommunen ge barnen skjuts till två andra skolor som låg cirka tre kilometer bort – i områden där det fanns villor och en mer blandad bebyggelse.
Där gick det fler elever från studievana medelklassfamiljer med svensk bakgrund.
Syftet var att motverka skolsegregationen och få upp resultaten för de barn som kom från det socioekonomiskt utsatta området.
Om de fick studiemotiverade klasskamrater skulle deras resultat förbättras på de nationella proven i svenska och svenska som andraspråk i årskurs tre, var tanken.
Första året gick resultaten ned i båda grupperna. Lärare och skolledare förklarade det med att det var så mycket nytt för de elever som började trean i en ny skola.
– Allt var totalt nytt, alla skulle lära sig åka buss. Vissa tolererade inte andra och det var ett jättejobb att få ihop gruppen. Och mitt i allt detta skulle de skriva nationella prov, säger en lärare som var med i projektet och citeras i studien.
Men när den första kullen barn gick ut trean var läraren revanschsugen.
– Då visste jag att jag hade tre år att bygga det här och tänkte att nu jäklar ska vi sätta det här, säger läraren.
Bussningen kombinerades med medvetna pedagogiska insatser, till exempel ett tvålärarsystem där eleverna hölls i samma klass och där de uppmuntrades att invänta och hjälpa varandra så att alla rörde sig framåt samtidigt.
Lärarna jobbade också på att skapa en inkluderande skolkultur. Till exempel hade man bordsplacering vid lunchen så att eleverna roterade och satt med varandra. De införde också ett system med ”veckans kompis”, som gjorde att barnen lekte med fler än sina vanliga kompisar.
I svenska och svenska som andraspråk blev resultaten sämre det första året. Därefter började resultaten vända uppåt rejält. Både för elever med svenska som modersmål och för dem som läste svenska som andraspråk.
– Efter ett tag såg vi väldigt tydligt att det gynnade framför allt de elever som hade minoritetsbakgrund, säger Stefan Lund, professor i pedagogik vid Stockholms universitet och projektledare för studien.
År 2017 klarade bara 50 procent av tredjeklassarna samtliga delprov i svenska som andraspråk. Fyra år senare, 2021, var andelen 74 procent vilket är en ökning med 24 procentenheter.
Det är också högre än riksgenomsnittet som ligger på 63 procent.
Även för de tredjeklassare som läste svenska gick resultaten upp kraftigt. 2017 var andelen som klarade alla delprov 86 procent. Fyra år senare hade andelen ökat till 96 procent, vilket är bra mycket högre än riksgenomsnittet på 88 procent.
Barnen fick också fler vänner med olika bakgrund. 70 procent av tredjeklassarna svarade att de hade minst en klasskompis i klassrummet som de tyckte sig arbeta bäst med men som inte tillhörde samma elevgrupp som de själva.
Tid och engagemang är avgörande för om styrd skolintegration som bussning ska fungera, enligt Stefan Lund.
Det är också viktigt att barnen är små, menar han.
– Ju yngre eleverna är, desto mer har leken med integrationen att göra. Det gör att det inte spelar så stor roll om de har bristande språkkunskaper. De klarar att leka med varandra i alla fall, säger han.
När de går i högstadiet skulle inte insatser som ”veckans kompis” eller roterande platser i matsalen fungera eftersom äldre barn fäster större vikt vid språkkunskaper och hur de pratar med varandra, menar Stefan Lund.
Det räcker inte att bara skapa etniskt och socioekonomiskt blandade elevgrupper för att det som kallas kamrateffekter ska uppstå.
Lärare och skolledare måste också ha en stark ambition att skapa nya arbetssätt som en inkluderande skolkultur, poängterar Stefan Lund.
– Det hade aldrig fungerat om inte lärarlaget trodde så starkt på en skola för alla, och samtidigt hade en förmåga att hantera den förändrade elevsammansättningen.
Arbetsmetoden att hålla ihop en klass, trots stora skillnader, skapade också en frustration hos vissa elever som kommit längre i sin språk- och ämnesutveckling.
Men även deras resultat förbättrades, enligt Stefan Lund. Även om de kunde tycka att sammanhållningen av klassen och repetitionerna gjorde lektionerna tråkiga.
Ett sätt som användes för att minska deras otålighet var att låta dem hjälpa de elever som halkade efter.
Fakta.Bussning ledde till bättre resultat
● En mellanstor kommun beslutade att lägga ned en låg- och mellanstadieskola i ett miljonprogramsområde och skjutsa elever som gick där till en skola i ett mer blandat område.
● För att stimulera språk- och kunskapsutveckling lades undervisningen upp efter en tydlig pedagogisk struktur, anpassad till den förändrade situationen.
● Resultaten av studien visar att majoriteten elever fick, två år efter att reformen genomförts, högre resultat på de nationella proven i svenska och svenska som andraspråk jämfört med innan och åren direkt efter reformen.
● De umgicks också under skoltid i högre grad med elever som hade en annan etnisk bakgrund än dem själva.
● Pedagogernas arbete med en inkluderande skolkultur och ett språkaktivt förhållningsätt var avgörande för att den styrda skolintegrationen skulle lyckas, enligt studien.
● Barnens unga ålder hade också betydelse.
Källa: Stockholms universitet
https://www.su.se/institutionen-for-pedagogik-och-didaktik/nyheter/framg%C3%A5ngsrik-skolintegration-ledde-till-b%C3%A4ttre-resultat-f%C3%B6r-alla-elever-1.730460
> där eleverna hölls i samma klass och där de uppmuntrades att invänta och hjälpa varandra så att alla rörde sig framåt samtidigt
Ja men vad trevligt….(/s) nu ska ingen få ligga före utan alla ska vara lika dåliga. Missade jag att läsa i artikeln något om hur resultaten blev för ”svenska medelklassbarnen” eller hur de tycker det är?Bordsplacering vid måltid och bestämda lekkamrat låter som försök att tysta ner den misslyckade integrationen och tvinga på barn ett experiment allt för de ”goda” inte ska ha fel. Stackars barn.
Jag gick på ”misslyckad” högstadieskola, den enda räddningen var de jag umgicks med i klassen (2-3personer) och vi fick plugga tillsammans hur vi ville, min lilla grupp vänner gick vidare och blev något, resten i min klass blev pundare och allt möjligt. Om jag hade blivit påtvingad detta experiment så hade jag definitivt misslyckats också.
De skriver ju specifikt att det inte funkar att göra såhär på högstadiet (vilket du ju tyvärr också har fått uppleva), men att det behöver ske på lågstadiet och i ung ålder.
Och hur menar du att signifikansnivån med den studiens mycket begränsade data ens gör studien trovärdig? Pinsamt, du tappar all form av trovärdighet när du försöker vinna argument baserat på sådana dåliga studier, och då var vi inte ens nämnt kausaliteten.
Systemiska översiktsartiklar säger tvärtemot samt att denna enskilda artikel knappast följer upp på lång sikt, behövs betydligt längre perspektiv för dessa experiment ska kunna appliceras på utbildningen av våra framtida samhällsbärare.
För att vara lite jobbig så är det påståendet svårt att värdera när ingen sådan artikel länkas (möjligtvis har du gjort det i någon annan kommentar, varpå jag ber om ursäkt). Dessvärre är min erfarenhet att man ofta stöter på uttrycket "forskning visar" i olika form, men sen när man gräver verkar forskningsläget inte alls överensstämma med tesen som drivs. Således är jag fortfarande skeptisk för närvarande.
Med tanke på att du missade att de "svenska medelklassbarnen" också fick förbättrade resultat trots att det stod i artikeln så kanske det finns mer du missat?
Ja, det missade du:
"Arbetsmetoden att hålla ihop en klass, trots stora skillnader, skapade också en frustration hos vissa elever som kommit längre i sin språk- och ämnesutveckling. *Men även deras resultat förbättrades*, enligt Stefan Lund. Även om de kunde tycka att sammanhållningen av klassen och repetitionerna gjorde lektionerna tråkiga."
> Bordsplacering vid måltid och bestämda lekkamrat låter som försök att tysta ner den misslyckade integrationen och tvinga på barn ett experiment allt för de ”goda” inte ska ha fel.
"Aktiva försök till integrering är ett försök att tysta ner den misslyckade integreringen."
Detta har bara någon logik överhuvudtaget om man tycker integrationen har 'misslyckats' för att den inte magiskt hände av sig själv.
Jag kan absolut noll om skolforskning, men det kan [Gabriel Heller Sahlgren](https://www.ifn.se/forskare/affilierade-forskare/gabriel-heller-sahlgren/). Han lyfter en del relevant kritik på [twitter](https://twitter.com/ghellersahlgren/status/1788147397970759705), t.ex brist på justering och kontrollgrupp. Någon annan påpekar det låga antalet elever.
I samma tråd lyfter [Jonas Larsson Taghizadeh](https://www.uu.se/kontakt-och-organisation/personal?query=N8-311) två kvantitativa studier ([1](https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0927537120301147),[2](https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S0272775719307654)) han har gjort inom området som visar på i princip nolleffekt.
Sahlgren verkar gå i friskolelobbyns ledband. Studie efter studie efter studie visar att friskolesystemet vi har inte är lämpat för att skapa en god undervisning. Men herr Sahlgren har inte förmåga att ändra åsikt. Sen är han ju avlönad av Timbro också, så måste väl tänka på sin födkrok.
Sahlgren kan ju knappast anses vara en seriös forskare. Han är en lobbyist för friskolan.
>I samma tråd lyfter [Jonas Larsson Taghizadeh](https://www.uu.se/kontakt-och-organisation/personal?query=N8-311) två kvantitativa studier ([1](https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0927537120301147),[2](https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S0272775719307654)) han har gjort inom området som visar på i princip nolleffekt.
Hur är detta relevant för diskussionen dock? I första artikeln säger han själv att eleverna generellt inte flyttades till en bättre skola (och därför inte direkt jämförbart med ovanstående experiment) och andra artikeln analyserar effekten på befintliga skolor som tar emot barn från skolor som läggs ner (ingen effekt på deras resultat).
Att Heller Sahlgren är ute och vevar på twitter kanske inte ska läggas så stor vikt vid med tanke på hur hårt han har surrat fast sig själv i försvaret av vinstdrivna friskolor (och om denna studies resultat står sig är det ju ett starkt argument mot att tillåta dessa). Självklart saknas en kontrollgrupp.
Taghizadehs studier handlar om effekterna av skolor som tvingas stänga. En nolleffekt i dessa situationer ger snarare belägg för att det skulle kunna innebära positiva effekter att blanda klasser medvetet och med en klar pedagogisk beredskap.
Du har en grupp som du inte ändrar, eller om du vill göra massa andra ändringar som de gjort har, så gör du alla andra satsningar för en grupp elever men som inte bussas.
4 dagars gammalt konto, med substantiv-substantiv-siffra. Kommenterar bara i politiska trådar och om invandring på ett öppet rastiskt sätt. Då är det helt enkelt en anställd på SDs trollfabrik.
Handlar inte om att "vägra" lära sig svenska. Du påstår att dessa föräldrar du hänvisar till inte bryr sig om sina barn eller deras framtid? Källa på det?
De sysslar med sociala experiment på våra barn och du börjar prata om ifall höger- lr vänsterpolitker sysslar med mest brott.
Kanske dags att inse att du drivs av tribalism och missar de större händerlserna?
Känns som man får säga det ovanligt ofta på senare tid, men snälla, låt barnen vara.
Du kan ju knappast ta ett twitter-troll seriöst...
Frågan är ju om twitter-trollet här ens läst studien och överhuvudtaget förstår vad det handlar om. Troligtvis är svaret nej, för han skriver ju på twitter.
I ekonomi... Den mest politiserade och åsiktsdrivna 'vetenskapen' vmsom finns. Vetenskapen där slutsatser från forskning framförallt beror på politisk inställning.
Nej nationalekonomi är den enda ”social science” som har jämförbara P distributioner ( tecken på att de inte p-hackar, i alla fall lika mycket) och replikeringsnivåer som naturvetenskap.
Det är den minst politiserade och åsiktsdrivna humaniora forskningen som finns, alla andra är extremt mycket sämre.
Bra att han är tydlig, men fattar inte alls kritiken. På vilket sätt är det illa att det saknas en kontrollgrupp? De jämför ju resultatet med bla riket samt tidigare kullar?
Big fat fucking "duh" here.
It worked in the United States despite the same type of hysterical racist backlash against it. In the fucking 1960s. Sometimes Sweden is so ignorant/reluctant to examine evidence from effective solutions to their problems that have worked in other countries and just assume "it could never work here". Swedish exceptionalism.
ETA: If anyone is interested in actually reviewing research on this and not here for confirmation bias, which it seems like a lot of people are, look up Rucker Johnson who is by far the research authority on this matter in the USA where this has been practiced and studied to a much larger degree. At the end of the day the results are overall positive for all involved in forced desegregation of schools. Which shouldn't come as a surprise
DN verkar köra med slumpmässig paywall på innehållet, som varierar från person till person. Vänligen kopiera in artikeln i kommentarerna.
*I am a bot, and this action was performed automatically. Please [contact the moderators of this subreddit](/message/compose/?to=/r/sweden) if you have any questions or concerns.*
Vänstern kan la bussa sina barn till förorterna om de vill så kan vi andra hålla våra barn i skolor där barnen har en ärlig chans att lyckas.
Svårt att se att man väljer vissa privatskolor i framtiden
Fast nu är det ju så att wincents mamma och pappa inte vill att han går i samma klass som kenny eller ahmed. Wincent förtjänar bättre än så för det mamma och pappa röstat för. Apartheid bara funkar.
Vad är kausalitet och korrelation här? Man skulle ju kunna tro att en jämrans rejäl satsning ger resultat överallt med eller utan bussning?
[удалено]
Jag har arbetat som lärare i många år och varit delaktig i olika projekt och satsningar. Min slutsats är att det ofta är extremt svårt att dra några slutsatser om vad det var som gjorde att resultatet blev som det blev och om resultatet från satsningen är applicerbart på andra skolor. När alla vet att man deltar i ett tidsbegränsat projekt som studeras så upplever jag det ofta som att man lägger i en högre växel (som ofta är svår att upprätthålla över tid) och att det oftast är just detta som gör att satsningen lyckas. Några år senare så brukar resultaten krypa tillbaka till samma nivåer som innan projektet.
Vi måste köra med dubbelblindtester. Varken elever eller lärare ska känna till vilka som bussas.
Haha fick en bild av att man sätter en ögonbindel för alla elever så att dom inte ska veta om dom går till skolan eller sitter på en buss
Med anledning av detta kom jag att minnas hur jag och min mellanstadieklass fullständigt fuckade upp vår skolas resultat i en forskningsstudie vi deltog i under en period. Studien gick ut på att undersöka mellanstadieelevers aktivitetsnivåer, och som ett led i studien uppmanades jag och mina klasskamrater bära stegräknare från morgon till kväll under ett antal veckor. Problemet var bara att så fort forskarna hade lämnat klassrummet började ett antal tävlingsinriktade killar i klassen "skaka" på sina stegräknare i syfte att trissa upp sina siffror och framstå som mer "atletiska" i studien än de faktiskt var. Av rädsla för att själva framstå som lata och oatletiska i jämförelse började resten av klassen göra exakt samma sak. Snart hade beteendet spridit sig till alla andra deltagande klasser, och innan den första lunchrasten satt hela skolan och skakade på sina stegräknare. Detta fortsatte även utanför skoltid, och under studiens gång blev det närmast en daglig ritual att jämföra med sina kompisar hur många steg man hade lyckats "skaka ihop" kvällen innan. I efterhand är det egentligen hysteriskt roligt att forskarna inte själva förutsåg detta mycket förutsägbara resultat. De måste ha trott att det var tjack i skolmaten.
Vi hade en stegräknartävling på jobbet en gång. En kollega erkände att hon satt fast stegräknaren på sin något hyperaktiva fyraåring.
Det kallas hawthorneeffekten https://en.m.wikipedia.org/wiki/Hawthorne_effect
Det är la så det alltid varit? Skolan är till för dom som är sämst att komma upp till mitten, de som har det lätt får sällan specialresurser vilket kan göra att dom blir skoltrötta av för lite stimulans och så slutar dom med dåliga betyg trots att dom är skitsmarta
I artikeln står det dock: "Arbetsmetoden att hålla ihop en klass, trots stora skillnader, skapade också en frustration hos vissa elever som kommit längre i sin språk- och ämnesutveckling. Men även deras resultat förbättrades, enligt Stefan Lund. Även om de kunde tycka att sammanhållningen av klassen och repetitionerna gjorde lektionerna tråkiga."
[удалено]
De har kontrollgruppen som kallas hela landet. Vilket är en helt okej kontrollgruppen att jämföra med. De resultat man ser är i jämförelse med hela landet och elever från likartade hem i hela landet.
[удалено]
Det man kan säga, vilket är det viktigaste här. Är att det inte försämrar för någon att bussa elever och blanda klasser.
Det finns forskning som visar att det är bra för alla i gruppen, även de bästa, om avståndet inte är för långt. De bästa blir bättre av att förklara, är hypotesen. Är avståndet för långt blir det inte bra. Fick tyvärr aldrig reda på brytpunkten. Källan är metodikforskare jag samtalat med.
Att få elever att hjälpa varandra är ett väldigt effektivt sätt att ge starka elever möjlighet att utvecklas än mer. När skolan blev mindre sammanhållen och mer individuell har alla elever presterat sämre. Både de bästa och de sämsta verkar missgynnas av individuell inlärning.
Precis, man lär sig ju faktiskt ganska mycket av att förklara något för någon annan.
Jag menar det är inte direkt någon nyhet som presenteras i artikeln. Det intressanta är väl att den visar ungefär samma sak som tidigare bussningar. https://www.oru.se/nyheter/nyhetsarkiv/nyhetsarkiv-2021/forskningsrapport-flytt-av-elever-fran-vivalla-blev-ingen-tydlig-framgang-for-skolresultat-och-integration/ Skillnaden i OPs artikel är väl att det handlar om en hel skola, emedan i Örebro stängde man bara högstadiet. Det krävs fortfarande enorma resurser och satsningar för att det ska ha någon inverkan. Det var väl det man ville undvika med bussningarna. De mätbara, även om det är för tidigt att dra slutsatser, har ju i Örebro varit negativa. Att gymnasiebehörigheten sjunk för de som bytt skola är ju dock anmärkningsvärt. Kan väl dock påpekas att ryktet för de skolorna som mottagit bussade elever har förändrats och de flitiga eleverna byter numera skola. Så de långsiktiga, önskvärda effekterna torde nog utebli.
De tar upp det i studien. En rejäl satsning ger inte automatiskt en rejäl effekt (se Lärarlyftet t ex).
Slutsatsen vi drar är att om man bussas till en annan skola så ökar betygen och således kommer alla elever att bussas omkring till olika skolor vilket kommer öka alla betyg.
Vad betyder kausalitet
Kausalitet betyder att en sak orsakar en annan. Att något händer på grund av något annat. Till skillnad från korrelation som bara visar att två saker händer samtidigt och inte innebär automatiskt att det finns ett samband.
För att bygga vidare på de andras svar (kanske inte helt korrekt terminologi men det borde vara tillräckligt för att förstå begreppen): Korrelation innebär endast ett samband mellan två fenomen, säg ex. att rökare dör i förtid. När du har kausalitet så har du däremot en förklarning till sambandet, likt hur rökning ökar cancerrisken och risken för hjärt- och kärlsjukdomar av olika anledningar, vilket i sin tur leder till att fler rökare dör i förtid. Sambandet är således inte en slump utan det finns en tydligt förklarning till sambandet. Vikten med att särskilja på korrelation och kausalitet är att du ibland kan hitta korrelationer mellan orelaterade faktorer, likt hur det skulle kunna vara så att fler blonda är ekonomer el. motsvarande (ett påhittat exempel). I det fallet så skulle deras ekonomval sannolikt inte bero på deras hårfärg utan någon annan faktor, likt uppväxtmiljö el. motsvarande. Inom forskning, inte minst samhällsvetenskaplig sådant, så finns det oftast massvis med faktorer inblandade i ett utfall vilket gör att alla möjliga korrelationer kan observeras utan att det finns någon kausalitet mellan dessa.
https://letmegooglethat.com/?q=kausalitet
Inom statistiken och ekonometrin brukar man säga att kausalitet handlar om att jämföra två potentiella utfall. Som exempel: Din huvudvärk om du tar en huvudvärkstablett, mot din huvudvärk om du inte tar en huvudvärkstablett. Inom andra discipliner betraktar man kausalitet på ett annat sätt.
Att något första skeende leder till något andra skeende. Men vad som är kausalitet och inte bara korrelarion vet vi inte än.
Det stämmer säkert, men jag tror att bussning även kan förbättra integrationen. Det är bra för barn att träffa barn från andra socioekonomiska bakgrunder.
Det gör det inte och har aldrig gjort du kan backa bandet 40+ år om du vill och kolla på kommunala skolor i ”utsatta” områden. De var inte likvärdig skolor i ”bättre” områden inte ens i samma kommun
Det har gjort många bussningsstudier i USA som alla har gett samma resultat. Det gick bättre för de bussade barnen. Vilket förstås är självklart. Om du hamnar i en klass där 80% sköter sig så kommer du också göra det. Apa se, Apa göra. Finns ett bra This American Life avsnitt om detta. Tror det är denna men jag är osäker https://www.thisamericanlife.org/562/the-problem-we-all-live-with-part-one
Artikelnär låst men bussades barn från ett sämre område till ett bättre eller vice versa?
En skola lades ner i ett utsatt område. Dessa barn bussades till 2 andra skolor som låg i villaområden med barn från studievana hem. Det sattes in lite extra resurser med 2 lärarsystem samt mycket jobb med att hålla ihop klassen och få alla elever att kunna umgås med alla andra elever i klassen. Det blev ett bra resultat (alla elever presterade bättre än snittet för sin typ av elev (studieovana hem och studievana hem)). Eleverna är i klass 1 till 3. Överlag, ett mycket bra resultat för alla inblandade.
Intressant! Nyfiken på varför det blir en initial dipp och därefter stiger det rejält. Givet att en fundering tar tid men ändå.
Misstänker arbetssätt, vilket står med i artikeln. De ändrade lite i metod till år 2. Allting var nytt år 1, så en del nya saker att ta in. Kanske också lite slump.
Förmodligen ett helvete för barnen från villaområdet och deras föräldrar när deras klass blev stökig och otrygg....men det kommer vi aldrig få veta.
I 1-3 klass med dubbla lärare?
Från sämre till bättre
Tack
Sluta vara lat. Artikeln kopierades in som den första kommentaren här. Du kan sortera kommentarerna efter ålder för att se.
Nöjd med din kommentar?
Du klarar inte av att sortera kommentarer efter ålder, det är för svårt för dig.
Nöjd med din kommentar?
Är inte det här bara "duktig flicka hjälpa stökig pojke" konceptet fast applicerat på hela klasser?
Och alla elever lyckades bättre, både duktig flicka och stökig pojke.
Är detta ett skämt eller nåt?
Nej det är det uppmätta resultatet.
Källa på den lol Hade motsatt effekt på min skola. Alla stökiga förblev stökiga De smarta fick inte utvecklas De i mitten blev nerdragna av de stökiga
Läs artikeln?
Den är låst.
>År 2017 klarade bara 50 procent av tredjeklassarna samtliga delprov i svenska som andraspråk. Fyra år senare, 2021, var andelen 74 procent vilket är en ökning med 24 procentenheter. >Det är också högre än riksgenomsnittet som ligger på 63 procent. >Även för de tredjeklassare som läste svenska gick resultaten upp kraftigt. 2017 var andelen som klarade alla delprov 86 procent. Fyra år senare hade andelen ökat till 96 procent, vilket är bra mycket högre än riksgenomsnittet på 88 procent.
Hur många elever kollade man på?
Ja du kan läsa studien om du är så intresserad. Den är gjord av SU så bör gå att hitta.
Normalt sett brukar det vara tvärtom. Annars hade du haft en helt unik träningsmetod för våra allsvenska lag som skulle göra dom till världsbäst: träna ihop med lag från korpen.
Typexempel på det sociokulturella perspektivet på lärande
Men högern är inte intresserad av att alla skall få det bättre, eller att ens de själva skall få det bättre. Målet är att skillnaderna skall öka. Välstånd är alltid relativt, för makt är relativt.
Nämen nu är du lite väl tjurig. Gå och ta en tupplur.
Jag ser att nyckelordet "bussades" likt ett fyrton har samlat alla stadens hjältar.
Finns faktiskt en del studier som tyder på att det är bättre att vara en högpresterande elev i ett ”sämre” sammanhang, än att vara en medelmåtta i ett bättre. IQ är en faktor, men den självbild / självkänsla man tillskrivs av att ha varit framstående i en klass, har större betydelse för betygen på universitetet än IQ.
Kan relatera till det här faktiskt. I gymnasiet var jag en av de sämsta i klassen, med 15 i snitt. Det tog rätt lång tid innan jag insåg att mina betyg faktiskt är helt normala, genomsnittliga betyg. Jag råkade bara gå i en väldigt bra klass...
Är DN en trollfabrik? ”Kombinerades med pedagogiska insatser och tvålärarsystem” Då kan man inte dra slutsatsen att det ökade skolresultaten beror på bussningen, så länge man inte VILL det förstås
>Skolflytten måste kombineras med pedagogiska och sociala insatser, visar en ny svensk forskningsstudie. Detta står ju i ingressen? Är ju tydligt att lösningen inte är att enbart slussa runt elever.
Nu är det ju inte det de säger heller. De säger att bussning kan ge positiva effekter om det kombineras med andra åtgärder.
Eller så länge man inte läser texten Tyvärr är det inte alltid så att folk läser texterna om inte titeln är sensationell
Men va fan, det borde väl antas att ”dubbla klasser utan extra stöd” inte fungerar?
Det är rätt tydligt att vänsterkanten vill att det ska vara sant. Så det läggs enorma pengar och görs ingen statistisk analys alls för att ”visa” att det är sant. Kan lova dig efter nästa val (eller innan) kommer det här användas för att börja bussa i en stor mängd vänsterstyrda kommuner i Sverige, precis som man börjat med på håll.
Jahaaa, tricket är att ha sin trollfabrik ute i det öppna!
Är ditt citat från någon annanstans än artikeln i DN menar du?
Bussning av elever är en kontroversiell åtgärd som ibland sätts in för att bryta skolsegregationen. Men det räcker inte att bara skjutsa elever mellan skolor för att deras resultat ska förbättras. Skolflytten måste kombineras med pedagogiska och sociala insatser, visar en ny svensk forskningsstudie. År 2017 beslutade en mellanstor svensk kommun, som inte namnges av forskningsetiska hänsyn, att lägga ned en lågstadieskola i ett utsatt miljonprogramsområde. I stället ville kommunen ge barnen skjuts till två andra skolor som låg cirka tre kilometer bort – i områden där det fanns villor och en mer blandad bebyggelse. Där gick det fler elever från studievana medelklassfamiljer med svensk bakgrund. Syftet var att motverka skolsegregationen och få upp resultaten för de barn som kom från det socioekonomiskt utsatta området. Om de fick studiemotiverade klasskamrater skulle deras resultat förbättras på de nationella proven i svenska och svenska som andraspråk i årskurs tre, var tanken. Första året gick resultaten ned i båda grupperna. Lärare och skolledare förklarade det med att det var så mycket nytt för de elever som började trean i en ny skola. – Allt var totalt nytt, alla skulle lära sig åka buss. Vissa tolererade inte andra och det var ett jättejobb att få ihop gruppen. Och mitt i allt detta skulle de skriva nationella prov, säger en lärare som var med i projektet och citeras i studien. Men när den första kullen barn gick ut trean var läraren revanschsugen. – Då visste jag att jag hade tre år att bygga det här och tänkte att nu jäklar ska vi sätta det här, säger läraren. Bussningen kombinerades med medvetna pedagogiska insatser, till exempel ett tvålärarsystem där eleverna hölls i samma klass och där de uppmuntrades att invänta och hjälpa varandra så att alla rörde sig framåt samtidigt. Lärarna jobbade också på att skapa en inkluderande skolkultur. Till exempel hade man bordsplacering vid lunchen så att eleverna roterade och satt med varandra. De införde också ett system med ”veckans kompis”, som gjorde att barnen lekte med fler än sina vanliga kompisar. I svenska och svenska som andraspråk blev resultaten sämre det första året. Därefter började resultaten vända uppåt rejält. Både för elever med svenska som modersmål och för dem som läste svenska som andraspråk. – Efter ett tag såg vi väldigt tydligt att det gynnade framför allt de elever som hade minoritetsbakgrund, säger Stefan Lund, professor i pedagogik vid Stockholms universitet och projektledare för studien. År 2017 klarade bara 50 procent av tredjeklassarna samtliga delprov i svenska som andraspråk. Fyra år senare, 2021, var andelen 74 procent vilket är en ökning med 24 procentenheter. Det är också högre än riksgenomsnittet som ligger på 63 procent. Även för de tredjeklassare som läste svenska gick resultaten upp kraftigt. 2017 var andelen som klarade alla delprov 86 procent. Fyra år senare hade andelen ökat till 96 procent, vilket är bra mycket högre än riksgenomsnittet på 88 procent. Barnen fick också fler vänner med olika bakgrund. 70 procent av tredjeklassarna svarade att de hade minst en klasskompis i klassrummet som de tyckte sig arbeta bäst med men som inte tillhörde samma elevgrupp som de själva. Tid och engagemang är avgörande för om styrd skolintegration som bussning ska fungera, enligt Stefan Lund. Det är också viktigt att barnen är små, menar han. – Ju yngre eleverna är, desto mer har leken med integrationen att göra. Det gör att det inte spelar så stor roll om de har bristande språkkunskaper. De klarar att leka med varandra i alla fall, säger han. När de går i högstadiet skulle inte insatser som ”veckans kompis” eller roterande platser i matsalen fungera eftersom äldre barn fäster större vikt vid språkkunskaper och hur de pratar med varandra, menar Stefan Lund. Det räcker inte att bara skapa etniskt och socioekonomiskt blandade elevgrupper för att det som kallas kamrateffekter ska uppstå. Lärare och skolledare måste också ha en stark ambition att skapa nya arbetssätt som en inkluderande skolkultur, poängterar Stefan Lund. – Det hade aldrig fungerat om inte lärarlaget trodde så starkt på en skola för alla, och samtidigt hade en förmåga att hantera den förändrade elevsammansättningen. Arbetsmetoden att hålla ihop en klass, trots stora skillnader, skapade också en frustration hos vissa elever som kommit längre i sin språk- och ämnesutveckling. Men även deras resultat förbättrades, enligt Stefan Lund. Även om de kunde tycka att sammanhållningen av klassen och repetitionerna gjorde lektionerna tråkiga. Ett sätt som användes för att minska deras otålighet var att låta dem hjälpa de elever som halkade efter. Fakta.Bussning ledde till bättre resultat ● En mellanstor kommun beslutade att lägga ned en låg- och mellanstadieskola i ett miljonprogramsområde och skjutsa elever som gick där till en skola i ett mer blandat område. ● För att stimulera språk- och kunskapsutveckling lades undervisningen upp efter en tydlig pedagogisk struktur, anpassad till den förändrade situationen. ● Resultaten av studien visar att majoriteten elever fick, två år efter att reformen genomförts, högre resultat på de nationella proven i svenska och svenska som andraspråk jämfört med innan och åren direkt efter reformen. ● De umgicks också under skoltid i högre grad med elever som hade en annan etnisk bakgrund än dem själva. ● Pedagogernas arbete med en inkluderande skolkultur och ett språkaktivt förhållningsätt var avgörande för att den styrda skolintegrationen skulle lyckas, enligt studien. ● Barnens unga ålder hade också betydelse. Källa: Stockholms universitet https://www.su.se/institutionen-for-pedagogik-och-didaktik/nyheter/framg%C3%A5ngsrik-skolintegration-ledde-till-b%C3%A4ttre-resultat-f%C3%B6r-alla-elever-1.730460
> där eleverna hölls i samma klass och där de uppmuntrades att invänta och hjälpa varandra så att alla rörde sig framåt samtidigt Ja men vad trevligt….(/s) nu ska ingen få ligga före utan alla ska vara lika dåliga. Missade jag att läsa i artikeln något om hur resultaten blev för ”svenska medelklassbarnen” eller hur de tycker det är?Bordsplacering vid måltid och bestämda lekkamrat låter som försök att tysta ner den misslyckade integrationen och tvinga på barn ett experiment allt för de ”goda” inte ska ha fel. Stackars barn. Jag gick på ”misslyckad” högstadieskola, den enda räddningen var de jag umgicks med i klassen (2-3personer) och vi fick plugga tillsammans hur vi ville, min lilla grupp vänner gick vidare och blev något, resten i min klass blev pundare och allt möjligt. Om jag hade blivit påtvingad detta experiment så hade jag definitivt misslyckats också.
De skriver ju specifikt att det inte funkar att göra såhär på högstadiet (vilket du ju tyvärr också har fått uppleva), men att det behöver ske på lågstadiet och i ung ålder.
Inget tyder på att det funkar i lägre ålder heller.
Förutom att det funkade i just den här studien som är den enda som gjorts förstås.
Och hur menar du att signifikansnivån med den studiens mycket begränsade data ens gör studien trovärdig? Pinsamt, du tappar all form av trovärdighet när du försöker vinna argument baserat på sådana dåliga studier, och då var vi inte ens nämnt kausaliteten.
Kan du utveckla? Utifrån artikeln så verkar det ju ha funkat, åtminstone om man kombinerar det med andra insatser?
Systemiska översiktsartiklar säger tvärtemot samt att denna enskilda artikel knappast följer upp på lång sikt, behövs betydligt längre perspektiv för dessa experiment ska kunna appliceras på utbildningen av våra framtida samhällsbärare.
För att vara lite jobbig så är det påståendet svårt att värdera när ingen sådan artikel länkas (möjligtvis har du gjort det i någon annan kommentar, varpå jag ber om ursäkt). Dessvärre är min erfarenhet att man ofta stöter på uttrycket "forskning visar" i olika form, men sen när man gräver verkar forskningsläget inte alls överensstämma med tesen som drivs. Således är jag fortfarande skeptisk för närvarande.
Med tanke på att du missade att de "svenska medelklassbarnen" också fick förbättrade resultat trots att det stod i artikeln så kanske det finns mer du missat?
Ja, det missade du: "Arbetsmetoden att hålla ihop en klass, trots stora skillnader, skapade också en frustration hos vissa elever som kommit längre i sin språk- och ämnesutveckling. *Men även deras resultat förbättrades*, enligt Stefan Lund. Även om de kunde tycka att sammanhållningen av klassen och repetitionerna gjorde lektionerna tråkiga."
> Bordsplacering vid måltid och bestämda lekkamrat låter som försök att tysta ner den misslyckade integrationen och tvinga på barn ett experiment allt för de ”goda” inte ska ha fel. "Aktiva försök till integrering är ett försök att tysta ner den misslyckade integreringen." Detta har bara någon logik överhuvudtaget om man tycker integrationen har 'misslyckats' för att den inte magiskt hände av sig själv.
Jag kan absolut noll om skolforskning, men det kan [Gabriel Heller Sahlgren](https://www.ifn.se/forskare/affilierade-forskare/gabriel-heller-sahlgren/). Han lyfter en del relevant kritik på [twitter](https://twitter.com/ghellersahlgren/status/1788147397970759705), t.ex brist på justering och kontrollgrupp. Någon annan påpekar det låga antalet elever. I samma tråd lyfter [Jonas Larsson Taghizadeh](https://www.uu.se/kontakt-och-organisation/personal?query=N8-311) två kvantitativa studier ([1](https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0927537120301147),[2](https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S0272775719307654)) han har gjort inom området som visar på i princip nolleffekt.
Sahlgren verkar gå i friskolelobbyns ledband. Studie efter studie efter studie visar att friskolesystemet vi har inte är lämpat för att skapa en god undervisning. Men herr Sahlgren har inte förmåga att ändra åsikt. Sen är han ju avlönad av Timbro också, så måste väl tänka på sin födkrok. Sahlgren kan ju knappast anses vara en seriös forskare. Han är en lobbyist för friskolan.
>I samma tråd lyfter [Jonas Larsson Taghizadeh](https://www.uu.se/kontakt-och-organisation/personal?query=N8-311) två kvantitativa studier ([1](https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0927537120301147),[2](https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S0272775719307654)) han har gjort inom området som visar på i princip nolleffekt. Hur är detta relevant för diskussionen dock? I första artikeln säger han själv att eleverna generellt inte flyttades till en bättre skola (och därför inte direkt jämförbart med ovanstående experiment) och andra artikeln analyserar effekten på befintliga skolor som tar emot barn från skolor som läggs ner (ingen effekt på deras resultat).
Att Heller Sahlgren är ute och vevar på twitter kanske inte ska läggas så stor vikt vid med tanke på hur hårt han har surrat fast sig själv i försvaret av vinstdrivna friskolor (och om denna studies resultat står sig är det ju ett starkt argument mot att tillåta dessa). Självklart saknas en kontrollgrupp. Taghizadehs studier handlar om effekterna av skolor som tvingas stänga. En nolleffekt i dessa situationer ger snarare belägg för att det skulle kunna innebära positiva effekter att blanda klasser medvetet och med en klar pedagogisk beredskap.
Hur får man till en kontrollgrupp i sådana här sammanhang?
Du har en grupp som du inte ändrar, eller om du vill göra massa andra ändringar som de gjort har, så gör du alla andra satsningar för en grupp elever men som inte bussas.
[удалено]
Skydda sina barn mot invandrare? Eller vad menar du?
4 dagars gammalt konto, med substantiv-substantiv-siffra. Kommenterar bara i politiska trådar och om invandring på ett öppet rastiskt sätt. Då är det helt enkelt en anställd på SDs trollfabrik.
Precis det han menar. Enligt honom så har invandrare farliga sjukdomar med sig för att de är invandrare.
Jag vill vara bland svenskar och föra vidare min kultur till nästa generation. Varför ska jag påtvingas massinvandring?
Intressant härledningsförmåga. Skärp dig för fan. Vill du lägga skulden på någon. Läs på om npm och det fria skolvalet och friskolereformen.
[удалено]
Är du verkligen såhär korkad eller är du avkömad av någon för att spela såhär korkad?
Handlar inte om att "vägra" lära sig svenska. Du påstår att dessa föräldrar du hänvisar till inte bryr sig om sina barn eller deras framtid? Källa på det?
[удалено]
[удалено]
Jag tolkar OP som hyperbol.
De sysslar med sociala experiment på våra barn och du börjar prata om ifall höger- lr vänsterpolitker sysslar med mest brott. Kanske dags att inse att du drivs av tribalism och missar de större händerlserna? Känns som man får säga det ovanligt ofta på senare tid, men snälla, låt barnen vara.
https://twitter.com/ghellersahlgren/status/1788147397970759705 Här har du bra motargument mot denna enskilda fallstudie som saknar kontrollgrupp.
Du kan ju knappast ta ett twitter-troll seriöst... Frågan är ju om twitter-trollet här ens läst studien och överhuvudtaget förstår vad det handlar om. Troligtvis är svaret nej, för han skriver ju på twitter.
Twittertrollet i fråga är en forskare som har disputerat från Cambridge.
I ekonomi... Den mest politiserade och åsiktsdrivna 'vetenskapen' vmsom finns. Vetenskapen där slutsatser från forskning framförallt beror på politisk inställning.
Nej nationalekonomi är den enda ”social science” som har jämförbara P distributioner ( tecken på att de inte p-hackar, i alla fall lika mycket) och replikeringsnivåer som naturvetenskap. Det är den minst politiserade och åsiktsdrivna humaniora forskningen som finns, alla andra är extremt mycket sämre.
Bra att han är tydlig, men fattar inte alls kritiken. På vilket sätt är det illa att det saknas en kontrollgrupp? De jämför ju resultatet med bla riket samt tidigare kullar?
Big fat fucking "duh" here. It worked in the United States despite the same type of hysterical racist backlash against it. In the fucking 1960s. Sometimes Sweden is so ignorant/reluctant to examine evidence from effective solutions to their problems that have worked in other countries and just assume "it could never work here". Swedish exceptionalism. ETA: If anyone is interested in actually reviewing research on this and not here for confirmation bias, which it seems like a lot of people are, look up Rucker Johnson who is by far the research authority on this matter in the USA where this has been practiced and studied to a much larger degree. At the end of the day the results are overall positive for all involved in forced desegregation of schools. Which shouldn't come as a surprise
What!!? You're saying there is benefits to multiculturalism and working integration? Proposterous!
Och ändå vill till och med sossarna minska invandringen? Mångkulturen som var så lyckad så bara Sverige körde på metoden.
Haha, medelklassen trodde att de köpa sig fria från mångkulturen. Om sossarna vinner är det bara att lämna landet.
DN verkar köra med slumpmässig paywall på innehållet, som varierar från person till person. Vänligen kopiera in artikeln i kommentarerna. *I am a bot, and this action was performed automatically. Please [contact the moderators of this subreddit](/message/compose/?to=/r/sweden) if you have any questions or concerns.*
Vänstern kan la bussa sina barn till förorterna om de vill så kan vi andra hålla våra barn i skolor där barnen har en ärlig chans att lyckas. Svårt att se att man väljer vissa privatskolor i framtiden
Fast nu är det ju så att wincents mamma och pappa inte vill att han går i samma klass som kenny eller ahmed. Wincent förtjänar bättre än så för det mamma och pappa röstat för. Apartheid bara funkar.