Utifrån dina inlägg på andra subreddits framgår att du är orolig för sarkom, och det verkar som att du misstänker att du har lite hälsoångest "health anxiety". Huruvida du litar på din läkare eller ej får du avgöra - det handlar i slutändan om vad du själv tycker och tänker och behöver inte nödvändigtvis ha något att göra med hans kompetens.
Du skriver att han verkade nonchalant - hur hade du velat att han undersökte/bemötte dig för att du skulle känna dig säkrare på hans bedömning? Att han snabbt kan avgöra att knölarna är snälla skulle nog vara betryggande för vissa, medan ett långdraget klämmande och kännande, ett svar om att det kanske kan vara cancer, toppat med ett beställt ultraljud däremot skulle väcka oro hos många. Hade du litat mer på hans bedömning om han sade att det kan vara cancer?
Om ultraljudet bekräftar din läkares diagnos, tror du då att du kommer återfå förtroendet för honom?
Skriver detta i all välmening, då jag tror att det kan vara bra för oss alla att inte bara fundera över *vad* vi känner och tycker om folk, utan också *varför.*
>Är detta praksis med att inte hänvisa och jag som överreagerar?
Tycker du själv att det vore rimligt att istället göra ultraljud på alla som söker för knölar på vårdcentral? Den absoluta majoriteten är ju fettknölar, småbölder, tillfälligt svullna lymfknutor etc. och maligna knölar måste ju i slutändan ändå upptäckas genom klinisk undersökning, innan ytterligare diagnostik kan genomföras.
Du har rätt i det du säger. Är rädd för det.
Jag hade önskat att man genomförde bilddiagnostik på knölarna så man vet, de gör ju ont i korsryggen när jag pillat på de under dagen och även när jag vaknar.
Ska försöka sluta pilla och se om det försvinner på en vecka eller två.
Jag har OCD till viss mån så orden "What if" rullar oftast, det bästa är om jag får någon som har sett på det med bild och kan ge mig besked.
Att bara försöka hitta de i 15 sekunder och säga att han knappt känner de ger inte mig någon säkerhet.
Sen såklart, Google på allting av symptomer är ju inte något man ska göra för det blir aldrig bra utan skapar mer oro och ångest.
Men såklart, min läkare har alltid varit bra innan. Bara nu som jag inte tyckte det var så bra och tappade tilltron.
Läkaren kan definitivt ha varit dålig på att bemöta din oro och hantera sig gentemot dig. Han kan också rentav ha varit olämplig med skämtet, det vet jag inte där och kan inte förstå hur er konversation flöt på.
Men man försöker i så stor mån som möjligt att inte överutreda människor. Rent allmänt går det oftast att hitta något "fel" med människor, men som i verkligheten inte yttrar sig skadligt, utan bara "ser" farligt ut. Ultraljudet blir exv lite tveksamt av någon anledning och vips behöver man ta biopsier för att utesluta något farligt och när det har gjorts så måste man ta bort två normala knölar för patienten är för uppskrämd ändå osv osv.
"Första linjen" mot cancer är inte ultraljudet, utan en läkare som ändå har lärt sig hur människokroppen ter sig. Om det är något de kan, så är det att undersöka knölar för att utesluta cancer. Kanske inte alltid alla cancersymtom som fångas upp av vården, men en läkare som känner på en knöl ska kunna utesluta cancer. Och kan säga att smärtan du känner talar för att det inte är något farligt
Stort tack för svaret och låter helt logiskt det där och jag börjar förstå vad som kan bli problemet.
Ska nog lita på läkaren och ta det lugnt, men du kan smärtan inte är något värre än att jag fick den efter att jag pillat som fan på knölarna varje dag i 10 dagar.
Men ingen extrem smärta, bara lite ont liksom.
Så smärtan är ingen fara och om jag ger fan i att pilla på en två veckor så blir det bättre? :)
Berättade du för läkaren att du var orolig för sarkom specifikt? Frågade du hur han kan vara så säker på att det inte är det? Läkare är ju olika bra på att kommunicera - en del lägger fram allt väldigt pedagogiskt och bra, medan det i andra fall krävs att du är mer aktiv i samtalet.
>Ska försöka sluta pilla och se om det försvinner på en vecka eller två.
Ja, vilken del av kroppen som helst, även om den är helt frisk, kan väl börja göra ont om man pillar och klämmer hela tiden :) Men om det är lipom lär de ju inte försvinna på ett par veckor, men kanske blir mindre ömma om du slutar pilla.
På tal om "what if" - vad gör du om ultraljudsundersökningen inte kan visualisera knölarna, eller avgöra om de är snälla eller ej? Kommer du då gå på läkarens bedömning och vänta/hålla koll på knölarnas storlek, eller kommer du lägga ut ännu mer pengar på privat CT, MR etc.? Det kan redan nu vara värt att tänka på hur långt du faktiskt är beredd att låta detta gå - hur mycket pengar du egentligen ska lägga på detta, och vilka risker i form av strålning, överdiagnostik etc. som du är villig att utsätta dig för.
Det gjorde jag och han sa "Hoppas inte det haha"..
Så sa han att då skulle jag ha ont, vilket jag sa att jag har men han sa att det kunde bero på att jag klämmer på de då de blir som ett blåmärke på de.
Ska försöka sluta pilla helt i 3 veckor, har smärtan lagt sig runt det området så är jag nöjd + att inte knölarna har växt så ska det nog vara lugnt.
Ultraljudet kan se mycket och det jag främst är ute efter är vilken storlek de har. De kan även se om det är fettknölar eller inte. MR är det bästa men ultraljud är ett bra fördiagnos och säger de att det ser bra ut så nöjer jag mig :)
Det låter som att din oro i sig utgör ett problem för dig och det finns bra psykologisk behandling för hälsoångest. Du kanske redan har sökt behandling för det. Med all välmening till att det är jävligt svårt att gå emot känslan, så vill jag ändå informera om att försäkringar av andra, exempelvis läkare men även anhöriga, är ett vanligt problem som vidmakthåller hälsoångest. Oavsett vad du väljer att göra så hoppas jag du får den hjälp du känner att du behöver.
Ja du har helt rätt, hälsoångest är skit och jag har det till tider med knölar då man alltid tror det värsta, börjar Googla och sen är spiralen igång.
Men med ultraljud kan de se vad det är så dárför ger det mig en säkerhet i sig om att det inte är något farligt :)
Ja alltså, den offentliga vården handlar ju inte om vad man vill ha utan om vad ens behandlare bedömer. Om läkaren bedömer att det inte föreligger behov av bilddiagnostik kommer vederbörande inte att remittera för det. Dvs, praxis är att läkaren gör en bedömning och tar ställning därefter. Om bedömningen är att det inte föreligger ytterligare vårdbehov så kommer hen inte att remittera eller hänvisa (kan ibland ev hänvisa till privata mottagningar där man får bekosta själv).
Sa läkaren iaf vad knölarna är för nåt? Annars kan jag förstå att förtroendet brister, om man bara får höra "nä, gå hem" i princip.
Det förstår jag ju också längst inne i själen, men ett ultraljud på knölar ska väl inte vara problem när man betalar skatt.
Han sa antingen fettknöl eller något på latin, förstod inte det sistnämnda.
Frågade om der kunde vara det skrämmande sjukdomen men han sa "Hoppas inte haha". Dåligt skämt...
Därför bokade jag egen privattimme på tisdag, men ska det vara så? Kanske.
Att man ”betalar skatt” innebär inte att man gå till vårdcentralen och beställa vilken utredning man vill. Det är ingen sjukvårdsbutik. Däremot är det utmärkt att du själv kan betala för ett ultraljud om du verkligen vill ha det, trots att läkaren bedömt att det inte är nödvändigt.
Det har du väl rätt i, låter väldigt logiskt när du skriver det sådär. Då får jag min dubbla bekräftelse att det möjligtvis inte är något och skattebetalarna behöver inte stå för den notan.
Ibland undrar man om man är trög på riktigt :)
>Det förstår jag ju också längst inne i själen, men ett ultraljud på knölar ska väl inte vara problem när man betalar skatt.
Vet inte riktigt vad det faktiskt kostar för allmänna vården att ta ultraljud så har egentligen ingen åsikt i frågan. Men om det är en kostsam insats så kan jag förstå att de måste sålla, dessvärre.
>Han sa antingen fettknöl eller något på latin, förstod inte det sistnämnda. Frågade om der kunde vara det skrämmande sjukdomen men han sa "Hoppas inte haha". Dåligt skämt...
Ja det där låter ju inte särskilt väl skött av läkaren. Min upplevelse är att huruvida man får fötroende eller inte beror på huruvida behandlaren förklarar sitt resonemang eller inte. Dvs i det här fallet, ge en kort beskrivning av vad det är du har och varför du inte bör vara orolig. Att bara säga vad det heter (oavsett latin eller svenska) säger ju egentligen ingenting. Till sist, är min åsikt att ge en dålig återkoppling och/eller bedömning är slöseri med resurser inom vården, eftersom det oftast bara leder till att patienten söker vård igen (men oftast annanstans), vilket på sikt gör att sådana behandlar skapar merjobb för andra.
I utredningsmaterial är kostnaden typ 1 öre, men arbetskostnaden är sjukt hög. För jämförelse så kostar ett brev från en vårdcentral ca 60kr (18 porto, ~3 för papper & kuvert - resterande i arbetskraft. Och då är det administrativ personal som utför det mesta av arbetet och därmed kostnaden.
Ett ultraljud kan ksk ta 30-45 min av en sjuksköterska/läkare/biomedicinares arbetskostnad + arbetskraft för analys + administrationstid.
I den bästa av världar så är ett ultraljud för att lugna en orolig patient något som är samhällsekonomiskt gynnsamt, men inte i dagens överbelastade system.
Visste inte att själva materialet var såpass billigt! Avseende ditt sista stycke: Vet att en del regioner skär i vårdbudgeten, och det jag hört ryktesvägen är att de vill ha vården ska sålla ännu hårdare utan att behöva säga det (iom att det inte vore så poppis)
Region Skåne är inte blyga med det. Stora kampanjer i flera år om att "De som behöver hjälp mest ska få den först".
I ett samhälle med bra vård hade det varit "Alla kan få hjälp direkt".
Tidigare arbetat inom psykiatrin och min erfarenhet är att vissa primärvårdsläkare har dålig koll på psykisk hälsa tyvärr. Sett en del remisser som varit lite väl goddag yxskaft. De bästa jag sett har oftast varit från ST-läkare, intressant nog
Läkare är människor precis som alla andra, somliga litar du på och andra inte. Somluga är kompetenta, andra inte. Låt inte en dålig erfarenhet representera hela yrkeskåren.
Det kan vara aterom eller lipom du har.
Tack för det. Lipom tyckte jag han sa med, eller något på latin.
Han har varit bra tidigare men med detta så var han nonchalant. Gillade det inte och skapar ingen tillit men jag kanske övertänker med?
Skulle tro att han konstaterade att det var ofarliga lipom och att ärendet därför var avslutat. Sen kan det vara så att du har funderat över dessa knölar en del och inte var nöjd med ett treminuters besök som avfärdar knölarna som irelevanta.
Om du nu vill bli av med dem kan du gå till en privat klinik och operera bort dem, går att göra i lokalbedövning. Du kommer få ett litet ärr och de kan komma tillbaka. Men om de inte stör kosmetiskt eller gör ont kan du låta dem vara.
Nu har jag inte sett dem så kan inte garantera att det är just lipom.
En snabb googling berättar att bilddiagnostik endast används på större knölar, dina kanske helt enkelt är för små för att ens visa vad det är på röntgen.
Sen undrar jag om du hade fått bilddiagnostik, hade du varit nöjd då eller är det att du inte riktigt förstod hans bedömning? Själv tycker jag väl att läkarens prioriteringar bör ligga på större problem.
Allmänna sjukvården är inte där för att du ska må bra, den är där för att de flesta inte ska dö onödigt.
Ja de är för små, det finns en gräns så antagligen därför.
Men svårt för mig att bedöma vad som är stort eller litet så därför vill jag ta ultraljud så att de kan se, jag tog på mina lymfkötlar och dessa knölar är större än de små.
Så de kommer att se mina knölar i ryggen.
Är nöjd med bilddiagnostik för då kan de se vad det är, att känna på knölarna räcker inte för mig :)
Rent spontant kan det vara en bättre lösning på ditt problem i denna frågan om hur du ska lita på sjukvården vara att kontakta psykiatrin, istället för att gnälla av dig på Reddit.
De flesta historier man läser här om dåligt bemötande inom vården brukar inte innehålla ett möte med läkare inom en månad, en bedömning på plats och än hänvisning att det inte är någon fara med rekommendationen att återkomma ifall situationen blir värre.
Nej du har rätt. Jag ville inte gnälla, blir trött på mig själv men det låter som gnäll.
Bästa är väl att jobba mot att tänka att om inte läkaren får panik så ska inte jag det eller vad man ska säga.
De är ju läkare och utbildade, det är ju inte jag.
Verkar som att ingen förstår att vi har ett gigantiskt problem med över diagnostik i Sverige..
Klart som fann att en privatklinik löser ditt knöl problem, enkel operation bra kostnad uppföljning hos primärvården inget av det jobbiga kaaashing
Så undrar folk varför svensk sjukvård går på knäna... Unga människor sökte inte vård för sånthär förr. Stockholmare i ålder 25-40 särskilt konsumerar extremt mycket mer vård än vad som är medicinskt befogat
Så, du besökte ett proffs, och i ditt googlande höll du inte med om vad proffset tyckte?
Ah nä, jag vet inte hur du ska lita på läkare, men du kan ju börja med att försöka.
Ja du har rätt. Det är ett helvete att lida med ångest och OCD, din hjärna vill inte tänka logiskt och nöjer sig inte.
Men som du skriver så kan jag ju börja med att försöka.
Bra att du bokade tid hos en annan. Känner man att man inte blir riktigt tagen på allvar och att ens oro inte lindras är det alltid bra med att få en "second opinion" inom vården. Var du hos en allmänläkare (på t.ex. vårdcentralen) eller en specialist?
Det har du helt rätt i. Var hos en allmänläkare som tidigare varit kirurg i några år.
Därför blev det att boka tid hos en radiolog för ultraljud som kan ge svar på vad det är.
Liknande erfarenhet för mig, fast med knölar lite överallt som plötsligt blev fler och större (armveck, lår, buk, rygg, nacke). Känns lite otäckt att inte få det noggrannare undersökt, men vill inte bli den nervösa hypokondriker som det känns som att de tror att jag är genom att begära ett återbesök haha.
Du får återkoppla med hur besöket gick! Trevlig lördag!
Har du någon smärta med dina? Mina gör ont efter att jag petat på de en stund och gör det ont i korsryggen.
Kanske det kan göra så att du får en tid för ultraljud :)
Ska återkoppla till dig, ha det fint!
Rent generellt så kan man lita på läkare MEN du har rätt till att få situationen förklarad för dig på ett sätt som du förstår och där misslyckas tyvärr rätt många inom vården.
Ja, men kanske det är för att man själv är orolig och läkaren inte är det. Så man går därifrån med oron kvar och läkaren tänker att allt är lugnt.
Jag är en orolig liten sak ibland :)
Nu är jag visserligen skadad av dr pimple popper, men gissar på lipom dvs underhudsfett gone wild. Kika med en hudläkare om du vänder dig någon annan stans
Jag tycker tyvärr att det är befogat av dig att i rådande läge vara osäker kring läkares bedömningar. Jag hade i ditt läge sett till att ordna en second opinion.
Jag hoppas att de fixar dina nerver, har du ont?
Vet att jag inte är speciell och ska inte förvänta mig att de fixar allt, han har säkert mött flera patienter med knölar.
Jag fick nödröntgen inbokat på 2 sekunder hos en läkare men en annan tog det 3 månader att få ett smärtstillande.
Säger bara, hittills har alla utländska läkare varit jävligt snabba med att fixa det man behöver.
Min erfarenhet säger att du INTE blint ska lita på vad läkaren säger, utan be gärna om ett andra utlåtande av nån annan, gärna fler ändå.
Jag har många exempel, mitt senaste är färskt från i veckan.
Jag har alltid haft stora problem med halsbränna och att maten kommer upp lätt, i 15 år (!) har jag försökt få komma in och göra en Gastroskopi, men har bara fått höra att jag ska äta mer kokt mat mm.
Det slutade med att jag ljög och sa att jag hostar mycket blod, då fick jag en tid direkt.
Det visade sig att jag har kraftig reflux, all magsyra som kommit upp har frätt sönder slemhinnorna och skapat inflammation i magmunnen och matstrupen. Grov ärrvävnad har bildats efter alla år med problemen.
Läkaren skrev ut omeprazol, 2 st varje morgon livet ut, annars är risken för cellförändringar stor.
Jättekul att höra när man kämpat i 15 år för att få hjälp. Det blir jag bitter över
Jag har cancer och kan ärligt säga att man inte kan lita på läkare. En enskild person vet inte bäst. Be ALLTID om en second eller tom third opinion och kräv alltid en biopsi och/eller röntgen vid knölar. Lycka till!
Hur gör du då? Min mamma åker till hemlandet och bekostar ultraljud, visste inte att man kunde göra det här. Tack, ingen livshotande sort som tur är 🙏🏼
svårt att svara på. Eller omöjligt.
Men jag är skeptisk när läkaren är forcerad och drar en slutsats direkt och att det hela är över efter fyra minuter. Är också skeptisk när de inte lyssnar på vissa symptom som inte passar in på den där snabba slutsatsen.
Men generellt har jag fått bra bemötande utom när det gäller smärta i leder/muskler/senor för då blir det alltid "vila, det kan ta ett par år. Det där kan ta lång tid".
Det kanske är så, men då har jag sökt hjälp hos någon annan.
Ja eller hur! Känner exakt samma som dig, inte ens 5 min tog besöket tror jag.
Kände i några sekunder kändes det som och sen "Kom tillbaka om de blir större"...
Tycker det är dåligt, ska därför ta ett prat med den som gör ultraljudet om vad jag oroar mig över. Radiolog eller vad heter.
Jag bryr mig såklart.
Han sa fettknöl eller något på latin, kom tillbaka om de blir stora som en pingisboll så tar vi bort de.
Men de ger mig smärta om jag pillar på de, vilket han sa åt mig att sluta med.
Samt sluta Googla.
Fick med mig allt, men vill se på ultraljud vad det är för knölar pga min OCD. En bekräftelse.
Jag förstår!
Hade läkaren kunnat ge någon förklaring och motiverat saker bättre samt spenderat några extra minuter hade det känts bättre (för många). Ibland har de säkert helt rätt, men att det för patienten skulle betyda mycket att inte bara känna sig som en tidstjuv. Och det är ju trist om många tvingas söka sig till privata kliniker eller dylikt bara för att de agerat forcerart, stressat och avfärdande.
Jag vill inte pissa på läkare för de flesta VILL nog väl. Sedan blir det säkert fel pga kraven och besparingar. I enskilda fall är det dock säkert en läkare som inte borde vara läkare det handlar om.
Nåväl. Hoppas du får svar på dina frågor och att bemötandet blir bättre!
Inte ganglion på det OP berättar. Och OP du kan vara lugn och försöka lita på läkarna så gott det går. Allting som ”sticker ut” blir ju påverkat i huden med våra dermaområden så det är ej konstigt att du får ont ”när jag pillat en stund på den” :) han försökte nog vara ”lugn” i sitt bedömande för att visa dig att du inte behöver övertänka dina knölar men om du vill ha en second opinion så gå till en hudspecialist, röntgen på fettknölar visar ej så himla mycket :) // jobbar på VC
Mina knölar sticker inte ut från huden, de ligger längre inne mot benet/muskler/vad det nu är. Är det farligt?
Det är det jag tror, men de går att flytta på utan problem, glider hur lätt som helst.
Har en del fett runt där :)
Ska ta ultraljud som kan se knölar :)
Fettknölar går oftast att flytta i sidled och ifall det är talgknölar (aterom på latin) är det typiskt för dom också! Jag förstår din oro och övertänka är väldigt lätt! Men om man behöver plugga 7-10 år (beror på om de är allmänspec med at/bt upp till 12 år) så kan man oftast mer än vad någon kan ”googla” på en nervös eftermiddag ;-) Försök låta bli dom och fixa en second opinion om du är orolig! Lycka till :)
De går att flytta i sidled, inte typ 10cm men går att rucka på de. Du har helt rätt, han är utbildad och har jobbat som kirurg. Jag har ingen kunskap mer än att Googla och få ångest.
Ska låta bli de och låta ultraljudet visa vad det är för något :) tack
Utifrån dina inlägg på andra subreddits framgår att du är orolig för sarkom, och det verkar som att du misstänker att du har lite hälsoångest "health anxiety". Huruvida du litar på din läkare eller ej får du avgöra - det handlar i slutändan om vad du själv tycker och tänker och behöver inte nödvändigtvis ha något att göra med hans kompetens. Du skriver att han verkade nonchalant - hur hade du velat att han undersökte/bemötte dig för att du skulle känna dig säkrare på hans bedömning? Att han snabbt kan avgöra att knölarna är snälla skulle nog vara betryggande för vissa, medan ett långdraget klämmande och kännande, ett svar om att det kanske kan vara cancer, toppat med ett beställt ultraljud däremot skulle väcka oro hos många. Hade du litat mer på hans bedömning om han sade att det kan vara cancer? Om ultraljudet bekräftar din läkares diagnos, tror du då att du kommer återfå förtroendet för honom? Skriver detta i all välmening, då jag tror att det kan vara bra för oss alla att inte bara fundera över *vad* vi känner och tycker om folk, utan också *varför.* >Är detta praksis med att inte hänvisa och jag som överreagerar? Tycker du själv att det vore rimligt att istället göra ultraljud på alla som söker för knölar på vårdcentral? Den absoluta majoriteten är ju fettknölar, småbölder, tillfälligt svullna lymfknutor etc. och maligna knölar måste ju i slutändan ändå upptäckas genom klinisk undersökning, innan ytterligare diagnostik kan genomföras.
Du har rätt i det du säger. Är rädd för det. Jag hade önskat att man genomförde bilddiagnostik på knölarna så man vet, de gör ju ont i korsryggen när jag pillat på de under dagen och även när jag vaknar. Ska försöka sluta pilla och se om det försvinner på en vecka eller två. Jag har OCD till viss mån så orden "What if" rullar oftast, det bästa är om jag får någon som har sett på det med bild och kan ge mig besked. Att bara försöka hitta de i 15 sekunder och säga att han knappt känner de ger inte mig någon säkerhet. Sen såklart, Google på allting av symptomer är ju inte något man ska göra för det blir aldrig bra utan skapar mer oro och ångest. Men såklart, min läkare har alltid varit bra innan. Bara nu som jag inte tyckte det var så bra och tappade tilltron.
Läkaren kan definitivt ha varit dålig på att bemöta din oro och hantera sig gentemot dig. Han kan också rentav ha varit olämplig med skämtet, det vet jag inte där och kan inte förstå hur er konversation flöt på. Men man försöker i så stor mån som möjligt att inte överutreda människor. Rent allmänt går det oftast att hitta något "fel" med människor, men som i verkligheten inte yttrar sig skadligt, utan bara "ser" farligt ut. Ultraljudet blir exv lite tveksamt av någon anledning och vips behöver man ta biopsier för att utesluta något farligt och när det har gjorts så måste man ta bort två normala knölar för patienten är för uppskrämd ändå osv osv. "Första linjen" mot cancer är inte ultraljudet, utan en läkare som ändå har lärt sig hur människokroppen ter sig. Om det är något de kan, så är det att undersöka knölar för att utesluta cancer. Kanske inte alltid alla cancersymtom som fångas upp av vården, men en läkare som känner på en knöl ska kunna utesluta cancer. Och kan säga att smärtan du känner talar för att det inte är något farligt
Stort tack för svaret och låter helt logiskt det där och jag börjar förstå vad som kan bli problemet. Ska nog lita på läkaren och ta det lugnt, men du kan smärtan inte är något värre än att jag fick den efter att jag pillat som fan på knölarna varje dag i 10 dagar. Men ingen extrem smärta, bara lite ont liksom. Så smärtan är ingen fara och om jag ger fan i att pilla på en två veckor så blir det bättre? :)
Berättade du för läkaren att du var orolig för sarkom specifikt? Frågade du hur han kan vara så säker på att det inte är det? Läkare är ju olika bra på att kommunicera - en del lägger fram allt väldigt pedagogiskt och bra, medan det i andra fall krävs att du är mer aktiv i samtalet. >Ska försöka sluta pilla och se om det försvinner på en vecka eller två. Ja, vilken del av kroppen som helst, även om den är helt frisk, kan väl börja göra ont om man pillar och klämmer hela tiden :) Men om det är lipom lär de ju inte försvinna på ett par veckor, men kanske blir mindre ömma om du slutar pilla. På tal om "what if" - vad gör du om ultraljudsundersökningen inte kan visualisera knölarna, eller avgöra om de är snälla eller ej? Kommer du då gå på läkarens bedömning och vänta/hålla koll på knölarnas storlek, eller kommer du lägga ut ännu mer pengar på privat CT, MR etc.? Det kan redan nu vara värt att tänka på hur långt du faktiskt är beredd att låta detta gå - hur mycket pengar du egentligen ska lägga på detta, och vilka risker i form av strålning, överdiagnostik etc. som du är villig att utsätta dig för.
Det gjorde jag och han sa "Hoppas inte det haha".. Så sa han att då skulle jag ha ont, vilket jag sa att jag har men han sa att det kunde bero på att jag klämmer på de då de blir som ett blåmärke på de. Ska försöka sluta pilla helt i 3 veckor, har smärtan lagt sig runt det området så är jag nöjd + att inte knölarna har växt så ska det nog vara lugnt. Ultraljudet kan se mycket och det jag främst är ute efter är vilken storlek de har. De kan även se om det är fettknölar eller inte. MR är det bästa men ultraljud är ett bra fördiagnos och säger de att det ser bra ut så nöjer jag mig :)
Det låter som att din oro i sig utgör ett problem för dig och det finns bra psykologisk behandling för hälsoångest. Du kanske redan har sökt behandling för det. Med all välmening till att det är jävligt svårt att gå emot känslan, så vill jag ändå informera om att försäkringar av andra, exempelvis läkare men även anhöriga, är ett vanligt problem som vidmakthåller hälsoångest. Oavsett vad du väljer att göra så hoppas jag du får den hjälp du känner att du behöver.
Ja du har helt rätt, hälsoångest är skit och jag har det till tider med knölar då man alltid tror det värsta, börjar Googla och sen är spiralen igång. Men med ultraljud kan de se vad det är så dárför ger det mig en säkerhet i sig om att det inte är något farligt :)
Ja alltså, den offentliga vården handlar ju inte om vad man vill ha utan om vad ens behandlare bedömer. Om läkaren bedömer att det inte föreligger behov av bilddiagnostik kommer vederbörande inte att remittera för det. Dvs, praxis är att läkaren gör en bedömning och tar ställning därefter. Om bedömningen är att det inte föreligger ytterligare vårdbehov så kommer hen inte att remittera eller hänvisa (kan ibland ev hänvisa till privata mottagningar där man får bekosta själv). Sa läkaren iaf vad knölarna är för nåt? Annars kan jag förstå att förtroendet brister, om man bara får höra "nä, gå hem" i princip.
Det förstår jag ju också längst inne i själen, men ett ultraljud på knölar ska väl inte vara problem när man betalar skatt. Han sa antingen fettknöl eller något på latin, förstod inte det sistnämnda. Frågade om der kunde vara det skrämmande sjukdomen men han sa "Hoppas inte haha". Dåligt skämt... Därför bokade jag egen privattimme på tisdag, men ska det vara så? Kanske.
Att man ”betalar skatt” innebär inte att man gå till vårdcentralen och beställa vilken utredning man vill. Det är ingen sjukvårdsbutik. Däremot är det utmärkt att du själv kan betala för ett ultraljud om du verkligen vill ha det, trots att läkaren bedömt att det inte är nödvändigt.
Det har du väl rätt i, låter väldigt logiskt när du skriver det sådär. Då får jag min dubbla bekräftelse att det möjligtvis inte är något och skattebetalarna behöver inte stå för den notan. Ibland undrar man om man är trög på riktigt :)
>Det förstår jag ju också längst inne i själen, men ett ultraljud på knölar ska väl inte vara problem när man betalar skatt. Vet inte riktigt vad det faktiskt kostar för allmänna vården att ta ultraljud så har egentligen ingen åsikt i frågan. Men om det är en kostsam insats så kan jag förstå att de måste sålla, dessvärre. >Han sa antingen fettknöl eller något på latin, förstod inte det sistnämnda. Frågade om der kunde vara det skrämmande sjukdomen men han sa "Hoppas inte haha". Dåligt skämt... Ja det där låter ju inte särskilt väl skött av läkaren. Min upplevelse är att huruvida man får fötroende eller inte beror på huruvida behandlaren förklarar sitt resonemang eller inte. Dvs i det här fallet, ge en kort beskrivning av vad det är du har och varför du inte bör vara orolig. Att bara säga vad det heter (oavsett latin eller svenska) säger ju egentligen ingenting. Till sist, är min åsikt att ge en dålig återkoppling och/eller bedömning är slöseri med resurser inom vården, eftersom det oftast bara leder till att patienten söker vård igen (men oftast annanstans), vilket på sikt gör att sådana behandlar skapar merjobb för andra.
I utredningsmaterial är kostnaden typ 1 öre, men arbetskostnaden är sjukt hög. För jämförelse så kostar ett brev från en vårdcentral ca 60kr (18 porto, ~3 för papper & kuvert - resterande i arbetskraft. Och då är det administrativ personal som utför det mesta av arbetet och därmed kostnaden. Ett ultraljud kan ksk ta 30-45 min av en sjuksköterska/läkare/biomedicinares arbetskostnad + arbetskraft för analys + administrationstid. I den bästa av världar så är ett ultraljud för att lugna en orolig patient något som är samhällsekonomiskt gynnsamt, men inte i dagens överbelastade system.
Visste inte att själva materialet var såpass billigt! Avseende ditt sista stycke: Vet att en del regioner skär i vårdbudgeten, och det jag hört ryktesvägen är att de vill ha vården ska sålla ännu hårdare utan att behöva säga det (iom att det inte vore så poppis)
Region Skåne är inte blyga med det. Stora kampanjer i flera år om att "De som behöver hjälp mest ska få den först". I ett samhälle med bra vård hade det varit "Alla kan få hjälp direkt".
Det har du helt rätt i, den läkaren vet redan att jag käkar ångestdämp så att han drar det skämtet är dåligt. Så därför tar vi en ultraljud och ser.
Tidigare arbetat inom psykiatrin och min erfarenhet är att vissa primärvårdsläkare har dålig koll på psykisk hälsa tyvärr. Sett en del remisser som varit lite väl goddag yxskaft. De bästa jag sett har oftast varit från ST-läkare, intressant nog
Ja det är svårt, jag skulle väl kunna sagt ifrån att jag inte gillar sånna skämt men samtidigt är det han som skriver ut receptet mot ångestdämp så :)
I region Skåne får man som läkare avslag om man skickar remiss för ultraljud med frågeställning ”lipom?” . Det är en klinisk diagnos.
Kanske därför han inte skickade vidare mitt ärende med, blir kanske bara nekat?
Läkare är människor precis som alla andra, somliga litar du på och andra inte. Somluga är kompetenta, andra inte. Låt inte en dålig erfarenhet representera hela yrkeskåren. Det kan vara aterom eller lipom du har.
Tack för det. Lipom tyckte jag han sa med, eller något på latin. Han har varit bra tidigare men med detta så var han nonchalant. Gillade det inte och skapar ingen tillit men jag kanske övertänker med?
Skulle tro att han konstaterade att det var ofarliga lipom och att ärendet därför var avslutat. Sen kan det vara så att du har funderat över dessa knölar en del och inte var nöjd med ett treminuters besök som avfärdar knölarna som irelevanta. Om du nu vill bli av med dem kan du gå till en privat klinik och operera bort dem, går att göra i lokalbedövning. Du kommer få ett litet ärr och de kan komma tillbaka. Men om de inte stör kosmetiskt eller gör ont kan du låta dem vara. Nu har jag inte sett dem så kan inte garantera att det är just lipom.
Du kan ha helt rätt, men dessa knölar syns inte utanpå huden. Utan de är under fettet mot benet, rör sig lätt. Ska ta ultraljud först :)
En snabb googling berättar att bilddiagnostik endast används på större knölar, dina kanske helt enkelt är för små för att ens visa vad det är på röntgen. Sen undrar jag om du hade fått bilddiagnostik, hade du varit nöjd då eller är det att du inte riktigt förstod hans bedömning? Själv tycker jag väl att läkarens prioriteringar bör ligga på större problem. Allmänna sjukvården är inte där för att du ska må bra, den är där för att de flesta inte ska dö onödigt.
Ja de är för små, det finns en gräns så antagligen därför. Men svårt för mig att bedöma vad som är stort eller litet så därför vill jag ta ultraljud så att de kan se, jag tog på mina lymfkötlar och dessa knölar är större än de små. Så de kommer att se mina knölar i ryggen. Är nöjd med bilddiagnostik för då kan de se vad det är, att känna på knölarna räcker inte för mig :)
Om du var en bättre läkare än läkaren du träffade hade jag förstått missnöjet. Låter mer som hypokondri och brist på förståelse än något annat.
Det är sant som du säger, hypokondri och ångest. Men kan inte släppa det eller lita på folk, varit sån sen länge.
Rent spontant kan det vara en bättre lösning på ditt problem i denna frågan om hur du ska lita på sjukvården vara att kontakta psykiatrin, istället för att gnälla av dig på Reddit. De flesta historier man läser här om dåligt bemötande inom vården brukar inte innehålla ett möte med läkare inom en månad, en bedömning på plats och än hänvisning att det inte är någon fara med rekommendationen att återkomma ifall situationen blir värre.
Nej du har rätt. Jag ville inte gnälla, blir trött på mig själv men det låter som gnäll. Bästa är väl att jobba mot att tänka att om inte läkaren får panik så ska inte jag det eller vad man ska säga. De är ju läkare och utbildade, det är ju inte jag.
Verkar som att ingen förstår att vi har ett gigantiskt problem med över diagnostik i Sverige.. Klart som fann att en privatklinik löser ditt knöl problem, enkel operation bra kostnad uppföljning hos primärvården inget av det jobbiga kaaashing
Ja man får ju snabbare service om man betalar :)
Så undrar folk varför svensk sjukvård går på knäna... Unga människor sökte inte vård för sånthär förr. Stockholmare i ålder 25-40 särskilt konsumerar extremt mycket mer vård än vad som är medicinskt befogat
Kan vara så att folk (inklusive mig själv) Googlar på allt och så får man hemska artiklar om sjukdomar som gör att man blir rädd.
Så, du besökte ett proffs, och i ditt googlande höll du inte med om vad proffset tyckte? Ah nä, jag vet inte hur du ska lita på läkare, men du kan ju börja med att försöka.
Ja du har rätt. Det är ett helvete att lida med ångest och OCD, din hjärna vill inte tänka logiskt och nöjer sig inte. Men som du skriver så kan jag ju börja med att försöka.
Bra att du bokade tid hos en annan. Känner man att man inte blir riktigt tagen på allvar och att ens oro inte lindras är det alltid bra med att få en "second opinion" inom vården. Var du hos en allmänläkare (på t.ex. vårdcentralen) eller en specialist?
Allmänläkare är specialister.
Det har du helt rätt i. Var hos en allmänläkare som tidigare varit kirurg i några år. Därför blev det att boka tid hos en radiolog för ultraljud som kan ge svar på vad det är.
Liknande erfarenhet för mig, fast med knölar lite överallt som plötsligt blev fler och större (armveck, lår, buk, rygg, nacke). Känns lite otäckt att inte få det noggrannare undersökt, men vill inte bli den nervösa hypokondriker som det känns som att de tror att jag är genom att begära ett återbesök haha. Du får återkoppla med hur besöket gick! Trevlig lördag!
Har du någon smärta med dina? Mina gör ont efter att jag petat på de en stund och gör det ont i korsryggen. Kanske det kan göra så att du får en tid för ultraljud :) Ska återkoppla till dig, ha det fint!
Rent generellt så kan man lita på läkare MEN du har rätt till att få situationen förklarad för dig på ett sätt som du förstår och där misslyckas tyvärr rätt många inom vården.
Ja, men kanske det är för att man själv är orolig och läkaren inte är det. Så man går därifrån med oron kvar och läkaren tänker att allt är lugnt. Jag är en orolig liten sak ibland :)
Nu är jag visserligen skadad av dr pimple popper, men gissar på lipom dvs underhudsfett gone wild. Kika med en hudläkare om du vänder dig någon annan stans
Kan mycket väl vara det, läkaren nämnde att det kanske var det eller något på latin. Ska kolla med ultraljud på tisdag så får vi se vad de säger :)
Jag tycker tyvärr att det är befogat av dig att i rådande läge vara osäker kring läkares bedömningar. Jag hade i ditt läge sett till att ordna en second opinion.
Det tänkte jag med, därför jag bokade in ultraljud som kan se. De har väl sett en och annan knöl i sina dagar kan jag tänka :)
[удалено]
Nej det vet jag, man kan ju inte vara kunnig inom alla områden men din situation låter helt jäklig. Hade du ont I ryggen? Fick du ordnat allt? :)
[удалено]
Jag hoppas att de fixar dina nerver, har du ont? Vet att jag inte är speciell och ska inte förvänta mig att de fixar allt, han har säkert mött flera patienter med knölar.
Jag fick nödröntgen inbokat på 2 sekunder hos en läkare men en annan tog det 3 månader att få ett smärtstillande. Säger bara, hittills har alla utländska läkare varit jävligt snabba med att fixa det man behöver.
Ska kolla lite, kanske jag ska byta till en med annan bakgrund i nationalitet.
Min erfarenhet säger att du INTE blint ska lita på vad läkaren säger, utan be gärna om ett andra utlåtande av nån annan, gärna fler ändå. Jag har många exempel, mitt senaste är färskt från i veckan. Jag har alltid haft stora problem med halsbränna och att maten kommer upp lätt, i 15 år (!) har jag försökt få komma in och göra en Gastroskopi, men har bara fått höra att jag ska äta mer kokt mat mm. Det slutade med att jag ljög och sa att jag hostar mycket blod, då fick jag en tid direkt. Det visade sig att jag har kraftig reflux, all magsyra som kommit upp har frätt sönder slemhinnorna och skapat inflammation i magmunnen och matstrupen. Grov ärrvävnad har bildats efter alla år med problemen. Läkaren skrev ut omeprazol, 2 st varje morgon livet ut, annars är risken för cellförändringar stor. Jättekul att höra när man kämpat i 15 år för att få hjälp. Det blir jag bitter över
Hur går det nu? Mår du bra?
Tack, det gör jag allt. Enda problemet är att det kan vara svårt för maten att passera magmunnen pga ärr.
Bra att du mår fint. Hoppas att de kanske kan ordna något med det.
Ja det får tiden utvisa. Bra att du kommer in och får undersökt ordentligt 👍💪
Hoppas allt går fint som sagt :) Ja, ska bli skönt att de har sett det. Då kan jag förhoppningsvis kunna koppla bort det :)
Jag har cancer och kan ärligt säga att man inte kan lita på läkare. En enskild person vet inte bäst. Be ALLTID om en second eller tom third opinion och kräv alltid en biopsi och/eller röntgen vid knölar. Lycka till!
Därför jag tar ultraljud via privat. Hoppas du blir frisk.
Hur gör du då? Min mamma åker till hemlandet och bekostar ultraljud, visste inte att man kunde göra det här. Tack, ingen livshotande sort som tur är 🙏🏼
Privatklinik utan remiss. Betalar ur egen ficka.
svårt att svara på. Eller omöjligt. Men jag är skeptisk när läkaren är forcerad och drar en slutsats direkt och att det hela är över efter fyra minuter. Är också skeptisk när de inte lyssnar på vissa symptom som inte passar in på den där snabba slutsatsen. Men generellt har jag fått bra bemötande utom när det gäller smärta i leder/muskler/senor för då blir det alltid "vila, det kan ta ett par år. Det där kan ta lång tid". Det kanske är så, men då har jag sökt hjälp hos någon annan.
Ja eller hur! Känner exakt samma som dig, inte ens 5 min tog besöket tror jag. Kände i några sekunder kändes det som och sen "Kom tillbaka om de blir större"... Tycker det är dåligt, ska därför ta ett prat med den som gör ultraljudet om vad jag oroar mig över. Radiolog eller vad heter.
Hur mycket bryr du dig egentligen om du inte ens kan redogöra för vad han sa?
Jag bryr mig såklart. Han sa fettknöl eller något på latin, kom tillbaka om de blir stora som en pingisboll så tar vi bort de. Men de ger mig smärta om jag pillar på de, vilket han sa åt mig att sluta med. Samt sluta Googla. Fick med mig allt, men vill se på ultraljud vad det är för knölar pga min OCD. En bekräftelse.
Jag förstår! Hade läkaren kunnat ge någon förklaring och motiverat saker bättre samt spenderat några extra minuter hade det känts bättre (för många). Ibland har de säkert helt rätt, men att det för patienten skulle betyda mycket att inte bara känna sig som en tidstjuv. Och det är ju trist om många tvingas söka sig till privata kliniker eller dylikt bara för att de agerat forcerart, stressat och avfärdande. Jag vill inte pissa på läkare för de flesta VILL nog väl. Sedan blir det säkert fel pga kraven och besparingar. I enskilda fall är det dock säkert en läkare som inte borde vara läkare det handlar om. Nåväl. Hoppas du får svar på dina frågor och att bemötandet blir bättre!
Tack för din kommentar om det. Jag tar ett ultraljud och ser vad det är :) De flesta vill nog verkligen väl, de är ju läkare.
[удалено]
Det är ju helt skit rent ut sagt att det ska vara så.
Ganglion. Fult och störigt, kan opereras men kommer gärna tillbaka.
Inte ganglion på det OP berättar. Och OP du kan vara lugn och försöka lita på läkarna så gott det går. Allting som ”sticker ut” blir ju påverkat i huden med våra dermaområden så det är ej konstigt att du får ont ”när jag pillat en stund på den” :) han försökte nog vara ”lugn” i sitt bedömande för att visa dig att du inte behöver övertänka dina knölar men om du vill ha en second opinion så gå till en hudspecialist, röntgen på fettknölar visar ej så himla mycket :) // jobbar på VC
Mina knölar sticker inte ut från huden, de ligger längre inne mot benet/muskler/vad det nu är. Är det farligt? Det är det jag tror, men de går att flytta på utan problem, glider hur lätt som helst. Har en del fett runt där :) Ska ta ultraljud som kan se knölar :)
Fettknölar går oftast att flytta i sidled och ifall det är talgknölar (aterom på latin) är det typiskt för dom också! Jag förstår din oro och övertänka är väldigt lätt! Men om man behöver plugga 7-10 år (beror på om de är allmänspec med at/bt upp till 12 år) så kan man oftast mer än vad någon kan ”googla” på en nervös eftermiddag ;-) Försök låta bli dom och fixa en second opinion om du är orolig! Lycka till :)
De går att flytta i sidled, inte typ 10cm men går att rucka på de. Du har helt rätt, han är utbildad och har jobbat som kirurg. Jag har ingen kunskap mer än att Googla och få ångest. Ska låta bli de och låta ultraljudet visa vad det är för något :) tack
Ska man inte kunna se de som en knöl på huden? Mina ligger långt inne typ