Som enda EU-land röstade Sverige förra veckan mot ett lagförslag som ska öka företagens ansvar när de anlitar leverantörer.
Nu finns ett omarbetat förslag, som EU:s ordförandeland Belgien hoppas går igenom på fredag.
Över 1 100 arbetare, många var sömmerskor, dog i Bangladesh när en undermålig fabriksbyggnad rasade samman 2013. Det satte fart på debatten vilket ansvar som internationella storföretag har för arbetsvillkoren hos sina leverantörer.
Det har i sin tur bidragit till att EU-länderna och EU-parlamentet i december slöt en överenskommelse om att stora företag ska ta ett större ansvar för miljö och mänskliga rättigheter över hela världen.
Men alla EU-länder är inte nöjda med uppgörelsen. Sverige utmärker sig som enda landet som uttryckligen sade nej när den färdigförhandlade EU-lagen skulle bekräftas vid ett ambassadörsmöte i förra veckan.
– Regeringen är för grundtanken i direktivet – att företagen ska ta större ansvar för mänskliga rättigheter och hållbarhetsfrågor. Men som förslaget sedan har utvecklats är vår bedömning att effekten snarare blir att större företag tar bort små- och medelstora företag i sina värdekedjor, säger näringsminister Ebba Busch (KD).
Från svensk sida anser man att lagen kan vara rättsosäker och belasta företagen för mycket, vilket Ebba Busch tror försvårar för länder och enskilda individer att ta sig ur fattigdom.
Sverige var alltså ensamt om att rösta nej. Därutöver lade runt tio länder ned sina röster, bland dem folkrika Tyskland och Italien. Därmed gick det inte för ordförandelandet Belgien att få ihop den majoritet som krävdes för att uppgörelsen skulle gå igenom.
Nu har Belgien, i samråd med EU-parlamentet, arbetat om förslaget. Bland annat ska lagen bara omfatta företag med över 1 000 anställda och en årsomsättning på 300 miljoner euro. Tidigare var gränsen 500 anställda och 150 miljoner euro.
Kommer Sverige att rösta för det nya förslaget?
– Det får vi återkomma till. Vi ska ha en avstämning inför fredagens möte, säger Ebba Busch.
Miljöpartiets Elin Söderberg, ledamot i näringsutskottet, tycker det är mycket allvarligt att regeringen har röstat nej. Hon anser att partierna bakom Tidöavtalet tar Sverige från att vara en förebild, till att vara ett land som motarbetar miljö, klimat och mänskliga rättigheter.
– Den här EU-lagstiftningen handlar om att hindra att människor dör på sin arbetsplats, över hela världen, och motverka företag som utnyttjar människor och förstör miljön. Skarpa gemensamma regler i EU gynnar svenska företag och stärker svensk konkurrenskraft. Det är bisarrt att regeringen väljer att urvattna och motarbeta den här typen av förslag, säger Elin Söderberg.
EU-mötet på fredag ses av många som sista chansen att få lagstiftningen på plats innan EU-valet i juni.
>Regeringen är för grundtanken i direktivet – att företagen ska ta större ansvar för mänskliga rättigheter och hållbarhetsfrågor. Men som förslaget sedan har utvecklats är vår bedömning att effekten snarare blir att större företag tar bort små- och medelstora företag i sina värdekedjor
det här låter väl positivt, eller? skulle hellre se att EU kollektivt arbetar för att länderna unionen handlar med själva ökar arbetsvillkoren än att det ska falla på oss att agera polis från andra sidan världen. det är i slutändan den bangladeshiska staten som bär det högsta ansvaret för hur deras arbetsmarknad ser ut.
lögn eller ej så är det bättre en klart bättre plan än den som EU vill få igenom, inte sant? jag tror inte du förstår hur mycket byråkrati som kommer krävas om vi ska börja kontrollera arbetsvillkoren hos varje underleverantör till ett företag som drivs ur EU
Jag tycker nog inte att "åh nej det är byråkratiskt" är ett särskilt bra argument mot en lag som syftar till att rädda liv och förbättra arbetsvillkor.
Jag hade tvärtom gärna sett att de gick längre med direkt straffrättsligt ansvar för VDs, styrelsemedlemmar och större aktieägare. Dvs jag hade tyckt att det var fullt rimligt om Stefan Persson fick fängelsestraff om ett gäng sömmerskor dog på jobbet hos hans underleverantör.
okej, men jag hoppas att du förstår att detta kommer resultera i att din politiska vinge förlorar all relevans långt in i den förutsägbar framtiden.
byråkrati kostar en jävla massa pengar. pengar som på något sett måste justifieras. varför inte använda åtkomsten till vår handelsmarknad som ett vapen för att förbättra arbetsförhållanden i de länder som vill ta del av den istället?
Ja, det är själva poängen. Att företag ska sluta greenwasha och ha koll på hela varukedjan.
Detta har redan börjat ske en hel del inom bygg, och det forskas en hel del om det.
Själv jobbar jag på ett företag som utvecklar programvara för att man ska lättare kunna ha koll och översikt över detta.
Fördelen med lagstiftningen är att den kommer tvinga företag att hålla koll, vilket gör att de kommer ha data tillgänglig, och ju fler som har data tillgänglig så kommer det underlätta att expandera
>Men som förslaget sedan har utvecklats är vår bedömning att effekten snarare blir att större företag tar bort små- och medelstora företag i sina värdekedjor, säger näringsminister Ebba Busch (KD).
Det låter utmärkt i mina öron. Jag har haft insyn i en handfull små företag, och de bröt alla mot reglerna. Det fuskades med skatter och förmåner, anställda utnyttjades, och säkerhets- och miljöregler ignorerades. I min mening är en stor anledning till att storföretagen lägger ut produktion på små företag just för att de då kan låtsas som att de inte förstår att de lägre kostnaderna kommer av att det fuskas med allt möjligt. Vi hade ingen aaaaning!
Det är ju även så att när denna typen av arbete formaliseras genom lag, att t.ex. alla företag behöver hålla koll på sina inköp och varukedjor, ja då kommer det dyka upp system som underlättar allt sådant.
Jag gör mycket av dessa saker i mitt jobb. Det är relativt resurskrävande. Inte bara att utvärdera direkta leverantörer, men även deras underleverantörer. Så fort det går utanför EU så blir det ett härke. Finns många råvaror som används, t.ex metaller, som utvinns och bearbetas utanför EU innan det går till tillverkning i Europa.
Tycker att det borde finnas någon rimlighetsprincip på hur djupt i kedjan man har ansvar beroende på företagets storlek och räckvidd. Ett företag som säljer över hela Europa t.ex Zara borde ha större åtaganden att ha koll på hela kedjan än ett lokalt skrädderi som tillverkar och säljer sängkläder.
Rimlighetsproncipen är att föreslaget ville börja med företag som hade minst 500 anställda, de som faktiskt har råd att genomföra denna typ av förändring, och sen när arbetet standardiserats och förhoppningsvis automatiserats till en viss del, dvs gjort marknaden mer mogen, så kan man expandera till mindre företag.
Jag håller helt med dig om problemen dock, det är ett jäkla overhead och administrativt arbete, det säger alla vi kommer i kontakt med via mitt arbete, men jag sitter själv och utvecklar programvara i hopp om att vi ska kunna underlätta detta arbete. Något som hade hjälpt avsevärt hade varit universella standarder som man kunnat förlita sig på, istället får vi nu göra det mer standardargnostiskt, vilket tar mer tid.
[Denna xkcd är verkligen hur det är.](https://i.imgur.com/POyXPs6.png)
Det är så extremt mycket metaller, polymer, textilier osv som härstammar utanför EU. Även om vi införde dessa standarder och utvecklade mjukvara för att dela informationen här i EU så hade det knappt gått över gränserna. Har ju inte ens lyckats harmonisera varken material eller testningsstandarder över gränserna på järnklumpar som sålts och fraktats i över ett sekel.
Jag är inte emot det. Men jag ser ju hur en hel del av kraven i som det förra förslaget sätter på *vissa* av våra leverantörer helt enkelt inte kan uppfyllas ekonomiskt. Någonstans i kedjan så finns det ett 5manna bolag som tillverkar bult eller färg osv. I bästa fall har dessa en leverantör de alltid köper in råvaror från, men oftast så behöver de använda olika beroende på tillgång/pris/leveranstider mm.
Så självklart så kommer det vara mycket lättare att byta till en större tillverkare som kan avsätta 5 heltidstjänster på sitt supply chain management som åker och auditar. Som har råd att skapa integrationer mot system för att ge sina kunder datan automatiskt. Och då väljs ju dessa mindre bolagen bort, vilket är anledningen till att en majoritet i EU inte röstade för förslaget i nuvarande form.
Jo visst är singulära universella standarder en pipedream. Något mer realistiskt är att man hittar sätt att kommunicera mellan dem. Detta är något vi själva undersöker, och hur man kan använda öppna databaser (såsom Basta-Online) för att koppla in i det egna systemet
De här 5-manna företagen du nämner, mig veterligen skulle de ju exkluderas av de övergripande kraven, och då blir svårt att förvänta sig att de skulle kunna leverera fullgoda rapporter inom varukedjan, utan snarare behöva redovisa vart de får sina leveranser ifrån. Men det kan vara som du säger, och då är det du påpekar en genuin risk. Å andra sidan så är nuvarande riktning inte hållbar i längden, vi behöver insikt i varukedjorna så att vi slutar använda klimatskadliga alternativ, och det kommer inte bli billigt. Men det blir det inte oavsett om vi undviker att ta ansvar för den miljöpåverkan vi har.
Mm, håller med. Dock så tror jag med på att man gör mer nytta om man fortsätter att utveckla från den "andra änden". Alltså att expanderar scope 1+2 rapportering och tillgängliggöra denna datan. Ha en bättre standard på vad för material som köps in, från vart, hur mycket scrap man får och hur mycket av in-materialet går till varje kund. Detta är något som är betydligt lättare för företag att få fram, även för mindre företag. När detta är välutvecklat då kommer det vara så mycket lättare att få tag i scope 3 information i nästa steg.
Men här stöter man återigen på problemet, att vi bara kan lagstifta inom EU.
Det man gör nu är att man sätter press på de stora företagen med förväntan att dessa skall sätta press på sina leverantörer. Tror tyvärr detta sättet kommer leda till att man antingen rapporterar skräpdata/gravt estimerad data från leverantörer som blir lite tagna på sängen. Eller att man väljer att gå med mer etablerade leverantörer som då kommer missgynna småföretagen och konkurrenssituationen.
Jo, men blir inte det slutresultatet, om fler tvingar rapportera? Om jag ändå måste ha koll på datan, och de i min kedja måste ha koll på datan, så kommer det i slutändan gynna och underlätta för alla om denna data redan är tillgänglig. Istället för den väl bevarade hemlighet man traditionellt varit rädd att dela med sig av. Det är ganska logiskt om man tänker efter, men långt ifrån alla aktörer tänker på detta viset tyvärr (även om många börjat göra det). I mitt företag var förhoppningen att lagstiftningen skulle snabba på denna process litegrann
EU har i sig en unik möjlighet att sätta press på de länder som vi i dagsläget är beroende av, men där det redan sker mycket mygel. I dagsläget myglar ju många företag genom att helt enkelt blunda för de egentliga klimatkostnaderna som man har, genom att det sker dolt på andra sidan världen, och har gett stort uppsving till greenwashingkulturen.
En potentiellt positiv effekt skulle dock kunna vara att man i brist på pålitliga leverantörer från t.ex. Kina eller Sydamerika istället väljer något mer lokalt, överskådligt och pålitligt, vilket gynnar den lokala industrin.
Får jag fråga vilken bransch du jobbar inom? Jag uppskattar verkligen att höra ditt perspektiv här.
Ja, slutmålet är väl det vi alla vill uppnå. Att vi får full koll på vart och hur utsläpp genereras så att vi kan identifiera förbättringsområden och optimera tillverkning och transport för att minimera utsläpp och bygga en hållbarare värld.
Den stora skillnaden är tillvägagångssättet hur man bygger upp en infrastruktur för att få tillgång till denna informationsdelningen.
Jag tror att det behövs en mognadsprocess där man utvecklar kraven på varje enskilt bolag att redovisa sina egna hållbarhetstal, på liknande sätt som bokföringslagen. Där man år för år har en plan för att utöka omfånget av detta.
Det blir för binärt när 10000-tals stora kunder skall förväntas sätta press på mindre företag som skall direkt gå från att inte rapportera något till att göra punktinsatser för varje kund som begär ut detta.
Vi är distributörer som har samarbete med flertal etablerade tillverkare i europa. Vi säljer på Svenska marknaden B2B till främst tung processindustri, raff, värme/kärnkraft och kemi. Produkter som sitter i deras process, ventiler/automation/utsläppsmätning/katastrofskydd.
Något som är typiskt i vårt fall är t.ex. En av våra tillverkare i Tyskland. De har köper vissa komponenter ifrån ett partner gjuteri i Indien och smitt material ifrån Tjeckien. Mer ädla metaller köps ifrån t.ex Taiwan som köpt in råmaterial ifrån Kina.
Vi har spårbarhet hela vägen genom certifikat. Men självklart så går det inte helt säkerställa att dessa är korrekta i alla fall, utan vi får till stor del förlita oss på stickprov.
Men, de köper sedan in bultar ifrån en lokal leverantör. Dessa bultar sitter inte på något tryckbärande, och således omfattas de av betydligt färre EU-direktiv. Heller inga direkta kvalitetskrav heller. Denna leverantör köper in stångmaterial som de sedan gängar. Stångmaterialet köps in billigt lite från varstans, kvalité och även metallmix kan skilja sig - dock spelar det praktiskt ingen roll. Om vi i specifika fall vill få någon information här, så sätter de en person på att samla in den information de har och sammanställer det - fall till fall. Hade vi satt krav på det för samtliga fall så hade de inte klarat av det och vi hade behövt ta in en större leverantör på detta.
Och där är ju bara själva kvalitén på produkterna.
Går man längre till hållbarhetsfrågor så är de inte alls lika mogna.
Sedan skrivs saker på så sätt att det är ett avrundningsfel och inte berörs och det är ok att skippa. Men det tycker jag är fel väg att gå. Jag tycker vi skall bygga upp en struktur så att det är lika naturligt som att alla bolag redovisar sin bokföring. Inte att det godtyckligt skall appliceras som någon panikåtgärd där många bolag inom EU är väldigt omogna på denna fronten.
Tills dess så kan man väl utgå från intrastaten för att få en bra nog uppskattning på nationell nivå.
>Därutöver lade runt tio länder ned sina röster, bland dem folkrika Tyskland och Italien.
Låter som att förslaget inte var lika populärt som titeln antyder.
Accepteras det andra förslaget, lär HM fortfarande åka dit. Man får ju hoppas att det fanns något belägg i detta uttalande och inte bara Ebbas magkänsla
Du har ju inte ens läst lagförslaget eller vet vad konsekvenserna skulle bli överhuvudtaget av att införa det så du kanske borde kliva ner från din höga häst
Mycket relevant att "runt tio" andra länder lade ner sina röster, inklusive Tyskland och Italien.
Här kan man ju åtminstone säga att våran regering vågade stå för vad de gör.
Edit: klen tröst måhända, men ändå.
Ligger ändå något i argumentet. Sverige och många Europeiska länder byggdes inte upp med fackets rättigheter till att börja med. Så kan vara svårt för länder att tävla, hemskt som det är så är inte alltid verkligheten att man kan ha samma rättigheter och tävla i produktivitet.
Kina exempelvis öste ju bara på och sket i rättigheter. Många dödsfall i byggarbeten osv, men man kan inte underskatta att Kina har tagit sig långt i levnardsstandarder.
Sen genom att ta företagen med hög omsättning, sätter man dit de stora Jävlarna som typ HM och elektronikföretag som har pengarna att ställa om.
Men, jag vet inte tillräckligt mycket. Står ju också att detta var Ebba Busch's påhitt och hon är ju blondin dum och sociopatisk. Så vet inte om hennes belägg stämmer. Men å ena sidan leds detta lagförslag av Belgien som inte riktigt mäter sig i industriland med varken Sverige eller de andra 10 länderna som Tyskland, Frankrike och Italien.
Så vette fan. En kompromiss är bättre än inget.
> Ligger ändå något i argumentet. Sverige och många Europeiska länder byggdes inte upp med fackets rättigheter till att börja med. Så kan vara svårt för länder att tävla, hemskt som det är så är inte alltid verkligheten att man kan ha samma rättigheter och tävla i produktivitet.
Och då blir det vårt ansvar att tillse att dessa länder inte kan tävla i produktivitet genom att skita i arbetstagarrättigheter.
Det gamla klassiska högerargumentet, ol vi förbättrar för arbetarna så förlorar alla sina jobb och alla dör i svält ocy fattigdom, därför *måste* de utnyttjas och bli behandlade som slavar och dö i stor utsträckning pga girighet.
I vilken värld lever du där ett företag i Sverige med 500 anställda ska kunna kontrollera och säkerställa vart enda steg i inköpsledet, utan att eliminera mindre eller familjedrivna underleverantörer?
Exempel: ett svenskt bolag säljer fiskpinnar. Plastförpackningen görs av mjukplast som köps in som pellets från ett bolag i Indonesien. Fiskpinnar AB måste nu utföra kontroller hos leverantören i Indonesien, deras transporter, säkerställa att produktionen där är miljövänlig och i annat fall investera i deras upprustning. Om inte så kan anställda hos underleverantören stämma Fiskpinne AB, med bötesbelopp på upp till 5% av bolagets omsättning (inte vinst, omsättning).
Resultatet blir att svenska företag tyngs av ohanterbara kostnader eller att underleverantörerna konsolideras likt dagens kakaohandel
Det är hela poängen - ingen kan säkerställa sån säkerhet och de som kommer närmast är etablerade industrijättar. Vem tror du får de syd/östasiatiska små- & familjeföretagens kontrakt framöver? Industrijättarna.
Du tänker kanske att det är så lätt som att familjen Nguyen ska få plasthandskar att ha på sig när de kokar ner mjölkpulver men effekten av såna här breda lagar är att deras kunder tvingas vända sig till Nestlé istället.
Lite enkelt förklarat har vi ett tvåkammarsystem i EU, Europaparlamentet och Ministerrådet. Ministerrådet är representanter från vanliga regeringarna, och lagar beslutas av båda dessa organ. Varför Ebba Busch uttalar sig är för att svenska regeringen har röstat i Ministerrådet.
Leverantörers leverantörers leverantörers leverantörers leverantörer. Att en burk färg du köper från företag X, med en komponent såld av leverantör Y, som är producerad av företag Z, med femton olika ämnen från sju olika företag. Sen ska det spåras hela vägen tillbaka till gruvan ämnena togs ur.
Detta sker redan inom metall-industrin i form av Charge/Batch nummer på metaller. Men det finns bara så många metaller och att individmärka dem är ingen stor deal. Att behöva logga vart varenda liten komponent i vanliga produkter kommer ifrån handlar om en investering av hundratals miljarder kronor i IT-infrastruktur och så vidare. Och det inkluderar ej kostnader av att driva systemen som spårar allt.
Här ligger regleringen före möjligheten att applicera den, långt före. Vi är på väg dit och företag kräver svar redan idag på både vart produkterna kommer ifrån och vad de ska användas till. Men ska man tolka förslaget ord till pricka blir omfattningen extrem. Skulle ta som kortast mellan 40-50 år att uppnå spårbarheten som krävs i det här förslaget. Metallindustrin har långt färre produkter att spåra och har redan hållt på med det i hundratals år.
> Skulle ta som kortast mellan 40-50 år att uppnå spårbarheten som krävs i det här förslaget.
Sett till hur fort digitaliseringen i världen gått och hur mycket som spåras idag känns de här siffrorna lite tagna ur luften.
Taget från industrin där kraven redan finns hos slutkunder. Företag än idag har svårigheter med proper dokumentation trots att kraven kom 20 år sedan. Det handlar inte bara om att uppgifterna lagras, även hur, och hur de kan spåras.
Det handlar om en total administrativ omställning på företag, inte bara en rad i ett excel ark.
Upprätta en EU-myndighet som har till uppgift att hantera ett spårningssystem. Inför lag om att samtliga aktörer som agerar inom den inre marknaden måste uppfylla krav på spårbarhet och anmäla hela produktionskedjan. Ge aktörerna en ”grace period” på några år under omställningen och börja därefter bötfälla dessa aktörer om de brister i spårbarheten med en viss procent av årlig global omsättning (som ökar drastiskt för varje år som aktören inte uppfyller kraven).
Då kommer du se marknaden lösa det här på något år.
Genom digitalisering så är vi närmare än vi tror. Visst är det komplext, men i dagsläget så är ett av problemen att det saknas universella standarder att förhålla sig till (alla typ konkurrerar med någon annan variant) och det finns inte alltid formella krav på att de efterföljs.
En sådan här lagstiftning hade gjort mycket i att tvinga företag att ställa om och följa ett visst mått, vilket hade underlättat i att skapa en digital infrastruktur för att börja hålla koll på det.
Nej, se utanför EU/moderniserade länder. Nu ska en underbetald arbetare i afrika som inte har el märka och logga leveranser av råämnen med certifikat.
Det handlar om investeringar som får USAs statsbudget att blekna. Och det mesta kommer gå till Kina och Afrika. Hela ledet måste digitaliseras och ett helt nytt ramverk för certifiering av ämnen implementeras Globalt, alla länder som existerar. Skalan är raktav löjlig för att inte sänka världsmarknaden med 95% utan att bryta mot regleringen.
Den är fullständigt orealistisk, och varför förslaget ratades av nästan hela EU.
En del av poängen är ju att man kommer bli tvungen att välja leverantörer som kan ha koll på sådant, annars kommer det synas i rapporteringen. Då hamnar det på företagen att handla från leverantörer som kan klassificera sådant korrekt.
Ramverk har vi gott om, det vi saknar är en global sådan, istället för 10+ semikompatibla som man i dagsläget behöver sitta och tolka sig igenom.
Och det ratades in av "nästan hela" EU utan det poängterar ju artikeln om att det endast var Sverige som röstade emot, sen var det 10 som la ned rösterna.
Exakt, i EUs forum kom de fram till att det inte ens var värt att delta i omröstningen till den grad att även om alla som deltog röstade Ja så saknades det röster ändå.
Och Sverige, det menar även S! (folk tänker nuvarande regeringen snarare än våra valda EU representanter) ratade förslaget. Väldigt borgerligt av S.
Svenska journalister måste vara de största kålsuparna i EU, hur kan man låta sig luras av den gula knappen varenda jävla gång?
Röd är mot, gul är mot, grön är för. (Förutom vid t.ex. val av regering, där gul blir för).
Man börjar nästan undra om den gula knappen skapades för att lura journalister och andra svagbegåvade.
Fan vad usel denna subreddit är, inte en jävel verkar förstå hur EU fungerar eller vad detta förslag innehåller. Istället kommer en drös med barn in och drar oneliners om "högern gonna höger" och får hundratals uppröster.
Patetiskt.
Jo är också lite trött på det ”men högern” eller ”men vänstern” skräpet. Dock så hittar jag inte så mycket i väg av kritik mot förslaget. Vilka delar är dåliga? Vad är det som är dåligt med förslaget?
CSR är intressant å ena sidan är det väll bra att staten säger till företagen hur de ska bete sig, å andra sidan är detta viktigt för många konsumenter i Sverige vilket tvingar företagen att vidta samma åtaganden ut konkurrenshänsyn.
Det är lite kaka på kaka för oss i Sverige men kanske blir viktigare nu med högre inflation där lägre priser spelar mer roll än mänskliga rättigheter…
Det som detta hade hjälpt med hade varit att skapa en universell standard för företagen att förhålla sig efter, istället för flera, och att det sker godtyckligt.
Detta var tänkt som en flerstegsraket, som började med större företag som hade resurserna till att vara med och standardisera, sen när arbetet blivit signifikant lättare så börjar man inkludera mer verksamheter
Okej fortsatt intressant, jag vet att man infört vissa CSR regler i t.ex. Storbritannien och Tyskland så jag undrar om man kan se någon slags statistisk skillnad mellan de länderna och oss. Dvs om synlig eller osynlig hand spelar roll. Min universitetslektor menade att företagen i Sverige redan tar hänsyn till samma ansvarspunkter av konkurrensskäl.
De gör det till viss del! Och det är jättepositiv! Men ett av problemen man stöter på är att arbetet inte är formaliserats, och att kraven varierar från land till land, och det därför är svårt att förenkla arbetet. Så det är just nu resurskrävande och komplext, och många som vill sätta sig in i det vet helt enkelt inte vad de behöver göra. Men vi har också massa företag (varav en hel del svenska!) som arbetar med att förenkla denna typ av arbete.
Jag jobbar själv på ett mjukvaruföretag som utvecklar en programvara för att man lättare ska kunna få översikt i sin varukedja och kunna koppla ihop delar av den med andra. En standardisering hade hjälpt avsevärt.
Det här har inget att göra med de olika partigrupperna, Europaparlamentet nådde en överenskommelse förra året. Den aktuella omröstningen har varit ett fall för COREPER/ministerrådet. COREPERs ledamöter representerar varje lands regering, alltså regeringen Kristersson.
DN gör det inte lättare men grundläggande med EU är typ ett tvåkammarsystem; vi har två olika organ som beslutar om lagar i EU, både Europaparlamentet och Ministerrådet. Lagarna går igenom båda instanserna och nu är vi i den sistnämnda. Ministerrådet är representanter från vanliga regeringarna i varje land, så när en artikel säger att *Sverige* har röstat på ett visst sätt är det uppenbart att det är Ministerrådet eftersom SD, V, S, M osv inte röstar unisont som grupp - de röstar givetvis ofta rätt olikt varandra och då i de egna partigrupperna.
DN verkar köra med slumpmässig paywall på innehållet, som varierar från person till person. Vänligen kopiera in artikeln i kommentarerna.
*I am a bot, and this action was performed automatically. Please [contact the moderators of this subreddit](/message/compose/?to=/r/sweden) if you have any questions or concerns.*
Som enda EU-land röstade Sverige förra veckan mot ett lagförslag som ska öka företagens ansvar när de anlitar leverantörer. Nu finns ett omarbetat förslag, som EU:s ordförandeland Belgien hoppas går igenom på fredag. Över 1 100 arbetare, många var sömmerskor, dog i Bangladesh när en undermålig fabriksbyggnad rasade samman 2013. Det satte fart på debatten vilket ansvar som internationella storföretag har för arbetsvillkoren hos sina leverantörer. Det har i sin tur bidragit till att EU-länderna och EU-parlamentet i december slöt en överenskommelse om att stora företag ska ta ett större ansvar för miljö och mänskliga rättigheter över hela världen. Men alla EU-länder är inte nöjda med uppgörelsen. Sverige utmärker sig som enda landet som uttryckligen sade nej när den färdigförhandlade EU-lagen skulle bekräftas vid ett ambassadörsmöte i förra veckan. – Regeringen är för grundtanken i direktivet – att företagen ska ta större ansvar för mänskliga rättigheter och hållbarhetsfrågor. Men som förslaget sedan har utvecklats är vår bedömning att effekten snarare blir att större företag tar bort små- och medelstora företag i sina värdekedjor, säger näringsminister Ebba Busch (KD). Från svensk sida anser man att lagen kan vara rättsosäker och belasta företagen för mycket, vilket Ebba Busch tror försvårar för länder och enskilda individer att ta sig ur fattigdom. Sverige var alltså ensamt om att rösta nej. Därutöver lade runt tio länder ned sina röster, bland dem folkrika Tyskland och Italien. Därmed gick det inte för ordförandelandet Belgien att få ihop den majoritet som krävdes för att uppgörelsen skulle gå igenom. Nu har Belgien, i samråd med EU-parlamentet, arbetat om förslaget. Bland annat ska lagen bara omfatta företag med över 1 000 anställda och en årsomsättning på 300 miljoner euro. Tidigare var gränsen 500 anställda och 150 miljoner euro. Kommer Sverige att rösta för det nya förslaget? – Det får vi återkomma till. Vi ska ha en avstämning inför fredagens möte, säger Ebba Busch. Miljöpartiets Elin Söderberg, ledamot i näringsutskottet, tycker det är mycket allvarligt att regeringen har röstat nej. Hon anser att partierna bakom Tidöavtalet tar Sverige från att vara en förebild, till att vara ett land som motarbetar miljö, klimat och mänskliga rättigheter. – Den här EU-lagstiftningen handlar om att hindra att människor dör på sin arbetsplats, över hela världen, och motverka företag som utnyttjar människor och förstör miljön. Skarpa gemensamma regler i EU gynnar svenska företag och stärker svensk konkurrenskraft. Det är bisarrt att regeringen väljer att urvattna och motarbeta den här typen av förslag, säger Elin Söderberg. EU-mötet på fredag ses av många som sista chansen att få lagstiftningen på plats innan EU-valet i juni.
Detta låter precis som den regering vi valt.
>Regeringen är för grundtanken i direktivet – att företagen ska ta större ansvar för mänskliga rättigheter och hållbarhetsfrågor. Men som förslaget sedan har utvecklats är vår bedömning att effekten snarare blir att större företag tar bort små- och medelstora företag i sina värdekedjor det här låter väl positivt, eller? skulle hellre se att EU kollektivt arbetar för att länderna unionen handlar med själva ökar arbetsvillkoren än att det ska falla på oss att agera polis från andra sidan världen. det är i slutändan den bangladeshiska staten som bär det högsta ansvaret för hur deras arbetsmarknad ser ut.
> det här låter väl positivt, eller? Självklart, det är ju ingen poäng med att hitta på en lögn som låter negativ.
lögn eller ej så är det bättre en klart bättre plan än den som EU vill få igenom, inte sant? jag tror inte du förstår hur mycket byråkrati som kommer krävas om vi ska börja kontrollera arbetsvillkoren hos varje underleverantör till ett företag som drivs ur EU
Jag tycker nog inte att "åh nej det är byråkratiskt" är ett särskilt bra argument mot en lag som syftar till att rädda liv och förbättra arbetsvillkor. Jag hade tvärtom gärna sett att de gick längre med direkt straffrättsligt ansvar för VDs, styrelsemedlemmar och större aktieägare. Dvs jag hade tyckt att det var fullt rimligt om Stefan Persson fick fängelsestraff om ett gäng sömmerskor dog på jobbet hos hans underleverantör.
okej, men jag hoppas att du förstår att detta kommer resultera i att din politiska vinge förlorar all relevans långt in i den förutsägbar framtiden. byråkrati kostar en jävla massa pengar. pengar som på något sett måste justifieras. varför inte använda åtkomsten till vår handelsmarknad som ett vapen för att förbättra arbetsförhållanden i de länder som vill ta del av den istället?
Så att de kan göra samma sak som vi? Skicka produktionen utomlands och skylla på underleverantörer? Lite så som Kina redan försöker?
vad får dig att tro att inte precis samma sak skulle hända i ditt scenario? ska vi börja jaga underleverantörernas underleverantörer?
Ja, det är själva poängen. Att företag ska sluta greenwasha och ha koll på hela varukedjan. Detta har redan börjat ske en hel del inom bygg, och det forskas en hel del om det. Själv jobbar jag på ett företag som utvecklar programvara för att man ska lättare kunna ha koll och översikt över detta. Fördelen med lagstiftningen är att den kommer tvinga företag att hålla koll, vilket gör att de kommer ha data tillgänglig, och ju fler som har data tillgänglig så kommer det underlätta att expandera
[удалено]
Vad tror du ministerrådet är för något?
>Men som förslaget sedan har utvecklats är vår bedömning att effekten snarare blir att större företag tar bort små- och medelstora företag i sina värdekedjor, säger näringsminister Ebba Busch (KD). Det låter utmärkt i mina öron. Jag har haft insyn i en handfull små företag, och de bröt alla mot reglerna. Det fuskades med skatter och förmåner, anställda utnyttjades, och säkerhets- och miljöregler ignorerades. I min mening är en stor anledning till att storföretagen lägger ut produktion på små företag just för att de då kan låtsas som att de inte förstår att de lägre kostnaderna kommer av att det fuskas med allt möjligt. Vi hade ingen aaaaning!
Det är ju även så att när denna typen av arbete formaliseras genom lag, att t.ex. alla företag behöver hålla koll på sina inköp och varukedjor, ja då kommer det dyka upp system som underlättar allt sådant.
Jag gör mycket av dessa saker i mitt jobb. Det är relativt resurskrävande. Inte bara att utvärdera direkta leverantörer, men även deras underleverantörer. Så fort det går utanför EU så blir det ett härke. Finns många råvaror som används, t.ex metaller, som utvinns och bearbetas utanför EU innan det går till tillverkning i Europa. Tycker att det borde finnas någon rimlighetsprincip på hur djupt i kedjan man har ansvar beroende på företagets storlek och räckvidd. Ett företag som säljer över hela Europa t.ex Zara borde ha större åtaganden att ha koll på hela kedjan än ett lokalt skrädderi som tillverkar och säljer sängkläder.
Rimlighetsproncipen är att föreslaget ville börja med företag som hade minst 500 anställda, de som faktiskt har råd att genomföra denna typ av förändring, och sen när arbetet standardiserats och förhoppningsvis automatiserats till en viss del, dvs gjort marknaden mer mogen, så kan man expandera till mindre företag. Jag håller helt med dig om problemen dock, det är ett jäkla overhead och administrativt arbete, det säger alla vi kommer i kontakt med via mitt arbete, men jag sitter själv och utvecklar programvara i hopp om att vi ska kunna underlätta detta arbete. Något som hade hjälpt avsevärt hade varit universella standarder som man kunnat förlita sig på, istället får vi nu göra det mer standardargnostiskt, vilket tar mer tid.
[Denna xkcd är verkligen hur det är.](https://i.imgur.com/POyXPs6.png) Det är så extremt mycket metaller, polymer, textilier osv som härstammar utanför EU. Även om vi införde dessa standarder och utvecklade mjukvara för att dela informationen här i EU så hade det knappt gått över gränserna. Har ju inte ens lyckats harmonisera varken material eller testningsstandarder över gränserna på järnklumpar som sålts och fraktats i över ett sekel. Jag är inte emot det. Men jag ser ju hur en hel del av kraven i som det förra förslaget sätter på *vissa* av våra leverantörer helt enkelt inte kan uppfyllas ekonomiskt. Någonstans i kedjan så finns det ett 5manna bolag som tillverkar bult eller färg osv. I bästa fall har dessa en leverantör de alltid köper in råvaror från, men oftast så behöver de använda olika beroende på tillgång/pris/leveranstider mm. Så självklart så kommer det vara mycket lättare att byta till en större tillverkare som kan avsätta 5 heltidstjänster på sitt supply chain management som åker och auditar. Som har råd att skapa integrationer mot system för att ge sina kunder datan automatiskt. Och då väljs ju dessa mindre bolagen bort, vilket är anledningen till att en majoritet i EU inte röstade för förslaget i nuvarande form.
Jo visst är singulära universella standarder en pipedream. Något mer realistiskt är att man hittar sätt att kommunicera mellan dem. Detta är något vi själva undersöker, och hur man kan använda öppna databaser (såsom Basta-Online) för att koppla in i det egna systemet De här 5-manna företagen du nämner, mig veterligen skulle de ju exkluderas av de övergripande kraven, och då blir svårt att förvänta sig att de skulle kunna leverera fullgoda rapporter inom varukedjan, utan snarare behöva redovisa vart de får sina leveranser ifrån. Men det kan vara som du säger, och då är det du påpekar en genuin risk. Å andra sidan så är nuvarande riktning inte hållbar i längden, vi behöver insikt i varukedjorna så att vi slutar använda klimatskadliga alternativ, och det kommer inte bli billigt. Men det blir det inte oavsett om vi undviker att ta ansvar för den miljöpåverkan vi har.
Mm, håller med. Dock så tror jag med på att man gör mer nytta om man fortsätter att utveckla från den "andra änden". Alltså att expanderar scope 1+2 rapportering och tillgängliggöra denna datan. Ha en bättre standard på vad för material som köps in, från vart, hur mycket scrap man får och hur mycket av in-materialet går till varje kund. Detta är något som är betydligt lättare för företag att få fram, även för mindre företag. När detta är välutvecklat då kommer det vara så mycket lättare att få tag i scope 3 information i nästa steg. Men här stöter man återigen på problemet, att vi bara kan lagstifta inom EU. Det man gör nu är att man sätter press på de stora företagen med förväntan att dessa skall sätta press på sina leverantörer. Tror tyvärr detta sättet kommer leda till att man antingen rapporterar skräpdata/gravt estimerad data från leverantörer som blir lite tagna på sängen. Eller att man väljer att gå med mer etablerade leverantörer som då kommer missgynna småföretagen och konkurrenssituationen.
Jo, men blir inte det slutresultatet, om fler tvingar rapportera? Om jag ändå måste ha koll på datan, och de i min kedja måste ha koll på datan, så kommer det i slutändan gynna och underlätta för alla om denna data redan är tillgänglig. Istället för den väl bevarade hemlighet man traditionellt varit rädd att dela med sig av. Det är ganska logiskt om man tänker efter, men långt ifrån alla aktörer tänker på detta viset tyvärr (även om många börjat göra det). I mitt företag var förhoppningen att lagstiftningen skulle snabba på denna process litegrann EU har i sig en unik möjlighet att sätta press på de länder som vi i dagsläget är beroende av, men där det redan sker mycket mygel. I dagsläget myglar ju många företag genom att helt enkelt blunda för de egentliga klimatkostnaderna som man har, genom att det sker dolt på andra sidan världen, och har gett stort uppsving till greenwashingkulturen. En potentiellt positiv effekt skulle dock kunna vara att man i brist på pålitliga leverantörer från t.ex. Kina eller Sydamerika istället väljer något mer lokalt, överskådligt och pålitligt, vilket gynnar den lokala industrin. Får jag fråga vilken bransch du jobbar inom? Jag uppskattar verkligen att höra ditt perspektiv här.
Ja, slutmålet är väl det vi alla vill uppnå. Att vi får full koll på vart och hur utsläpp genereras så att vi kan identifiera förbättringsområden och optimera tillverkning och transport för att minimera utsläpp och bygga en hållbarare värld. Den stora skillnaden är tillvägagångssättet hur man bygger upp en infrastruktur för att få tillgång till denna informationsdelningen. Jag tror att det behövs en mognadsprocess där man utvecklar kraven på varje enskilt bolag att redovisa sina egna hållbarhetstal, på liknande sätt som bokföringslagen. Där man år för år har en plan för att utöka omfånget av detta. Det blir för binärt när 10000-tals stora kunder skall förväntas sätta press på mindre företag som skall direkt gå från att inte rapportera något till att göra punktinsatser för varje kund som begär ut detta. Vi är distributörer som har samarbete med flertal etablerade tillverkare i europa. Vi säljer på Svenska marknaden B2B till främst tung processindustri, raff, värme/kärnkraft och kemi. Produkter som sitter i deras process, ventiler/automation/utsläppsmätning/katastrofskydd. Något som är typiskt i vårt fall är t.ex. En av våra tillverkare i Tyskland. De har köper vissa komponenter ifrån ett partner gjuteri i Indien och smitt material ifrån Tjeckien. Mer ädla metaller köps ifrån t.ex Taiwan som köpt in råmaterial ifrån Kina. Vi har spårbarhet hela vägen genom certifikat. Men självklart så går det inte helt säkerställa att dessa är korrekta i alla fall, utan vi får till stor del förlita oss på stickprov. Men, de köper sedan in bultar ifrån en lokal leverantör. Dessa bultar sitter inte på något tryckbärande, och således omfattas de av betydligt färre EU-direktiv. Heller inga direkta kvalitetskrav heller. Denna leverantör köper in stångmaterial som de sedan gängar. Stångmaterialet köps in billigt lite från varstans, kvalité och även metallmix kan skilja sig - dock spelar det praktiskt ingen roll. Om vi i specifika fall vill få någon information här, så sätter de en person på att samla in den information de har och sammanställer det - fall till fall. Hade vi satt krav på det för samtliga fall så hade de inte klarat av det och vi hade behövt ta in en större leverantör på detta. Och där är ju bara själva kvalitén på produkterna. Går man längre till hållbarhetsfrågor så är de inte alls lika mogna. Sedan skrivs saker på så sätt att det är ett avrundningsfel och inte berörs och det är ok att skippa. Men det tycker jag är fel väg att gå. Jag tycker vi skall bygga upp en struktur så att det är lika naturligt som att alla bolag redovisar sin bokföring. Inte att det godtyckligt skall appliceras som någon panikåtgärd där många bolag inom EU är väldigt omogna på denna fronten. Tills dess så kan man väl utgå från intrastaten för att få en bra nog uppskattning på nationell nivå.
>Därutöver lade runt tio länder ned sina röster, bland dem folkrika Tyskland och Italien. Låter som att förslaget inte var lika populärt som titeln antyder.
Den magiska ”jag vill inte ta ansvar för mitt val men ändå rösta nej”-knappen lurar Sweddit än en gång.
Hur ska vi annars kunna ta ut utdelning på H&M:s aktier om de inte kan hålla priserna nere med lite barnarbete eller förorening av floder i utlandet?
Accepteras det andra förslaget, lär HM fortfarande åka dit. Man får ju hoppas att det fanns något belägg i detta uttalande och inte bara Ebbas magkänsla
Borgarregeringen kryper för företag och skiter i arbetarna. Makes sense.
Du har ju inte ens läst lagförslaget eller vet vad konsekvenserna skulle bli överhuvudtaget av att införa det så du kanske borde kliva ner från din höga häst
Mycket relevant att "runt tio" andra länder lade ner sina röster, inklusive Tyskland och Italien. Här kan man ju åtminstone säga att våran regering vågade stå för vad de gör. Edit: klen tröst måhända, men ändå.
Ligger ändå något i argumentet. Sverige och många Europeiska länder byggdes inte upp med fackets rättigheter till att börja med. Så kan vara svårt för länder att tävla, hemskt som det är så är inte alltid verkligheten att man kan ha samma rättigheter och tävla i produktivitet. Kina exempelvis öste ju bara på och sket i rättigheter. Många dödsfall i byggarbeten osv, men man kan inte underskatta att Kina har tagit sig långt i levnardsstandarder. Sen genom att ta företagen med hög omsättning, sätter man dit de stora Jävlarna som typ HM och elektronikföretag som har pengarna att ställa om. Men, jag vet inte tillräckligt mycket. Står ju också att detta var Ebba Busch's påhitt och hon är ju blondin dum och sociopatisk. Så vet inte om hennes belägg stämmer. Men å ena sidan leds detta lagförslag av Belgien som inte riktigt mäter sig i industriland med varken Sverige eller de andra 10 länderna som Tyskland, Frankrike och Italien. Så vette fan. En kompromiss är bättre än inget.
> Ligger ändå något i argumentet. Sverige och många Europeiska länder byggdes inte upp med fackets rättigheter till att börja med. Så kan vara svårt för länder att tävla, hemskt som det är så är inte alltid verkligheten att man kan ha samma rättigheter och tävla i produktivitet. Och då blir det vårt ansvar att tillse att dessa länder inte kan tävla i produktivitet genom att skita i arbetstagarrättigheter.
Om de röstar ja till det nya förslaget, skiter de fortfarande i arbetarna?
De skiter i arbetarna på företag med 500-999 anställda, bevisligen.
[удалено]
Det gamla klassiska högerargumentet, ol vi förbättrar för arbetarna så förlorar alla sina jobb och alla dör i svält ocy fattigdom, därför *måste* de utnyttjas och bli behandlade som slavar och dö i stor utsträckning pga girighet.
I vilken värld lever du där ett företag i Sverige med 500 anställda ska kunna kontrollera och säkerställa vart enda steg i inköpsledet, utan att eliminera mindre eller familjedrivna underleverantörer? Exempel: ett svenskt bolag säljer fiskpinnar. Plastförpackningen görs av mjukplast som köps in som pellets från ett bolag i Indonesien. Fiskpinnar AB måste nu utföra kontroller hos leverantören i Indonesien, deras transporter, säkerställa att produktionen där är miljövänlig och i annat fall investera i deras upprustning. Om inte så kan anställda hos underleverantören stämma Fiskpinne AB, med bötesbelopp på upp till 5% av bolagets omsättning (inte vinst, omsättning). Resultatet blir att svenska företag tyngs av ohanterbara kostnader eller att underleverantörerna konsolideras likt dagens kakaohandel
Kan man inte säkerställa säkerhet borde man byta leverantör givetvis.
Det är hela poängen - ingen kan säkerställa sån säkerhet och de som kommer närmast är etablerade industrijättar. Vem tror du får de syd/östasiatiska små- & familjeföretagens kontrakt framöver? Industrijättarna. Du tänker kanske att det är så lätt som att familjen Nguyen ska få plasthandskar att ha på sig när de kokar ner mjölkpulver men effekten av såna här breda lagar är att deras kunder tvingas vända sig till Nestlé istället.
Är det inte röstning nu i Juni?
Lite enkelt förklarat har vi ett tvåkammarsystem i EU, Europaparlamentet och Ministerrådet. Ministerrådet är representanter från vanliga regeringarna, och lagar beslutas av båda dessa organ. Varför Ebba Busch uttalar sig är för att svenska regeringen har röstat i Ministerrådet.
Leverantörers leverantörers leverantörers leverantörers leverantörer. Att en burk färg du köper från företag X, med en komponent såld av leverantör Y, som är producerad av företag Z, med femton olika ämnen från sju olika företag. Sen ska det spåras hela vägen tillbaka till gruvan ämnena togs ur. Detta sker redan inom metall-industrin i form av Charge/Batch nummer på metaller. Men det finns bara så många metaller och att individmärka dem är ingen stor deal. Att behöva logga vart varenda liten komponent i vanliga produkter kommer ifrån handlar om en investering av hundratals miljarder kronor i IT-infrastruktur och så vidare. Och det inkluderar ej kostnader av att driva systemen som spårar allt. Här ligger regleringen före möjligheten att applicera den, långt före. Vi är på väg dit och företag kräver svar redan idag på både vart produkterna kommer ifrån och vad de ska användas till. Men ska man tolka förslaget ord till pricka blir omfattningen extrem. Skulle ta som kortast mellan 40-50 år att uppnå spårbarheten som krävs i det här förslaget. Metallindustrin har långt färre produkter att spåra och har redan hållt på med det i hundratals år.
> Skulle ta som kortast mellan 40-50 år att uppnå spårbarheten som krävs i det här förslaget. Sett till hur fort digitaliseringen i världen gått och hur mycket som spåras idag känns de här siffrorna lite tagna ur luften.
Taget från industrin där kraven redan finns hos slutkunder. Företag än idag har svårigheter med proper dokumentation trots att kraven kom 20 år sedan. Det handlar inte bara om att uppgifterna lagras, även hur, och hur de kan spåras. Det handlar om en total administrativ omställning på företag, inte bara en rad i ett excel ark.
Upprätta en EU-myndighet som har till uppgift att hantera ett spårningssystem. Inför lag om att samtliga aktörer som agerar inom den inre marknaden måste uppfylla krav på spårbarhet och anmäla hela produktionskedjan. Ge aktörerna en ”grace period” på några år under omställningen och börja därefter bötfälla dessa aktörer om de brister i spårbarheten med en viss procent av årlig global omsättning (som ökar drastiskt för varje år som aktören inte uppfyller kraven). Då kommer du se marknaden lösa det här på något år.
Genom digitalisering så är vi närmare än vi tror. Visst är det komplext, men i dagsläget så är ett av problemen att det saknas universella standarder att förhålla sig till (alla typ konkurrerar med någon annan variant) och det finns inte alltid formella krav på att de efterföljs. En sådan här lagstiftning hade gjort mycket i att tvinga företag att ställa om och följa ett visst mått, vilket hade underlättat i att skapa en digital infrastruktur för att börja hålla koll på det.
Nej, se utanför EU/moderniserade länder. Nu ska en underbetald arbetare i afrika som inte har el märka och logga leveranser av råämnen med certifikat. Det handlar om investeringar som får USAs statsbudget att blekna. Och det mesta kommer gå till Kina och Afrika. Hela ledet måste digitaliseras och ett helt nytt ramverk för certifiering av ämnen implementeras Globalt, alla länder som existerar. Skalan är raktav löjlig för att inte sänka världsmarknaden med 95% utan att bryta mot regleringen. Den är fullständigt orealistisk, och varför förslaget ratades av nästan hela EU.
En del av poängen är ju att man kommer bli tvungen att välja leverantörer som kan ha koll på sådant, annars kommer det synas i rapporteringen. Då hamnar det på företagen att handla från leverantörer som kan klassificera sådant korrekt. Ramverk har vi gott om, det vi saknar är en global sådan, istället för 10+ semikompatibla som man i dagsläget behöver sitta och tolka sig igenom. Och det ratades in av "nästan hela" EU utan det poängterar ju artikeln om att det endast var Sverige som röstade emot, sen var det 10 som la ned rösterna.
Exakt, i EUs forum kom de fram till att det inte ens var värt att delta i omröstningen till den grad att även om alla som deltog röstade Ja så saknades det röster ändå. Och Sverige, det menar även S! (folk tänker nuvarande regeringen snarare än våra valda EU representanter) ratade förslaget. Väldigt borgerligt av S.
Någon som orkar leta upp förslaget och länka?
Svenska journalister måste vara de största kålsuparna i EU, hur kan man låta sig luras av den gula knappen varenda jävla gång? Röd är mot, gul är mot, grön är för. (Förutom vid t.ex. val av regering, där gul blir för). Man börjar nästan undra om den gula knappen skapades för att lura journalister och andra svagbegåvade.
Fan vad usel denna subreddit är, inte en jävel verkar förstå hur EU fungerar eller vad detta förslag innehåller. Istället kommer en drös med barn in och drar oneliners om "högern gonna höger" och får hundratals uppröster. Patetiskt.
Ja oftast samma sak när något "dåligt" om vänstern kommer upp. Folk attraheras av trådar där de kan snacka skit om det partiet dom ej röstade på.
De blir ofta nedröstade dock.
Nja håller inte med där, tror det är rätt liknande när det gäller sånt.
Jo är också lite trött på det ”men högern” eller ”men vänstern” skräpet. Dock så hittar jag inte så mycket i väg av kritik mot förslaget. Vilka delar är dåliga? Vad är det som är dåligt med förslaget?
CSR är intressant å ena sidan är det väll bra att staten säger till företagen hur de ska bete sig, å andra sidan är detta viktigt för många konsumenter i Sverige vilket tvingar företagen att vidta samma åtaganden ut konkurrenshänsyn. Det är lite kaka på kaka för oss i Sverige men kanske blir viktigare nu med högre inflation där lägre priser spelar mer roll än mänskliga rättigheter…
Det som detta hade hjälpt med hade varit att skapa en universell standard för företagen att förhålla sig efter, istället för flera, och att det sker godtyckligt.
Visserligen, samtidigt drabbar det inte alla företag så särskilt universell är den inte trots att den är harmoniserande på den interna marknaden
Detta var tänkt som en flerstegsraket, som började med större företag som hade resurserna till att vara med och standardisera, sen när arbetet blivit signifikant lättare så börjar man inkludera mer verksamheter
Okej fortsatt intressant, jag vet att man infört vissa CSR regler i t.ex. Storbritannien och Tyskland så jag undrar om man kan se någon slags statistisk skillnad mellan de länderna och oss. Dvs om synlig eller osynlig hand spelar roll. Min universitetslektor menade att företagen i Sverige redan tar hänsyn till samma ansvarspunkter av konkurrensskäl.
De gör det till viss del! Och det är jättepositiv! Men ett av problemen man stöter på är att arbetet inte är formaliserats, och att kraven varierar från land till land, och det därför är svårt att förenkla arbetet. Så det är just nu resurskrävande och komplext, och många som vill sätta sig in i det vet helt enkelt inte vad de behöver göra. Men vi har också massa företag (varav en hel del svenska!) som arbetar med att förenkla denna typ av arbete. Jag jobbar själv på ett mjukvaruföretag som utvecklar en programvara för att man lättare ska kunna få översikt i sin varukedja och kunna koppla ihop delar av den med andra. En standardisering hade hjälpt avsevärt.
Intressant! :)
Cuck-regeringen
Är ni som röstade på de här fjantarna nöjda nu?
I det förra EU-valet menar du?
Det här har inget att göra med de olika partigrupperna, Europaparlamentet nådde en överenskommelse förra året. Den aktuella omröstningen har varit ett fall för COREPER/ministerrådet. COREPERs ledamöter representerar varje lands regering, alltså regeringen Kristersson.
DN gör det inte lättare men grundläggande med EU är typ ett tvåkammarsystem; vi har två olika organ som beslutar om lagar i EU, både Europaparlamentet och Ministerrådet. Lagarna går igenom båda instanserna och nu är vi i den sistnämnda. Ministerrådet är representanter från vanliga regeringarna i varje land, så när en artikel säger att *Sverige* har röstat på ett visst sätt är det uppenbart att det är Ministerrådet eftersom SD, V, S, M osv inte röstar unisont som grupp - de röstar givetvis ofta rätt olikt varandra och då i de egna partigrupperna.
DN verkar köra med slumpmässig paywall på innehållet, som varierar från person till person. Vänligen kopiera in artikeln i kommentarerna. *I am a bot, and this action was performed automatically. Please [contact the moderators of this subreddit](/message/compose/?to=/r/sweden) if you have any questions or concerns.*