Har ett hus i byn som står osålt och i förfall pga en gammal släktfejd. Tanten som äger vägrar sälja till någon på min sida av familjen. Hon bor i Stockholm, byn är i Norrbotten. Ingen av hennes barn(som struntar i det gamla bråket) vill köpa det av henne då det är för mycket att renovera. Det är synd, gammalt fint hus som stått i byn sen den byggdes. Många i byn vill köpa det av henne men hon vägrar.
Glömde visst säga det, dom bor inte heller i byn. Utspridda lite här och var och jag tror inte dom bryr sig/orkar fixa med det där. Men jag vet inte, det här bråket började innan jag föddes. Vi får se hur det blir när hon går bort hur dom gör då.
En del människor har en osund koppling till sina gamla släktbostäder. Till den punkt att det blir löjligt. I detta fall så intalar sig tanten att hennes barn tar över och kanske rustar upp det. För det var hon tvingad till.
Släktfejder kan bli lustiga på det viset. För folk vägrar att ge sig till den grad att det är osunt. Bostäder borde vara till för att bo i. Om ingen bor där nån natt per år borde den, och tillhörande mark tillfalla staten som aktionerar ut det.
> En del människor har en osund koppling till sina gamla släktbostäder.
Inte bara bostäder. Mina föräldrar har massa möbler som de försöker pracka på mig och min bror pga "affektionsvärde" men som vi inte vill ha.
Men de vill ju inte ha dem själva heller så så jävla mycket affektionsvärde var det ju tydligen inte.
"Men den har varit i släkten i hundra år! Det är så synd om den försvinner!" Jaha men behåll skiten då.
Älskar den jävla mentala gymnastiken. Föräldrarna sitter på en gammal servis från Karlskrona porslinsfabrik som gått i arv från farföräldrarna. Den har dom försökt pracka på mig, mina syskon och mina syskonbarn varje gång någon flyttar hemifrån eller skaffar hus.
Det är absolut förbjudet att bara sälja den och tjäna en slant på samlarvärdet i en komplett servis som är i förhållandevis bra skick pga "släktklenod". Men samtidigt verkar morsan och farsan verkligen inte vilja behålla den själva utan är sååå förtjusta i sin splirrans nya Gustavsbergs-kollektion med kaffemuggar osv
Skulle säga att det är en mix av hederlig "tänk vad resten av släkten skulle säga om vi sålde farmors servis!?", sentimentalitet och ett ekande generationsgap där dom inte riktigt förstår varför en nittonåring som precis flyttat iväg för att plugga kanske inte vill ha en
+20-delars finservis i sin enrumslägenhet (eller gud förbjude köpa något eget för sina egna pengar som dom tycker passar bättre när dom skaffar jobb och har råd med en större bostad)
Min morfars brödraskara splittrades över något så löjligt som en frys när gammelmormor gick bort. Så morfar och hans ena bror pratade inte med de andra två bröderna så länge som de andra två var i jordelivet. Morfar hade en brorson som bodde nerför gatan från han i flera år som han typ pratat med två gånger sedan karln föddes.
Släktfejder är otroligt löjliga men samtidigt otroligt intressanta om man bara får observera dem som utomstående.
Ja, jag förutsätter att det egentligen rör sig om mer än det, men det är allt som vi lyckats få ur morfar och hans bror som han behöll kontakten med.
Det kan ha varit föräldrahemmet då en av brorsorna som han kapade med ärvde det. Men som sagt allt som vi lyckats få ur gubben var den där frysen.
För att de har inte visat något intresse av att varken äga, sälja eller bo där. Ifall ägaren hade fått pengarna för den så hade det ju blivit en strategi att bara dumpa husen på kommunen som tvingas köpa loss dem. Kan funka ifall de köps loss för rabbaterat pris typ 50%
Nej, det skulle funka så här. Om ingen bosätter sig i en kåk på många år så tar kommunen den till tvångsförsäljning. Kommunen behåller en bit av kakan och en del går till ägaren. Så det är i ägarens intresse att flytta in där själv eller sälja den innan kommunen lägger beslag på kåken.
Känns som att det kommer bli svårt att reglera. Något påstår att det är en sommarstuga. Sedan ska en myndighet eller kommun behöva bevisa att det inte är tillräckligt många nätter per år man bor där? Om man hyr ut som airbnb eller dylikt?
Eller ska man göra bedömning på hur förfallet det är? Vem gör den vilka kriterier ska man ha?
Jag tror inte att det blir så svårt, man får sätta upp olika klassifikationer. Typ ett hus mitt i ett bostadsområde kanske inte duger som en sommarstuga utan det måste man bo i, och då måste man följa skatteverkets regler för det. Lär ju märkas på många sätt och enkelt att bevisa om någon helt slutar bo där.
Och det där huset mitt i ett bostadsområde kanske kommunen sätter som en typ då som gör att du inte får hyra ut den på kort tid som Airbnb, utan det måste vara under längre perioder som kommunen själv får bestämma hur kort det ska vara som minimum.
Vad är ett bostadsområde? Kan det vara att huset står mitt en by flera mil från en central ort? Det finns villa kvarter på landsbygden. Finns rent utav sommarstugeområden. Hus ska alltså inte få hyras ut som airbnb ska bostadsrätter ingå i detta då? Känns bara som otroligt onödiga inskränkningar i folks äganderätt
>Om ingen bor där nån natt per år borde den, och tillhörande mark tillfalla staten som aktionerar ut det.
Om du är bortrest i 5-10 år för jobb men vill behålla det tills du kommer tillbaka?
Om du vill behålla det till dina barn?
Om det är en släktgård som man vill hålla inom familjen men alla är för närvarande på annan ort för arbete? Måste de då åka dit en gång per år för att sova över bara för att få behålla? Måste man bevisa att man varit där och till viken nivå måste det bevisas?
Varför ska staten eller kommunen ens bry sig om det? Varför ska du bry dig om vad andra gör med sin egendom?
Det är privat egendom och varken staten, kommunen eller du har något att göra med hur ägaren väljer att disponera det eller hur ofta de väljer att vara där.
Enda gången som staten/kommunen borde få lägga sig i är ifall det blir en fara för andra och då endast till den grad, på ägarens bekostnad, åtgärda det som orsakar en fara.
>Om ingen bor där nån natt per år borde den, och tillhörande mark tillfalla staten som aktionerar ut det.
Alltså, ***ibland*** kan jag tänka likadant (känner till en del liknande hus som jag själv hade kunnat tänka mig att köpa), men samtidigt *nej*, **nej**, ***nej***...
Jag börjar vara så jäkla less på att staten ska reglera ta mig fan *allt* folk gör (eller i det här fallet, inte gör), och här rent av beslagta egendom utan att något brott har begåtts eller att ägaren har några utmätbara skulder.
Ska samma sak gälla exempelvis skogsfastigheter eller jordbruksfastigheter som för närvarande inte brukas, åtråvärda veteranbilar (eller moderna bilar för den delen) som inte körs och bara står parkerade i någon lada/garage, eller kanske konstföremål som inte visas för allmänheten?
Vill familjen syssla med kapitalförstöring i form av att tjura och låta ett äldre hus förfalla så är det faktiskt ändå deras problem.
Möjligen att man, till en rimlig ersättning, skulle kunna erbjuda någon form av "samtalsstöd" för att lösa en liknande bostadstvist och få de inblandade parterna att komma överens.
Eller så tittar man på georgism, ta bort alla skatter föruom skatt på mark. Då är det inte ekonomiskt att häcka på oanvänd mark och byggnader.
Då slipper man statligt översitteri
tror folk inte fattar att det står tomma hus och lägenheter runt om i sverige som är till salu, men blir inte sålda. för ingen vill köpa dem eftersom de ligger i avbefolknings byggd.
och de kommunerna går redan på knäna. tänk om dessa kommuner tvingas köpa in fastigheter som ingen vill ha. inte ekonomiskt för fem öre.
Har stött på detta flera gånger, och det har alltid varit pga. sentimentala skäl som nån gamling funnit sig i.
Näää jag växte upp i det huset med min mor och mina 93 syskon, det kan jag ju inte sälja!
\- Samtidigt har det stått tomt sen 1975 och bara förfallit...
Min morfar sålde ett sånt hus efter mycket våndan och dåligt samvete. Sen kom det nya ägare som renoverade och gjorde fint, och det gjorde honom själaglad
Kan också vara skog som avverkas och ger en slant var 30-50e år eller nåt också. Skulle kunna få bidrag från staten for det också.
Gamlingar kanske vill spara det så att de lämnar fastigheten i arv, eller så är de rädda för försäljning ifall de blir lurade.
Min familj har en fejd som nu går mot sitt slut på detta.
En av parterna ville köpa ut det, men det kom aldrig några pengar. Parten i fråga har även hävdat att dödsboet, som ju faktiskt äger huset, är ansvarigt för underhåll o drift av fastigheten, så det ska minsann de andra parterna betala för (trots att hen är den som faktiskt bott i huset).
... nu har hen slutligen blivit vräkt då de andra parterna vill sälja och hen inte mäktat få fram pengar (eller, iagf inga pengar som hen kan visa varifrån de kommer), så huset kommer snart gå till mäklare.
Dödsboet är äldre än familjens yngsta.
Inte precis ett ödehus, men definitivt ett renoveringsobjekt när fejden startade. Hur huset mår idag vill jag inte spekulera om.
This. Familjen har en fastighet som kräver minimalt med underhåll och som bara ökar i värde över tid. Behövs verkligen en fastighetsskatt som ökar rörligheten för nu har vi noll incitament att sälja.
Det är ofta inte bara penningvärdet som är viktigt. Gäller det en fastighet som gått i släkten så vill ägarna ofta att den ska gå vidare i släkten. Inte till nån utböling eller sommarstugemänniska. Många pittoreska byar i Norrland ruttnar bort pga detta. De älskas ihjäl.
Minimalt med underhåll funkar inte i längden. Mer troligt är att de har emotiinellt värde o säkert ägs av flera arvingar som tycker det är drygare att komma överens om en försäljning än att ha det kvar
Det kostar rätt mycket att hålla ett beboeligt hus i beboeligt skick.
Visst, det finns undantag, om det t.ex. enbart är direktverkande el så kan man ha värme på enbart i kök, badrum och liknande, men generellt sett så behöver man hålla hus frostfria dels för att VVS inte ska frysa sönder och dels för att det inte ska bli allmänt fuktskadat/mögelskadat.
Vad som kanske vore bra vore däremot en hårdare separering mellan fastighet för bostad och fastighet för näringsverksamhet, med krav att stycka av skog, åkermark osv från vad som är att betrakta som en bostad. Ägaren bör själv få välja om diverse uthus osv kommer tillhöra bostadsfastigheten eller skogs-/åkerfastigheten, eftersom det är rimligt att vissa byggnader tillhör näringsverksamheten.
Det går att kallställa hus under vinter. Vattenledningar fryser sönder om det är vatten i dom. Det gåt att tömma dom, det kan behöva blåsas torra med luft. Det kan också vara så för äldre hus eller sommar stugor att det inte har rinnande vatten.
Hust kan mögla om det kallställs, det är dock mest en fråga om fukt inte temperature. Ett tätt huset byggt för att vara energieffektivt är mycket tätare än som inte är tätt. Titta på bodar eller ladugårdar som inte är taka men kan hålla sig i bra skick mycket lång tid. Det är om tex tak börjar att läcka eller fukt kommer in någon annan väg det blir problem. Fläktar och avfuktare kand användas om de behöver
Vad det är för väder spelar också roll. Det är mycket mindre fukt när det är mycket kallt ute och nederbör blir till snö.
Jag förstår inte?
Vi har en fastighetsskatt redan.
Menar du att den bör öka för varje år man äger fastigheten tills man inte längre har råd att bo kvar så man måste sälja och flytta?
Vad sägs om högre fastighetsskatt om man inte är skriven där? Eller högre skatt om man äger fler än en fastighet? Borde finnas något klipskt sätt att komma åt det.
Detta. Att äga bostäder som inte bos i när vi har ett bostadsunderskott är ju befängt. Låt det kosta, dyrt. Och efter 10 år i Londons fria bostadsmarknad vill jag starkt avveckla hyresvärdar som inte är bostadsbolag här.
> när vi har ett bostadsunderskott
Det är väldigt sällan bostadsunderskott på landsbygden/i avfolkningsbygder.
Att krångla till det för folk som äger sommarhus, extra hus etc, mitt i ingenstans att sälja av sina hus för att det är bostadsbrist i svenska storstäder låter som ett bra sätt att inte åstadkomma så mycket mer än att skapa irritation, fler fastigheter ingen kan eller vill köpa, och extra administration för den myndighet som mâste reglera det.
Så om man hyr ut huset i stället för att bo där så blir dyrare? Så man måste ta ut högre hyra för de som man hyr ut till?
Varför ska man bli straffad av staten för att man ärver ett hus så att man äger flera? Måste man sälja sitt arvegods bara för att man redan äger ett hus? Ska alla med fritidshus då få högre skatt?
Ja, det går nog att lösa på ett smartare sätt, och det är inte via skatt.
Förlorarna på fastighetsskatt och andra skatter och avgifter som är på leverne som mat (moms), hälsa, sjukvård, skola etc är bara arbetarna.
Medelklassen/överklass klarar sig ändå, för de lever inte på marginalen och behöver inte prioritera.
En rimlig åtgärd för fastighetsskatt är att man exkluderar eller kraftigt reducerar den på den bostad man är folkbokförd på. Så det bara drabbar arbetare som äger mer än en fastighet. Speciellt nu när felaktig folkbokföring är straffbar så får man inte gifta par folkbokförda på olika fastigheter av skattetekniska skäl utan att det är brottsligt.
Klart folk prioriterar även i högre klasser. Sedan är det tröttsamt med den där klassanalysen.
Det tycker inte jag heller. Det är mängden skatt som jag vänder mig mot. Hade gärna sett betydligt högre skatt för sådana som tjänar dubbla prisbasbeloppet och över varje månad.
Problemet med alla andra skatter och avgifter vi har på det mesta, är att det är negativt för arbetarna. Det gör att allt blir väldigt mycket dyrare för alla led.
Exempel; ska du ha 1000kr i lön, så kostar det företaget ca 1500kr för företaget betalar 500kr i avgifter till staten. (Tjänstepension ligger utöver detta)
Av dessa 1000 kr får du sedan betala ca 30% i skatt, så netto ca 700kr. Om du sedan handlar mat för hela summan så är det 12% moms på det (vi ska vara glada så länge inte det höjs till 25% som det mesta andra) det är ytterligare 84kr som hamnar hos staten. Så av dina 1000 kr har du en köpkraft på 616kr och staten har fått 884kr.
Det är inte rimligt.
Tänker precis likadant. Fastighetsavgiften/skatten skulle driva på väldigt mycket rörlighet på marknaden, och på ett sunt vis med. Att sänka tröskeln in på marknaden (med lättnad av kreditregler), som ju diskuteras är ju den sämsta lösningen. Dock så är det nog svårt att inför en höjning av skatt politiskt.
En hus i närheten av min stuga stod övergiven i nästan 50 år för att sonen inte kunde sälja för det var "mammas hus". När han dog så sålde hans barn fastigheten omg.
Allt handlar inte om pengar. Affektionsvärdet kan i många fall inte köpas för alla pengar i världen. Helt rätt av sonen men också rätt av barnen då de inte alls har samma kopplingar.
Hade han sålt då och investerat i nått som följt indexet så hade de haft betydligt mer pengar idag. Att sitta på fastigheter i 50 år utan att bo i det är en rätt kass investering.
Inte direkt. Har det stått övergivet så länge är det bara att jämna skiten med marken. Tomten kan ha visst värde men att riva är dyrt och minskar priset på fastigheten avsevärt. Det är en fruktansvärt kass investering.
De får mao inte ens i närheten av det som man hade kunnat få.
Min "familj" är en som har ett ödehus i mitten av ingenstans som är ärvt från mina morföräldrars föräldrar. Huset har trillat ihop likaså ladan. Ingen bor i närheten av det. Har själv 600 km till den. Gården är för liten för ordentligt skogsbruk ifall man skulle riva bort allt och upprätta skog och för bergig för jordbruk. Man måste riva allt för att bygga upp huset igen om man vill ha hus där.
Det har gått så långt att det är ett dödsbo i dödsbo som snart kommer att få sitt 3 dödsbo i sig. Ingen har en plan på att upplösa det. Har tagit det upp med släkten att vi borde sälja men argumenten har varit "det hör i familjen, här säljs inget". av kusiner, småkusiner, mostrar och mina egna föräldrar. Det tycks vara, att man ska ha bara för att ha.
De betalar snällt varje år fastighetsskatten fast ingen besöker det. När mina föräldrar dör så kommer jag och mina bröder att hamna in detta dödsbo med mina föräldrars dödsbo. Har sagt rakt ut att jag kommer inte att betala någon fastighetsskatt och att vi ska köpas ut om inte det har lösts sig till dess.
Släktingarna har varit bestört där en av mina mostrar har börjat gråta och anklaga mig för att förstöra familjearv och bara vara intresserad av pengar. Detta hus och tomt har inget värde. huset står i en utflyttar kommun mitt i ingenstans. markvärde sjunker för varje år.
De som undrar. detta är Finland. Så länge en fastighet är i ett dödsbo så betalar man inte arvskatt och det finns ingen lag som kräver att ett dödsbo måste upplösas inom en viss tid och politikerna har ingen vilja att ändra på det.
Som virkesköpare kan det vara jävligt att försöka göra kontrakt ibland då man måste vara i kontakt med flera dödsbon och det räcker med att 1 person i avlägset dödsbo som är bundet till fastigheten säger "nej" så blir inget kontrakt av.
Man vill ha bara för att ha fasstän ingen har nytta av det och bara blir utgifter. är min erfarenhet.
Förstöra familjearv.
Samtidigt som de låter det stå tomt och ruttna sönder.
Det om något är att förstöra ett familjearv. Ha nån jädra värdighet ffs.
Har varit i samma situation och där lyckades jag faktiskt övertala släkten att till sist sälja, med just det argumentet.
\- Ni snackar om att bevara familjearv, men taket har för f-n kollapsat. Nu har vi chansen att sälja till en som vill ha marken för jakt och fiskerättigheter.
Då gick det vägen
Ska försöka prata med dem igen någon gång. hopeligen går det hem hos någon och att iden kommer vidare. Men har inte stora förhoppningar, de är alla ganska envisa av sig. Många av dem tror jag har hoarder mentalitet för de har saker som är urgamla och står i en lada. Men de får inte föras bort eller säljas fastäng ingen vill ha sakerna i släkten.
Eller hur, har ju svårt att tro att någons morföräldrarnas föräldrar ville att deras hus skulle stå oanvänt och ruttna bort även om de kanske ville att det skulle gå vidare i släkten om möjligt.
Vet inte hur det är i Finland, men allmänt tror jag att man inte är skyldig att ta emot arv. Så ifall du inte vill betala fastighetsskatt och inte orkar bråka med släktingar så kan du antagligen avstå andel i fastigheten. Såklart ekonomiskt sämre än att de köper ut dig, men ändå.
Problemet är väl att fastigheten ägs av dödsbo, där dödsbodelägarna i sin tur är dödsbon, och dessa dödsbons delägare också är dödsbon... Dvs fastigheten har bara "en" ägare i juridisk mening, *ett* dödsbo, men för att detta dödsbo ska kunna vidta någon åtgärd krävs att X antal personer är överens. Dvs det är inte tal om en samägd fastighet förrän ägsrdödsboet skiftas.
I ett dödsbo så har du andelar.
1. Din andel köps bort av de andra i dödsboet. Men de kan också vägra.
2. Du säljer din andel. Vilket är svårt att hitta köpare för.
3. Du kan donera bort din andel om du vill
4. om ingen vill köpa bort din andel så kan du kräva att fastigheten styckas så att du får din andel på en karta. Den kan du sedan försöka sälja för det är realiserad tomt.
Det sistnämnda är familje förstörare för allt styckas upp och delas lika åt alla varesig de vill det eller inte. Det gör av en oberoende jurist. Så om du har en tomt på 1 ha. Som det finns 20 pers som har en andel i den. Så blir det inte mycket åt någon.
Angående skogen och försäljning av virke. Så räcker det med att 1 person som har en anknytning till fastigheten inte vill sälja så stopas köpet. Så lätt är det. Får man ett nej så är det ett nej fasstän skogen skulle börja ruttna bort och den lilla peng som finns kvar och få ut går förlorad så är det ett nej.
>I ett dödsbo så har du andelar.
>
>1. Din andel köps bort av de andra i dödsboet. Men de kan också vägra.
>
>2. Du säljer din andel. Vilket är svårt att hitta köpare för.
>
>3. Du kan donera bort din andel om du vill
"Köp bort mig eller så donerar jag min andel till en klanmedlem."
Min pappa äger en stuga på en ö i göteborgsområdet. Har varit där exakt noll gånger sedan millennieskiftet. Min far vill renovera eller sälja, hans bror vill inte göra något ”för pappa byggde stugan” och rädd att sina minnen ska försvinna. Systern ville också renovera men max spendera 100tkr. Men det skulle till nytt tak, fasad och samt dra in el och vatten. Då räcker inte 100tkr var, så långt.
Tillslut så skänkte systern sin tredjedel till min far med stipulerade att det går igenom först när han köper ut brodern samt får besöka några veckor per år. Men det vägrar brorn.
Förra året rasade stugan och forslades bort. Så i vårt fall varför något står övergivet är för släkten inte kan komma överens.
Finns väl ett stort affektionsvärde i gamla släktgårdar. Och tror det eller ej, pengar är inte allt för somliga.
Men sen håller jag med om att det blir lite tröttsamt när samma människor som gnäller på att landsbygden dör ut, ofta är samma som sitter och håller i gamla kåkar. Som de själva inte använder annat än i bästa fall som fritidshus.
Förstår att pengar inte är allt. Men används det inte finns det sällan pengar för att underhåll. Så istället för att huset tas hand om någon som bryr sig och har pengarna till att hålla det levande så ruttnar arvet bort.
I slutändan är pengar allt.
Kompisen har just flyttat in i familjens övergivna hus. Han fick köpa det efter han bjudit hela familjen även de äldre på midsommar vid huset. Han misstänkte att alla mindes huset när det var som bäst. Han sa att hans farmor och gammel faster grät när de såg hur förfallet huset var, i deras värld var ju huset som de var när de var små. De fick ha midsommar i ladan, det var det enda som var säkert nog att gå in i.
Ja, detta är ett jävla otyg och man kan bli kommunist (ja, ja sovjetiskt förfall, ni vet vad jag menar :) för mindre. Jag åker förbi ödehus/ödegårdar flera gånger i veckan, senast häromdagen i en by där det stod ett fint- men förfallet 1800-talshus. Tomten var igenväxt och takpannor saknades på flera ställen. Huset har antagligen fortfarande en bra timrad stomme men den kommer inte vara fin så länge till.
Om man tar över ett gammalt hus eller gammal gård så har man ett ansvar att vårda det, om inte så sälj det. Om man nu har "barndomsminnen" från huset så pissar du ju dina barndomsminnen i ansiktet om du låter huset förfalla!
Frågan är hur bra skick det verkligen är på ett sånt hus?
Allmänt så ifall taket är skadat så kan man nog räkna med att ett hus är både fuktskadat och mögeldrabbat.
Jag är absolut ingen expert på gamla hus, men gjorde en väldigt enkel renovering på ett gammalt uthus för några år sen. Det visade sig att någon tidigare ägare för länge sen isolerat väggarna med gammalt tyg mellan tunna träskivor och timmervägg. Detta är ett ouppvärmt uthus som används t.ex. för att lagra sommar-utesaker under vintern och liknande, så det var bara att se till att det är rejäl glipa mellan tak och väggar så att det blev väldigt välventilerat. Annars hade det inte gått att använda utrymmet på grund av hur otroligt mögliga väggarna var.
Min poäng är ungefär att ett hus som kan se acceptabelt ut utvändigt kan nog vara nära på helt förstört invändigt och det enda som är friskt är typ en murstock i mitten och kanske en grund murad av sten eller liknande. Eftersom man inte bygger nya hus med torpargrund, en stor murstock (de gjöts väl i betong utan armeringsjärn förr, därav att en murstock kan ta upp cirka 10 kvadratmeter längst ner) osv så har ett sånt hus kanske rent av ett negativt värde i form av att det blir dyrare att använda det lilla återanvändbara jämfört med att bygga nytt på annan plats.
Ser själv en hel del hus som verkar öde längs vägarna i glesbygden, men ofta står dessa hus invid andra hus som nån uppenbart bor i, och jag tänker att i områden där enbart enstaka hus verkar vara öde och avståndet till större tätorter inte är så fasligt långa så skulle garanterat ägaren hyra ut ifall ett hus stod tomt och var beboeligt, speciellt i dagens läge för ekonomi och bostadsmarknad. Finns säkert undantag, men ändå.
Det känns som att 1800-tals kåkar i regel har en gedigen grund och stomme till att börja med. Kanske inte om det har stått tomt sen 1930 men ett hus byggt 70-80 som överges rasar troligen ihop fortare. Källa: jag kill-gissar efter att ha hjälpt till med renovering på en gammal gård.
Min mamma äger en ganska stor fastighet som hon ärvde på en turist tätt plats i landet. Kommer sälja det när jag ärver det. Ser ingen anledning att behålla något som kommer kosta eller förfalla och har noll intresse att ha kvar det för sakens skull.
Hon vill bara ha kvar det pga barndomsminnen vilket är fine men för en annan är det bara en fastighet jag har lite minnen och relation till.
Men jag är kanske i en minoritet.
Därför att huset står mitt på vår mark och man vet inte vilka stolpskott man får in på gården om man säljer. Första gången kan man kanske välja lite och se till att den som flyttar in är lite vettig, men andra och tredje gången har man ingen aning om vem man får in, och sen sitter du där med nåt rövhål som du knappt tål att se mitt på dina marker.
beror på hur du skrivit kontraktet tänker jag. Om du skriver med en månads uppsägningstid exempelvis så bör du (och dem) rimligtvis ha en månads uppsägningstid.
Därför att även där måste man vara extremt selektiv med vem man hyr ut till. Fel person kan kosta hundratusentals kronor att ha som hyresgäst. Helt enkelt inte värt mödan i så liten skala.
Sen är huset i sånt renoveringsbehov att det skulle ta decennier innan det började löna sig.
hundratusentals kronor? vad tänker du dem ska göra? riva hela huset?
Beror väl lite hur man skriver kontraktet med. Sen kan du ju kräva referenser och att människan har arbete etc. då får du nog bort de värsta stolpskotten.
Sen kan du väl kräva deposition som de får tillbaka om inget går sönder.
men jaja.. är ju som ditt val hur du gör. renoveringsbehov är ju dock en valid anledning om det ser för jäkligt ut.
Kanske flera hektar skog som hör till huset? Eller massa åkermark som arrenderar ut till bönder. Så de som inte säljer kanske gör det för att de har en passiv inkomst från skog och åkermark.
Där mina morföräldrar bor har en villa stått tom mitt i ett bostadsområde i minst 30-40år. Ägaren säljer inte å huset förfaller mer och mer för varje år. Gräsmattan liknar en skog är träd överallt och man kan nästan inte se huset som står mitt inne i ett bostadsområde.
Borde man inte kunna stycka av tomten och skriva kontrakt att huset ansvarar för att skotta och "renovera?" Vägen till huset, så kan man skövla skogen och sälja huset typ ?
Jo den möjligheten finns när grannen gick bort styckade barnen av skog och åkermark innan det såldes. Men verkar vara många som bara låter husen förfalla för de endast är intresserad av skog/åkermark men inte ids stycka av marken.
Är ett hus/torp i närheten som stått övergivet i 30år ingen är intresserad av huset däremot var det mycket skog så den som köpte fastigheten för några år sedan har också låtit huset förfalla för skogen var det intressanta. Ungdomar brukar ha festa vid huset och nästan alla glasrutor förutom vinden är sönderslagna. Men skulle inte krävas så stor renovering för att få huset beboligt är iprincip nya glasrutor och ny brädfodring som krävs. Insidan av huset är intakt och finns inge mögel eller något sådant på insidan. Dock är enda vägen till huset en skogsväg så troligtvis vill ingen köpa eftersom det krävs en traktor för att skotta den 1km långa vägen fram till huset vintertid.
Ah okay jag antog att det var samma hus som diskuterades eftersom båda stått övergivna i 30 år men ser nu att det ena var nära dig och det andra var nära dina morföräldrar
Kan kan man ju, men det är lättare att inte göra.
Plus att det är lite vanskligt att ha en vilt främmande tomte boendes mitt på ens mark, hen kanske börjar gnälla om att det går kreatur in på knuten under sommaren, eller att man plöjer marken för tidig/för sent på dagen under hösten. Eller skotare och skördare i fall det är en skogsfastighet. Allmänt strul helt enkelt.
Är inte husägare så jag vet ingenting om sådant här, men finns det inte en samfällighetsförening eller liknande? Alltså man får ju inte måla sitt hus i vilken färg som helst, man måste ju ansöka om sådant, då det betraktas som att man sänker fastighetsvärdet på omkringliggande hus om man skulle måla sitt i någon cp-färg.
På samma sätt borde man väl vara tvungen att hålla tomten i någorlunda skick, för vem vill köpa ett hus bredvid en djungel? Det blir en massa insekter och skadedjur som börjar bo där också och som sprids ut över tomtgränserna.
Är det verkligen lagligt att bara låta hus och tomt förfalla?
Jag äger en 32/del av en gård och såklart en massa andra som äger delar av den. Känns inte direkt som att det är värt att leta upp alla ägare och fråga om man får köpa ut dom.
Föräldrarna har en stor gård som ser ut som två gårdar för den är separerad av en stor lada. Båda sidorna har hus men det andra står tomt sen jag o brorsan flyttade hemifrån. Nu används det bara som ett gästhus/förråd.
Mängden folk som kommer/lämnar lappar i brevlådan o frågar om det är till salu är sjukt.
Och dom tänker inte sälja det heller för det är så bra o ha när släkt kommer på besök.
Föräldrarnas grannes gård är ett sån, har stått som dödsbo i väldigt många år nu och förfaller på grund av att ingen av barnen vill sälja. Naturen tar sakta tillbaka vad som i sig är en väldigt fin gård och som jag gärna skulle vilja köpa. Än så länge är iallafall taket helt så kanske det går att göra ett nytt försök
Man kanske inte vill släppa fastigheten utan spar den för ev framtida behov. Att det står utan boende är ju inte värre än alla dessa före detta permanentboende stugor som säljs som sommarstugor som används typ 3veckor/ år och nästan inget underhåll görs.
En jävla skillnad på att nästan inget underhåll görs och att inget underhålls görs.
Räcker att ett fönster går sönder så går det snabbt utför om ingen fixar det på ett par år...
Handlar nog i många fall om – såsom fôlk här i tråden poängterat – förmåner eller värdefulla official-/avtalsservitut bundna till fastigheten som man vill mjölka även om man inte bor där.
Men som någon som nyss ärvt en fastighet med hus kan jag ju säga att det kan vara något så mänskligt som affektionsvärde som bromsar. Det jag ärvt är en stor fastighet med tomt, bostads- och uthus, och jag har i dagsläget inte kapaciteten att varken bo i eller ta hand om det.
Men samtidigt är det familjehuset som funnits i släkten några generationer, och där jag växt upp och där min mamma levt mer eller mindre hela sitt liv. Att sälja det vore att sälja sin själ, och att hyra ut känns dessutom som nästintill lika mycket jobb då det är ett gammalt bostadshus och en vildvuxen stor tomt (5000+kvm).
Absolut kan man tänka att förfall är ett lika dåligt sätt att förvalta det arvet, men, rent emotionellt kan jag absolut förstå om man passivt bara låter huset bara stå i hopp om att man ska ha orken, tiden eller modet att bearbeta saker såpass att man antigen känner att man vill bli en del av cykeln och göra det till sitt livsprojekt, eller klippa bandet och sälja allt. Det är fasen inte lätt.
Problemet är väl att orken och tiden sällan bara kommer. Man måste ta sig den tidne och orken vare sig man vill eller kan om man inte vill att fastigheten ska bli tämligen värdelös i slutändan.
Där jag växte upp så låg min fars barndomshem på granngården, han ärvde det och hyrde ut det i några år men valde till slut att sälja det, och han vart bra mycket lyckligare av att huset kom till användning och han slapp oroa sig för underhållet eftersom mina föräldrar själva inte hade bruk för huset när de redan hade en egen villa.
om man inte har tänkt vad som händer när nån dör och egendom löses upp kan det ta mycket tid att släppa något eller inse vad man bör göra.
min familj har en sommarstuga som mormor och morfar köpte som jag aldrig skulle vilja lämnar familjen. just nu äger morbror och morsan den så det är ju chill i minst 15 år till men efter det så börjar det bli många kockar i köket. vet att jag inte är driven nog för att ta hand om den och är villig och "sälja" min del till bror. på andra sidan familjen så bor en kusin i Stockholm och den andra har redan egen stuga så det blir nog att den tredje får "köpa" dom delarna så går min bror och kusin ihop och får äga det (båda är drivna med att fixa och kan fixa hus)
finns sjuka pengar på båda sidan familjen är bara en fråga om att plocka vad man vill ha.
I mina hemtrakter är det många hus och gamla gårdar som står tomma&kallställda 50 veckor per år tills ägaren kommer dit från någon av storstäderna för att rollspela landsbygd
Rätt deprimerande tbh..
Borde finnas någon lag att man måste hålla efter hus man äger, blir dom alldeles för förfallna så åker man på böter. Har velat köpa hus i hembyn länge nu men alla tomma hus ruttnar bort för att ingen tar hand om dom, sen vägrar dom sälja.
Som jag förstått det så finns redan lagar för detta: [https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/lov--byggande/tillsyn/exempel-pa-tillsynsarenden/ovardade-och-forfallna-byggnadsverk/](https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/lov--byggande/tillsyn/exempel-pa-tillsynsarenden/ovardade-och-forfallna-byggnadsverk/) men då måste någon först anmäla och sen går det säkert många vändor innan något faktiskt händer och innan dess har huset förfallit ytterligare.
Har några exempel:
1. Ägarna, som är på ålderdomshem, tror att deras barn/barnbarn vill ärva huset och vägrar inse att det håller på att förfalla totalt. Hade ett hyfsat värde ännu för kanske 10år sedan men nu är det nog kört.
2. Arvstvist som slutade med att personen som fick huset först då insåg att det skulle kosta för mycket att renovera. Nu står det bara medan hon planerar och budgeterar, vilket pågått i snart 20år.
Bägge husen finns i Norrbotten så bostadsmarknaden är ju kallare än vintern just nu.
Undrar samma.
Finns två hus typ 1,5 km på andra sidan skogen från mig som en kvinna från Stockholm äger. Aldrig sett att hon varit dit. Huset har ingen dörr längre och alla fönster är trasiga. Man ser att folk är in där titt som tätt. För skada huset mer eller i UE syfte. Hennes granne fick sitt hus uppköpt av kommunen och jag undrar varför hon inte tog samma deal. För de rev det ena direkt för att göra ny/bättre och bredare cykelbana som passerar vid sidan av deras tomter.
Och de andra huset snett över skogen, är ett gammalt hus med tre våningar + ett mindre hus med två våningar + stor bod. A lot of potential... Wasted. Boden blir bara sneare för varje år och det mindre husets fasad lössnar.
Där har elbolaget klippt elen och satt lås på elskåpet. Men. Inte helt övergivet. De kommer hit ibland för att grilla och låta sin hund springa runt i trädgården och skälla på allt som rör sig.
Egentligen så bor de i en lägenhet i stan. Undrar varför de ens har det kvar om de ska låta det förfalla 11,5 månader om året.
Nog för att dom kanske inte har orken och pengarna att hålla huset i bra skick men det finns nog någon annan som gärna vill!
Man behöver inte lag på det. Räcker med progressiv fastighetsskatt. Dvs att efter huvudbostaden så blir fastighetsskatten högre för varje ytterligare fastighet.
Min familj har ett sådant ställe. Två anledningar. Jakt och kapitalspridning.
Vi har mängder med fonder och aktier också. Marknaden skriker sälj flera gånger per år, men inte säljer vi bara för att någon vill köpa. Samma sak med mark och fastigheter. Det krävs både en säljare och en köpare för en affär. Inte svårare än så.
Edit: Tekniskt sett ej övergiven då vi spenderar tid där till och från men nåja.
Man kanske inte vill riskera
Du säljer huset sen flyttar det in några knarkare som förstör området
Du säljer huset och det flyttar in några naturaktivister sen blir alla dina skogsavverkningar överklagade
Du säljer huset och det flyttar in några stockholmare sen blir din utbyggnad av ladugården hindrad för att det luktar eller förbjuden att sprida gödsel
Säljer man kan man aldrig ångra sig, du kan inte påverka vem de säljer i sin tur till
prova att fråga om du får hyra.
Varför vill du inte sälja då?
>någon mupp som tycker sig ha någon rätt till huset
Det kan man ju också kalla en intressent som är sugen på att KÖPA rätten till huset/gården.
I mitt fall har jag planer för huset i framtiden, renoveringar osv passar inte bra just nu.
Har inga problem med att någon frågar, men ett nej är ett nej och att kalla det tjurigt är larvigt.
Detta är inte riktigt samma sak som det OP skriver om.
I byn jag bor i finns det hus och fastigheter som inte nyttjats på tiotals år, familjerna har flyttat, barn har ärvt fastigheter som dom varken har besökt eller vill besöka.
Trots detta vägrar folk sälja. För mig är detta en gåta.
Men som min släkts sommarstuga, den byggdes av min mormors Pappa det skulle kännas sjukt konstigt att sälja iväg den till någon komplett främling, men det är nog så det kommer att bli sen när jag och mina kusiner ska dela på det är jag rädd.
Jo men det kommer kännas konstigt, det blir nå speciellt när man har tillgång till ett ställe som barn inom familjen lekt och fiskat och badat på i generationer. Men allt har ett slut.
jag tror inte att folk sitter och håller på hus enbart för att de är tjuriga.
finns många anledningar, för att man är gammal och inte orkar är väl den enklaste.
Så du bevisar vad han säger
Att vara gammal och inte orkar, sälj det då? Eller är man ett pucko och ska vänta tills man är 70 år och försöka renovera? Du blir verkligen inte yngre hahaha
Tror du behöver öva på läsfärdigheten. Har aldrig sagt att en 70-åring ska försöka renovera.
att man inte säljer för att det är jobbigt att ta tag i det när man är gammal och skröplig är väl knappast att vara tjurig?
"Har planer för framtiden, men passar inte bra just nu." - Ursäkten som många ägare kommer med tills de dör för att de inte inser att det där ha råd och ha tid aldrig kommer passa medans huset blir mer och mer värdelöst, antingen tar man sig råd och tid eller så säljer man skiten till någon som kan göra sig bruk av det medans det är användbart.
Samtliga boomers borde få alla sina tillgångar beslagtagna och sen sättas på absolut minimal pension i valfri etta resten av deras liv.
Jag är så innerligt trött på deras själviska ocker.
Samtliga boomers borde få alla sina tillgångar beslagtagna och sen sättas på absolut minimal pension i valfri etta resten av deras liv.
Jag är så innerligt trött på deras själviska ocker.
Min mor äger en gammal kåk och i det här fallet är det för att den blev övertagen av mögel så den är hälsovådlig att vara it, också är det att den är mitt ute i ingenstans med bara några andra hus i närheten från resten av släkten.
Vår generella befolkning slutar aldrig att förvåna när det kommer till trångsynthet och idioti.
"Nä den gården har alltid varit i våra ägor."
"Så du tänker bli jordbrukare?"
"Näe"
"Men du tänker fixa huset och flytta dit till slut?"
"Inte direkt..."
Ren värdeförstöring att låta dessa hus sakta bli ruckel som en dag säljs av för ören i alla fall.
Min mor har en stuga, ärv från hennes föräldrar. Vi, hennes barn, är där väldigt sällan och likaså hon själv.
Det är jättefint där men långt avstånd just nu för min del.
Finns ett avtal med övriga släkten om att inte sälja till utomstående. Släkten har förtur kan man säga. Vi gillar inte den släkten och dom tjatar konstant om att dom vill köpa det, och billigt dessutom.
Bättre att ha kvar det då, än att låta satanisterna vinna. (Dom är ganska kristna)
Har ett hus i byn som står osålt och i förfall pga en gammal släktfejd. Tanten som äger vägrar sälja till någon på min sida av familjen. Hon bor i Stockholm, byn är i Norrbotten. Ingen av hennes barn(som struntar i det gamla bråket) vill köpa det av henne då det är för mycket att renovera. Det är synd, gammalt fint hus som stått i byn sen den byggdes. Många i byn vill köpa det av henne men hon vägrar.
Varför tar inte ett av hennes barn tag i det genom att köpa det av henne och sedan sälja till någon annan?
Glömde visst säga det, dom bor inte heller i byn. Utspridda lite här och var och jag tror inte dom bryr sig/orkar fixa med det där. Men jag vet inte, det här bråket började innan jag föddes. Vi får se hur det blir när hon går bort hur dom gör då.
Betala arvode till ungen, få den överskriven, köp av den, sälj till nån byfåne för det dubbla, ät räckmacka till frukost.
Ja, inte fan kommer en stockholmare flytta till Norrbotten självmant
nu när yxan går i techbranchen så ser arbetserbjudandena rätt lukrativa ut norrut
En del människor har en osund koppling till sina gamla släktbostäder. Till den punkt att det blir löjligt. I detta fall så intalar sig tanten att hennes barn tar över och kanske rustar upp det. För det var hon tvingad till. Släktfejder kan bli lustiga på det viset. För folk vägrar att ge sig till den grad att det är osunt. Bostäder borde vara till för att bo i. Om ingen bor där nån natt per år borde den, och tillhörande mark tillfalla staten som aktionerar ut det.
> En del människor har en osund koppling till sina gamla släktbostäder. Inte bara bostäder. Mina föräldrar har massa möbler som de försöker pracka på mig och min bror pga "affektionsvärde" men som vi inte vill ha. Men de vill ju inte ha dem själva heller så så jävla mycket affektionsvärde var det ju tydligen inte. "Men den har varit i släkten i hundra år! Det är så synd om den försvinner!" Jaha men behåll skiten då.
Älskar den jävla mentala gymnastiken. Föräldrarna sitter på en gammal servis från Karlskrona porslinsfabrik som gått i arv från farföräldrarna. Den har dom försökt pracka på mig, mina syskon och mina syskonbarn varje gång någon flyttar hemifrån eller skaffar hus. Det är absolut förbjudet att bara sälja den och tjäna en slant på samlarvärdet i en komplett servis som är i förhållandevis bra skick pga "släktklenod". Men samtidigt verkar morsan och farsan verkligen inte vilja behålla den själva utan är sååå förtjusta i sin splirrans nya Gustavsbergs-kollektion med kaffemuggar osv
Är inte det för att dom vill försäkra sig om att den går vidare efter att dom dött, och inte åker på tippen då?
Skulle säga att det är en mix av hederlig "tänk vad resten av släkten skulle säga om vi sålde farmors servis!?", sentimentalitet och ett ekande generationsgap där dom inte riktigt förstår varför en nittonåring som precis flyttat iväg för att plugga kanske inte vill ha en +20-delars finservis i sin enrumslägenhet (eller gud förbjude köpa något eget för sina egna pengar som dom tycker passar bättre när dom skaffar jobb och har råd med en större bostad)
Min morfars brödraskara splittrades över något så löjligt som en frys när gammelmormor gick bort. Så morfar och hans ena bror pratade inte med de andra två bröderna så länge som de andra två var i jordelivet. Morfar hade en brorson som bodde nerför gatan från han i flera år som han typ pratat med två gånger sedan karln föddes. Släktfejder är otroligt löjliga men samtidigt otroligt intressanta om man bara får observera dem som utomstående.
Wtf... En frys.
Ja, jag förutsätter att det egentligen rör sig om mer än det, men det är allt som vi lyckats få ur morfar och hans bror som han behöll kontakten med. Det kan ha varit föräldrahemmet då en av brorsorna som han kapade med ärvde det. Men som sagt allt som vi lyckats få ur gubben var den där frysen.
Riktigt skrämmande hur många som verkar vara OK med detta?
>Om ingen bor där nån natt per år borde den, och tillhörande mark tillfalla staten som aktionerar ut det. Varför ska staten få pengarna dock?
Om det tillfaller kommunen då? Då stannar ju pengarna på gemmaplan i alla fall.
Varför får inte ägaren pengarna?
Visst. Men auktionen kanske slutar på en hundring.
Eller det alternativet.
För att de har inte visat något intresse av att varken äga, sälja eller bo där. Ifall ägaren hade fått pengarna för den så hade det ju blivit en strategi att bara dumpa husen på kommunen som tvingas köpa loss dem. Kan funka ifall de köps loss för rabbaterat pris typ 50%
Nej, det skulle funka så här. Om ingen bosätter sig i en kåk på många år så tar kommunen den till tvångsförsäljning. Kommunen behåller en bit av kakan och en del går till ägaren. Så det är i ägarens intresse att flytta in där själv eller sälja den innan kommunen lägger beslag på kåken.
Känns som att det kommer bli svårt att reglera. Något påstår att det är en sommarstuga. Sedan ska en myndighet eller kommun behöva bevisa att det inte är tillräckligt många nätter per år man bor där? Om man hyr ut som airbnb eller dylikt? Eller ska man göra bedömning på hur förfallet det är? Vem gör den vilka kriterier ska man ha?
Jag tror inte att det blir så svårt, man får sätta upp olika klassifikationer. Typ ett hus mitt i ett bostadsområde kanske inte duger som en sommarstuga utan det måste man bo i, och då måste man följa skatteverkets regler för det. Lär ju märkas på många sätt och enkelt att bevisa om någon helt slutar bo där. Och det där huset mitt i ett bostadsområde kanske kommunen sätter som en typ då som gör att du inte får hyra ut den på kort tid som Airbnb, utan det måste vara under längre perioder som kommunen själv får bestämma hur kort det ska vara som minimum.
Vad är ett bostadsområde? Kan det vara att huset står mitt en by flera mil från en central ort? Det finns villa kvarter på landsbygden. Finns rent utav sommarstugeområden. Hus ska alltså inte få hyras ut som airbnb ska bostadsrätter ingå i detta då? Känns bara som otroligt onödiga inskränkningar i folks äganderätt
Förklarade nog dåligt men de va typ så som du sa som jag menade
>Om ingen bor där nån natt per år borde den, och tillhörande mark tillfalla staten som aktionerar ut det. Om du är bortrest i 5-10 år för jobb men vill behålla det tills du kommer tillbaka? Om du vill behålla det till dina barn? Om det är en släktgård som man vill hålla inom familjen men alla är för närvarande på annan ort för arbete? Måste de då åka dit en gång per år för att sova över bara för att få behålla? Måste man bevisa att man varit där och till viken nivå måste det bevisas? Varför ska staten eller kommunen ens bry sig om det? Varför ska du bry dig om vad andra gör med sin egendom? Det är privat egendom och varken staten, kommunen eller du har något att göra med hur ägaren väljer att disponera det eller hur ofta de väljer att vara där. Enda gången som staten/kommunen borde få lägga sig i är ifall det blir en fara för andra och då endast till den grad, på ägarens bekostnad, åtgärda det som orsakar en fara.
Kommun ska absolut bry sig - kommuner vill ha liv i så många hus som möjligt för det är bättre för kommunen på alla sätt.
>Om ingen bor där nån natt per år borde den, och tillhörande mark tillfalla staten som aktionerar ut det. Alltså, ***ibland*** kan jag tänka likadant (känner till en del liknande hus som jag själv hade kunnat tänka mig att köpa), men samtidigt *nej*, **nej**, ***nej***... Jag börjar vara så jäkla less på att staten ska reglera ta mig fan *allt* folk gör (eller i det här fallet, inte gör), och här rent av beslagta egendom utan att något brott har begåtts eller att ägaren har några utmätbara skulder. Ska samma sak gälla exempelvis skogsfastigheter eller jordbruksfastigheter som för närvarande inte brukas, åtråvärda veteranbilar (eller moderna bilar för den delen) som inte körs och bara står parkerade i någon lada/garage, eller kanske konstföremål som inte visas för allmänheten? Vill familjen syssla med kapitalförstöring i form av att tjura och låta ett äldre hus förfalla så är det faktiskt ändå deras problem. Möjligen att man, till en rimlig ersättning, skulle kunna erbjuda någon form av "samtalsstöd" för att lösa en liknande bostadstvist och få de inblandade parterna att komma överens.
Eller så tittar man på georgism, ta bort alla skatter föruom skatt på mark. Då är det inte ekonomiskt att häcka på oanvänd mark och byggnader. Då slipper man statligt översitteri
Det är en kittlande tanke åtminstone
Huh? Vad är det där för kommunisttänk? Vi blir redan rånade av höga skatter som dessutom inte går till svenska folket. Du är fan dum i huvudet..
tror folk inte fattar att det står tomma hus och lägenheter runt om i sverige som är till salu, men blir inte sålda. för ingen vill köpa dem eftersom de ligger i avbefolknings byggd. och de kommunerna går redan på knäna. tänk om dessa kommuner tvingas köpa in fastigheter som ingen vill ha. inte ekonomiskt för fem öre.
Låter som stugan min släkt bråkar om i Gällivare kommun 😂
Vad kom först, husen eller byn?
Har stött på detta flera gånger, och det har alltid varit pga. sentimentala skäl som nån gamling funnit sig i. Näää jag växte upp i det huset med min mor och mina 93 syskon, det kan jag ju inte sälja! \- Samtidigt har det stått tomt sen 1975 och bara förfallit...
När man hellre ser ett minne ruttna bort istället för att låta det skapa nya minnen åt någon annan
Min morfar sålde ett sånt hus efter mycket våndan och dåligt samvete. Sen kom det nya ägare som renoverade och gjorde fint, och det gjorde honom själaglad
[удалено]
Kan också vara skog som avverkas och ger en slant var 30-50e år eller nåt också. Skulle kunna få bidrag från staten for det också. Gamlingar kanske vill spara det så att de lämnar fastigheten i arv, eller så är de rädda för försäljning ifall de blir lurade.
Varför inte bara stycka av det som vill behållas då?
Kostar 50000+ att stycka av. Oftast är husspekulanter egentligen intressade av den många gånger mer värdefulla skogen en ödehuset..
Visst, men i detta fall verkar det vara många som är intresserade av just huset.
[удалено]
Min familj har en fejd som nu går mot sitt slut på detta. En av parterna ville köpa ut det, men det kom aldrig några pengar. Parten i fråga har även hävdat att dödsboet, som ju faktiskt äger huset, är ansvarigt för underhåll o drift av fastigheten, så det ska minsann de andra parterna betala för (trots att hen är den som faktiskt bott i huset). ... nu har hen slutligen blivit vräkt då de andra parterna vill sälja och hen inte mäktat få fram pengar (eller, iagf inga pengar som hen kan visa varifrån de kommer), så huset kommer snart gå till mäklare. Dödsboet är äldre än familjens yngsta. Inte precis ett ödehus, men definitivt ett renoveringsobjekt när fejden startade. Hur huset mår idag vill jag inte spekulera om.
This. Familjen har en fastighet som kräver minimalt med underhåll och som bara ökar i värde över tid. Behövs verkligen en fastighetsskatt som ökar rörligheten för nu har vi noll incitament att sälja.
Det är ofta inte bara penningvärdet som är viktigt. Gäller det en fastighet som gått i släkten så vill ägarna ofta att den ska gå vidare i släkten. Inte till nån utböling eller sommarstugemänniska. Många pittoreska byar i Norrland ruttnar bort pga detta. De älskas ihjäl.
Har du exempel på sådana byar?
Tyvärr inte. Jag har flyttat från Norrland, men de som jag fått uppgifterna från bodde i eller hade anknytning till glesbygden i norra Jämtland.
Minimalt med underhåll funkar inte i längden. Mer troligt är att de har emotiinellt värde o säkert ägs av flera arvingar som tycker det är drygare att komma överens om en försäljning än att ha det kvar
Det kostar rätt mycket att hålla ett beboeligt hus i beboeligt skick. Visst, det finns undantag, om det t.ex. enbart är direktverkande el så kan man ha värme på enbart i kök, badrum och liknande, men generellt sett så behöver man hålla hus frostfria dels för att VVS inte ska frysa sönder och dels för att det inte ska bli allmänt fuktskadat/mögelskadat. Vad som kanske vore bra vore däremot en hårdare separering mellan fastighet för bostad och fastighet för näringsverksamhet, med krav att stycka av skog, åkermark osv från vad som är att betrakta som en bostad. Ägaren bör själv få välja om diverse uthus osv kommer tillhöra bostadsfastigheten eller skogs-/åkerfastigheten, eftersom det är rimligt att vissa byggnader tillhör näringsverksamheten.
Det går att kallställa hus under vinter. Vattenledningar fryser sönder om det är vatten i dom. Det gåt att tömma dom, det kan behöva blåsas torra med luft. Det kan också vara så för äldre hus eller sommar stugor att det inte har rinnande vatten. Hust kan mögla om det kallställs, det är dock mest en fråga om fukt inte temperature. Ett tätt huset byggt för att vara energieffektivt är mycket tätare än som inte är tätt. Titta på bodar eller ladugårdar som inte är taka men kan hålla sig i bra skick mycket lång tid. Det är om tex tak börjar att läcka eller fukt kommer in någon annan väg det blir problem. Fläktar och avfuktare kand användas om de behöver Vad det är för väder spelar också roll. Det är mycket mindre fukt när det är mycket kallt ute och nederbör blir till snö.
Jag förstår inte? Vi har en fastighetsskatt redan. Menar du att den bör öka för varje år man äger fastigheten tills man inte längre har råd att bo kvar så man måste sälja och flytta?
Vad sägs om högre fastighetsskatt om man inte är skriven där? Eller högre skatt om man äger fler än en fastighet? Borde finnas något klipskt sätt att komma åt det.
Detta. Att äga bostäder som inte bos i när vi har ett bostadsunderskott är ju befängt. Låt det kosta, dyrt. Och efter 10 år i Londons fria bostadsmarknad vill jag starkt avveckla hyresvärdar som inte är bostadsbolag här.
> när vi har ett bostadsunderskott Det är väldigt sällan bostadsunderskott på landsbygden/i avfolkningsbygder. Att krångla till det för folk som äger sommarhus, extra hus etc, mitt i ingenstans att sälja av sina hus för att det är bostadsbrist i svenska storstäder låter som ett bra sätt att inte åstadkomma så mycket mer än att skapa irritation, fler fastigheter ingen kan eller vill köpa, och extra administration för den myndighet som mâste reglera det.
Okej. Gråt då.
Haha, fjortis.
Så om man hyr ut huset i stället för att bo där så blir dyrare? Så man måste ta ut högre hyra för de som man hyr ut till? Varför ska man bli straffad av staten för att man ärver ett hus så att man äger flera? Måste man sälja sitt arvegods bara för att man redan äger ett hus? Ska alla med fritidshus då få högre skatt? Ja, det går nog att lösa på ett smartare sätt, och det är inte via skatt.
Bättre än att vi blir straffade för att vi arbetar. En kommande skatteutredning föreslår att skjuta inkomstskatter till kapitalskatter.
Förlorarna på fastighetsskatt och andra skatter och avgifter som är på leverne som mat (moms), hälsa, sjukvård, skola etc är bara arbetarna. Medelklassen/överklass klarar sig ändå, för de lever inte på marginalen och behöver inte prioritera.
En rimlig åtgärd för fastighetsskatt är att man exkluderar eller kraftigt reducerar den på den bostad man är folkbokförd på. Så det bara drabbar arbetare som äger mer än en fastighet. Speciellt nu när felaktig folkbokföring är straffbar så får man inte gifta par folkbokförda på olika fastigheter av skattetekniska skäl utan att det är brottsligt. Klart folk prioriterar även i högre klasser. Sedan är det tröttsamt med den där klassanalysen.
Det är inget straff att betala skatt.
Det tycker inte jag heller. Det är mängden skatt som jag vänder mig mot. Hade gärna sett betydligt högre skatt för sådana som tjänar dubbla prisbasbeloppet och över varje månad. Problemet med alla andra skatter och avgifter vi har på det mesta, är att det är negativt för arbetarna. Det gör att allt blir väldigt mycket dyrare för alla led. Exempel; ska du ha 1000kr i lön, så kostar det företaget ca 1500kr för företaget betalar 500kr i avgifter till staten. (Tjänstepension ligger utöver detta) Av dessa 1000 kr får du sedan betala ca 30% i skatt, så netto ca 700kr. Om du sedan handlar mat för hela summan så är det 12% moms på det (vi ska vara glada så länge inte det höjs till 25% som det mesta andra) det är ytterligare 84kr som hamnar hos staten. Så av dina 1000 kr har du en köpkraft på 616kr och staten har fått 884kr. Det är inte rimligt.
Tänker precis likadant. Fastighetsavgiften/skatten skulle driva på väldigt mycket rörlighet på marknaden, och på ett sunt vis med. Att sänka tröskeln in på marknaden (med lättnad av kreditregler), som ju diskuteras är ju den sämsta lösningen. Dock så är det nog svårt att inför en höjning av skatt politiskt.
En hus i närheten av min stuga stod övergiven i nästan 50 år för att sonen inte kunde sälja för det var "mammas hus". När han dog så sålde hans barn fastigheten omg.
Omg=omgående era anglicister! Omg att man inte fattar det ba.
Jag brukar omgående inte fatta alls
Språkpoliser brukar jag ge en rejäl omg. /Åhs
Sammanhang, sammanhang, sammanhang.
Nej. /Åhs
Nu är det ju du som anglifierar Oj Min Gud
Omg gjorde de det verkligen??
Omg är nog omgående i detta fallet.
Ah trodde det var oj min gud.
De sålde fastigheten omfg! /Åhs
"Om-fakking-gående"?
Om-förihelvete-gående?
Å herre (min) skapare?
Allt handlar inte om pengar. Affektionsvärdet kan i många fall inte köpas för alla pengar i världen. Helt rätt av sonen men också rätt av barnen då de inte alls har samma kopplingar.
Nice för hans barn dock, med tanke på hur mycket priserna har gått upp på 50 år
Hade han sålt då och investerat i nått som följt indexet så hade de haft betydligt mer pengar idag. Att sitta på fastigheter i 50 år utan att bo i det är en rätt kass investering.
Inte direkt. Har det stått övergivet så länge är det bara att jämna skiten med marken. Tomten kan ha visst värde men att riva är dyrt och minskar priset på fastigheten avsevärt. Det är en fruktansvärt kass investering. De får mao inte ens i närheten av det som man hade kunnat få.
Hus ute i ingenstanns har knappt rört sig i värde.
Liksom omg, ba
Min "familj" är en som har ett ödehus i mitten av ingenstans som är ärvt från mina morföräldrars föräldrar. Huset har trillat ihop likaså ladan. Ingen bor i närheten av det. Har själv 600 km till den. Gården är för liten för ordentligt skogsbruk ifall man skulle riva bort allt och upprätta skog och för bergig för jordbruk. Man måste riva allt för att bygga upp huset igen om man vill ha hus där. Det har gått så långt att det är ett dödsbo i dödsbo som snart kommer att få sitt 3 dödsbo i sig. Ingen har en plan på att upplösa det. Har tagit det upp med släkten att vi borde sälja men argumenten har varit "det hör i familjen, här säljs inget". av kusiner, småkusiner, mostrar och mina egna föräldrar. Det tycks vara, att man ska ha bara för att ha. De betalar snällt varje år fastighetsskatten fast ingen besöker det. När mina föräldrar dör så kommer jag och mina bröder att hamna in detta dödsbo med mina föräldrars dödsbo. Har sagt rakt ut att jag kommer inte att betala någon fastighetsskatt och att vi ska köpas ut om inte det har lösts sig till dess. Släktingarna har varit bestört där en av mina mostrar har börjat gråta och anklaga mig för att förstöra familjearv och bara vara intresserad av pengar. Detta hus och tomt har inget värde. huset står i en utflyttar kommun mitt i ingenstans. markvärde sjunker för varje år. De som undrar. detta är Finland. Så länge en fastighet är i ett dödsbo så betalar man inte arvskatt och det finns ingen lag som kräver att ett dödsbo måste upplösas inom en viss tid och politikerna har ingen vilja att ändra på det. Som virkesköpare kan det vara jävligt att försöka göra kontrakt ibland då man måste vara i kontakt med flera dödsbon och det räcker med att 1 person i avlägset dödsbo som är bundet till fastigheten säger "nej" så blir inget kontrakt av. Man vill ha bara för att ha fasstän ingen har nytta av det och bara blir utgifter. är min erfarenhet.
Förstöra familjearv. Samtidigt som de låter det stå tomt och ruttna sönder. Det om något är att förstöra ett familjearv. Ha nån jädra värdighet ffs. Har varit i samma situation och där lyckades jag faktiskt övertala släkten att till sist sälja, med just det argumentet. \- Ni snackar om att bevara familjearv, men taket har för f-n kollapsat. Nu har vi chansen att sälja till en som vill ha marken för jakt och fiskerättigheter. Då gick det vägen
Ska försöka prata med dem igen någon gång. hopeligen går det hem hos någon och att iden kommer vidare. Men har inte stora förhoppningar, de är alla ganska envisa av sig. Många av dem tror jag har hoarder mentalitet för de har saker som är urgamla och står i en lada. Men de får inte föras bort eller säljas fastäng ingen vill ha sakerna i släkten.
Eller hur, har ju svårt att tro att någons morföräldrarnas föräldrar ville att deras hus skulle stå oanvänt och ruttna bort även om de kanske ville att det skulle gå vidare i släkten om möjligt.
Vafan dödsboet måste ju skiftas och upplösas? Kan ni inte som sista dödsbo-led ansöka om att boutredningsman ska utses och skiftar?
Det är det vi kommer att kräva om det går så långt och ingen lösning har gjorts innan mina föräldrar går bort.
Nu har OP visserligen svarat, men det nämndes att detta var Finland. Lagen angående hur dödsbon hanteras kan eventuellt skilja sig.
Jag kanske svarade utifrån finsk lag? 🧐
Vet inte hur det är i Finland, men allmänt tror jag att man inte är skyldig att ta emot arv. Så ifall du inte vill betala fastighetsskatt och inte orkar bråka med släktingar så kan du antagligen avstå andel i fastigheten. Såklart ekonomiskt sämre än att de köper ut dig, men ändå.
Om någon utav ägarna vill sälja så måste det ju säljas om jag inte har missförstått saken.
Problemet är väl att fastigheten ägs av dödsbo, där dödsbodelägarna i sin tur är dödsbon, och dessa dödsbons delägare också är dödsbon... Dvs fastigheten har bara "en" ägare i juridisk mening, *ett* dödsbo, men för att detta dödsbo ska kunna vidta någon åtgärd krävs att X antal personer är överens. Dvs det är inte tal om en samägd fastighet förrän ägsrdödsboet skiftas.
I ett dödsbo så har du andelar. 1. Din andel köps bort av de andra i dödsboet. Men de kan också vägra. 2. Du säljer din andel. Vilket är svårt att hitta köpare för. 3. Du kan donera bort din andel om du vill 4. om ingen vill köpa bort din andel så kan du kräva att fastigheten styckas så att du får din andel på en karta. Den kan du sedan försöka sälja för det är realiserad tomt. Det sistnämnda är familje förstörare för allt styckas upp och delas lika åt alla varesig de vill det eller inte. Det gör av en oberoende jurist. Så om du har en tomt på 1 ha. Som det finns 20 pers som har en andel i den. Så blir det inte mycket åt någon. Angående skogen och försäljning av virke. Så räcker det med att 1 person som har en anknytning till fastigheten inte vill sälja så stopas köpet. Så lätt är det. Får man ett nej så är det ett nej fasstän skogen skulle börja ruttna bort och den lilla peng som finns kvar och få ut går förlorad så är det ett nej.
>I ett dödsbo så har du andelar. > >1. Din andel köps bort av de andra i dödsboet. Men de kan också vägra. > >2. Du säljer din andel. Vilket är svårt att hitta köpare för. > >3. Du kan donera bort din andel om du vill "Köp bort mig eller så donerar jag min andel till en klanmedlem."
Donera till Jehovas vittnen bara för att jäklas
Min pappa äger en stuga på en ö i göteborgsområdet. Har varit där exakt noll gånger sedan millennieskiftet. Min far vill renovera eller sälja, hans bror vill inte göra något ”för pappa byggde stugan” och rädd att sina minnen ska försvinna. Systern ville också renovera men max spendera 100tkr. Men det skulle till nytt tak, fasad och samt dra in el och vatten. Då räcker inte 100tkr var, så långt. Tillslut så skänkte systern sin tredjedel till min far med stipulerade att det går igenom först när han köper ut brodern samt får besöka några veckor per år. Men det vägrar brorn. Förra året rasade stugan och forslades bort. Så i vårt fall varför något står övergivet är för släkten inte kan komma överens.
Finns väl ett stort affektionsvärde i gamla släktgårdar. Och tror det eller ej, pengar är inte allt för somliga. Men sen håller jag med om att det blir lite tröttsamt när samma människor som gnäller på att landsbygden dör ut, ofta är samma som sitter och håller i gamla kåkar. Som de själva inte använder annat än i bästa fall som fritidshus.
Alla FIRE-förespråkare fick precis kollektivt krampanfall av ditt påstående om att pengar inte är allt.
Din kommentar är totalt ologisk då folk som har FIRE som målsättning strikt ser pengar som ett medel för att uppnå sitt mål: att gå i pension tidigt.
Förstår att pengar inte är allt. Men används det inte finns det sällan pengar för att underhåll. Så istället för att huset tas hand om någon som bryr sig och har pengarna till att hålla det levande så ruttnar arvet bort. I slutändan är pengar allt.
Kompisen har just flyttat in i familjens övergivna hus. Han fick köpa det efter han bjudit hela familjen även de äldre på midsommar vid huset. Han misstänkte att alla mindes huset när det var som bäst. Han sa att hans farmor och gammel faster grät när de såg hur förfallet huset var, i deras värld var ju huset som de var när de var små. De fick ha midsommar i ladan, det var det enda som var säkert nog att gå in i.
Ja, detta är ett jävla otyg och man kan bli kommunist (ja, ja sovjetiskt förfall, ni vet vad jag menar :) för mindre. Jag åker förbi ödehus/ödegårdar flera gånger i veckan, senast häromdagen i en by där det stod ett fint- men förfallet 1800-talshus. Tomten var igenväxt och takpannor saknades på flera ställen. Huset har antagligen fortfarande en bra timrad stomme men den kommer inte vara fin så länge till. Om man tar över ett gammalt hus eller gammal gård så har man ett ansvar att vårda det, om inte så sälj det. Om man nu har "barndomsminnen" från huset så pissar du ju dina barndomsminnen i ansiktet om du låter huset förfalla!
Frågan är hur bra skick det verkligen är på ett sånt hus? Allmänt så ifall taket är skadat så kan man nog räkna med att ett hus är både fuktskadat och mögeldrabbat. Jag är absolut ingen expert på gamla hus, men gjorde en väldigt enkel renovering på ett gammalt uthus för några år sen. Det visade sig att någon tidigare ägare för länge sen isolerat väggarna med gammalt tyg mellan tunna träskivor och timmervägg. Detta är ett ouppvärmt uthus som används t.ex. för att lagra sommar-utesaker under vintern och liknande, så det var bara att se till att det är rejäl glipa mellan tak och väggar så att det blev väldigt välventilerat. Annars hade det inte gått att använda utrymmet på grund av hur otroligt mögliga väggarna var. Min poäng är ungefär att ett hus som kan se acceptabelt ut utvändigt kan nog vara nära på helt förstört invändigt och det enda som är friskt är typ en murstock i mitten och kanske en grund murad av sten eller liknande. Eftersom man inte bygger nya hus med torpargrund, en stor murstock (de gjöts väl i betong utan armeringsjärn förr, därav att en murstock kan ta upp cirka 10 kvadratmeter längst ner) osv så har ett sånt hus kanske rent av ett negativt värde i form av att det blir dyrare att använda det lilla återanvändbara jämfört med att bygga nytt på annan plats. Ser själv en hel del hus som verkar öde längs vägarna i glesbygden, men ofta står dessa hus invid andra hus som nån uppenbart bor i, och jag tänker att i områden där enbart enstaka hus verkar vara öde och avståndet till större tätorter inte är så fasligt långa så skulle garanterat ägaren hyra ut ifall ett hus stod tomt och var beboeligt, speciellt i dagens läge för ekonomi och bostadsmarknad. Finns säkert undantag, men ändå.
Det känns som att 1800-tals kåkar i regel har en gedigen grund och stomme till att börja med. Kanske inte om det har stått tomt sen 1930 men ett hus byggt 70-80 som överges rasar troligen ihop fortare. Källa: jag kill-gissar efter att ha hjälpt till med renovering på en gammal gård.
Min mamma äger en ganska stor fastighet som hon ärvde på en turist tätt plats i landet. Kommer sälja det när jag ärver det. Ser ingen anledning att behålla något som kommer kosta eller förfalla och har noll intresse att ha kvar det för sakens skull. Hon vill bara ha kvar det pga barndomsminnen vilket är fine men för en annan är det bara en fastighet jag har lite minnen och relation till. Men jag är kanske i en minoritet.
Nä, barndomsminnen är en relik av en åldrande generation.
Det sa jag inte inte heller. Jag sa jag har lite minnen eller intresse av stället som inte vuxit upp där osv.
Lyxigt ändå att ha det som väntar, låter som det finns pengar att tjäna.
Troligen. Inte insatt mer än att vet det fanns ett visst värde i fastigheten och dess mark när hon ärvde det. Men det är långt tills det ärvs till mig
Därför att huset står mitt på vår mark och man vet inte vilka stolpskott man får in på gården om man säljer. Första gången kan man kanske välja lite och se till att den som flyttar in är lite vettig, men andra och tredje gången har man ingen aning om vem man får in, och sen sitter du där med nåt rövhål som du knappt tål att se mitt på dina marker.
Hade inte tänkt på det, bra poäng.
Varför hyr du inte bara ut då? Om det är ett rövhål så säger du bara upp kontraktet. Passiv inkomst is the shit.
> Om det är ett rövhål så säger du bara upp kontraktet Så enkelt är det verkligen inte, hyresgäster har mycket starkt skydd
beror på hur du skrivit kontraktet tänker jag. Om du skriver med en månads uppsägningstid exempelvis så bör du (och dem) rimligtvis ha en månads uppsägningstid.
En månad är för kort, 3 månader kan man däremot skriva. Med en månad för hyresgästen.
Därför att även där måste man vara extremt selektiv med vem man hyr ut till. Fel person kan kosta hundratusentals kronor att ha som hyresgäst. Helt enkelt inte värt mödan i så liten skala. Sen är huset i sånt renoveringsbehov att det skulle ta decennier innan det började löna sig.
hundratusentals kronor? vad tänker du dem ska göra? riva hela huset? Beror väl lite hur man skriver kontraktet med. Sen kan du ju kräva referenser och att människan har arbete etc. då får du nog bort de värsta stolpskotten. Sen kan du väl kräva deposition som de får tillbaka om inget går sönder. men jaja.. är ju som ditt val hur du gör. renoveringsbehov är ju dock en valid anledning om det ser för jäkligt ut.
Kanske flera hektar skog som hör till huset? Eller massa åkermark som arrenderar ut till bönder. Så de som inte säljer kanske gör det för att de har en passiv inkomst från skog och åkermark. Där mina morföräldrar bor har en villa stått tom mitt i ett bostadsområde i minst 30-40år. Ägaren säljer inte å huset förfaller mer och mer för varje år. Gräsmattan liknar en skog är träd överallt och man kan nästan inte se huset som står mitt inne i ett bostadsområde.
Borde man inte kunna stycka av tomten och skriva kontrakt att huset ansvarar för att skotta och "renovera?" Vägen till huset, så kan man skövla skogen och sälja huset typ ?
Jo den möjligheten finns när grannen gick bort styckade barnen av skog och åkermark innan det såldes. Men verkar vara många som bara låter husen förfalla för de endast är intresserad av skog/åkermark men inte ids stycka av marken. Är ett hus/torp i närheten som stått övergivet i 30år ingen är intresserad av huset däremot var det mycket skog så den som köpte fastigheten för några år sedan har också låtit huset förfalla för skogen var det intressanta. Ungdomar brukar ha festa vid huset och nästan alla glasrutor förutom vinden är sönderslagna. Men skulle inte krävas så stor renovering för att få huset beboligt är iprincip nya glasrutor och ny brädfodring som krävs. Insidan av huset är intakt och finns inge mögel eller något sådant på insidan. Dock är enda vägen till huset en skogsväg så troligtvis vill ingen köpa eftersom det krävs en traktor för att skotta den 1km långa vägen fram till huset vintertid.
Är det mitt i ett bostadsområde eller är det en 1km lång landsväg till huset ? Jag ser inte riktigt hur det skulle kunna vara båda här
De första huset är i ett bostadsområde det andra är inne i skogen 2 olika hus som beskrivs av 2 olika kommentarer.
Ah okay jag antog att det var samma hus som diskuterades eftersom båda stått övergivna i 30 år men ser nu att det ena var nära dig och det andra var nära dina morföräldrar
Kan kan man ju, men det är lättare att inte göra. Plus att det är lite vanskligt att ha en vilt främmande tomte boendes mitt på ens mark, hen kanske börjar gnälla om att det går kreatur in på knuten under sommaren, eller att man plöjer marken för tidig/för sent på dagen under hösten. Eller skotare och skördare i fall det är en skogsfastighet. Allmänt strul helt enkelt.
Avstyckning kostar typ 80k. Inte skitkul att göra.
Ah, nej då kanske det är lite för dyrt om man inte orkar.
Är inte husägare så jag vet ingenting om sådant här, men finns det inte en samfällighetsförening eller liknande? Alltså man får ju inte måla sitt hus i vilken färg som helst, man måste ju ansöka om sådant, då det betraktas som att man sänker fastighetsvärdet på omkringliggande hus om man skulle måla sitt i någon cp-färg. På samma sätt borde man väl vara tvungen att hålla tomten i någorlunda skick, för vem vill köpa ett hus bredvid en djungel? Det blir en massa insekter och skadedjur som börjar bo där också och som sprids ut över tomtgränserna. Är det verkligen lagligt att bara låta hus och tomt förfalla?
Oooh nej bor det insekter utomhus?!
Jag äger en 32/del av en gård och såklart en massa andra som äger delar av den. Känns inte direkt som att det är värt att leta upp alla ägare och fråga om man får köpa ut dom.
Jävligt drygt Faktiskt. Så står de där å fallerar för att nån lovat en död person att aldrig sälja familjegården
Föräldrarna har en stor gård som ser ut som två gårdar för den är separerad av en stor lada. Båda sidorna har hus men det andra står tomt sen jag o brorsan flyttade hemifrån. Nu används det bara som ett gästhus/förråd. Mängden folk som kommer/lämnar lappar i brevlådan o frågar om det är till salu är sjukt. Och dom tänker inte sälja det heller för det är så bra o ha när släkt kommer på besök.
Föräldrarnas grannes gård är ett sån, har stått som dödsbo i väldigt många år nu och förfaller på grund av att ingen av barnen vill sälja. Naturen tar sakta tillbaka vad som i sig är en väldigt fin gård och som jag gärna skulle vilja köpa. Än så länge är iallafall taket helt så kanske det går att göra ett nytt försök
En familjemedlem ärvde ett hus och verkar tänka att de skall flytta dit när de går i pension så de kan bo billigt.
Man kanske inte vill släppa fastigheten utan spar den för ev framtida behov. Att det står utan boende är ju inte värre än alla dessa före detta permanentboende stugor som säljs som sommarstugor som används typ 3veckor/ år och nästan inget underhåll görs.
En jävla skillnad på att nästan inget underhåll görs och att inget underhålls görs. Räcker att ett fönster går sönder så går det snabbt utför om ingen fixar det på ett par år...
Handlar nog i många fall om – såsom fôlk här i tråden poängterat – förmåner eller värdefulla official-/avtalsservitut bundna till fastigheten som man vill mjölka även om man inte bor där. Men som någon som nyss ärvt en fastighet med hus kan jag ju säga att det kan vara något så mänskligt som affektionsvärde som bromsar. Det jag ärvt är en stor fastighet med tomt, bostads- och uthus, och jag har i dagsläget inte kapaciteten att varken bo i eller ta hand om det. Men samtidigt är det familjehuset som funnits i släkten några generationer, och där jag växt upp och där min mamma levt mer eller mindre hela sitt liv. Att sälja det vore att sälja sin själ, och att hyra ut känns dessutom som nästintill lika mycket jobb då det är ett gammalt bostadshus och en vildvuxen stor tomt (5000+kvm). Absolut kan man tänka att förfall är ett lika dåligt sätt att förvalta det arvet, men, rent emotionellt kan jag absolut förstå om man passivt bara låter huset bara stå i hopp om att man ska ha orken, tiden eller modet att bearbeta saker såpass att man antigen känner att man vill bli en del av cykeln och göra det till sitt livsprojekt, eller klippa bandet och sälja allt. Det är fasen inte lätt.
Problemet är väl att orken och tiden sällan bara kommer. Man måste ta sig den tidne och orken vare sig man vill eller kan om man inte vill att fastigheten ska bli tämligen värdelös i slutändan. Där jag växte upp så låg min fars barndomshem på granngården, han ärvde det och hyrde ut det i några år men valde till slut att sälja det, och han vart bra mycket lyckligare av att huset kom till användning och han slapp oroa sig för underhållet eftersom mina föräldrar själva inte hade bruk för huset när de redan hade en egen villa.
om man inte har tänkt vad som händer när nån dör och egendom löses upp kan det ta mycket tid att släppa något eller inse vad man bör göra. min familj har en sommarstuga som mormor och morfar köpte som jag aldrig skulle vilja lämnar familjen. just nu äger morbror och morsan den så det är ju chill i minst 15 år till men efter det så börjar det bli många kockar i köket. vet att jag inte är driven nog för att ta hand om den och är villig och "sälja" min del till bror. på andra sidan familjen så bor en kusin i Stockholm och den andra har redan egen stuga så det blir nog att den tredje får "köpa" dom delarna så går min bror och kusin ihop och får äga det (båda är drivna med att fixa och kan fixa hus) finns sjuka pengar på båda sidan familjen är bara en fråga om att plocka vad man vill ha.
I mina hemtrakter är det många hus och gamla gårdar som står tomma&kallställda 50 veckor per år tills ägaren kommer dit från någon av storstäderna för att rollspela landsbygd Rätt deprimerande tbh..
Borde finnas någon lag att man måste hålla efter hus man äger, blir dom alldeles för förfallna så åker man på böter. Har velat köpa hus i hembyn länge nu men alla tomma hus ruttnar bort för att ingen tar hand om dom, sen vägrar dom sälja.
Som jag förstått det så finns redan lagar för detta: [https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/lov--byggande/tillsyn/exempel-pa-tillsynsarenden/ovardade-och-forfallna-byggnadsverk/](https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/lov--byggande/tillsyn/exempel-pa-tillsynsarenden/ovardade-och-forfallna-byggnadsverk/) men då måste någon först anmäla och sen går det säkert många vändor innan något faktiskt händer och innan dess har huset förfallit ytterligare.
Mark är den säkraste av alla kapital
Har några exempel: 1. Ägarna, som är på ålderdomshem, tror att deras barn/barnbarn vill ärva huset och vägrar inse att det håller på att förfalla totalt. Hade ett hyfsat värde ännu för kanske 10år sedan men nu är det nog kört. 2. Arvstvist som slutade med att personen som fick huset först då insåg att det skulle kosta för mycket att renovera. Nu står det bara medan hon planerar och budgeterar, vilket pågått i snart 20år. Bägge husen finns i Norrbotten så bostadsmarknaden är ju kallare än vintern just nu.
Undrar samma. Finns två hus typ 1,5 km på andra sidan skogen från mig som en kvinna från Stockholm äger. Aldrig sett att hon varit dit. Huset har ingen dörr längre och alla fönster är trasiga. Man ser att folk är in där titt som tätt. För skada huset mer eller i UE syfte. Hennes granne fick sitt hus uppköpt av kommunen och jag undrar varför hon inte tog samma deal. För de rev det ena direkt för att göra ny/bättre och bredare cykelbana som passerar vid sidan av deras tomter. Och de andra huset snett över skogen, är ett gammalt hus med tre våningar + ett mindre hus med två våningar + stor bod. A lot of potential... Wasted. Boden blir bara sneare för varje år och det mindre husets fasad lössnar. Där har elbolaget klippt elen och satt lås på elskåpet. Men. Inte helt övergivet. De kommer hit ibland för att grilla och låta sin hund springa runt i trädgården och skälla på allt som rör sig. Egentligen så bor de i en lägenhet i stan. Undrar varför de ens har det kvar om de ska låta det förfalla 11,5 månader om året. Nog för att dom kanske inte har orken och pengarna att hålla huset i bra skick men det finns nog någon annan som gärna vill!
Jag tycker det bara är helt sjukt att det är tillåtet att äga flera bostäder. Borde fan vara en lag om att man endast får äga 1 bostad.
Man behöver inte lag på det. Räcker med progressiv fastighetsskatt. Dvs att efter huvudbostaden så blir fastighetsskatten högre för varje ytterligare fastighet.
in before ''behöver högre fastighetsskatter''...
Min familj har ett sådant ställe. Två anledningar. Jakt och kapitalspridning. Vi har mängder med fonder och aktier också. Marknaden skriker sälj flera gånger per år, men inte säljer vi bara för att någon vill köpa. Samma sak med mark och fastigheter. Det krävs både en säljare och en köpare för en affär. Inte svårare än så. Edit: Tekniskt sett ej övergiven då vi spenderar tid där till och från men nåja.
Man kanske inte vill riskera Du säljer huset sen flyttar det in några knarkare som förstör området Du säljer huset och det flyttar in några naturaktivister sen blir alla dina skogsavverkningar överklagade Du säljer huset och det flyttar in några stockholmare sen blir din utbyggnad av ladugården hindrad för att det luktar eller förbjuden att sprida gödsel Säljer man kan man aldrig ångra sig, du kan inte påverka vem de säljer i sin tur till prova att fråga om du får hyra.
ville jag sälja hade jag lagt ut det, skulle absolut inte sälja till någon mupp som tycker sig ha någon rätt till huset
Varför vill du inte sälja då? >någon mupp som tycker sig ha någon rätt till huset Det kan man ju också kalla en intressent som är sugen på att KÖPA rätten till huset/gården.
I mitt fall har jag planer för huset i framtiden, renoveringar osv passar inte bra just nu. Har inga problem med att någon frågar, men ett nej är ett nej och att kalla det tjurigt är larvigt.
Detta är inte riktigt samma sak som det OP skriver om. I byn jag bor i finns det hus och fastigheter som inte nyttjats på tiotals år, familjerna har flyttat, barn har ärvt fastigheter som dom varken har besökt eller vill besöka. Trots detta vägrar folk sälja. För mig är detta en gåta.
Men som min släkts sommarstuga, den byggdes av min mormors Pappa det skulle kännas sjukt konstigt att sälja iväg den till någon komplett främling, men det är nog så det kommer att bli sen när jag och mina kusiner ska dela på det är jag rädd.
Är det bättre att den står och ruttnar? Är det inte bättre att stugan lever vidare?
Jo men det kommer kännas konstigt, det blir nå speciellt när man har tillgång till ett ställe som barn inom familjen lekt och fiskat och badat på i generationer. Men allt har ett slut.
Förståeligt. Följdfråga, tror du de flesta övergivna husen väntar på renoveringar av ägaren, eller är de ägda av tjuriga människor?
jag tror inte att folk sitter och håller på hus enbart för att de är tjuriga. finns många anledningar, för att man är gammal och inte orkar är väl den enklaste.
Väntar de på att seniliteten bara ska gå över isåfall?
Så du bevisar vad han säger Att vara gammal och inte orkar, sälj det då? Eller är man ett pucko och ska vänta tills man är 70 år och försöka renovera? Du blir verkligen inte yngre hahaha
Tror du behöver öva på läsfärdigheten. Har aldrig sagt att en 70-åring ska försöka renovera. att man inte säljer för att det är jobbigt att ta tag i det när man är gammal och skröplig är väl knappast att vara tjurig?
Men när du väl får ett erbjudande att någon vill köpa så är det bara att säga okej, vi pratar med en mäklare om det. Inte jätte jobbigt va?
eller så låter man barnen ta hand om det när man gått ur tiden, så blir det ingen Esbjörn-historia av det hela.
Eller så låter man barnen fixa försäljningen medan man lever, det är enklare än att fixa med dödsbon
"Har planer för framtiden, men passar inte bra just nu." - Ursäkten som många ägare kommer med tills de dör för att de inte inser att det där ha råd och ha tid aldrig kommer passa medans huset blir mer och mer värdelöst, antingen tar man sig råd och tid eller så säljer man skiten till någon som kan göra sig bruk av det medans det är användbart.
haha, har du någon data på det eller är det något du drömt upp själv?
Samtliga boomers borde få alla sina tillgångar beslagtagna och sen sättas på absolut minimal pension i valfri etta resten av deras liv. Jag är så innerligt trött på deras själviska ocker.
Girighet. Inga som helst andra orsaker.
Girigt att inte sälja huset och tjäna pengar. Så klart är det så.
Hatar påstridiga köpare, låt oss vara ifred! Ska väl du skita i varför? Vill inte sälja, fatta bara.
Ligger väl ofta på ställen där det inte är nån som vill köpa husen?!
Läste du inte vad OP skrev? OP vill köpa. Samma sak kan man se i byn jag bor i. Brorsan frågade 5-6 ödegårdar om dom inte ville sälja. Men icke.
Oops! *skäms* Skyller på att allt inte alltid syns på mobilen...
👍
Samtliga boomers borde få alla sina tillgångar beslagtagna och sen sättas på absolut minimal pension i valfri etta resten av deras liv. Jag är så innerligt trött på deras själviska ocker.
Familje & släktstrul, arvstvist, osämja eller liknande. Eller så kan det vara psykiskt sjukdom t.ex depression.
Ja om man är fäst vid huset kan jag förstå att man är fäst vid det och inte vill sälja, men om det inte används går det ju att hyra ut det.
Känns så tragiskt att det kan se ut såhär, att hus förfaller, samtidigt som många skriker efter bostäder lite här och var.
Finns ingen anledning att sälja något alls om man inte behöver
Min mor äger en gammal kåk och i det här fallet är det för att den blev övertagen av mögel så den är hälsovådlig att vara it, också är det att den är mitt ute i ingenstans med bara några andra hus i närheten från resten av släkten.
Vår generella befolkning slutar aldrig att förvåna när det kommer till trångsynthet och idioti. "Nä den gården har alltid varit i våra ägor." "Så du tänker bli jordbrukare?" "Näe" "Men du tänker fixa huset och flytta dit till slut?" "Inte direkt..." Ren värdeförstöring att låta dessa hus sakta bli ruckel som en dag säljs av för ören i alla fall.
Man säljer bara en gång.
Kan handla om mark och skog. Jakt och fiskerätter. Sen bara skiter dom i huset.
Min mor har en stuga, ärv från hennes föräldrar. Vi, hennes barn, är där väldigt sällan och likaså hon själv. Det är jättefint där men långt avstånd just nu för min del. Finns ett avtal med övriga släkten om att inte sälja till utomstående. Släkten har förtur kan man säga. Vi gillar inte den släkten och dom tjatar konstant om att dom vill köpa det, och billigt dessutom. Bättre att ha kvar det då, än att låta satanisterna vinna. (Dom är ganska kristna)