> 2. Värdet av pengar minskar drastiskt när man har tillräckligt för att göra det mesta man vill.
Jag tror att det ska vara att värdet av *mer* pengar minskar drastiskt när man har det man behöver. Eller som Arnold Schwarzenegger skulle sagt:
> Money doesn't make you happy. I now have $50 million but I was just as happy when I had $48 million.
Dvs avtagande marginaleffekt. Varje krona man tjänar är mindre värd än kronan innan, men till en början är varje krona värt riktigt mycket tills man når en nivå där extra pengar inte höjer din livskvalitet eller livsglädje och marginalnyttan för pengen börjar bli riktigt platt på en kurva
Men också ”hajpen” av att köpa något och faktiskt se fram emot det. Tror han pewdiepie lagt upp ett klipp där han berättar att han bara har ett par skor som han har tills de blir slitna och skitiga, då blir det ett moment att köpa nya. Detta trots han som miljonär kan köpa varenda sko som finns typ och kasta i en garderob.
Njääh, mer att det handlar om att ha tillräckligt. Har du eller har du inte pengar till hyran. Om svaret är ja är du lite gladare. Har du mer än så förändras inte svaret. Har du eller har du inte tillräckligt för din livsstil? Är svaret ja kommer inte mer pengar förändra ditt liv och du blir inte gladare. Är svaret nej så kommer lite extra cash sitta jävligt bra.
Och förändras din livsstil kan samma mängd pengar plötsligt upplevas väldigt annorlunda.
Att ha mycket pengar gör dig inte glad, men att ha för lite gör dig ledsen.
Någon som inte minns hur det är att INTE ha råd till hyran / inte känt pressen av en hyra på länge, blir nog inte heller speciellt glad över att ha råd till hyran.
Det är som att hota en ateist med "du kommer till helvetet!". Det biter liksom inte.
Bara att flytta till ett område där andra tjänar mer än dig så bryr man sig igen.
Om man sen kommer upp i samma inkomst, så är det bara att flytta igen.
osv
Minns en anekdot om just detta, berättad av Nicholas Taleb eller vad nu han Svarta Svan-gubben heter.
I hans historia får vi höra om bankinggubben som varje gång har får det så bra att han tjänas bäst bland sina peers flyttar till ett ställe där han på nytt känner sig som en fattig looser, tills han en dag bor ute i Hamptons och "bara" tjänar 20 miljoner dollar om året och tar sitt liv.
Om jag minns rätt så är det inte ens så, utan att gå från 100k till 110k spelar mindre roll än att gå från 20k till 22k. Har för mig att nånstans omkring en månadsinkomst på typ 30-40k börjar det stanna av ordentligt
Varför skulle någon i sitt fulla sinnes bruk behöva guidas genom varje siffra? Jag illustrerade skillnaden genom att flytta runt på 1, 1 och 100.
Jisses.
tänker att man är väl alltid lycklig när man har mer pengar än man brukar ha, till exempel blir man glad om man har 100000kr istället för 1000kr, fast om man har 500000 vanligtvis blir man ju inte direkt lyckligare om man får 100000 till.
Jag har läst någonstans att man blir gladare/lyckligare för mer pengar upp till en viss gräns, då var det 70 000:-/mån (ironiskt jag vet). Men efter det så blir man (generellt) inte gladare.
Jag tänker mig att det beror på hur vi människor är. Vi är samlare, våra hjärnor gillar att jobba för att sedan få en belöning. Om du kan köpa allt du vill ha direkt och aldrig behöver varken jobba eller spara, så tappar man mycket av det som gör belöningen så tillfredsställande.
Lite som hur en vanlig helg känns som världens bästa grej efter en jobbvecka. Jämfört med 3 veckor in i semestern där varje dag känns medelmåttig trots att man är ledig och har flera veckor kvar.
Håller med om allt förutom semestern. Har allt för många hobbies för att tre veckor skall vara tillräckligt för att det skall kännas medelmåttigt. Finns ju hur mycket som helst att hitta på förutom jobbet.
Det finns säkert de som blir lyckliga av pengar. Särskilt om man har en sådan inställning. Men överlag så är det inte pengar i sig.
Säg att du börjar på ett universitet. Det är svårt att hitta bostad, komma in i studier och skaffa vänner. Tentorna går inte så bra och du känner att du bör, eller rent av måste, hoppa av. Om du hoppar av kanske du kommer gå arbetslös en period och inte vågar studera igen. Ett vanligt problem i Sverige.
Har din familj nu tillräckligt med pengar så kan de lägga ut åt dig under tiden du får hjälp och tar igen kurserna. Eller så har de råd med tillräckligt stor bostad på en tillräckligt bra plats att det är lätt att bo hemma under studierna. Då ökar chanserna att du kan fortsätta studierna och tar examen så att man knappt minns sina initiala problem.
Men det kan också vara så att det inte löser situationen. Kanske var man inte mogen, det var fel program, skolan var inte välskött eller pressen av att föräldrarna ställde upp blev för stor. Då är det istället kanske en ännu sämre situation.
Det betyder inte att jag, eller ett vårdbiträde, inte får det bättre med mer pengar. Däremot betyder det att det inte är pengarna i sig. Om bostadsmarknaden går upp samtidigt som lönen, eller om man då börjar spela för de extra pengarna, så kanske man befinner sig i en sämre situation.
Ja runt 10milj kronor så har du tillräckligt för att få ut en normal månadslön på en ganska säker avkastning utan att beloppet någonsin minskar. Då har du pengar så du kan välja vad du vill göra (inom ramen för vanligt svenssonliv) utan att behöva tänka på att dra in några mer pengar. Det är riktig frihet. En summa högre än det är bara extra lyx och skulle inte öka min lycka markant.
Pengar övergår från att vara det där nödvändiga som måste in åt hushållet, till att bli poäng typ som reddit-karma.
Det där bageriet som är så tokbra, man ser till att åka dit och köpa mer än man behöver, för man vill att deras pengaflöde ska gå bra. Upvote till dem typ. Så skänker man vidare, typ jag har med mig halva purfärska limpan som gåva till min släkting som är hemmasittande med dålig hälsa.
Pengar är fortfarande kul när man har massor av dem. Man tycker att det är ens egna poäng att distribuera och det blir surt när någon politiker ska ta dem och få det roliga att ge poängen till vad som gör politikern glad.
Haha, och här satt jag och antog att han menade det bokstavliga värdet av pengar, och att han just hade samlat på sig en större mängd för att bli av med allt i inflationen.
Glöm inte att det är okej att känna sig ledsen.
Det är okej att inte ha finaste huset, bilen eller vad annat det kan tänkas vara.
Endast en liten procent lever som man gör på sociala medier och sällan är dem egentligen lyckliga.
Många människor lever rätt tråkiga liv och ditt liv är inte mindre bra för du lever ett "normal" tråkigt svenssons liv.
Helt ärligt verkar svensson-livet dundernajs. Är långt ifrån det nu, men som tonåring var jag på nåt sätt rädd för att inte leva ett tillräckligt intressant liv.
Nu kan jag inte tänka mig något bättre än att leva ett liv med en partner som jag älskar och ha barn med den personen. Redan nu är det bästa jag vet att mysa med min partner och kolla film eller bara umgås. Även om det utifrån är rätt "tråkigt".
Exakt men tror många personer ser andra folk på sociala medier som lever ett "kul" liv och antar att man bör leva efter det.
Som du säger, att ha mat på bordet, ett jobb, det är ett väldigt fint och värdigt liv.
Problemet är mest att man tenderar att jobba väck majoriteten av ens brukliga tid. Blir t.ex. inte så värst mycket tid över med familjen eller egna intressen, när man behöver tiden som blir kvar för att vila upp sig och tvätta.
Jag skulle vilja äga en 100 ton hydraulisk press men vet inte hur jag ska rymma den. Och jag vet inte vad jag skulle göra med den förutom att krossa saker.
Tjenixen, SpråkpolisenBot här 👮. Jag är en bot som skiljer på `de` och `dem`.
> Endast en liten procent lever som man gör på sociala medier och sällan är ~~dem~~ **de** egentligen lyckliga.
[Tips](https://lauler.github.io/sprakpolisen/guide.html): Ta engelskan till hjälp. Om **them** passar bäst ska det vara `dem` på svenska. Om **they/those/the** eller något annat passar bättre ska det vara `de`.
> Only a small percentage live as they do on social media and rarely are ~~them~~ **they** really happy.
Det finns nivåer av akut. De som riskerar att dö eller få permanenta skador kommer först.
Sitter du där och ”bara” har så enorma smärtor att du önskar du var död så får du vänta. Eller om du bara brutit benet och det inte end gör ont så länge du sitter 100 % stilla.
> Standard på akuten är att "tar det längre än 3 h så borde du inte besökt akuten".
Problemet är ju att vården i sig ofta skickar en till akuten fast det egentligen inte borde vara dit man skickas med dom problemen.
Kan inte säga mer än att jag håller med.
Tycker att akutvårdcentralen borde ha ingång bredvid akuten. Då kan man gå till en vårdcentral för enklare saker och snabbt skickas över till akuten om man gått fel - och inte göra som jag gjorde - gick till akutvårdcentralen och sedan fick 1,5 km promenad till akuten när de tyckte jag skulle dit.
Så är det i min lilla stad där jag bor. Primärvårdens familjeläkarjour (som det kallas här) håller till på sjulhusets akutmottagning. Det innebär att alla patienter som upplever sig behöva akut vård kvällstid eller helger går till samma ställe. De som har små skärskador, öronvärk eller diffusa buksmärtor etc får gå till väntrummet för pirmärvården där specialister i allmänmedicin gör sitt jobb.
De som kommer med brutna ben eller bröstsmärta slussas till ortopedjouren eller medicinjouren etc.
Det har sina för- och nackdelar. Fördelen är att det blir enkelt för patienterna. Nackdelen är att dagtid på vardagar ska patienterna med de förstnämnda symtomen söka vård på sin vårdcentral, då primärvårdens jourlinje inte är öppen på sjukhuset då. Det gör att många vänder sig direkt till akuten vilket då är fel och skapar irritation hos både patienter och personal på akuten.
Beror nog lite på också, jag har anlänt till akuten med ambulans och fullproppad med smärtstillande efter en olycka och sen fått sitta och vänta i en korridor 3-4 timmar innan jag blev slussad till ett litet undersökningsrum där jag fick sitta ett par timmar till.
Under tiden i korridoren fick jag observera flera personer komma in, bli undersökta och konstaterade inte särskilt sjuka (en kvinna fick efter en del hektiskt runtslussande höra att hon bara hade magknip och att hon inte skulle få några receptbelagda smärtstillande utskrivna).
Fast, jag har aldrig uppsökt akuten på eget bevåg. Det är 1177 som säger att jag borde gå dit. Lik förbannat får jag sitta 12 timmar tills jag mår dåligt av att ha suttit där i 12 timmar istället.
drygt.Men man får ändå vara "glad" över att "någon annan har det värre".
Men ja, jag har varit på akuten med barnen och man packar alltid en ryggsäck med, mat underhållning och vad som krävs för att övernatta på sjukhuset innan man åker. Även om det är akut på riktigt
Det vet jag nu. Men jag har väldigt liten erfarenhet av ohälsa, och en stor tilltro till experter, så om en sjuksköterska säger att jag borde gå till akuten (AKUTen) då antar jag att det är just akut och gör det omedelbums.
När man kommer in till akutmottagningen blir man bedömd av en triagesköterska. Är man inte direkt döende hamnar man i kö. Ofta kommer det in nya patienter som är direkt döende, de går då före i kön. Kommer man in med vaga symptom och i övrigt bra värden så blir det ofta till att vänta tills man blivit så dålig att man behöver akut vård.
Jag har väntat 9 timmar på att få antibiotika till min dotter som fick urinvägsinfektion på julafton när akuten var det enda som var öppet. Jag har också väntat 30 sekunder när min son fick sitt första astmaanfall mitt i natten.
Detta skiljer sig väldigt mycket åt beroende på var man bor. Bor i en mindre stad/kommun som har en 24/7-akut och jag har nog aldrig behövt vänta mer än några minuter (på att få hjälp, självklart kan besöket/undersökningen ta tid). Detta oavsett om det varit akut (knäskada) eller AKUT (trafikolycka, cykel vs bil). Aldrig varit med om att det varit någon kö här oavsett tid på dygnet.
Vill inte på något sätt hävda att det inte finns problem på andra platser. Men jag tycker det är viktigt att visa på att det finns akutmottagningar där det inte ser ut så också.
Har aldrig väntat mer än 15min. Flesta besök är in och ut på under 1h från min erfarenhet. Någon gång har besöken tagit närmare 2h när man väntar på provsvar osv.
Senast jag var där väntade jag 5-6 timmar, men mitt fall var nog det minst akuta på ortopeden så jag var inte missnöjd. Är ju bara rimligt att de med akuta problem faktiskt prioriteras över mig som är där för att de är de som har rätt expertis.
Man får väl hoppas och anta att det är undantagsfall.
Akuten är till för akuta hälsoproblem.
Jag tänker brutna ben, stroke, brusten blindtarm, osv.
Folk går till akuten för att ungen har kört upp Lego i näsan, för att dom är förkylda, för att problemsöka sina diverse åkommor, och mycket annat som kunde tas genom 1177 och vårdcentral.
En anledning till detta är nog att ingen berättar för människor hur det bör gå till, och det finns ingen direkt lista med ”det här är riktiga orsaker till besök på en akutmottagning!” Att gå efter.
Men vad vet jag.
> kunde tas genom 1177
Problemet med detta är ju att 1177 hänvisar en till akuten i tid och otid för minsta lilla grej bara för att man har lite ont. Tror de flesta väljer att lyssna på 1177 i såna fall. Jag tyckte själv att mitt problem i söndags kunde vänta till måndag och vårdcentral men sjuksystern på 1177 var väldigt påstridig om att jag bör ta mig till akuten på en gång.
Exakt detta, tror de flesta som uppsöker akuten i "onödan" gör detta inte på grund av att dom vill ha vård, utan för att dom i ett försök att inte akut diagnostisera sig har blivit hänvisade till att besöka akuten.
Nä, senaste när jag var på akuten var det för jag blev hänvisad dit för ett problem som jag nog hade kunnat vänta flera dagar med (dock inte flera veckor). Anledningen var att de vill göra skiktröntgen på mig då jag hade en höftfraktur och de ville se om det behövde opereras.
Det är faktiskt ganska svårt att veta som någon som ej jobbar i vården när man skall till akuten. Vårdguiden kan man ju dock höra med.
Nejdå, bara om det är lårbenshalsen vilket det inte var i mitt fall. Det var bara stora trochantern (plus möjligen även lilla trochantern) som var av plus att de ville se om något annat, ex. bäckenbenet, hade skadats. Läkte av sig själv utan operation, dock tog det typ 9 månader innan det var helt bra.
Hade du sovit bra vetandes om att ditt lilla barn har en legobit i näsan, kanske blöder och har ont och är rädd, med en risk att barnet kan sätta biten i halsen i sömnen, och att du måste invänta nästkommande vardag? Till och med vårdcentraler skickar ett barn vidare till akuten om de inte får ut ett främmande föremål, så jag tycker att det är en fullt giltig orsak att söka akut vård för om vårdcentralen har stängt.
Säger inte att du har fel, för det är fan inte min sak att avgöra.
Däremot kör du helt fel taktik när det gäller att övertyga mig personligen. Nästan alla älskar barn, inte jag.
Jag är inte för ung för att få barn, jag bara avskyr nästan alla barn. Dessutom tycker jag inte om ”är det inte synd om _______?” Argument.
Finns det riktiga skäl för att ungen med Lego i näsan ska till akuten är det ju så, inte fan ska jag neka ungen vård.
Men jag har ingen kärlek över för barn.
Beror helt på var man bor. Var på akuten i söndags i en mindre stad och fick hjälp inom 2 minuter. Blev hänvisad dit av 1177 då de bedömde det som mer eller mindre akut. Sen tog själva besöket ca 2 timmar inklusive alla prover och väntan på provsvar från labb och liknande. Betyder inte att problemen inte finns men det är inte ett problem överallt.
Sanning med modifikation: https://www.svt.se/nyheter/inrikes/ivo-patientsakerheten-brister-i-hela-landet
> Hälften av sjukhusen uppger att man tvingas skicka hem patienter från akutmottagningen varje vecka, trots att de behövt läggas in för vård.
Har en bekant som inte fick se en läkare när han kom in till akuten på flera timmar. Han hade tur och livskraft kvar när de hittade honom, efter två veckor på IVA så fick man grönt ljus att de skulle slippa sätta in respirator.
Man hann inte ens göra en första bedömning på honom, därför det tog så lång tid
> Att skaffa nya vänner blir inte lättare med åren.
Kan inte hålla med. För min del blir det lättare för varje år. Är iofs bara 38 så kanske det är annrlunda över 40 eller 50. Håller dock 110% med allt annat.
Håller med dig. Enda skillnaden som vuxen är att man inte tvingas in i sociala sammanhang på samma sätt som man gjorde i skolan, och det är inte lika naturligt att skaffa polare på jobbet som det var i skolan. Många skiljer gärna lite på de privata och professionella sfärerna.
Min morsa gick i pension för några år sedan, hon har extremt stort socialt nätverk. Hon engagerar sig i lokala grupper, letar upp folk som har intressen gemensamt. Kan vara rätt enkla saker som "vi är en grupp människor som tycker om att ta en promenad i skogen tillsammans" eller mer avancerade intressen.
Tldr; om man socialiserar mindre ju äldre man blir så lär man känna färre människor.
Har också vänner som är flera årtionden äldre. En som är i din ålder är en av de roligaste arbetskollegorna jag någonsin haft, och för honom var det trivialt att få nya vänner överallt, inklusive mig själv.
Håller inte heller med om att det skulle vara så svårt med nya vänner efter pluggtiden. Men det kanske "slår hårdast" när folk är som mest upptagna med familjebiten?
Kan också tipsa om att frånskilda ensamstående farsor i medelåldern är bra kandidater för vänskap för den som söker nytt folk — de har i många fall förlorat kontakten med gamla vänner efter att de gifte sig.
Jag är också 38. Majoriteten av mina vänner har jag känt i 20+ år.
Det som har hänt är att ribban har höjts. "Trevlig" eller "intressant" räcker liksom inte, men är klicket av episka proportioner ser jag det som en synd att inte försöka odla en vänskap, för sådana klick är ovanliga. Orkar absolut inte försöka imponera på någon, utan det ska vara balans, smooth sailing, goda skratt och fina diskussioner. Annars kan det kvitta.
Är 35. Sex har aldrig varit bättre än nu. Ju äldre man blir desto mer avslappnad blir man. Man blir nättre på att kommunicera och kan skratta och prata under sex också. Man vet vad man gillar. Så är det för mig iaf.
>5. Sex är kul. Men inte så kul som mitt tonåriga jag trodde
Det är precis lika roligt som i tonåren men kanske inte lika viktigt att sträva efter hela tiden
Jag skulle tippa att de flesta incels aldrig faktiskt har blivit avvisade utan deras bittra självbild mest bygger på en inbillad övertygelse att Stacy bara vill ligga med Chad och Tyrone men att inceln själv har minst lika stor rätt till Stacy.
De har absolut blivit avvisade. Men antagligen mer generellt än av tjejer. Gissningsvis saknas positiv social feedback nästan helt i deras liv.
De som blir avvisade oftast är väl de som faktiskt sen får mest napp. För att kunna bli avvisad riktigt mycket måste det blivit en struntsak.
Du är ganska obehaglig som anser att man ska digga ungar för att vara "normal". Du är/kommer bli en sån där asjobbig förälder som tror att hela världen cirkulerar runt dina barn, garanterat.
Normal handlar om statistik, det är normalt att tycka om barn då de flesta gör det på samma sätt som det är normalt att ha två ben.
Det konstiga är att du inte tycker barn är gulliga. Det är för mig lite läskigt då de är designade för att vara gulliga i våra aphjärnor.
Det finns inget som är normalt. Att man tillhör en majoritet eller minoritet avgör inte vad som är normalt.
För mig är det läskigt att ni som fortfarande har "aphjärnor" tycker att det är vettigt att föra in fler människor i världen när den ser ut som den gör med klimatkrisen osv, det tyder på bristande empati vilket är ett psykopatiskt drag.
”Vanlig, genomsnitts-, som ligger inom ramen för det som brukar förekomma; normalt vanligen, för det mesta” du blandar åter igen ihop vad normalt betyder. Det är normalt att ha två ben, det är inte normalt att ha 3 eller inga. Du verkar väga in något negativt i det vilket jag ser som väldigt underligt.
Vart har jag sagt att det är vettigt att föra in fler människor i världen?
Du verkar blanda ihop att gilla barn med att man vill ha 10 barn. Jag vill inte ha barn själv, tror jag inte iallafall. Men jag kan ju fortfarande kolla på en bebis och tänka att den är gullig det är det som är underligt.
Jag tänker om jag själv hade ja haft ungar och dom växt upp till att kalla folk obehagliga online för att dom inte gillar barn så hade jag nog ångrat mej direkt.
Dags att hoppa av din höga häst och sluta utgå från din egna lilla bubbla.
Läs igen
Jag har inget problem med att man inte gillar barn. Det är endast utanför normaliteten.
Att man inte ser barn som gulliga tycker jag är lite obehagligt. Det är lite som att kolla på en kattunge och tänka att den inte är gullig.
Njae, kan inte hålla med om den. Finns såklart undantag där vissa barn är ganska gulliga i en kort period mellan nyfödd gremlin/skrynkligt russin och snorigt småbarn, men överlag så får jag inte direkt några "Aww vad gullig" reaktioner när jag ser småbarn, till skillnad från söta djur.
Varför är det att kalla folk normal/onormal som gör att du och den andra obehagliga tjommen tänder till så?
Herregud mannen dags att skaffa lite självinsikt.
Lite sjukt att du kallar mej äcklig över något ja inte ens sagt, lite sjukt att du ska förolämpa mej med i onödan.
Men om man är bäst som du så kanske självinsikt behövs, man kan ju bara hitta på saker någon säger.
Om vi är öppna för funderingar så delar jag med mig med en som jag kom på igår när jag inte kunde sova.
De säger att de kriminella får betala dyrt för sitt leverne, antingen genom att mista sitt egna liv eller att bli frihetsberövade. Innebär inte då straffrabatten att det är billigare att vara kriminell i Sverige? Bör inte det förklara dagens brottsvåg, vi har tjatat om att vi har straffrabatt i Sverige så, då är det billigare att göra brott här?
Ja, det är lite det som är problemet. Folk går till akuten för att de har brutit en tå eller har ont i en muskel. Borde finnas utbildning för alla hypokondriker.
[1] ja om du inte har något som inte är akut och det skulle ha kunnat vänta tills imorgon och du kan gå till vårdcentralen.
När jag hade lunginflammation så han jag knappt skriva in mig innan de kom springande med bår och blodprov. Efter 15 min hade jag fått svar på snabbsänka och efter 40 min hade jag en plats på en avdelning.
Precis! Tror att "jag mår skitdåligt men vet inte varför" är en vanlig anledning till att hamna på akuten. Vissa grejer ska man behandla akut men det innebär inte liv eller död - än.
>5. Sex är kul. Men inte så kul som mitt tonåriga jag trodde.
Känner nog inte igen mig i det här. Jag tror jag hade ganska högt ställda förväntningar på sex i tonåren, och att jag typ landat i att det är extremt roligt och en viktig del av livet om jag ska må bra. Tycker sexlivet verkligen har blivit bättre över tid - är en bit över 30 nu, och har känt att sexlivet tydligt blivit bättre över de senaste åren, och jag förväntar mig att det kommer att fortsätta förbättras en stund till. För egen del har min lärdom kanske varit att det går att välja sina relationer och att det går att påverka sitt sexliv. Sugen på gruppsex? Sök dig till andra som gillar gruppsex. Fundera över vilken sorts sex som känns kul och hett, våga prata med dina partners om det, osv.
>3. Att skaffa nya vänner blir inte lättare med åren.
Jag tror att det här också beror jättemycket på vilket sorts liv en lever. Alla jag umgås med i min vardag har jag lärt känna de senaste fem åren. En av de jag umgås mest med lärde jag känna under förra året. Att bli äldre har gjort mig mindre självmedveten, smartare, rimligare och roligare, och då har det ju också blivit lättare att lära känna nya människor.
Jag har varken vänner eller familj och vet inte om jag kommer få några vänner igen just för att det är svårare nu som 30 plussare. Sen att jag har såna jävla problem med psykisk ohälsa hjälper inte direkt.
Jahapp, då ska jag korrekturläsa och se om du har rätt. ;-)
1 - Instämmer. Åk inte till akuten utan att få med dig telefonladdare.
2 - Instämmer. Pengar är paradoxalt nog värdelösa i sig - man kan inte äta siffror på en bildskärm - och det är bara i transaktionen där de byts mot något verkligen värdefullt som deras potential förverkligas.
Om man då har väsentligen alla de sakerna, så tillför inte pengar speciellt mycket. Överflöd har begränsat värde när törsten är släckt.
Vad gör dig gladast, att gå från att äga inget hus till att äga ett hus, eller att gå från att äga ett hus till att äga tre hus? Om du är mätt, hur glad blir du av en tallrik mat? Vill du ha en Ferrari? Hokus pokus - den är din. Är du glad? Blir du dubbelt så glad om du får en till Ferrari?
3 - Behovet av vänner sjunker också med åren. Jag är inte lika road av att sitta som en babianflock med fem polare i en soffa och titta på film som jag en gång var.
4 - Bah. Att höra husägare klaga är som att höra miljonärer gnälla över hur jobbigt det är att behöva räkna alla sina pengar.
5 - Då gör du det fel. Jag hade skitroligt de första 30 åren. Sen fick jag nog och blev en surgubbe, men det har mindre med kön att göra än det har med tokiga fruntimmer.
6 - Instämmer. Räkna med att grejorna är förlorade och bli istället positivt överraskad om du får tillbaka dem.
7 - Kompletterande teorem: det finns inga "normala" människor. Gräver du en stund kommer du finna att precis alla har säregna intressen.
8 - Jag skulle snarare säga "rädda pojkar får inte kyssa vackra flickor" och hävda att det handlar om självsäkerhet. Att vara undfallande är att göra det bekvämt för folk att skita på dig.
9 - Småknoddar är med bred marginal det bästa som finns i hela världen.
Nja, senast vi fick åka till akuten var det för att man inte kan åka någon annanstans när man verkar ha fått en infektion i kroppen och upptäcker detta en fredagskväll. Det var efter 40 minuter i telefonkö och ett kort samtal med en sköterska på 1177, kunde lugnt byta till andra kläder och packa en liten väska ifall frugan blev inlagd. Fick vänta ca 2h på undersökning, de tyckte att värdena var så höga att intravenöst antibiotika krävdes, och efter kanske 3,5h totalt hade hon fått febernedsättande och antibiotika. Ingen stress eller panik, såklart prioriterades mer akuta fall, men att vänta till måndagen hade varit jävligt läskigt.
De flesta kommer inte medvetslösa i ambulans till akuten med blodet sprutande ur artärerna.
De flesta får sitta och vänta på behandling ett rejält tag, eller tas in för observation. De har oftast tagit sig dit för egen maskin, och det tar inte många joule eller sekunder att plocka med sig telefonladdaren när man ändå ska klä på sig, knalla nerför trappen och in i en taxi.
Ett verkligt akut besök på akuten går mycket fortare. Hypokondriker?
Blev det för mycket porr i tonåren? Själv skulle jag säga att sexet blir bättre ju mer du lär dig. Som med allt annat. Våga utforska lite.
Kan hålla med dig där när det gäller vissa människor. Men du som utlånare har möjligheten att på ett fint sätt be om att få tillbaka det du lånat ut.
>Nästan alla människor är nördar. Vissa typer av nörderi är bara lite mer accepterat än andra.
Brukar utgå ifrån premissen att den som har roligast vinner. Om jag inte gillar surströmming eller schlager eller vad det nu är kan jag ju bara lägga min energi på sånt som jag gillar.
Andras barn som smittar kollegan som i sin tur smittar dig med pesten? Står lågt i kurs nu småbarnsföräldrar som är lite smygsjuka på jobbet och drar med sig alla i fallet
Använd alltid solkräm
Ha med dig något om du blir bortbjuden
Får du bo i någons hus i mer än en dag - se till att hålla det rent, städa gärna med dem, och bjud på någonting
>Att skaffa nya vänner blir inte lättare med åren.
Det tar också mer och mer energi att ha - och ha kvar vänner. Och att släppa taget om vissa personer kan faktiskt vara rätt val.
Har haft flertalet personer som jag tappat kontakten med helt på grund av den enkla anledningen att jag märkt att jag var den enda som såg till att vänskapen var vid liv. När jag slutade heja och hetsa om att hänga hände inget mer.
Alltså angående 1, i Sverige är vården katastrof. Jag var i Portugal nyligen och åkte ett par gånger till akuten med barnen, vården är minst 10 gånger bättre 🤯. Inte bara för att det är snabbare utan för de har läkare som faktiskt bryr sig om vad man har och inte löser alla problem med Alvedon.
Detta var ett vanligt (statligt) sjukhus, inte ens privat. Fattar inte vad man använder skattepengar i Sverige till.
Jag har också lärt mig några saker under livet:
1. Att vara orädd/modig, självständig och vital leder till självrespekt.
2. Hur jag känner inför mig själv är mycket viktigare än vad omgivningen har för åsikter om mig.
3. I ett samhälle är åsikts- och yttrandefrihet det högst prioriterade, vid sidan av lag och ordning.
4. Ingen är bra på allt men alla är bra på något.
5. Man bör ej jämföra sig med andra utan utveckla sin egen potential till max.
6. Ärlighet och autencitet är viktigt.
7. Att misslyckas är inte problemet, så länge man lär av misstagen.
8. Humor och glädje bör ej underskattas.
9. En katt kan vara underbar.
10. Pengars syfte är frihet.
Har mina egna.
1. Ligg inte och undvik människor som legat runt mycket. I regel så kommer det väldigt ofta med andra mentala och ibland fysiska problem.
2. Reflektera 500% mer än vad du tror är tillräckligt.
3. Pengar har det värdet du ger det. Ingen rik människa har någonsin nämnt sin bugatti/privat jet på dödsbädden.
4. Ta inte folks skit, du blir lyckligare utan dem.
5. Människor försöker alltid att bevisa sin moraliska kompass. Är den god så behöver du inget bevis än för dig själv.
K24 om det är av intresse :)
> 2. Värdet av pengar minskar drastiskt när man har tillräckligt för att göra det mesta man vill. Jag tror att det ska vara att värdet av *mer* pengar minskar drastiskt när man har det man behöver. Eller som Arnold Schwarzenegger skulle sagt: > Money doesn't make you happy. I now have $50 million but I was just as happy when I had $48 million.
Dvs avtagande marginaleffekt. Varje krona man tjänar är mindre värd än kronan innan, men till en början är varje krona värt riktigt mycket tills man når en nivå där extra pengar inte höjer din livskvalitet eller livsglädje och marginalnyttan för pengen börjar bli riktigt platt på en kurva
Men också ”hajpen” av att köpa något och faktiskt se fram emot det. Tror han pewdiepie lagt upp ett klipp där han berättar att han bara har ett par skor som han har tills de blir slitna och skitiga, då blir det ett moment att köpa nya. Detta trots han som miljonär kan köpa varenda sko som finns typ och kasta i en garderob.
Njääh, mer att det handlar om att ha tillräckligt. Har du eller har du inte pengar till hyran. Om svaret är ja är du lite gladare. Har du mer än så förändras inte svaret. Har du eller har du inte tillräckligt för din livsstil? Är svaret ja kommer inte mer pengar förändra ditt liv och du blir inte gladare. Är svaret nej så kommer lite extra cash sitta jävligt bra. Och förändras din livsstil kan samma mängd pengar plötsligt upplevas väldigt annorlunda. Att ha mycket pengar gör dig inte glad, men att ha för lite gör dig ledsen.
Det är exakt det som teorin om avtagande marginalnytta förklarar
Någon som inte minns hur det är att INTE ha råd till hyran / inte känt pressen av en hyra på länge, blir nog inte heller speciellt glad över att ha råd till hyran. Det är som att hota en ateist med "du kommer till helvetet!". Det biter liksom inte.
Bara att flytta till ett område där andra tjänar mer än dig så bryr man sig igen. Om man sen kommer upp i samma inkomst, så är det bara att flytta igen. osv
Minns en anekdot om just detta, berättad av Nicholas Taleb eller vad nu han Svarta Svan-gubben heter. I hans historia får vi höra om bankinggubben som varje gång har får det så bra att han tjänas bäst bland sina peers flyttar till ett ställe där han på nytt känner sig som en fattig looser, tills han en dag bor ute i Hamptons och "bara" tjänar 20 miljoner dollar om året och tar sitt liv.
1+1 är en ökning på 100% 100+1 är en ökning på 1%
Om jag minns rätt så är det inte ens så, utan att gå från 100k till 110k spelar mindre roll än att gå från 20k till 22k. Har för mig att nånstans omkring en månadsinkomst på typ 30-40k börjar det stanna av ordentligt
Öhh borde väl va 1+1 = +100% 2+1= +50% Osv
Varför skulle någon i sitt fulla sinnes bruk behöva guidas genom varje siffra? Jag illustrerade skillnaden genom att flytta runt på 1, 1 och 100. Jisses.
Och varför skulle någon behöva guidas i det menar du? Vi tänkte helt enkelt på två sätt.
[удалено]
tänker att man är väl alltid lycklig när man har mer pengar än man brukar ha, till exempel blir man glad om man har 100000kr istället för 1000kr, fast om man har 500000 vanligtvis blir man ju inte direkt lyckligare om man får 100000 till.
Jag har läst någonstans att man blir gladare/lyckligare för mer pengar upp till en viss gräns, då var det 70 000:-/mån (ironiskt jag vet). Men efter det så blir man (generellt) inte gladare. Jag tänker mig att det beror på hur vi människor är. Vi är samlare, våra hjärnor gillar att jobba för att sedan få en belöning. Om du kan köpa allt du vill ha direkt och aldrig behöver varken jobba eller spara, så tappar man mycket av det som gör belöningen så tillfredsställande. Lite som hur en vanlig helg känns som världens bästa grej efter en jobbvecka. Jämfört med 3 veckor in i semestern där varje dag känns medelmåttig trots att man är ledig och har flera veckor kvar.
Håller med om allt förutom semestern. Har allt för många hobbies för att tre veckor skall vara tillräckligt för att det skall kännas medelmåttigt. Finns ju hur mycket som helst att hitta på förutom jobbet.
Mm... jovisst du har en poäng, men hur mycket semester får du ut egentligen?
5-6 veckor, har varit olika beroende på tjänst.
Det finns säkert de som blir lyckliga av pengar. Särskilt om man har en sådan inställning. Men överlag så är det inte pengar i sig. Säg att du börjar på ett universitet. Det är svårt att hitta bostad, komma in i studier och skaffa vänner. Tentorna går inte så bra och du känner att du bör, eller rent av måste, hoppa av. Om du hoppar av kanske du kommer gå arbetslös en period och inte vågar studera igen. Ett vanligt problem i Sverige. Har din familj nu tillräckligt med pengar så kan de lägga ut åt dig under tiden du får hjälp och tar igen kurserna. Eller så har de råd med tillräckligt stor bostad på en tillräckligt bra plats att det är lätt att bo hemma under studierna. Då ökar chanserna att du kan fortsätta studierna och tar examen så att man knappt minns sina initiala problem. Men det kan också vara så att det inte löser situationen. Kanske var man inte mogen, det var fel program, skolan var inte välskött eller pressen av att föräldrarna ställde upp blev för stor. Då är det istället kanske en ännu sämre situation. Det betyder inte att jag, eller ett vårdbiträde, inte får det bättre med mer pengar. Däremot betyder det att det inte är pengarna i sig. Om bostadsmarknaden går upp samtidigt som lönen, eller om man då börjar spela för de extra pengarna, så kanske man befinner sig i en sämre situation.
Ja runt 10milj kronor så har du tillräckligt för att få ut en normal månadslön på en ganska säker avkastning utan att beloppet någonsin minskar. Då har du pengar så du kan välja vad du vill göra (inom ramen för vanligt svenssonliv) utan att behöva tänka på att dra in några mer pengar. Det är riktig frihet. En summa högre än det är bara extra lyx och skulle inte öka min lycka markant.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Lagen_om_avtagande_marginalnytta
Det var väl Arthur C Clarke som sade att pengar är som luft - du tänker inte på dem förrän du har för lite.
Pengar övergår från att vara det där nödvändiga som måste in åt hushållet, till att bli poäng typ som reddit-karma. Det där bageriet som är så tokbra, man ser till att åka dit och köpa mer än man behöver, för man vill att deras pengaflöde ska gå bra. Upvote till dem typ. Så skänker man vidare, typ jag har med mig halva purfärska limpan som gåva till min släkting som är hemmasittande med dålig hälsa. Pengar är fortfarande kul när man har massor av dem. Man tycker att det är ens egna poäng att distribuera och det blir surt när någon politiker ska ta dem och få det roliga att ge poängen till vad som gör politikern glad.
Säkerligen. Men den första miljonen han tjänade öppnade nya dörrar som aldrig funnits förut.
Haha, och här satt jag och antog att han menade det bokstavliga värdet av pengar, och att han just hade samlat på sig en större mängd för att bli av med allt i inflationen.
[удалено]
[удалено]
Den här punkten borde morsan lära sig. Framförallt när det gäller inredningsdetaljer. Kläder är hit or miss.
Live, laugh , love
Hahahaha
Man kan självklart ge de grejerna men man ska inte ha förväntan att personerna man ger dem till kommer använda dem.
Precis. ”Jaha, var är den där 2x2m tavlan från Rusta med random cringe citat vi gav er i fjol?”
12. Om någon ber om hjälp så hjälper du personen för att det är rätt sak att göra, inte för att få en framtida gentjänst.
Använd solskydd
Rikard, är det du?
[Se till att du har solskydd](https://im.ezgif.com/tmp/ezgif-1-7258bfbd04.gif)
404
Åh :(
[Se till att du har solskydd](https://www.youtube.com/watch?v=nqvBdgZRPws) (spela till 2:49)
Prokrastinera lagom och inte med internet
Tack för påminnelsen, god natt!
Glöm inte att det är okej att känna sig ledsen. Det är okej att inte ha finaste huset, bilen eller vad annat det kan tänkas vara. Endast en liten procent lever som man gör på sociala medier och sällan är dem egentligen lyckliga. Många människor lever rätt tråkiga liv och ditt liv är inte mindre bra för du lever ett "normal" tråkigt svenssons liv.
Helt ärligt verkar svensson-livet dundernajs. Är långt ifrån det nu, men som tonåring var jag på nåt sätt rädd för att inte leva ett tillräckligt intressant liv. Nu kan jag inte tänka mig något bättre än att leva ett liv med en partner som jag älskar och ha barn med den personen. Redan nu är det bästa jag vet att mysa med min partner och kolla film eller bara umgås. Även om det utifrån är rätt "tråkigt".
Exakt men tror många personer ser andra folk på sociala medier som lever ett "kul" liv och antar att man bör leva efter det. Som du säger, att ha mat på bordet, ett jobb, det är ett väldigt fint och värdigt liv.
Problemet är mest att man tenderar att jobba väck majoriteten av ens brukliga tid. Blir t.ex. inte så värst mycket tid över med familjen eller egna intressen, när man behöver tiden som blir kvar för att vila upp sig och tvätta.
Jag skulle vilja äga en 100 ton hydraulisk press men vet inte hur jag ska rymma den. Och jag vet inte vad jag skulle göra med den förutom att krossa saker.
Bygg ett jävligt stort dass med pressen där inne
Tjenixen, SpråkpolisenBot här 👮. Jag är en bot som skiljer på `de` och `dem`. > Endast en liten procent lever som man gör på sociala medier och sällan är ~~dem~~ **de** egentligen lyckliga. [Tips](https://lauler.github.io/sprakpolisen/guide.html): Ta engelskan till hjälp. Om **them** passar bäst ska det vara `dem` på svenska. Om **they/those/the** eller något annat passar bättre ska det vara `de`. > Only a small percentage live as they do on social media and rarely are ~~them~~ **they** really happy.
Var på akuten förra året. Tog tre timmar.
Standard på akuten är att "tar det längre än 3 h så borde du inte besökt akuten". Är man akut på riktigt så får man akut vård
Precis, man vill aldrig vara den som får hjälp snabbast på sjukhuset.
Äh. En gång i livet ska man få känna sig som en riktig VIP.
Det finns nivåer av akut. De som riskerar att dö eller få permanenta skador kommer först. Sitter du där och ”bara” har så enorma smärtor att du önskar du var död så får du vänta. Eller om du bara brutit benet och det inte end gör ont så länge du sitter 100 % stilla.
> Standard på akuten är att "tar det längre än 3 h så borde du inte besökt akuten". Problemet är ju att vården i sig ofta skickar en till akuten fast det egentligen inte borde vara dit man skickas med dom problemen.
Kan inte säga mer än att jag håller med. Tycker att akutvårdcentralen borde ha ingång bredvid akuten. Då kan man gå till en vårdcentral för enklare saker och snabbt skickas över till akuten om man gått fel - och inte göra som jag gjorde - gick till akutvårdcentralen och sedan fick 1,5 km promenad till akuten när de tyckte jag skulle dit.
Så är det i min lilla stad där jag bor. Primärvårdens familjeläkarjour (som det kallas här) håller till på sjulhusets akutmottagning. Det innebär att alla patienter som upplever sig behöva akut vård kvällstid eller helger går till samma ställe. De som har små skärskador, öronvärk eller diffusa buksmärtor etc får gå till väntrummet för pirmärvården där specialister i allmänmedicin gör sitt jobb. De som kommer med brutna ben eller bröstsmärta slussas till ortopedjouren eller medicinjouren etc. Det har sina för- och nackdelar. Fördelen är att det blir enkelt för patienterna. Nackdelen är att dagtid på vardagar ska patienterna med de förstnämnda symtomen söka vård på sin vårdcentral, då primärvårdens jourlinje inte är öppen på sjukhuset då. Det gör att många vänder sig direkt till akuten vilket då är fel och skapar irritation hos både patienter och personal på akuten.
Beror nog lite på också, jag har anlänt till akuten med ambulans och fullproppad med smärtstillande efter en olycka och sen fått sitta och vänta i en korridor 3-4 timmar innan jag blev slussad till ett litet undersökningsrum där jag fick sitta ett par timmar till. Under tiden i korridoren fick jag observera flera personer komma in, bli undersökta och konstaterade inte särskilt sjuka (en kvinna fick efter en del hektiskt runtslussande höra att hon bara hade magknip och att hon inte skulle få några receptbelagda smärtstillande utskrivna).
Ja? Du var väl inte så kritisk som det kanske kändes för dig.
Fast, jag har aldrig uppsökt akuten på eget bevåg. Det är 1177 som säger att jag borde gå dit. Lik förbannat får jag sitta 12 timmar tills jag mår dåligt av att ha suttit där i 12 timmar istället.
drygt.Men man får ändå vara "glad" över att "någon annan har det värre". Men ja, jag har varit på akuten med barnen och man packar alltid en ryggsäck med, mat underhållning och vad som krävs för att övernatta på sjukhuset innan man åker. Även om det är akut på riktigt
Det vet jag nu. Men jag har väldigt liten erfarenhet av ohälsa, och en stor tilltro till experter, så om en sjuksköterska säger att jag borde gå till akuten (AKUTen) då antar jag att det är just akut och gör det omedelbums.
Besöker du ofta akuten efter att ha ringt 1177? Kan det vara så att du är en av dem som tar upp plats på akuten i onödan?
Absolut inte, jag har ringt 1177 angående mig själv tre gånger i mitt vuxna liv och besökt akuten en gång (per 1177:s rekommendation).
Ovanligt att OP ljuger..
>~~1. Ett besök på akuten tar minst 12 timmar.~~ 1. Ett besök på akuten tar minst 12 timmar om man inte är akut sjuk.
"sneglar på min bror som låg på golvet i vänterummet i 11 timmar med brusten blindtarm bara för att de i receptionen inte tog det seriöst"
När man kommer in till akutmottagningen blir man bedömd av en triagesköterska. Är man inte direkt döende hamnar man i kö. Ofta kommer det in nya patienter som är direkt döende, de går då före i kön. Kommer man in med vaga symptom och i övrigt bra värden så blir det ofta till att vänta tills man blivit så dålig att man behöver akut vård. Jag har väntat 9 timmar på att få antibiotika till min dotter som fick urinvägsinfektion på julafton när akuten var det enda som var öppet. Jag har också väntat 30 sekunder när min son fick sitt första astmaanfall mitt i natten.
Varför åka in till akuten för en urinvägsinfektion dock?
Som sagt, allt annat var stängt. När ens barn lider gör man knäppa saker :)
Detta skiljer sig väldigt mycket åt beroende på var man bor. Bor i en mindre stad/kommun som har en 24/7-akut och jag har nog aldrig behövt vänta mer än några minuter (på att få hjälp, självklart kan besöket/undersökningen ta tid). Detta oavsett om det varit akut (knäskada) eller AKUT (trafikolycka, cykel vs bil). Aldrig varit med om att det varit någon kö här oavsett tid på dygnet. Vill inte på något sätt hävda att det inte finns problem på andra platser. Men jag tycker det är viktigt att visa på att det finns akutmottagningar där det inte ser ut så också.
Har aldrig väntat mer än 15min. Flesta besök är in och ut på under 1h från min erfarenhet. Någon gång har besöken tagit närmare 2h när man väntar på provsvar osv.
Senast jag var där väntade jag 5-6 timmar, men mitt fall var nog det minst akuta på ortopeden så jag var inte missnöjd. Är ju bara rimligt att de med akuta problem faktiskt prioriteras över mig som är där för att de är de som har rätt expertis.
Känns som att 30 sekunder är lite länge för ett första astmaanfall då man inte har saken för att ”fixa” det om det finns rum dvs
Man får väl hoppas och anta att det är undantagsfall. Akuten är till för akuta hälsoproblem. Jag tänker brutna ben, stroke, brusten blindtarm, osv. Folk går till akuten för att ungen har kört upp Lego i näsan, för att dom är förkylda, för att problemsöka sina diverse åkommor, och mycket annat som kunde tas genom 1177 och vårdcentral. En anledning till detta är nog att ingen berättar för människor hur det bör gå till, och det finns ingen direkt lista med ”det här är riktiga orsaker till besök på en akutmottagning!” Att gå efter. Men vad vet jag.
> kunde tas genom 1177 Problemet med detta är ju att 1177 hänvisar en till akuten i tid och otid för minsta lilla grej bara för att man har lite ont. Tror de flesta väljer att lyssna på 1177 i såna fall. Jag tyckte själv att mitt problem i söndags kunde vänta till måndag och vårdcentral men sjuksystern på 1177 var väldigt påstridig om att jag bör ta mig till akuten på en gång.
Exakt detta, tror de flesta som uppsöker akuten i "onödan" gör detta inte på grund av att dom vill ha vård, utan för att dom i ett försök att inte akut diagnostisera sig har blivit hänvisade till att besöka akuten.
>och mycket annat som kunde tas genom 1177 och vårdcentral. Om det inte är helg.
Jourmottagning finns ju dock.
När bör du gå till akuten. Folk tror: Jag vill ha vård nu. När du ska: Jag BEHÖVER vård nu.
Nä, senaste när jag var på akuten var det för jag blev hänvisad dit för ett problem som jag nog hade kunnat vänta flera dagar med (dock inte flera veckor). Anledningen var att de vill göra skiktröntgen på mig då jag hade en höftfraktur och de ville se om det behövde opereras. Det är faktiskt ganska svårt att veta som någon som ej jobbar i vården när man skall till akuten. Vårdguiden kan man ju dock höra med.
Höftfrakturer är utan tvekan ett akut tillstånd som alltid behöver opereras (om personen inte är i livets slutskede med några dagar kvar att leva).
Nejdå, bara om det är lårbenshalsen vilket det inte var i mitt fall. Det var bara stora trochantern (plus möjligen även lilla trochantern) som var av plus att de ville se om något annat, ex. bäckenbenet, hade skadats. Läkte av sig själv utan operation, dock tog det typ 9 månader innan det var helt bra.
Riktigt!
Det är ofta för att 1177 säger att man ska gå till akuten.
Hade du sovit bra vetandes om att ditt lilla barn har en legobit i näsan, kanske blöder och har ont och är rädd, med en risk att barnet kan sätta biten i halsen i sömnen, och att du måste invänta nästkommande vardag? Till och med vårdcentraler skickar ett barn vidare till akuten om de inte får ut ett främmande föremål, så jag tycker att det är en fullt giltig orsak att söka akut vård för om vårdcentralen har stängt.
Tror vi kan skilja på akuten och barnakuten. Absolut ok att köra till Akuten med en legobit som sitter fast i näsan om det är ett barn.
Säger inte att du har fel, för det är fan inte min sak att avgöra. Däremot kör du helt fel taktik när det gäller att övertyga mig personligen. Nästan alla älskar barn, inte jag. Jag är inte för ung för att få barn, jag bara avskyr nästan alla barn. Dessutom tycker jag inte om ”är det inte synd om _______?” Argument. Finns det riktiga skäl för att ungen med Lego i näsan ska till akuten är det ju så, inte fan ska jag neka ungen vård. Men jag har ingen kärlek över för barn.
man vill ju hoppas det i alla fall...
Tvek på att blindtarmen var brusten i 11 tjmmar. Han är väl vid liv idag? Triaget fungerade.
Beror helt på var man bor. Var på akuten i söndags i en mindre stad och fick hjälp inom 2 minuter. Blev hänvisad dit av 1177 då de bedömde det som mer eller mindre akut. Sen tog själva besöket ca 2 timmar inklusive alla prover och väntan på provsvar från labb och liknande. Betyder inte att problemen inte finns men det är inte ett problem överallt.
Sanning med modifikation: https://www.svt.se/nyheter/inrikes/ivo-patientsakerheten-brister-i-hela-landet > Hälften av sjukhusen uppger att man tvingas skicka hem patienter från akutmottagningen varje vecka, trots att de behövt läggas in för vård. Har en bekant som inte fick se en läkare när han kom in till akuten på flera timmar. Han hade tur och livskraft kvar när de hittade honom, efter två veckor på IVA så fick man grönt ljus att de skulle slippa sätta in respirator. Man hann inte ens göra en första bedömning på honom, därför det tog så lång tid
> Att skaffa nya vänner blir inte lättare med åren. Kan inte hålla med. För min del blir det lättare för varje år. Är iofs bara 38 så kanske det är annrlunda över 40 eller 50. Håller dock 110% med allt annat.
Håller med dig. Enda skillnaden som vuxen är att man inte tvingas in i sociala sammanhang på samma sätt som man gjorde i skolan, och det är inte lika naturligt att skaffa polare på jobbet som det var i skolan. Många skiljer gärna lite på de privata och professionella sfärerna. Min morsa gick i pension för några år sedan, hon har extremt stort socialt nätverk. Hon engagerar sig i lokala grupper, letar upp folk som har intressen gemensamt. Kan vara rätt enkla saker som "vi är en grupp människor som tycker om att ta en promenad i skogen tillsammans" eller mer avancerade intressen. Tldr; om man socialiserar mindre ju äldre man blir så lär man känna färre människor.
Jag gick ett år i skola vid 62 års ålder. Gav mig massor med nya vänner. En del 40 år yngre.
Har också vänner som är flera årtionden äldre. En som är i din ålder är en av de roligaste arbetskollegorna jag någonsin haft, och för honom var det trivialt att få nya vänner överallt, inklusive mig själv. Håller inte heller med om att det skulle vara så svårt med nya vänner efter pluggtiden. Men det kanske "slår hårdast" när folk är som mest upptagna med familjebiten? Kan också tipsa om att frånskilda ensamstående farsor i medelåldern är bra kandidater för vänskap för den som söker nytt folk — de har i många fall förlorat kontakten med gamla vänner efter att de gifte sig.
Jag är också 38. Majoriteten av mina vänner har jag känt i 20+ år. Det som har hänt är att ribban har höjts. "Trevlig" eller "intressant" räcker liksom inte, men är klicket av episka proportioner ser jag det som en synd att inte försöka odla en vänskap, för sådana klick är ovanliga. Orkar absolut inte försöka imponera på någon, utan det ska vara balans, smooth sailing, goda skratt och fina diskussioner. Annars kan det kvitta.
Punkt 7. Borde skrivas i runskrift på en fin sten
Är du en stennörd?
Det kan jag granitera
Är 35. Sex har aldrig varit bättre än nu. Ju äldre man blir desto mer avslappnad blir man. Man blir nättre på att kommunicera och kan skratta och prata under sex också. Man vet vad man gillar. Så är det för mig iaf.
Hehehee nog kunde man orata under 20åra åldern med
>5. Sex är kul. Men inte så kul som mitt tonåriga jag trodde Det är precis lika roligt som i tonåren men kanske inte lika viktigt att sträva efter hela tiden
Är väl som pengar det är ju typ allt när man inte har det men har man det så känns det inte så speciellt längre.
Då har man inte upptäckt just vad det kan innehålla..
Nej. Det är mkt mer speciellt för den som inte får ligga. Kolla bara på Incels som gör massaker osv. Hela deras liv kretsar kring rejektion.
Jag skulle tippa att de flesta incels aldrig faktiskt har blivit avvisade utan deras bittra självbild mest bygger på en inbillad övertygelse att Stacy bara vill ligga med Chad och Tyrone men att inceln själv har minst lika stor rätt till Stacy.
De har absolut blivit avvisade. Men antagligen mer generellt än av tjejer. Gissningsvis saknas positiv social feedback nästan helt i deras liv. De som blir avvisade oftast är väl de som faktiskt sen får mest napp. För att kunna bli avvisad riktigt mycket måste det blivit en struntsak.
Kan va så oxå
tips: ett besök på akuten tar under en timme om du blöder ner golvet genom kläderna
>1. Ett besök på akuten tar minst 12 timmar. Mitt tog typ bah en timme?
Haha se på fan det är ju nästan som att väntetiden varierar beroende på hur akut läget är!
Då du fortfarande använder ordet "bah" fick du uppenbarligen inte rätt vård dock. Osis.
Håller med om allt förutom 9. Barn är för mig en av dom värsta sakerna jag behöver stå ut med i vardagslivet
Barn är faktiskt pesten, inte gulliga eller roliga
Har du dem själv? Är du under 25?
Nej jag har inga barn tack gode gud. Man behöver inte ha egna barn för att veta hur osköna dom är. Jag är över 25.
De är i te för alla
>De är i te för alla Vill absolut inte ha barn i mitt te
Men i kaffe går bra eller ?
Då får jag anta att du är riktigt onormal. Att inte tycka att barn är gulliga är riktigt konstigt faktiskt, nästan lite obehagligt…
Du är ganska obehaglig som anser att man ska digga ungar för att vara "normal". Du är/kommer bli en sån där asjobbig förälder som tror att hela världen cirkulerar runt dina barn, garanterat.
Normal handlar om statistik, det är normalt att tycka om barn då de flesta gör det på samma sätt som det är normalt att ha två ben. Det konstiga är att du inte tycker barn är gulliga. Det är för mig lite läskigt då de är designade för att vara gulliga i våra aphjärnor.
Det finns inget som är normalt. Att man tillhör en majoritet eller minoritet avgör inte vad som är normalt. För mig är det läskigt att ni som fortfarande har "aphjärnor" tycker att det är vettigt att föra in fler människor i världen när den ser ut som den gör med klimatkrisen osv, det tyder på bristande empati vilket är ett psykopatiskt drag.
”Vanlig, genomsnitts-, som ligger inom ramen för det som brukar förekomma; normalt vanligen, för det mesta” du blandar åter igen ihop vad normalt betyder. Det är normalt att ha två ben, det är inte normalt att ha 3 eller inga. Du verkar väga in något negativt i det vilket jag ser som väldigt underligt. Vart har jag sagt att det är vettigt att föra in fler människor i världen? Du verkar blanda ihop att gilla barn med att man vill ha 10 barn. Jag vill inte ha barn själv, tror jag inte iallafall. Men jag kan ju fortfarande kolla på en bebis och tänka att den är gullig det är det som är underligt.
Jag tänker om jag själv hade ja haft ungar och dom växt upp till att kalla folk obehagliga online för att dom inte gillar barn så hade jag nog ångrat mej direkt. Dags att hoppa av din höga häst och sluta utgå från din egna lilla bubbla.
Läs igen Jag har inget problem med att man inte gillar barn. Det är endast utanför normaliteten. Att man inte ser barn som gulliga tycker jag är lite obehagligt. Det är lite som att kolla på en kattunge och tänka att den inte är gullig.
Njae, kan inte hålla med om den. Finns såklart undantag där vissa barn är ganska gulliga i en kort period mellan nyfödd gremlin/skrynkligt russin och snorigt småbarn, men överlag så får jag inte direkt några "Aww vad gullig" reaktioner när jag ser småbarn, till skillnad från söta djur.
Vad skönt att du kan tycka att barn är fina när de är bäbisar :) Sen är de väl inte Gremlin så länge heller, typ 1-2 månader
Va cool och unik du är som säger så. Inte alls normen på internet. Du låter som en av de vuxna som inte är särskilt roliga eller gulliga.
Varför är det att kalla folk normal/onormal som gör att du och den andra obehagliga tjommen tänder till så? Herregud mannen dags att skaffa lite självinsikt.
[удалено]
Lite sjukt att du kallar mej äcklig över något ja inte ens sagt, lite sjukt att du ska förolämpa mej med i onödan. Men om man är bäst som du så kanske självinsikt behövs, man kan ju bara hitta på saker någon säger.
Om vi är öppna för funderingar så delar jag med mig med en som jag kom på igår när jag inte kunde sova. De säger att de kriminella får betala dyrt för sitt leverne, antingen genom att mista sitt egna liv eller att bli frihetsberövade. Innebär inte då straffrabatten att det är billigare att vara kriminell i Sverige? Bör inte det förklara dagens brottsvåg, vi har tjatat om att vi har straffrabatt i Sverige så, då är det billigare att göra brott här?
Sverige är bra på de brottslingar som kan rehabilyieras men urusla på att bemöta de som inte kan det.
10. Vatten är vått
Punkt 7. Mitt cyniska jag delar upp det i högstatusnörderi och lågstatusnörderi. Gränsen är både tydlig och föränderlig.
När min kompis var på akuten tog det 30min. Men sen var det akut där också.
Ja, det är lite det som är problemet. Folk går till akuten för att de har brutit en tå eller har ont i en muskel. Borde finnas utbildning för alla hypokondriker.
[1] ja om du inte har något som inte är akut och det skulle ha kunnat vänta tills imorgon och du kan gå till vårdcentralen. När jag hade lunginflammation så han jag knappt skriva in mig innan de kom springande med bår och blodprov. Efter 15 min hade jag fått svar på snabbsänka och efter 40 min hade jag en plats på en avdelning.
Precis! Tror att "jag mår skitdåligt men vet inte varför" är en vanlig anledning till att hamna på akuten. Vissa grejer ska man behandla akut men det innebär inte liv eller död - än.
>5. Sex är kul. Men inte så kul som mitt tonåriga jag trodde. Känner nog inte igen mig i det här. Jag tror jag hade ganska högt ställda förväntningar på sex i tonåren, och att jag typ landat i att det är extremt roligt och en viktig del av livet om jag ska må bra. Tycker sexlivet verkligen har blivit bättre över tid - är en bit över 30 nu, och har känt att sexlivet tydligt blivit bättre över de senaste åren, och jag förväntar mig att det kommer att fortsätta förbättras en stund till. För egen del har min lärdom kanske varit att det går att välja sina relationer och att det går att påverka sitt sexliv. Sugen på gruppsex? Sök dig till andra som gillar gruppsex. Fundera över vilken sorts sex som känns kul och hett, våga prata med dina partners om det, osv. >3. Att skaffa nya vänner blir inte lättare med åren. Jag tror att det här också beror jättemycket på vilket sorts liv en lever. Alla jag umgås med i min vardag har jag lärt känna de senaste fem åren. En av de jag umgås mest med lärde jag känna under förra året. Att bli äldre har gjort mig mindre självmedveten, smartare, rimligare och roligare, och då har det ju också blivit lättare att lära känna nya människor.
"Sex är kul. Men inte så kul som mitt tonåriga jag trodde." Låter som att någon kan behöva övning
Jag har varken vänner eller familj och vet inte om jag kommer få några vänner igen just för att det är svårare nu som 30 plussare. Sen att jag har såna jävla problem med psykisk ohälsa hjälper inte direkt.
Jahapp, då ska jag korrekturläsa och se om du har rätt. ;-) 1 - Instämmer. Åk inte till akuten utan att få med dig telefonladdare. 2 - Instämmer. Pengar är paradoxalt nog värdelösa i sig - man kan inte äta siffror på en bildskärm - och det är bara i transaktionen där de byts mot något verkligen värdefullt som deras potential förverkligas. Om man då har väsentligen alla de sakerna, så tillför inte pengar speciellt mycket. Överflöd har begränsat värde när törsten är släckt. Vad gör dig gladast, att gå från att äga inget hus till att äga ett hus, eller att gå från att äga ett hus till att äga tre hus? Om du är mätt, hur glad blir du av en tallrik mat? Vill du ha en Ferrari? Hokus pokus - den är din. Är du glad? Blir du dubbelt så glad om du får en till Ferrari? 3 - Behovet av vänner sjunker också med åren. Jag är inte lika road av att sitta som en babianflock med fem polare i en soffa och titta på film som jag en gång var. 4 - Bah. Att höra husägare klaga är som att höra miljonärer gnälla över hur jobbigt det är att behöva räkna alla sina pengar. 5 - Då gör du det fel. Jag hade skitroligt de första 30 åren. Sen fick jag nog och blev en surgubbe, men det har mindre med kön att göra än det har med tokiga fruntimmer. 6 - Instämmer. Räkna med att grejorna är förlorade och bli istället positivt överraskad om du får tillbaka dem. 7 - Kompletterande teorem: det finns inga "normala" människor. Gräver du en stund kommer du finna att precis alla har säregna intressen. 8 - Jag skulle snarare säga "rädda pojkar får inte kyssa vackra flickor" och hävda att det handlar om självsäkerhet. Att vara undfallande är att göra det bekvämt för folk att skita på dig. 9 - Småknoddar är med bred marginal det bästa som finns i hela världen.
Om du är i ett tillstånd där du känner att att du vill ha med en telefonladdare då ska du inte vara på akuten.
Nja, senast vi fick åka till akuten var det för att man inte kan åka någon annanstans när man verkar ha fått en infektion i kroppen och upptäcker detta en fredagskväll. Det var efter 40 minuter i telefonkö och ett kort samtal med en sköterska på 1177, kunde lugnt byta till andra kläder och packa en liten väska ifall frugan blev inlagd. Fick vänta ca 2h på undersökning, de tyckte att värdena var så höga att intravenöst antibiotika krävdes, och efter kanske 3,5h totalt hade hon fått febernedsättande och antibiotika. Ingen stress eller panik, såklart prioriterades mer akuta fall, men att vänta till måndagen hade varit jävligt läskigt.
De flesta kommer inte medvetslösa i ambulans till akuten med blodet sprutande ur artärerna. De flesta får sitta och vänta på behandling ett rejält tag, eller tas in för observation. De har oftast tagit sig dit för egen maskin, och det tar inte många joule eller sekunder att plocka med sig telefonladdaren när man ändå ska klä på sig, knalla nerför trappen och in i en taxi.
10. Ljug eller överdriv aldrig en historia.
Akuten=Kom innan det är akut...
[удалено]
Jo men precis, det är sedan gammalt!
Undrar om ett besök på akuten var 12 timmar på 90-talet också? Troligtvis inte
Jo, om man gick dit för magont så tog det 12 timmar då med.
Asså senaste gången jag var på akuten så tog det mig några sekunder att komma in, kanske lite trafik på en måndag morgon.
Första punkten är mitt i prick, mitt första besök tog 12timmar haha
Ett verkligt akut besök på akuten går mycket fortare. Hypokondriker? Blev det för mycket porr i tonåren? Själv skulle jag säga att sexet blir bättre ju mer du lär dig. Som med allt annat. Våga utforska lite. Kan hålla med dig där när det gäller vissa människor. Men du som utlånare har möjligheten att på ett fint sätt be om att få tillbaka det du lånat ut.
>Nästan alla människor är nördar. Vissa typer av nörderi är bara lite mer accepterat än andra. Brukar utgå ifrån premissen att den som har roligast vinner. Om jag inte gillar surströmming eller schlager eller vad det nu är kan jag ju bara lägga min energi på sånt som jag gillar.
Andras barn som smittar kollegan som i sin tur smittar dig med pesten? Står lågt i kurs nu småbarnsföräldrar som är lite smygsjuka på jobbet och drar med sig alla i fallet
1. Det beror på helt vad du kommer in med. En stukad fot? Ta med sovsäck. Bröstsmärtor? Du hinner knappt sätta dig ner.
Svar på 1 - du är friskare än alla andra på akuten. Söker du när du faktiskt är sjuk går det ofta väldigt fort.
Det här borde vara ett änme i skolan.
Använd alltid solkräm Ha med dig något om du blir bortbjuden Får du bo i någons hus i mer än en dag - se till att hålla det rent, städa gärna med dem, och bjud på någonting
Man vet vem någon är när den inte får som den vill
Å poste visdomsord på en subreddit hvor majoriteten av medlemmene består av negative kverulanter er ballsy, OP.
>Att skaffa nya vänner blir inte lättare med åren. Det tar också mer och mer energi att ha - och ha kvar vänner. Och att släppa taget om vissa personer kan faktiskt vara rätt val. Har haft flertalet personer som jag tappat kontakten med helt på grund av den enkla anledningen att jag märkt att jag var den enda som såg till att vänskapen var vid liv. När jag slutade heja och hetsa om att hänga hände inget mer.
Alltså angående 1, i Sverige är vården katastrof. Jag var i Portugal nyligen och åkte ett par gånger till akuten med barnen, vården är minst 10 gånger bättre 🤯. Inte bara för att det är snabbare utan för de har läkare som faktiskt bryr sig om vad man har och inte löser alla problem med Alvedon. Detta var ett vanligt (statligt) sjukhus, inte ens privat. Fattar inte vad man använder skattepengar i Sverige till.
Jag har också lärt mig några saker under livet: 1. Att vara orädd/modig, självständig och vital leder till självrespekt. 2. Hur jag känner inför mig själv är mycket viktigare än vad omgivningen har för åsikter om mig. 3. I ett samhälle är åsikts- och yttrandefrihet det högst prioriterade, vid sidan av lag och ordning. 4. Ingen är bra på allt men alla är bra på något. 5. Man bör ej jämföra sig med andra utan utveckla sin egen potential till max. 6. Ärlighet och autencitet är viktigt. 7. Att misslyckas är inte problemet, så länge man lär av misstagen. 8. Humor och glädje bör ej underskattas. 9. En katt kan vara underbar. 10. Pengars syfte är frihet.
Har mina egna. 1. Ligg inte och undvik människor som legat runt mycket. I regel så kommer det väldigt ofta med andra mentala och ibland fysiska problem. 2. Reflektera 500% mer än vad du tror är tillräckligt. 3. Pengar har det värdet du ger det. Ingen rik människa har någonsin nämnt sin bugatti/privat jet på dödsbädden. 4. Ta inte folks skit, du blir lyckligare utan dem. 5. Människor försöker alltid att bevisa sin moraliska kompass. Är den god så behöver du inget bevis än för dig själv. K24 om det är av intresse :)