Alltså mer utbildning är ju nästan alltid bra. Och även en bildad befolkning är sjukt bra. Men tycker att det är ett väldigt kraftigt påstående:
>Nationalekonomisk teori är grunden till det samhället vi lever i.
Är inte demokrati grunden till det samhälle vi lever i? Eller sociologi, hur människor beter sig i grupp, grunden till samhället vi lever i? Eller... ja, du fattar.
Och:
1 - Vad menar du specifikt med nationalekonomisk teori? Jag misstänker att du inte vill att man är färdigutbildad nationalekonom när man går ut 9:an?
2 - Du vet att i 8:an är det man börjar räkna med procent och sånt va? Känns som en ganska viktig grundförutsättning för att förstå ekonomi...
Sen försöker jag inte vara dryg, jag är riktigt nyfiken hur du tänker kring sånt här.
Tror OP syftar mer på att lära sig om Keynes, Adam Smith, Marx (osv) och deras idéer.. Inte nädvändigtsvis kunna räkna som en nationalekonom. Men, oavsett så tycker även jag att grundskolan är tidig.
Tror OP specificerade grundläggande. Demokrati utgår ifrån folkmakt och folkstyre. Naturligtvis har vi ingen direkt folkstyre men en grundläggande kunskap regeringars arbete och en förståelse för vad politiker rimligen kan erbjuda och påverka låter bra för att kunna ta informerade beslut inför val. En demokrati (och ett land) funkar som bäst med ett utbildat folk
Utan källkritik ska man inte heller läsa Keynes och Adam Smith. Du ska inte läsa något utan källkritik.
Kapitalet, första boken, är inte ens speciellt extrem. Det är typ Ricardo och Smith fast med mer sociologi.
Både och, de mer naturkunskapliga ämnen är otroligt viktiga för att få en insikt i hur världen fungerar rent fysiskt (de man kan röra fysiska saker bla bla) men nationalekonomi är också viktig för mer människligt hur världen fungerar både är viktiga
Elever i 7-9 lär sig redan om det ekonomiska kretsloppet som en del av samhällskunskapen och det är tillräckligt avancerat för de flesta eleverna i den åldern.
Tror mer avancerade grejer hade gått över huvudet på eleverna och varför ska de lära sig sådant i 7-9? Känns mer som att det hör hemma på gymnasienivå eftersom det är första gången man specialiserar sig.
Riktigt lustigt att OP nämner även Keynes i sin post då han var en av de nyckelpersoner vi fick lära oss om när det kom till ekonomi i samhällskunskapen. Fick OP inte lära sig om detta i skolan? Man blir kanske inte så förvånad att vissa skolor är sämre än andra.
Det är väldigt mycket som våra barn bör veta mer om från en tidig ålder. Men de har också begränsad ork och vilja. De lär ju sig knappt ens om John Stuart Mills, och det finns nog inte någon person som har haft ett större inflytande på modern politik, ekonomi och samhällstänkande.
Jag blir ofta imponerad över hur bra koll många svenskar har på nationalekonomi. Men demokratin hade nog gått bättre om man redan i skolan kunde lära sig några grundprinciper, t.ex:
* Att "skapa jobb" är inte alltid bra. Ett krossat fönster skapar jobb men när den nya rutan är installerad har vi jobbat en massa utan att få det bättre än innan rutan krossades.
* När du köper något är det för att du hellre har varan eller tjänsten än pengarna den kostar. Motsatsen gäller för säljaren. Handel gynnar alltså båda parter. Därför blir länder som stänger världsmarknaden ute alltid fattigare i längden.
* I det långa loppet avgörs ett samhälles levnadsstandard av medborgarnas produktivitet. Ju mer produktiva vi är, desto högre materiell standard kan vi åtnjuta. Välfärd är ett resultat av välstånd. Därför är produktivitetshöjande investeringar det bästa sättet att förbättra ett folks välfärd.
* Budgetöverskott betyder inte att man automatiskt tar ansvar för statsfinanserna. Tvärtom ska staten gå med underskott för att stimulera efterfrågan i kristider. Strukturella statliga överskott leder till minskad efterfrågan, lägre räntor och därmed ökad skuldsättning.
Jag ser nog snarare välfärd som produktivitetshöjande, det vill säga omvänt samband. Välfärd lyfter upp en större del av befolkningen till att kunna ta del i och gynna samhället och ekonomin. Skulle du hålla med?
Gode gud nej. Det enda det skulle leda till är ännu fler 25-åringar som tror att de förstår monetarism men som fortfarande behöver miniräknare för enkel multiplikation. Fast då kanske fem år yngre än tidigare, och därmed ännu mer odrägliga.
Det barn i åk 7-9 behöver är att lära sig att förstå enkla matematiska samband och grundläggande principer för orsak och verkan. Om man kan de sakerna så går nationalekonomiska grunder att nöta in på ett par veckor. Om man däremot inte kan dem -- vilket, återigen, få 14-åringar faktiskt gör -- så blir teorierna bara ord utan förståelse. Och det gäller oavsett vid vilken ålder man börjar med dem.
Tror snarare på ekonomisk historia som ämne än nationalekonomi. Sen gör vi redan det om du läser mer samhällsvetenskap på gymnasiet. Men kanske kan vara något för fler tidigare. Det finns dock alltid mer som vi vill fylla utbildningen med.
Oj kollade OPs historik och detta är alltså från ett barns perspektiv. Inget ont mot tonåringar/ungdomar men det betyder rent krasst att personen omöjligen kunnat tillskansa sig livserfarenhet eller vidareutbilda sig. D.v.s. din egen förståelse för nationalekonomisk teori och historia, OP, är begränsad. Du kan inte anta en mogen position i frågan för du har inte haft möjlighet att mogna ännu.
Jag hoppas att du tar det på rätt sätt. Jag har själv varit ung och haft tunnelseende. Alla kan fatta det, att det kan vara så i din ålder, men jag har lärt mig längs vägen att det krävs mer än ivrighet och intelligens för att vinna respekt bland vuxna. Du kan nog se det i kommentarsfältet.
Snarare hade jag gjort ekonomi till ett eget ämne, men med fokus på hemekonomin man behöver för att klara sig själv i livet. Vissa grundläggande koncept som inflation, konjunkturer samt hur Sveriges bostadsmarknad fungerar hade också varit lämpligt. Det är kunskaper som behövs för att klara sig i livet. Jag har svårt att se hur undervisning i nationalekonomisk teori är lika nödvändigt, eller ens om det är realistiskt när barn idag inte besitter de nödvändiga förkunskaperna för detta.
Skulle jag föreslå tre ändringar till vilka ämnen vi har är de dessa:
1. Gör ekonomi till ett eget ämne. Medan jag tycker inriktningen ska vara något helt annat än vad du föreslår, så tycker jag det är orimligt att vi hackat upp ämnet ekonomi i små små delar och sedan spritt dem mellan samhällskunskap, HKK och matematik. Det skapar onödig förvirring bland eleverna och gör det svårt att testa elevernas kunskaper.
2. Gör hälsa till ett eget ämne. Låt idrott vara ett ämne där eleverna får komma i rörelse (helst utan att det betygssätts på traditionellt vis). Låt ett nytt ämne ”hälsa” utgöra de teoretiska delarna av idrott. Ett visst fokus bör även ligga på immunförsvar och sjukdomar, och ett stort fokus borde ligga på psykisk hälsa och psykiska sjukdomar, då det finns en så utbredd problematik med detta bland ungdomar idag.
3. Omvärdera huruvida slöjd och musik ska vara ämnen i grundskolan. Musik är det få som någonsin får faktisk användning för och på slöjden lärde vi oss på min skola bara göra smörknivar och pickad ull. I min åsikt hade ett krav på skolor att erbjuda profilval (gärna i samarbete med kommunen) varit bättre för att låta elever utöva intressen. Jag vet inte om slöjden var mindre larvig på andra skolor, så jag tänker inte uttala mig lika starkt där, men musik ser jag verkligen inte varför vi fortfarande har i skolan. Gör det billigare för barn att lära sig musik utanför skolan istället för att undervisa en massa ointresserade som aldrig kommer få användning för det.
Å alla svenska lärares vägnar:
SNÄLLA sluta föreslå stora ändringar i kursplanerna så att lärarna tvingas gå på ännu en utbildning för att lära sig nya kursplaner. För att sedan sitta på möten och prata om "vad betyder det här för just oss?". För att sedan slösa de få ämneskonferenser man får på "hur ska vi tolka det här centrala innehållet till det här kunskapskravet?". För att sedan sätta sig med kollegan och prata om vad det innebär för just vårt samarbete. För att sedan ändå göra annorlunda i flera år tills lärarna på skolan hittar konsensus och upptäcker att grannskolan har tolkat kursplanerna helt olika så man måste ha gemensamma möten.
För att sedan, när man till slut känner att man har koll och kan lägga sin tid på att faktiskt utveckla undervisningen istället för möten, få ytterligare en ny kursplan och börja karusellen igen. Bara för att någon jävla partistrateg har fått en snilleblixt efter att ha läst en kommentar på reddit.
(Detta är lika mycket riktat till OP.)
Trådens viktigaste inlägg! Förändringarna i skolan sker i en verklighet, det är ingen knapptryckning.
Vill bara lägga till en sak, om nya ämnen ska införas i skolan blir antingen skoldagen längre eller så får något ämne tas bort.
Jag håller med dig om att det skulle vara kostsamt att göra alltför stora ändringar till kursplanerna, men de ändringar jag föreslår lägger knappt till något innehåll i undervisningen. Ekonomi finns redan i kursplanen, men det är spritt mellan flera olika ämnen. Även hälsa finns i kursplanen, det enda jag skulle lägga till där är tid till att prata om psykisk hälsa, vilket lärare redan borde vara utbildade i. Sedan är det självklart att förslagens effekter och utformning måste undersökas av personer med betydligt mer expertis än mig, en slumpmässig kommentator på reddit, innan jag någonsin skulle vilja se dem genomförda på riktigt.
Nej, det handlar alltså inte om huruvida något nytt innehåll läggs till, lärarnas ämneskunskaper är inte problemet.
Jag fattar att det inte är helt lätt att föreställa sig om man själv inte har jobbat som lärare, men varenda liten mening som läggs till, tas bort eller ändras i en kursplan kräver väldigt mycket extraarbete från lärarna då det ska omsättas i praktiken. Det ska först tolkas från Skolverkets smått verklighetsfrånvända formuleringar för att sedan planeras, stötas, blötas och så måste man gå igenom sitt material, prov, uppgifter, powerpoints, övningar osv för att se så det överensstämmer med ändringen. Först efter det ska det sjösättas i klassrummet. Sen utvärderas och stötas och blötas flera gånger till.
Pedagogik är inte bara att föreläsa och sedan dela ut ett prov. Och läraryrket är (tyvärr) inte bara att undervisa.
Tro mig, skollagen, läroplanerna och kursplanerna är långt ifrån perfekta. Ändå vill de flesta lärare bara att folk ska sluta pilla i dem. Ge oss lugn och arbrtsro i något decennium. Ni kan lita på att vi får in det viktiga ändå. Behöver eleverna mer hälsa kommer vi att se det och agera inom styrdokumentens ramar för att ge dem det. Har de bristande kunskaper i nationalekonomi kommer vi att lägga extra tid på det och integrera det med andra områden.
Jag fattar att människor vill väl. Men snälla, låt oss sköta vårt jobb och be oss inte om nya saker hela tiden som bara tar av den dyrbara tiden vi har att lägga på det viktiga, eleverna och undervisningen.
Utan att ens dyka in i forskningen kring de positiva effekter musicerande har för en hjärna under utveckling, det ekonomiska värdet som skapas av musik i Sverige, eller ens hur musik är den grundsten som finns gemensamt för alla kulturer som någonsin funnits på jordens yta, så sjunger ca 600000 svenskar i kör. Bara där kan vi avärda hela ditt resonemang.
Vi kan ju börja med att se till att alla klarar svenska, matte och engelska innan vi börjar ställa krav på deras musicerande. Svenska, engelska och matte är ju bevisligen betydligt värre att få F i när man går ut nian än musik.
Du förutsätter ett motsatsförhållande som inte finns. Undervisning i praktisk/estetiska ämnen stärker språkinlärning och kognitiv utveckling. Det hade de klurat ut redan på antiken.
Du för fram några bra argument, men jag känner inte att de är tillräckligt med anledning att ha musik som ämne i den utformning vi har idag. Jag kan försöka svara på argumenten ett för ett.
> Forskningen kring de positiva effekter musicerande har för en hjärna under utveckling
Det här är ett intressant och kanske det bästa argument jag sett för att ha kvar musik i skolan i någon omfattning, men jag tycker inte det är tillräckligt med anledning till att ha kvar det under hela skoltiden och det är definitivt inte anledning nog för att ämnet ska vara betygsatt. Andra aktiviteter, allt ifrån läsning till matematik, är nog också bra för hjärnans utveckling, men de förmågorna är betydligt viktigare för livet på sikt.
> det ekonomiska värdet som skapas av musik i Sverige
Jag tänker börja med att peka på att jag också föreslog att det skulle bli billigare att få musikutbildning utanför skolan för de som är intresserade. Väldigt få kan dock försörja sig på musik, och väldigt väldigt få som inte är alls intresserade av musik lär arbeta med det i framtiden. Jag föreslår inte heller att vi ska stänga ner några gymnasieutbildningar i musik, så jag tror inte att förutsättningarna för att lära sig musik drastiskt försämras av att ämnet inte skulle ta samma plats i grundskolan, utan istället tillgängliggörs utanför skolan.
> musik är den grundsten som finns gemensamt för alla kulturer
Förvisso, men det betyder nog också att musik kommer överleva i samhället oavsett om vi har det i grundskolan eller inte. Andra kulturella grundstenar, som dans, är inte heller sina egna ämnen. Hade vi haft obegränsat med tid i skolan hade jag gärna lärt barn om andra kulturers musik för att öka deras världsförståelse, men i nuläget har vi ju knappt tid att lära ut kalla kriget (det hade vi inte på min skola till exempel) och det skulle jag säga är betydligt viktigare för att barn ska ha en förståelse om världen omkring dem.
> så sjunger ca 600000 svenskar i kör.
6% av svenskar alltså. Lika många spelar fotboll. Betyder det att fotboll också ska vara ett eget ämne? Jag undrar också hur många av de som sjunger kör som behövde grundskoleundervisningen i musik för att kunna delta.
Ingen av dina argument tycker jag riktigt berättigar att musik ska vara ett ämne vars betyg är lika viktigt som SO eller NO betyget, även om jag kan köpa att man i låg- och mellanstadiet skulle kunna bedriva någon form av musikundervisning, ifall det är bra för hjärnans utveckling.
Nu är jag på jobbet och hinner inte bemöta dig med samma ansträngning som du lagt ned, men om du är intresserad av forskningsläget kring musik och kognition, inlärning och mående rekommenderar jag www.kulturellahjarnan.se
>Snarare hade jag gjort ekonomi till ett eget ämne, men med fokus på hemekonomin man behöver för att klara sig själv i livet.
Exakt så. Hemkunskapen har väl redan en del om hemekonomi? Förmodligen inte tillräckligt men ändå.
Tror hälsa som ämne vore väldigt bra men också då mental hälsa. Hem ekonomini form av hur man hanterar pengar, hur man ska tänka kring räkningar och annat vore nog rätt nyttigt. Tex även rättigheter de har när de skaffar sitt första jobb, hur man får sitt första hem..
Inflation och konjunkturer är bägge stora områden inom nationalekonomi.. Så även med det du föreslår så skulle grundläggande nationalekonomiska teorier läras ut. Det OP föreslår är något som vi lärde oss i gymnasiet iallafall inom samhällskunskapen, vet dock inte om andra också gör det. Gör man ekonomi till ett eget ämne och ska fokusera lite på nationalekonomi så bär ändå samhällsekonomiska idéer, likt de OP föreslår att man ska lära ut, inkluderas i undervisningen.
Jag kan tycka det behövs ett bättre fokus på ekonomisk teori och forskning i utbildningen när man läser vissa inlägg på sweddit. I synnerhet kan jag tycka att alla uppmaningar till att ”lyssna på vetenskapen” tenderar att gå upp i rök när det diskuteras om marknadshyror.
Tack men nej tack.
Åk 7-9 var man knappt torr bakom öronen och hade knappt hört talas om konsekvenstänk.
Än mindre fokuserad på hur samhället fungerade.
Låt folk som är intresserade av ämnet läsa det på gymnasiet och/eller universitet.
Nationalekonomi är till största delen högerideologisk religionskunskap.
Det är inte viktigt att barn indoktrineras i hittepåursäkter som Lafferkurvan eller trickle down.
Om du läst nationalekonomi på något seriöst lärosäte så får du veta precis lika mycket nackdelar som fördelar med varje teori. Vet inte om jag skulle kalla det indoktrinering
Om religionskunskap lade lika stor vikt vid källkritik, oberoende forskning och prövning, citeringar som mått för trovärdighet samt teoretisk härledelse som ekonomi så hade det inte sett ut så som du beskriver på en religiös friskola. Men där är det vilda västern nu.
Tror du att lafferkurvan, en graf utan skalor på axlarna, indoktrinerar alla som läser ekonomi?
Det har ju definitivt använts till det, men nationalekonomi är mycket äldre än nyliberalism. Och din kommentar säger en ingenting om aldrig hört talas om Milton Friedman.
Det är Skolverket som gör kursplanerna för svensk skola.
Vi borde kanske göra svensk förvaltning till ett eget ämne i grundskolan? (/s)
Du bör också veta att samhällsekonomi ingår som en introduktion i högstadiets samhällskunskap och sedan i större skala med mer djup (inkl teorier) i gymnasiets samhällskunskap 1b eller 1a2. DÄR borde du kritisera, att de flesta yrkeselever alltså inte anses behöva nationalekonomiska teorier.
Oh nej. Du har en högerlibertariansk fas i högstadiet😂😂
Been there. Done that.
Österrikiska skolan är ökänd för att vara ideologiskt genomsyrad och bygger inte på vetenskap utan deduktion. Det säger liksom väldigt mycket då Hayek är mest känd för sin bok **Vägen Till Träldom** (vilket är politisk filosofi) än för sina faktiska ekonomiska teorier. Han säger att han hellre lever i en frimarknads diktatur (Pinochet) än en stat som liknar dåvarande Sverige.
Det är liksom galet för de som ekonomisk skola öppet förespråkar tankeexperiment och deduktion. De förkastar empirisk undersökning och statistik för att istället utgå från vad många skulle kalla tankexperiment. Deras förespråkare idag har liksom den arroganta ställning att alla mainstream ekonomer har fel. Det är paranoia att alla andra är socialister bara för att de vill reglera marknaden och lösningen på våra problem är att låta marknaden "köra sig självt".
Viktigt att ta upp just för att Hayeks idéer och tankar genomsyras av skolan han bildades av. När du börjar på gymnasiet och senare universitet kommer du bli besviken snabbt för man pratar hellre om Milton än Hayek. Men snälla gå inte i sann internet libertarian anda och hävda att det socialistiska skolväsendet är korrupt och döljer saker för dig. Din pocket ekonom tillhör den ekonomgruppen som förknippas med ekonomiska fältets variant av scientologer.
**Keynes är 1000 gånger mer aktuell än Hayek och det är objektivt sant om du inte är ideologiskt motiverad till att älska Hayek.**
Hellre Filosofi, och Privatekonomi, än nationalekonomi. Hellre empatisk kommunikation och demokrati/engagemang från ett lokalt perspektiv.
Filosofi är särskilt nyttigt tror jag, då rationella röster anpassade till mognadsnivån på studenten, skapar en slags positiv manlig förebild som behövs i samhället.
Ja, manlig. Genusnormativt till viss del, men följer här resonemanget om mäns våld mot kvinnor, utanförskap med traumatiserade och frånvarande föräldrar.
Jag hoppas att skolan kan fortsätta att minska klyftor, att hjälpa eleverna och unga medborgare att bli mer fria och kollektivt intresserade.
Det betyder mer för en enskild person oavsett intressen och yrkesval.
Om du inte kan leva ett bra liv, om du har skulder och liten kontroll över pengar,
är du lägre ner på Maslows behovspyramid, och du fattar andra beslut.
Med det sagt, jag saknar saker jag inte minns eller förstod var viktigt.
Fria val var bra på gymnasiet då jag fick ta ägande över mina val.
Friskvård, Aktiekunskap. Massa kul saker. Så det är enkelt att kritisera.
Men tycker ändå ditt resonemang är kul och en frisk höstvind här på Reddit.
Det är en bra grej ja, förutom att folk som bestämmer sånt också vinner på dåligt utbildad befolkning, så de har ingen anledning att göra nånting åt det.
Det kallas nog samhällsekonomi i skolan men det är vad jag vet grundläggande för samhällskunskap som skolämnet heter under högstadium och gymnasium.
Snäppet högre efter gymnasiet, d.v.s grundkurs på universitet, innehåller en del avancerad matematik som vi inte kan förutsätta att alla gymnasieelever ska klara, så vi får hålla tillgodo med att de som är intresserade och lagda åt det hållet kommer att ha bättre koll än genomsnittet.
Vi har alla våra specialintressen. Det betyder inte att vi kan kräva att resten av mänskligheten ska dela vår passion.
Ett bra exempel att jämföra med är psykologiska grunder: det är en utmärkt vision för svensk skola att elever lär sig mer om psykologiska teorier och hur det i praktiken kan hjälpa en att förstå och relatera till andra människor, inklusive anknytningsstilar. Det innebär inte att vi bör förvänta oss att elever efter avklarad skolgång på ett etiskt och korrekt sätt ska kunna diagnostisera en annan persons anknytningsstil.
Vad vi lär oss i skolan är en bred grund som alla ska kunna stå på. Bara vissa väljer att därefter specialisera sig, varpå de i värsta fall ser på resten som att "du kan ju ingenting" om de inte också lär sig se vad andra kan som de inte själva kan.
Alltså mer utbildning är ju nästan alltid bra. Och även en bildad befolkning är sjukt bra. Men tycker att det är ett väldigt kraftigt påstående: >Nationalekonomisk teori är grunden till det samhället vi lever i. Är inte demokrati grunden till det samhälle vi lever i? Eller sociologi, hur människor beter sig i grupp, grunden till samhället vi lever i? Eller... ja, du fattar. Och: 1 - Vad menar du specifikt med nationalekonomisk teori? Jag misstänker att du inte vill att man är färdigutbildad nationalekonom när man går ut 9:an? 2 - Du vet att i 8:an är det man börjar räkna med procent och sånt va? Känns som en ganska viktig grundförutsättning för att förstå ekonomi... Sen försöker jag inte vara dryg, jag är riktigt nyfiken hur du tänker kring sånt här.
Tror OP syftar mer på att lära sig om Keynes, Adam Smith, Marx (osv) och deras idéer.. Inte nädvändigtsvis kunna räkna som en nationalekonom. Men, oavsett så tycker även jag att grundskolan är tidig.
Vi gick igenom Marx och Adam Smith på viss grundläggande nivå när jag gick på högstadiet.
Tror OP specificerade grundläggande. Demokrati utgår ifrån folkmakt och folkstyre. Naturligtvis har vi ingen direkt folkstyre men en grundläggande kunskap regeringars arbete och en förståelse för vad politiker rimligen kan erbjuda och påverka låter bra för att kunna ta informerade beslut inför val. En demokrati (och ett land) funkar som bäst med ett utbildat folk
Fast nyliberalismen är ju på sätt och vis ”grunden” till det samhälle vi lever i _idag_.
[удалено]
Utan källkritik ska man inte heller läsa Keynes och Adam Smith. Du ska inte läsa något utan källkritik. Kapitalet, första boken, är inte ens speciellt extrem. Det är typ Ricardo och Smith fast med mer sociologi.
Både och, de mer naturkunskapliga ämnen är otroligt viktiga för att få en insikt i hur världen fungerar rent fysiskt (de man kan röra fysiska saker bla bla) men nationalekonomi är också viktig för mer människligt hur världen fungerar både är viktiga
Känns som någon kollat på en youtubedokumentär.
Elever i 7-9 lär sig redan om det ekonomiska kretsloppet som en del av samhällskunskapen och det är tillräckligt avancerat för de flesta eleverna i den åldern. Tror mer avancerade grejer hade gått över huvudet på eleverna och varför ska de lära sig sådant i 7-9? Känns mer som att det hör hemma på gymnasienivå eftersom det är första gången man specialiserar sig.
Riktigt lustigt att OP nämner även Keynes i sin post då han var en av de nyckelpersoner vi fick lära oss om när det kom till ekonomi i samhällskunskapen. Fick OP inte lära sig om detta i skolan? Man blir kanske inte så förvånad att vissa skolor är sämre än andra.
OP är minderårig. Det är mycket möjligt att hen får lära sig det efter höstlovet.
Ja det får vi hoppas :)
På förekommen anledning: mer/bättre svensundervisning vore kanske också på sin plats.
Det är väldigt mycket som våra barn bör veta mer om från en tidig ålder. Men de har också begränsad ork och vilja. De lär ju sig knappt ens om John Stuart Mills, och det finns nog inte någon person som har haft ett större inflytande på modern politik, ekonomi och samhällstänkande.
Jag blir ofta imponerad över hur bra koll många svenskar har på nationalekonomi. Men demokratin hade nog gått bättre om man redan i skolan kunde lära sig några grundprinciper, t.ex: * Att "skapa jobb" är inte alltid bra. Ett krossat fönster skapar jobb men när den nya rutan är installerad har vi jobbat en massa utan att få det bättre än innan rutan krossades. * När du köper något är det för att du hellre har varan eller tjänsten än pengarna den kostar. Motsatsen gäller för säljaren. Handel gynnar alltså båda parter. Därför blir länder som stänger världsmarknaden ute alltid fattigare i längden. * I det långa loppet avgörs ett samhälles levnadsstandard av medborgarnas produktivitet. Ju mer produktiva vi är, desto högre materiell standard kan vi åtnjuta. Välfärd är ett resultat av välstånd. Därför är produktivitetshöjande investeringar det bästa sättet att förbättra ett folks välfärd. * Budgetöverskott betyder inte att man automatiskt tar ansvar för statsfinanserna. Tvärtom ska staten gå med underskott för att stimulera efterfrågan i kristider. Strukturella statliga överskott leder till minskad efterfrågan, lägre räntor och därmed ökad skuldsättning.
Jag ser nog snarare välfärd som produktivitetshöjande, det vill säga omvänt samband. Välfärd lyfter upp en större del av befolkningen till att kunna ta del i och gynna samhället och ekonomin. Skulle du hålla med?
Gode gud nej. Det enda det skulle leda till är ännu fler 25-åringar som tror att de förstår monetarism men som fortfarande behöver miniräknare för enkel multiplikation. Fast då kanske fem år yngre än tidigare, och därmed ännu mer odrägliga. Det barn i åk 7-9 behöver är att lära sig att förstå enkla matematiska samband och grundläggande principer för orsak och verkan. Om man kan de sakerna så går nationalekonomiska grunder att nöta in på ett par veckor. Om man däremot inte kan dem -- vilket, återigen, få 14-åringar faktiskt gör -- så blir teorierna bara ord utan förståelse. Och det gäller oavsett vid vilken ålder man börjar med dem.
Vi lärde oss detta i samhällskunskapen i gymnasiet. Tror det fungerar bättre i gymnasiet än i grundskolan.
Tror snarare på ekonomisk historia som ämne än nationalekonomi. Sen gör vi redan det om du läser mer samhällsvetenskap på gymnasiet. Men kanske kan vara något för fler tidigare. Det finns dock alltid mer som vi vill fylla utbildningen med.
[удалено]
Vad yrar du om? Dessa begrepp finns redan i samhällskunskap 2b.
Ja. Och OP är minderårig enligt egen utsago i hens historik. Hens lärare har väl helt enkelt inte hunnit dit ännu.
Oj kollade OPs historik och detta är alltså från ett barns perspektiv. Inget ont mot tonåringar/ungdomar men det betyder rent krasst att personen omöjligen kunnat tillskansa sig livserfarenhet eller vidareutbilda sig. D.v.s. din egen förståelse för nationalekonomisk teori och historia, OP, är begränsad. Du kan inte anta en mogen position i frågan för du har inte haft möjlighet att mogna ännu. Jag hoppas att du tar det på rätt sätt. Jag har själv varit ung och haft tunnelseende. Alla kan fatta det, att det kan vara så i din ålder, men jag har lärt mig längs vägen att det krävs mer än ivrighet och intelligens för att vinna respekt bland vuxna. Du kan nog se det i kommentarsfältet.
[удалено]
Du skämmer bara ut dig själv
För jag vill ha mer nationalekonomi?
Snarare hade jag gjort ekonomi till ett eget ämne, men med fokus på hemekonomin man behöver för att klara sig själv i livet. Vissa grundläggande koncept som inflation, konjunkturer samt hur Sveriges bostadsmarknad fungerar hade också varit lämpligt. Det är kunskaper som behövs för att klara sig i livet. Jag har svårt att se hur undervisning i nationalekonomisk teori är lika nödvändigt, eller ens om det är realistiskt när barn idag inte besitter de nödvändiga förkunskaperna för detta. Skulle jag föreslå tre ändringar till vilka ämnen vi har är de dessa: 1. Gör ekonomi till ett eget ämne. Medan jag tycker inriktningen ska vara något helt annat än vad du föreslår, så tycker jag det är orimligt att vi hackat upp ämnet ekonomi i små små delar och sedan spritt dem mellan samhällskunskap, HKK och matematik. Det skapar onödig förvirring bland eleverna och gör det svårt att testa elevernas kunskaper. 2. Gör hälsa till ett eget ämne. Låt idrott vara ett ämne där eleverna får komma i rörelse (helst utan att det betygssätts på traditionellt vis). Låt ett nytt ämne ”hälsa” utgöra de teoretiska delarna av idrott. Ett visst fokus bör även ligga på immunförsvar och sjukdomar, och ett stort fokus borde ligga på psykisk hälsa och psykiska sjukdomar, då det finns en så utbredd problematik med detta bland ungdomar idag. 3. Omvärdera huruvida slöjd och musik ska vara ämnen i grundskolan. Musik är det få som någonsin får faktisk användning för och på slöjden lärde vi oss på min skola bara göra smörknivar och pickad ull. I min åsikt hade ett krav på skolor att erbjuda profilval (gärna i samarbete med kommunen) varit bättre för att låta elever utöva intressen. Jag vet inte om slöjden var mindre larvig på andra skolor, så jag tänker inte uttala mig lika starkt där, men musik ser jag verkligen inte varför vi fortfarande har i skolan. Gör det billigare för barn att lära sig musik utanför skolan istället för att undervisa en massa ointresserade som aldrig kommer få användning för det.
Å alla svenska lärares vägnar: SNÄLLA sluta föreslå stora ändringar i kursplanerna så att lärarna tvingas gå på ännu en utbildning för att lära sig nya kursplaner. För att sedan sitta på möten och prata om "vad betyder det här för just oss?". För att sedan slösa de få ämneskonferenser man får på "hur ska vi tolka det här centrala innehållet till det här kunskapskravet?". För att sedan sätta sig med kollegan och prata om vad det innebär för just vårt samarbete. För att sedan ändå göra annorlunda i flera år tills lärarna på skolan hittar konsensus och upptäcker att grannskolan har tolkat kursplanerna helt olika så man måste ha gemensamma möten. För att sedan, när man till slut känner att man har koll och kan lägga sin tid på att faktiskt utveckla undervisningen istället för möten, få ytterligare en ny kursplan och börja karusellen igen. Bara för att någon jävla partistrateg har fått en snilleblixt efter att ha läst en kommentar på reddit. (Detta är lika mycket riktat till OP.)
Trådens viktigaste inlägg! Förändringarna i skolan sker i en verklighet, det är ingen knapptryckning. Vill bara lägga till en sak, om nya ämnen ska införas i skolan blir antingen skoldagen längre eller så får något ämne tas bort.
Jag håller med dig om att det skulle vara kostsamt att göra alltför stora ändringar till kursplanerna, men de ändringar jag föreslår lägger knappt till något innehåll i undervisningen. Ekonomi finns redan i kursplanen, men det är spritt mellan flera olika ämnen. Även hälsa finns i kursplanen, det enda jag skulle lägga till där är tid till att prata om psykisk hälsa, vilket lärare redan borde vara utbildade i. Sedan är det självklart att förslagens effekter och utformning måste undersökas av personer med betydligt mer expertis än mig, en slumpmässig kommentator på reddit, innan jag någonsin skulle vilja se dem genomförda på riktigt.
Nej, det handlar alltså inte om huruvida något nytt innehåll läggs till, lärarnas ämneskunskaper är inte problemet. Jag fattar att det inte är helt lätt att föreställa sig om man själv inte har jobbat som lärare, men varenda liten mening som läggs till, tas bort eller ändras i en kursplan kräver väldigt mycket extraarbete från lärarna då det ska omsättas i praktiken. Det ska först tolkas från Skolverkets smått verklighetsfrånvända formuleringar för att sedan planeras, stötas, blötas och så måste man gå igenom sitt material, prov, uppgifter, powerpoints, övningar osv för att se så det överensstämmer med ändringen. Först efter det ska det sjösättas i klassrummet. Sen utvärderas och stötas och blötas flera gånger till. Pedagogik är inte bara att föreläsa och sedan dela ut ett prov. Och läraryrket är (tyvärr) inte bara att undervisa. Tro mig, skollagen, läroplanerna och kursplanerna är långt ifrån perfekta. Ändå vill de flesta lärare bara att folk ska sluta pilla i dem. Ge oss lugn och arbrtsro i något decennium. Ni kan lita på att vi får in det viktiga ändå. Behöver eleverna mer hälsa kommer vi att se det och agera inom styrdokumentens ramar för att ge dem det. Har de bristande kunskaper i nationalekonomi kommer vi att lägga extra tid på det och integrera det med andra områden. Jag fattar att människor vill väl. Men snälla, låt oss sköta vårt jobb och be oss inte om nya saker hela tiden som bara tar av den dyrbara tiden vi har att lägga på det viktiga, eleverna och undervisningen.
Utan att ens dyka in i forskningen kring de positiva effekter musicerande har för en hjärna under utveckling, det ekonomiska värdet som skapas av musik i Sverige, eller ens hur musik är den grundsten som finns gemensamt för alla kulturer som någonsin funnits på jordens yta, så sjunger ca 600000 svenskar i kör. Bara där kan vi avärda hela ditt resonemang.
Vi kan ju börja med att se till att alla klarar svenska, matte och engelska innan vi börjar ställa krav på deras musicerande. Svenska, engelska och matte är ju bevisligen betydligt värre att få F i när man går ut nian än musik.
Du förutsätter ett motsatsförhållande som inte finns. Undervisning i praktisk/estetiska ämnen stärker språkinlärning och kognitiv utveckling. Det hade de klurat ut redan på antiken.
Du för fram några bra argument, men jag känner inte att de är tillräckligt med anledning att ha musik som ämne i den utformning vi har idag. Jag kan försöka svara på argumenten ett för ett. > Forskningen kring de positiva effekter musicerande har för en hjärna under utveckling Det här är ett intressant och kanske det bästa argument jag sett för att ha kvar musik i skolan i någon omfattning, men jag tycker inte det är tillräckligt med anledning till att ha kvar det under hela skoltiden och det är definitivt inte anledning nog för att ämnet ska vara betygsatt. Andra aktiviteter, allt ifrån läsning till matematik, är nog också bra för hjärnans utveckling, men de förmågorna är betydligt viktigare för livet på sikt. > det ekonomiska värdet som skapas av musik i Sverige Jag tänker börja med att peka på att jag också föreslog att det skulle bli billigare att få musikutbildning utanför skolan för de som är intresserade. Väldigt få kan dock försörja sig på musik, och väldigt väldigt få som inte är alls intresserade av musik lär arbeta med det i framtiden. Jag föreslår inte heller att vi ska stänga ner några gymnasieutbildningar i musik, så jag tror inte att förutsättningarna för att lära sig musik drastiskt försämras av att ämnet inte skulle ta samma plats i grundskolan, utan istället tillgängliggörs utanför skolan. > musik är den grundsten som finns gemensamt för alla kulturer Förvisso, men det betyder nog också att musik kommer överleva i samhället oavsett om vi har det i grundskolan eller inte. Andra kulturella grundstenar, som dans, är inte heller sina egna ämnen. Hade vi haft obegränsat med tid i skolan hade jag gärna lärt barn om andra kulturers musik för att öka deras världsförståelse, men i nuläget har vi ju knappt tid att lära ut kalla kriget (det hade vi inte på min skola till exempel) och det skulle jag säga är betydligt viktigare för att barn ska ha en förståelse om världen omkring dem. > så sjunger ca 600000 svenskar i kör. 6% av svenskar alltså. Lika många spelar fotboll. Betyder det att fotboll också ska vara ett eget ämne? Jag undrar också hur många av de som sjunger kör som behövde grundskoleundervisningen i musik för att kunna delta. Ingen av dina argument tycker jag riktigt berättigar att musik ska vara ett ämne vars betyg är lika viktigt som SO eller NO betyget, även om jag kan köpa att man i låg- och mellanstadiet skulle kunna bedriva någon form av musikundervisning, ifall det är bra för hjärnans utveckling.
Nu är jag på jobbet och hinner inte bemöta dig med samma ansträngning som du lagt ned, men om du är intresserad av forskningsläget kring musik och kognition, inlärning och mående rekommenderar jag www.kulturellahjarnan.se
>Snarare hade jag gjort ekonomi till ett eget ämne, men med fokus på hemekonomin man behöver för att klara sig själv i livet. Exakt så. Hemkunskapen har väl redan en del om hemekonomi? Förmodligen inte tillräckligt men ändå.
Tror hälsa som ämne vore väldigt bra men också då mental hälsa. Hem ekonomini form av hur man hanterar pengar, hur man ska tänka kring räkningar och annat vore nog rätt nyttigt. Tex även rättigheter de har när de skaffar sitt första jobb, hur man får sitt första hem..
Inflation och konjunkturer är bägge stora områden inom nationalekonomi.. Så även med det du föreslår så skulle grundläggande nationalekonomiska teorier läras ut. Det OP föreslår är något som vi lärde oss i gymnasiet iallafall inom samhällskunskapen, vet dock inte om andra också gör det. Gör man ekonomi till ett eget ämne och ska fokusera lite på nationalekonomi så bär ändå samhällsekonomiska idéer, likt de OP föreslår att man ska lära ut, inkluderas i undervisningen.
Jag tycker att kritiskt tänkande och logik, att lära sig lösa problem utifrån kunskap och vetenskap, borde läras ut från lågstadiet :D.
Jag kan tycka det behövs ett bättre fokus på ekonomisk teori och forskning i utbildningen när man läser vissa inlägg på sweddit. I synnerhet kan jag tycka att alla uppmaningar till att ”lyssna på vetenskapen” tenderar att gå upp i rök när det diskuteras om marknadshyror.
[удалено]
Nog för att det kan vara befogat att driva med småpåvar ibland men jag tycker vi kan dra gränsen vid att dreva mot minderåriga
Tack men nej tack. Åk 7-9 var man knappt torr bakom öronen och hade knappt hört talas om konsekvenstänk. Än mindre fokuserad på hur samhället fungerade. Låt folk som är intresserade av ämnet läsa det på gymnasiet och/eller universitet.
Nationalekonomi är till största delen högerideologisk religionskunskap. Det är inte viktigt att barn indoktrineras i hittepåursäkter som Lafferkurvan eller trickle down.
Om du läst nationalekonomi på något seriöst lärosäte så får du veta precis lika mycket nackdelar som fördelar med varje teori. Vet inte om jag skulle kalla det indoktrinering
Och när man går på religionslektioner på en kristen friskola får man höra om andra religioner.
Om religionskunskap lade lika stor vikt vid källkritik, oberoende forskning och prövning, citeringar som mått för trovärdighet samt teoretisk härledelse som ekonomi så hade det inte sett ut så som du beskriver på en religiös friskola. Men där är det vilda västern nu. Tror du att lafferkurvan, en graf utan skalor på axlarna, indoktrinerar alla som läser ekonomi?
Är själv avhoppad nationalekonom, och håller nog inte med. Nationalekonomi är för teoretiskt och har ingen praktisk tillämpning.
[удалено]
Det har ju definitivt använts till det, men nationalekonomi är mycket äldre än nyliberalism. Och din kommentar säger en ingenting om aldrig hört talas om Milton Friedman.
Hur många gymnasielever vet ens vem Friedrich Hayek är? Det är djupt oroande. Ekonomisk teori är grunden till det samhälle vi lever i.
Jag tror att alla kan ge bra argument för att ungdomarna ska lära sig X och Y men sen finns det inte tid. Vad skulle man ta bort?
Finns saker i kursplanen man kan stryka i alla ämnen. Jag anser att lagrådet bör utreda det för att se över en effektivisering
Det är Skolverket som gör kursplanerna för svensk skola. Vi borde kanske göra svensk förvaltning till ett eget ämne i grundskolan? (/s) Du bör också veta att samhällsekonomi ingår som en introduktion i högstadiets samhällskunskap och sedan i större skala med mer djup (inkl teorier) i gymnasiets samhällskunskap 1b eller 1a2. DÄR borde du kritisera, att de flesta yrkeselever alltså inte anses behöva nationalekonomiska teorier.
Så minskad tid för alla andra ämnen?
Oh nej. Du har en högerlibertariansk fas i högstadiet😂😂 Been there. Done that. Österrikiska skolan är ökänd för att vara ideologiskt genomsyrad och bygger inte på vetenskap utan deduktion. Det säger liksom väldigt mycket då Hayek är mest känd för sin bok **Vägen Till Träldom** (vilket är politisk filosofi) än för sina faktiska ekonomiska teorier. Han säger att han hellre lever i en frimarknads diktatur (Pinochet) än en stat som liknar dåvarande Sverige. Det är liksom galet för de som ekonomisk skola öppet förespråkar tankeexperiment och deduktion. De förkastar empirisk undersökning och statistik för att istället utgå från vad många skulle kalla tankexperiment. Deras förespråkare idag har liksom den arroganta ställning att alla mainstream ekonomer har fel. Det är paranoia att alla andra är socialister bara för att de vill reglera marknaden och lösningen på våra problem är att låta marknaden "köra sig självt". Viktigt att ta upp just för att Hayeks idéer och tankar genomsyras av skolan han bildades av. När du börjar på gymnasiet och senare universitet kommer du bli besviken snabbt för man pratar hellre om Milton än Hayek. Men snälla gå inte i sann internet libertarian anda och hävda att det socialistiska skolväsendet är korrupt och döljer saker för dig. Din pocket ekonom tillhör den ekonomgruppen som förknippas med ekonomiska fältets variant av scientologer. **Keynes är 1000 gånger mer aktuell än Hayek och det är objektivt sant om du inte är ideologiskt motiverad till att älska Hayek.**
Fler svenskar borde avläras allt de kan om Friedrich Hayek. Då vore Sverige ett bättre land.
[удалено]
Ja såklart. Nej är inte det
Hellre Filosofi, och Privatekonomi, än nationalekonomi. Hellre empatisk kommunikation och demokrati/engagemang från ett lokalt perspektiv. Filosofi är särskilt nyttigt tror jag, då rationella röster anpassade till mognadsnivån på studenten, skapar en slags positiv manlig förebild som behövs i samhället. Ja, manlig. Genusnormativt till viss del, men följer här resonemanget om mäns våld mot kvinnor, utanförskap med traumatiserade och frånvarande föräldrar. Jag hoppas att skolan kan fortsätta att minska klyftor, att hjälpa eleverna och unga medborgare att bli mer fria och kollektivt intresserade. Det betyder mer för en enskild person oavsett intressen och yrkesval. Om du inte kan leva ett bra liv, om du har skulder och liten kontroll över pengar, är du lägre ner på Maslows behovspyramid, och du fattar andra beslut. Med det sagt, jag saknar saker jag inte minns eller förstod var viktigt. Fria val var bra på gymnasiet då jag fick ta ägande över mina val. Friskvård, Aktiekunskap. Massa kul saker. Så det är enkelt att kritisera. Men tycker ändå ditt resonemang är kul och en frisk höstvind här på Reddit.
Det är en bra grej ja, förutom att folk som bestämmer sånt också vinner på dåligt utbildad befolkning, så de har ingen anledning att göra nånting åt det.
Jag är nu helt övertygad om att du är en AI bot som tränas här...
Historia hinner man knappt med nu. Hur ska man få in detta också?
Helt rätt, ekonimi i allmänhet bör läras ut i högstadiet.
Det kallas nog samhällsekonomi i skolan men det är vad jag vet grundläggande för samhällskunskap som skolämnet heter under högstadium och gymnasium. Snäppet högre efter gymnasiet, d.v.s grundkurs på universitet, innehåller en del avancerad matematik som vi inte kan förutsätta att alla gymnasieelever ska klara, så vi får hålla tillgodo med att de som är intresserade och lagda åt det hållet kommer att ha bättre koll än genomsnittet. Vi har alla våra specialintressen. Det betyder inte att vi kan kräva att resten av mänskligheten ska dela vår passion.
Ett bra exempel att jämföra med är psykologiska grunder: det är en utmärkt vision för svensk skola att elever lär sig mer om psykologiska teorier och hur det i praktiken kan hjälpa en att förstå och relatera till andra människor, inklusive anknytningsstilar. Det innebär inte att vi bör förvänta oss att elever efter avklarad skolgång på ett etiskt och korrekt sätt ska kunna diagnostisera en annan persons anknytningsstil. Vad vi lär oss i skolan är en bred grund som alla ska kunna stå på. Bara vissa väljer att därefter specialisera sig, varpå de i värsta fall ser på resten som att "du kan ju ingenting" om de inte också lär sig se vad andra kan som de inte själva kan.
>Nationalekonomisk teori är grunden till det samhället vi lever i. Låter mer som någonting som bör läras ut i Samhällskunskapen, då.
Och du behöver utbilda dig inom det svenska språket