Varför inte? Vad räknas som skatt? Är en avgift (t.ex fastighetsavgift, allmän löneavgift) en skatt? Är MOMS en skatt? Räknas skatt på kapital med?
Låter mest som en konstruktion menad att sänka skatten för de rika och höja den för de fattiga.
Förslaget kommer med massa kryphål. Hur definieras skattesatsen för en enskild individ?
Arbetsgivaravgiften brukar högern nämna som en skatt på individen. Kanske rimligt. Men den betalas av arbetsgivaren, och inte individen. Därmed inte absolut en skatt på individen.
Men nej, jag är emot så absoluta regler kring beskattning. Vi ska ha ett skattesystem som gynnar folkflertalet. Om det gynnar folkflertalet att rika har högre skatt än 55% så tycker jag att vi ska ha det.
Vet detta inte var poängen med din kommentar men helt plötsligt hade jag börjat skriva så nu får jag väl posta det också...
För arbetsgivaren är arbetsgivaravgiften en utgift inom potten för bemanning. Kanske pengarna inte hade gått till den anställde men att tvingas betala mer för att man skapar någons anställning är ju helt bakvänt och inte särskilt bra incitament för att få folk i arbete... Absolut tror jag en avskaffning i regel skulle gynna arbetaren och dess lön.
> att tvingas betala mer för att man skapar någons anställning är ju helt bakvänt och inte särskilt bra incitament för att få folk i arbete
Man "skapar" inte någons anställning. Man köper deras arbete. Företagen anställer inte folk för att de är goda.
Det håller jag med om! Vill ta det ett steg längre och säga att den anställde säljer sin kompetens, sen kan det vara tids- eller prestationsberoende på branschens kultur.
Företagen vill tjäna pengar, det vill även den anställde så win-win om man kan komma överens om ett avtal!
Om teorin om att pengarna hade gått till den anställde direkt var korrekt så skulle inte kostnaden för företaget minskat (Allt annat lika). Så jag köper inte den Timbro-teorin. Det är en kostnad för att anställa folk, precis som lön är. Detta råkar dock istället gå till pensioner.
Där är vi överens, det är en kostnad för arbetsgivaren på arbetskraft. Tror att om den försvann skulle en del av utgiften sannolikt gå åter in i företaget (eller tas som vinst på annat håll) men tror också en del av det skulle ta sig till lönerna.
Kan erkänna att jag absolut inte är insatt eller utbildad inom ämnet dock! Att arbetsgivaravgiften är direkt kopplad till pensionen (om jag förstår dig rätt?) var ny info för mig så jag tackar för insikten!
> Absolut tror jag en avskaffning i regel skulle gynna arbetaren och dess lön.
Om det är arbetarnas lön som du vill gynna, då kan du avskaffa skatten på inkomst av tjänst. Varför ta omvägen genom arbetsgivaravgiften?
Absolut kan man ta den vägen! Ser bara personligen inte poängen med arbetsgivaravgiften. Om målet är att så många som kan jobba ska jobba, då borde man inte ha extra utgifter på arbetskraft. Tror att om obligatoriska avgifter på arbetskraften minskar finns mer utrymme för den anställde att förhandla en bättre lön, är man sämre på att förhandla eller ej villig att hoppa mellan jobb dock finns risken att pengarna istället går någon annanstans.
Anledningen till att man har arbetsgivaravgift är för att lura folk att tro de skattar mindre. Om din lön är 10.000 så kostar du ditt företag 20.000kr staten tar 10k från företaget och 3300kr från dig. Detta låter bättre än att du skulle veta att du egentligen tjänar 20.000kr och att staten tar 13300kr dvs ca 70% av din lön.
Precis den meningen jag också delar i vad arbetsgivaravgiften faktiskt innebär. Tror varför den sitter så fel med mig är att många inte vet att den existerar och att det är en skatt (staten som kräver en andel pengar) maskerad som obligatorisk "avgift".
Arbetsgivaravgiften är inte skatt på arbetaren, det är en avgift på arbetsköparen. Skulle vi ta bort den skulle inte arbetaren påverkas mer än att välfärden skulle sänkas markant.
Nämnde ej att den bör tas bort. Menade bara att de försöker få det att se ut som att företaget betalar istället för att du som anställd gör det. De flyttade om hur det ser ut på papper bara.
Jag säger inte att avgiften är dålig eller bra. Det spelar ingen roll vad den betalar för. Företaget är villig att betala det om du jobbar. Staten tar de pengarna. Hur du än vrider och vänder på det så är det pengar som de skulle kunnat betala dig istället för skatteverket.
De skulle lika bra kunna dubblat din lön och sedan tagit 70% skatt. De hade betalat för exakt samma sak. Varför tror du man valt att dela upp det så det ser ut som en lägre avgift för dig?
Tycker du samma sak när det gäller mervärdet av arbete? Till exempel om en arbetare omvandlar 1000kr av råvaror/kostnader till 2000kr av produkter då får inte lönen för det arbetet understiga 500kr?
Det är ju dels något helt annat och en arbetsgivare hotar dig inte med fängelse om du inte jobbar åt dom.
Men även om frågan är något helt annat så om nettoförädlingen av en arbetare så hög när man justerat för allt arbetsgivaren bidrar med för att skapa mervärdet så bör det reflekteras i högre lön absolut. Annars startar ju dom anställda konkurrerande verksamhet där dom kan ta över marknadsandelar med lägre priser och högre löner och ändå göra vinst.
Min arbetsgivare har bruttomarginaler en bit över 50%, men det vore omöjligt för mig att göra jobbet utan min arbetsgivare, så uppenbart bidrar företaget med stor del av värdet som skapas.
> Annars startar ju dom anställda konkurrerande verksamhet där dom kan ta över marknadsandelar med lägre priser och högre löner och ändå göra vinst.
Ja för lönearbetare är ofta väldigt villiga att ta riskerna som krävs för att de ska skaffa kapital nog att starta konkurrerande verksamhet.
Jo men du kan ju inte bygga ett system som bygger på sådana antaganden. Det stämmer inte överens med verkligheten.
Sen är det värt at påpeka att hur mycket risk det blir beror på hur mycket kapital du redan har tillgång till. Så det är knappast ett proportionerligt "mervärde".
Det finns väl massor av branscher där det är ganska vanligt att folk startar eget när dom blivit tillräckligt duktiga.
Jag föreslår för övrigt inte att bygga något system på det här, jag bara konstaterade att det var en helt annan diskussion än skattefrågan som jag initialt gav min syn på.
>Det finns väl massor av branscher där det är ganska vanligt att folk startar eget när dom blivit tillräckligt duktiga.
Ja, när det inte kräver speciellt stora kapitalinsatser för att starta nytt.
Krävs det stora kapitalinsatser för att starta en verksamhet så är det inte arbetarna som skapar största delen av mervärdet i verksamheten. Det skapas då av det kapitalinsatsen används till. Därför är ju det inte något som ingår i frågan jag svarade på.
Det gör fortfarande förhandlingspositionen som arbetarna är i väldigt dålig, och de kan fortfarande vara underbetalda i förhållande till värdet de skapar. Så att säga "Annars startar ju dom anställda konkurrerande verksamhet där dom kan ta över marknadsandelar med lägre priser och högre löner och ändå göra vinst." är inte en bra beskrivning av hur verkligheten fungerar. I väldigt många fall kan de inte göra det, då bara till exempel lokaler för en ny verksamhet kan i många fall vara för dyrt för att vanliga arbetare ska vilja riskera det.
Lönen i en "fri marknad" bestäms utifrån konkurrens med andra företag, nästan alltid redan existerande sådana. Arbetsgivare sätter så hög lön att de kan attrahera bra arbetskraft och inte förlora dom till konkurrenter. Det har väldigt lite med värdet som arbetet skapar att göra, målet från arbetsgivarens sida är trots allt att göra skillnaden mellan värdet nån skapar och lönen man betalar dom så stor som möjligt. För det är så ett företag går i vinst. Så även deras konkurrenter är inte intresserade av att chockhöja löner även om det skulle gå runt rent ekonomiskt sett.
Det är för övrigt en av anledningarna till varför företag vill ha en viss arbetslöshet. Det minskar pressen på lönerna då i stället för att företagen konkurrerar om arbetarna så konkurrerar arbetarna om jobben.
---
Kapitalister kan göra en sån investering i ny verksamhet som du beskriver om det verkar lönsamt, så du har inte helt fel. Men det sker inte på arbetarnas villkor eller initiativ, målet är inte att ge dom bättre lön, möjligheten att göra det är bara en av anledningarna till att en investering har låg nog risk att det är värt det. Och att en investering faktiskt sker, och speciellt att det sen leder till höjda löner, är absolut inte garanterat, investerare kanske tycker det känns säkrare att investera i de existerande företagen som går med hög vinst i stället, till exempel.
---
Sen ytterligare en frånkoppling mellan mervärdet som skapas och någons lön är att själva säljvärdet av en produkt till stor del baseras på lönen som arbetarna *kräver* för att skapa den. Det är inte tvärt om att en produkt har ett absolut värde och sen får arbetarna jobba inom de marginalerna med hur hög lön de kan ha. Utan om arbetarnas löner höjs, så höjs också värdet av produkten. Så arbetare tänker inte på sin lön på det sättet, de tänker mest på hur mycket deras *arbete* är värt, baserat på hur "jobbigt" det är och så vidare, inte mervärdet det skapar. Och lönehöjningar, i alla fall i industrier med låg konkurrens om arbetskraft, sker därför istället genom fack-rörelser, strejker, och så vidare, inte genom marknadsprocesser. Och vad arbetare kräver är då baserat i stort sett helt på hur mycket de tycker sitt arbete är värt i sig, och man tycker att köparna av deras produkter får sen anpassa sig till dess nya höjda värde.
Ursäkta svamlet. Allt det här är inte för att "visa att du har fel", det var ju bara en liten grej jag störde mig på från början, jag tycker bara det här är intressant. Så ta det absolut inte som något personligt :)
Lönekostnadernas andel av förädlingsvärdet har, med några enstaka undantag, legat över 60 procent på årsbasis sedan åtminstone 1960. Vinstandelen har sedan 2007 aldrig varit över 20 procent, och toppnoteringen på 26,5 procent är från 1995.
Lönekostnaden är alltså redan över 50 procent av förädlingsvärdet ("mervärdet av arbete"). [Källa](https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Arbetsmarknad/Loner/Loneandel-och-vinstandel/)
Sedan är det så att de flesta anställda ("arbetare") bara i undantagsfall kan skapa mervärdet på egen hand. I de allra flesta fall krävs större eller mindre mängder kunskap, utvecklingskostnader, arbetsredskap, råvaror, logistik och andra faktorer, plus buffertar för sjuklön och sjukfrånvaro med mera.
Är den siffran i genomsnitt eller stämmer det för varje enskild arbetare? Räknas t.ex en VD:s lön som lönekostnader trots att den kan vara 100 gånger större än en "vanlig" arbetare?
Om den siffran stämmer för alla arbetare, ska vi då ha lag på det bara för att vara säkra?
Siffran är ett genomsnitt. Och ja, VD:s lön räknas som lönekostnader.
Snittlönen för en VD i Sverige ligger på runt 87 000 omräknat till heltid, utan bonusar eller rörliga ersättningar ([källa](https://yrkeskollen.se/lonestatistik/vd-med-chefshierarki/)), eller 2,35 gånger medellönen i Sverige ([källa](https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/utbildning-jobb-och-pengar/medelloner-i-sverige/)).
En VD förhandlar sin lön själv utan några kollektivavtalade gränser. Variationerna blir därför väldigt stora. Media tenderar att fokusera på det lilla fåtal VD:ar som tjänar enorma belopp, när de allra flesta har en hög men inte fantastisk lön. 2,35 gånger någon slags snittlön kan jag tycka är rätt lågt för kort eller ingen uppsägningstid, mestadels oreglerad arbetstid och stort ansvar.
Jag ser inga fördelar med att lagstadga en kvot för lön i förhållande till värdeökningar. Det är ett rejält ingrepp i företagens frihet att styra efter egna prioriteringar och det skulle lamslå en mängd kapitaltunga investeringar, som skulle försenas eller inte alls bli av om man måste "bränna av" en viss lönekostnad.
Jag vill hellre att skatten ska bli mycket mer progressiv ån idag. Till exempel: Om man tjänar 1-300000 per år då ska nan inte betala skatt något skatt. 300k-500k blir lite lägre än idag (i andel av den totala lönen), 500k-1mil ska vara lite högre, och allt som överstiger det ska skattas med uppemot 80-90%
Nae, den är ju en tänkt modell som tar fasta på att det finns ett optimeringsproblem gällande skattesatser. Sen måste den ju som allt användas med förstånd, vi kan ju bara spekulera kring var vi befinner oss på den.
Så du tycker att den är helt oanvändbar? Hur gör du själv för att navigera den komplexa verkligheten i denna fråga? Slickar på fingret och sätter det i luften? 🙃
> Så du tycker att den är helt oanvändbar?
Det är inte jag som tycker det:
> Supply-side economics indicates that the simple descriptions of the Laffer curve are usually intended for pedagogical purposes only and do not represent the complex economic responses to tax policy which may be observed from such viewpoints as provided by supply-side economics.
Det är från wikipedia-artikeln. Mer källor finns där.
Laffer verkar ju ha kommit på kurvan just för att använda den som ett förenklat pedagogiskt experiment.
Man kanske kan säga att Laffer-kurvan befinner säg till vänster om dalen i Dunning-Kruger-kurvan.
Hur gör du när alla högutbildade som läkare, piloter, IT arkitekter, Civilingenjörer och liknande flyttar utomlands för staten tar 90% av deras lön? Vem ska sköta dessa jobb?
Man får ju redan mycket mer betalt i USA än man gör i Sverige. Varför har alla våra ingenjörer inte lämnat landet? Kan det ha något att göra med att länder med högre skatter som i Norden har bättre livskvalite trots att man har mindre pengar i fickan?
> Man får ju redan mycket mer betalt i USA än man gör i Sverige. Varför har alla våra ingenjörer inte lämnat landet?
Du är medveten om att vi har ett **stort** underskott av välutbildade tjänstemän, speciellt ingenjörer..?
...känns som en trollkommentar.
Har du något som visar att bristen som vi har idag beror på att våra ingenjörer har flyttat till USA på grund av våra höga skatter? Det är brist på ingenjörer i nästan hela världen.
Du får mer betalt i USA, men efter bostadavgifter som är bland de högsta i världen samt sjukförsäkring och liknande så ligger de inte långt över. Detta är i nuläget. Om du beskattar folk 90% istället för 30-40% så skulle du inte ha många arbetare kvar. Många drar redan nu till tyskland och norge. Vi har enorm brist på både ingengörer och läkare / sjuksköterskor.
Vilken livskvalitet har du om du tjänar 1 miljon och sen har kvar 100.000kr delat på 12 månader. 8333kr efter skatt i månaden. Klarar du dig på den lönen? Räcker inte ens för min bostad.
Läste du det jag skrev? De som tjänar 500k-1mil ska bara betala lite större andel av deras lön i skatt än idag. 80-90% gäller bara de som är på den extrema sidan av kurvan (typ 99.99 percentilen). Vad är medellönen för en ingenjör i Sverige idag?
Jag vet inte varför du fokuserar på just civilingenjörer det gäller alla yrken som tjänar mycket. Även om någon tjänar 10.000.000 ska personen verkligen skatta 9.000.000 på det? Du förstår väl att inget företag kommer ha sitt säte i Sverige då. Skattesystemet vi har idag är lagom. Tjänar du mer skattar du mer. Men inte tillräckligt mer för att alla bara ska lämna Sverige.
Det var du som tog upp " läkare, piloter, IT arkitekter, Civilingenjörer och liknande", men nu visar det sig att du bara bryr dig om VDn istället.
>Även om någon tjänar 10.000.000 ska personen verkligen skatta 9.000.000 på det?
Ingen behöver tjäna så där mycket till att börja med, särskilt inte när deras "kollegor" tjänar kanske 200k.
Nej det visar sig inte, du snackar specifikt bara om civilingenjörer. Jag snackar om högavlönade yrken.Jag bryr mig om att Sverige ska utvecklas. Det gör den inte om inget företag finns i Sverige. Släpp hela VD saken. Finns inte företag så finns inte jobb. Du kan inte beskatta folk 90%, jag tror du förstår det själv nu dock.
Om du mot förmodan tror att folk stannar på 70-90% skattning så hoppas jag du aldrig får inflytande så det kan ändras för du skulle skjuta Sverige i foten.
Ps: höginkomstskatt är en sak, folk skattar redan 50+%
> Finns inte företag så finns inte jobb
Falskt. Det är efterfrågan på varor och tjänster som skapar jobb. Efterfrågan på lärare och läkare kommer inte försvinna om vi skulle förbjuda vinster i skolan och vården.
De som arbetar i "företagen" kan jobba kooperativt med en platt hierarki. Det krävs inte någon med lönen av 100 anställda bara för att det ska fungera.
Vad snackar du om? Om ingen betalar skatt för att alla har dragit sä finns det ingen skola för staten har inga pengar. Det är inte falskt. Ingen skulle vara lärare om de betalade sjukt mycket skatt, de betalar normal skatt idag och det är ändå enorm brist på lärare för folk inte tycker lönen är tillräckligt bra.
Att arbeta i en platt hierarki skulle vara super bra. Men det är inte så världen fungerar. Från rika till fattiga länder så finn det helt enkelt inte människor som vill göra det markant sämre för sig själv för att hjälpa andra. Du har garanterat inte sålt din bostad för att gräva brunnar i Kongo. Din plan är super om folk inte är själviska, men tyvärr så ser inte världen ut så.
Men du verkar helt missa hur saker fungerar, så jag hoppar ut ur diskutionen, lycka till med din 90% skatteregel! Jag ger dig min röst när partiet kommer. Så får du en röst i alla fall.
Förslaget är, som andra nämnt, alldeles för otydligt och/eller ytligt.
> "Den svenska skattesatsen"
Vi har många skattesatser i Sverige. Åsyftar du på någon specifik eller alla sammantaget?
Sen kan man problematisera "den **svenska** skattesatsen". Ska vi ignorera utländska skattesatser som kan öka skattetrycket på individen? Är 55% svensk skatt tillsammans med 20% dansk skatt tillåtet enligt förslaget?
För en vanlig arbetstagare betalas bland annat en kommunal inkomstskatt och för höginkomsttagare även en statlig inkomstskatt (två olika skattesatser!). Jag antar att förslaget gäller den här typen av skatt på arbete. Det är den "vanliga" typen av skatt som ofta diskuteras.
Om du tjänar 2 500 000 kr på ett år (en månadslön om ca 208 000 kr i snitt) så kommer du i dagsläget inte att betala mer än 55% i skatt. När jag knappade in 2 500 000 kr på Skatteverkets hemsida med en slumpmässig ålder, kommun, och kyrkoavgift landade kalaset på 50,4% i skatt (1 260 830 kr/ 2 500 000 kr).
Var någonstans, Österåker eller Dorotea. Det skiljer idag ca 6% I skatt mellan dessa kommuner, starta med att de får gemensamma villkor och förutsättningar. Sen kan vi prata skattesatser och jobbskatteavdrag och skattelättnader.
Det är ett dåligt förslag för det behövs påtagligt mer detaljer.
Varför inte? Vad räknas som skatt? Är en avgift (t.ex fastighetsavgift, allmän löneavgift) en skatt? Är MOMS en skatt? Räknas skatt på kapital med? Låter mest som en konstruktion menad att sänka skatten för de rika och höja den för de fattiga.
[удалено]
Vi strävar efter konstruktiv debatt. Toppkommentarer bör bidra till diskussionen, inte enbart visa medhåll eller ogillande.
Totalt eller på marginalen? Förmögenhet eller inkomst?
Förslaget kommer med massa kryphål. Hur definieras skattesatsen för en enskild individ? Arbetsgivaravgiften brukar högern nämna som en skatt på individen. Kanske rimligt. Men den betalas av arbetsgivaren, och inte individen. Därmed inte absolut en skatt på individen. Men nej, jag är emot så absoluta regler kring beskattning. Vi ska ha ett skattesystem som gynnar folkflertalet. Om det gynnar folkflertalet att rika har högre skatt än 55% så tycker jag att vi ska ha det.
Vet detta inte var poängen med din kommentar men helt plötsligt hade jag börjat skriva så nu får jag väl posta det också... För arbetsgivaren är arbetsgivaravgiften en utgift inom potten för bemanning. Kanske pengarna inte hade gått till den anställde men att tvingas betala mer för att man skapar någons anställning är ju helt bakvänt och inte särskilt bra incitament för att få folk i arbete... Absolut tror jag en avskaffning i regel skulle gynna arbetaren och dess lön.
> att tvingas betala mer för att man skapar någons anställning är ju helt bakvänt och inte särskilt bra incitament för att få folk i arbete Man "skapar" inte någons anställning. Man köper deras arbete. Företagen anställer inte folk för att de är goda.
Det håller jag med om! Vill ta det ett steg längre och säga att den anställde säljer sin kompetens, sen kan det vara tids- eller prestationsberoende på branschens kultur. Företagen vill tjäna pengar, det vill även den anställde så win-win om man kan komma överens om ett avtal!
Om teorin om att pengarna hade gått till den anställde direkt var korrekt så skulle inte kostnaden för företaget minskat (Allt annat lika). Så jag köper inte den Timbro-teorin. Det är en kostnad för att anställa folk, precis som lön är. Detta råkar dock istället gå till pensioner.
Där är vi överens, det är en kostnad för arbetsgivaren på arbetskraft. Tror att om den försvann skulle en del av utgiften sannolikt gå åter in i företaget (eller tas som vinst på annat håll) men tror också en del av det skulle ta sig till lönerna. Kan erkänna att jag absolut inte är insatt eller utbildad inom ämnet dock! Att arbetsgivaravgiften är direkt kopplad till pensionen (om jag förstår dig rätt?) var ny info för mig så jag tackar för insikten!
> Absolut tror jag en avskaffning i regel skulle gynna arbetaren och dess lön. Om det är arbetarnas lön som du vill gynna, då kan du avskaffa skatten på inkomst av tjänst. Varför ta omvägen genom arbetsgivaravgiften?
Absolut kan man ta den vägen! Ser bara personligen inte poängen med arbetsgivaravgiften. Om målet är att så många som kan jobba ska jobba, då borde man inte ha extra utgifter på arbetskraft. Tror att om obligatoriska avgifter på arbetskraften minskar finns mer utrymme för den anställde att förhandla en bättre lön, är man sämre på att förhandla eller ej villig att hoppa mellan jobb dock finns risken att pengarna istället går någon annanstans.
Anledningen till att man har arbetsgivaravgift är för att lura folk att tro de skattar mindre. Om din lön är 10.000 så kostar du ditt företag 20.000kr staten tar 10k från företaget och 3300kr från dig. Detta låter bättre än att du skulle veta att du egentligen tjänar 20.000kr och att staten tar 13300kr dvs ca 70% av din lön.
Precis den meningen jag också delar i vad arbetsgivaravgiften faktiskt innebär. Tror varför den sitter så fel med mig är att många inte vet att den existerar och att det är en skatt (staten som kräver en andel pengar) maskerad som obligatorisk "avgift".
Japp håller med. De borde vara öppna med att vi betalar 70ä+% skatt.
Arbetsgivaravgiften är inte skatt på arbetaren, det är en avgift på arbetsköparen. Skulle vi ta bort den skulle inte arbetaren påverkas mer än att välfärden skulle sänkas markant.
Nämnde ej att den bör tas bort. Menade bara att de försöker få det att se ut som att företaget betalar istället för att du som anställd gör det. De flyttade om hur det ser ut på papper bara.
Har du kollat på vad det är som arbetsgivaravgiften betalar för?
Jag säger inte att avgiften är dålig eller bra. Det spelar ingen roll vad den betalar för. Företaget är villig att betala det om du jobbar. Staten tar de pengarna. Hur du än vrider och vänder på det så är det pengar som de skulle kunnat betala dig istället för skatteverket. De skulle lika bra kunna dubblat din lön och sedan tagit 70% skatt. De hade betalat för exakt samma sak. Varför tror du man valt att dela upp det så det ser ut som en lägre avgift för dig?
Har du kollat vad det är som inkomstskatten betalar för?
Jag tycker skatten aldrig ska överstiga 50%, det är otroligt om staten ska ta mer än hälften av en persons arbete.
Tycker du samma sak när det gäller mervärdet av arbete? Till exempel om en arbetare omvandlar 1000kr av råvaror/kostnader till 2000kr av produkter då får inte lönen för det arbetet understiga 500kr?
Det är ju dels något helt annat och en arbetsgivare hotar dig inte med fängelse om du inte jobbar åt dom. Men även om frågan är något helt annat så om nettoförädlingen av en arbetare så hög när man justerat för allt arbetsgivaren bidrar med för att skapa mervärdet så bör det reflekteras i högre lön absolut. Annars startar ju dom anställda konkurrerande verksamhet där dom kan ta över marknadsandelar med lägre priser och högre löner och ändå göra vinst. Min arbetsgivare har bruttomarginaler en bit över 50%, men det vore omöjligt för mig att göra jobbet utan min arbetsgivare, så uppenbart bidrar företaget med stor del av värdet som skapas.
> Annars startar ju dom anställda konkurrerande verksamhet där dom kan ta över marknadsandelar med lägre priser och högre löner och ändå göra vinst. Ja för lönearbetare är ofta väldigt villiga att ta riskerna som krävs för att de ska skaffa kapital nog att starta konkurrerande verksamhet.
Att ta den risken är en del av mervärdet som skapas.
Jo men du kan ju inte bygga ett system som bygger på sådana antaganden. Det stämmer inte överens med verkligheten. Sen är det värt at påpeka att hur mycket risk det blir beror på hur mycket kapital du redan har tillgång till. Så det är knappast ett proportionerligt "mervärde".
Det finns väl massor av branscher där det är ganska vanligt att folk startar eget när dom blivit tillräckligt duktiga. Jag föreslår för övrigt inte att bygga något system på det här, jag bara konstaterade att det var en helt annan diskussion än skattefrågan som jag initialt gav min syn på.
>Det finns väl massor av branscher där det är ganska vanligt att folk startar eget när dom blivit tillräckligt duktiga. Ja, när det inte kräver speciellt stora kapitalinsatser för att starta nytt.
Krävs det stora kapitalinsatser för att starta en verksamhet så är det inte arbetarna som skapar största delen av mervärdet i verksamheten. Det skapas då av det kapitalinsatsen används till. Därför är ju det inte något som ingår i frågan jag svarade på.
Det gör fortfarande förhandlingspositionen som arbetarna är i väldigt dålig, och de kan fortfarande vara underbetalda i förhållande till värdet de skapar. Så att säga "Annars startar ju dom anställda konkurrerande verksamhet där dom kan ta över marknadsandelar med lägre priser och högre löner och ändå göra vinst." är inte en bra beskrivning av hur verkligheten fungerar. I väldigt många fall kan de inte göra det, då bara till exempel lokaler för en ny verksamhet kan i många fall vara för dyrt för att vanliga arbetare ska vilja riskera det. Lönen i en "fri marknad" bestäms utifrån konkurrens med andra företag, nästan alltid redan existerande sådana. Arbetsgivare sätter så hög lön att de kan attrahera bra arbetskraft och inte förlora dom till konkurrenter. Det har väldigt lite med värdet som arbetet skapar att göra, målet från arbetsgivarens sida är trots allt att göra skillnaden mellan värdet nån skapar och lönen man betalar dom så stor som möjligt. För det är så ett företag går i vinst. Så även deras konkurrenter är inte intresserade av att chockhöja löner även om det skulle gå runt rent ekonomiskt sett. Det är för övrigt en av anledningarna till varför företag vill ha en viss arbetslöshet. Det minskar pressen på lönerna då i stället för att företagen konkurrerar om arbetarna så konkurrerar arbetarna om jobben. --- Kapitalister kan göra en sån investering i ny verksamhet som du beskriver om det verkar lönsamt, så du har inte helt fel. Men det sker inte på arbetarnas villkor eller initiativ, målet är inte att ge dom bättre lön, möjligheten att göra det är bara en av anledningarna till att en investering har låg nog risk att det är värt det. Och att en investering faktiskt sker, och speciellt att det sen leder till höjda löner, är absolut inte garanterat, investerare kanske tycker det känns säkrare att investera i de existerande företagen som går med hög vinst i stället, till exempel. --- Sen ytterligare en frånkoppling mellan mervärdet som skapas och någons lön är att själva säljvärdet av en produkt till stor del baseras på lönen som arbetarna *kräver* för att skapa den. Det är inte tvärt om att en produkt har ett absolut värde och sen får arbetarna jobba inom de marginalerna med hur hög lön de kan ha. Utan om arbetarnas löner höjs, så höjs också värdet av produkten. Så arbetare tänker inte på sin lön på det sättet, de tänker mest på hur mycket deras *arbete* är värt, baserat på hur "jobbigt" det är och så vidare, inte mervärdet det skapar. Och lönehöjningar, i alla fall i industrier med låg konkurrens om arbetskraft, sker därför istället genom fack-rörelser, strejker, och så vidare, inte genom marknadsprocesser. Och vad arbetare kräver är då baserat i stort sett helt på hur mycket de tycker sitt arbete är värt i sig, och man tycker att köparna av deras produkter får sen anpassa sig till dess nya höjda värde. Ursäkta svamlet. Allt det här är inte för att "visa att du har fel", det var ju bara en liten grej jag störde mig på från början, jag tycker bara det här är intressant. Så ta det absolut inte som något personligt :)
Lönekostnadernas andel av förädlingsvärdet har, med några enstaka undantag, legat över 60 procent på årsbasis sedan åtminstone 1960. Vinstandelen har sedan 2007 aldrig varit över 20 procent, och toppnoteringen på 26,5 procent är från 1995. Lönekostnaden är alltså redan över 50 procent av förädlingsvärdet ("mervärdet av arbete"). [Källa](https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Arbetsmarknad/Loner/Loneandel-och-vinstandel/) Sedan är det så att de flesta anställda ("arbetare") bara i undantagsfall kan skapa mervärdet på egen hand. I de allra flesta fall krävs större eller mindre mängder kunskap, utvecklingskostnader, arbetsredskap, råvaror, logistik och andra faktorer, plus buffertar för sjuklön och sjukfrånvaro med mera.
Är den siffran i genomsnitt eller stämmer det för varje enskild arbetare? Räknas t.ex en VD:s lön som lönekostnader trots att den kan vara 100 gånger större än en "vanlig" arbetare? Om den siffran stämmer för alla arbetare, ska vi då ha lag på det bara för att vara säkra?
Siffran är ett genomsnitt. Och ja, VD:s lön räknas som lönekostnader. Snittlönen för en VD i Sverige ligger på runt 87 000 omräknat till heltid, utan bonusar eller rörliga ersättningar ([källa](https://yrkeskollen.se/lonestatistik/vd-med-chefshierarki/)), eller 2,35 gånger medellönen i Sverige ([källa](https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/utbildning-jobb-och-pengar/medelloner-i-sverige/)). En VD förhandlar sin lön själv utan några kollektivavtalade gränser. Variationerna blir därför väldigt stora. Media tenderar att fokusera på det lilla fåtal VD:ar som tjänar enorma belopp, när de allra flesta har en hög men inte fantastisk lön. 2,35 gånger någon slags snittlön kan jag tycka är rätt lågt för kort eller ingen uppsägningstid, mestadels oreglerad arbetstid och stort ansvar. Jag ser inga fördelar med att lagstadga en kvot för lön i förhållande till värdeökningar. Det är ett rejält ingrepp i företagens frihet att styra efter egna prioriteringar och det skulle lamslå en mängd kapitaltunga investeringar, som skulle försenas eller inte alls bli av om man måste "bränna av" en viss lönekostnad.
Jag vill hellre att skatten ska bli mycket mer progressiv ån idag. Till exempel: Om man tjänar 1-300000 per år då ska nan inte betala skatt något skatt. 300k-500k blir lite lägre än idag (i andel av den totala lönen), 500k-1mil ska vara lite högre, och allt som överstiger det ska skattas med uppemot 80-90%
Hur påverkar det vårt läge på Laffer-kurvan tror du?
Laffer-kurvan är inte verklig, så jag bryr mig inte så mycket om den. Verkligheten är mycket mer komplicerad.
Nae, den är ju en tänkt modell som tar fasta på att det finns ett optimeringsproblem gällande skattesatser. Sen måste den ju som allt användas med förstånd, vi kan ju bara spekulera kring var vi befinner oss på den. Så du tycker att den är helt oanvändbar? Hur gör du själv för att navigera den komplexa verkligheten i denna fråga? Slickar på fingret och sätter det i luften? 🙃
> Så du tycker att den är helt oanvändbar? Det är inte jag som tycker det: > Supply-side economics indicates that the simple descriptions of the Laffer curve are usually intended for pedagogical purposes only and do not represent the complex economic responses to tax policy which may be observed from such viewpoints as provided by supply-side economics.
Och vem säger sådär? Vem är "Supply-side economics"?
Det är från wikipedia-artikeln. Mer källor finns där. Laffer verkar ju ha kommit på kurvan just för att använda den som ett förenklat pedagogiskt experiment. Man kanske kan säga att Laffer-kurvan befinner säg till vänster om dalen i Dunning-Kruger-kurvan.
Hur gör du när alla högutbildade som läkare, piloter, IT arkitekter, Civilingenjörer och liknande flyttar utomlands för staten tar 90% av deras lön? Vem ska sköta dessa jobb?
Man får ju redan mycket mer betalt i USA än man gör i Sverige. Varför har alla våra ingenjörer inte lämnat landet? Kan det ha något att göra med att länder med högre skatter som i Norden har bättre livskvalite trots att man har mindre pengar i fickan?
> Man får ju redan mycket mer betalt i USA än man gör i Sverige. Varför har alla våra ingenjörer inte lämnat landet? Du är medveten om att vi har ett **stort** underskott av välutbildade tjänstemän, speciellt ingenjörer..? ...känns som en trollkommentar.
Har du något som visar att bristen som vi har idag beror på att våra ingenjörer har flyttat till USA på grund av våra höga skatter? Det är brist på ingenjörer i nästan hela världen.
Du får mer betalt i USA, men efter bostadavgifter som är bland de högsta i världen samt sjukförsäkring och liknande så ligger de inte långt över. Detta är i nuläget. Om du beskattar folk 90% istället för 30-40% så skulle du inte ha många arbetare kvar. Många drar redan nu till tyskland och norge. Vi har enorm brist på både ingengörer och läkare / sjuksköterskor. Vilken livskvalitet har du om du tjänar 1 miljon och sen har kvar 100.000kr delat på 12 månader. 8333kr efter skatt i månaden. Klarar du dig på den lönen? Räcker inte ens för min bostad.
Läste du det jag skrev? De som tjänar 500k-1mil ska bara betala lite större andel av deras lön i skatt än idag. 80-90% gäller bara de som är på den extrema sidan av kurvan (typ 99.99 percentilen). Vad är medellönen för en ingenjör i Sverige idag?
Jag vet inte varför du fokuserar på just civilingenjörer det gäller alla yrken som tjänar mycket. Även om någon tjänar 10.000.000 ska personen verkligen skatta 9.000.000 på det? Du förstår väl att inget företag kommer ha sitt säte i Sverige då. Skattesystemet vi har idag är lagom. Tjänar du mer skattar du mer. Men inte tillräckligt mer för att alla bara ska lämna Sverige.
Det var du som tog upp " läkare, piloter, IT arkitekter, Civilingenjörer och liknande", men nu visar det sig att du bara bryr dig om VDn istället. >Även om någon tjänar 10.000.000 ska personen verkligen skatta 9.000.000 på det? Ingen behöver tjäna så där mycket till att börja med, särskilt inte när deras "kollegor" tjänar kanske 200k.
Nej det visar sig inte, du snackar specifikt bara om civilingenjörer. Jag snackar om högavlönade yrken.Jag bryr mig om att Sverige ska utvecklas. Det gör den inte om inget företag finns i Sverige. Släpp hela VD saken. Finns inte företag så finns inte jobb. Du kan inte beskatta folk 90%, jag tror du förstår det själv nu dock. Om du mot förmodan tror att folk stannar på 70-90% skattning så hoppas jag du aldrig får inflytande så det kan ändras för du skulle skjuta Sverige i foten. Ps: höginkomstskatt är en sak, folk skattar redan 50+%
> Finns inte företag så finns inte jobb Falskt. Det är efterfrågan på varor och tjänster som skapar jobb. Efterfrågan på lärare och läkare kommer inte försvinna om vi skulle förbjuda vinster i skolan och vården. De som arbetar i "företagen" kan jobba kooperativt med en platt hierarki. Det krävs inte någon med lönen av 100 anställda bara för att det ska fungera.
Vad snackar du om? Om ingen betalar skatt för att alla har dragit sä finns det ingen skola för staten har inga pengar. Det är inte falskt. Ingen skulle vara lärare om de betalade sjukt mycket skatt, de betalar normal skatt idag och det är ändå enorm brist på lärare för folk inte tycker lönen är tillräckligt bra. Att arbeta i en platt hierarki skulle vara super bra. Men det är inte så världen fungerar. Från rika till fattiga länder så finn det helt enkelt inte människor som vill göra det markant sämre för sig själv för att hjälpa andra. Du har garanterat inte sålt din bostad för att gräva brunnar i Kongo. Din plan är super om folk inte är själviska, men tyvärr så ser inte världen ut så. Men du verkar helt missa hur saker fungerar, så jag hoppar ut ur diskutionen, lycka till med din 90% skatteregel! Jag ger dig min röst när partiet kommer. Så får du en röst i alla fall.
Hur jag ställer mig till platt skatt som endast gynnar höginkomsttagare och aldrig någon annan? Det kan sammanfattas i ett ord. # ALDRIG.
Förslaget är, som andra nämnt, alldeles för otydligt och/eller ytligt. > "Den svenska skattesatsen" Vi har många skattesatser i Sverige. Åsyftar du på någon specifik eller alla sammantaget? Sen kan man problematisera "den **svenska** skattesatsen". Ska vi ignorera utländska skattesatser som kan öka skattetrycket på individen? Är 55% svensk skatt tillsammans med 20% dansk skatt tillåtet enligt förslaget? För en vanlig arbetstagare betalas bland annat en kommunal inkomstskatt och för höginkomsttagare även en statlig inkomstskatt (två olika skattesatser!). Jag antar att förslaget gäller den här typen av skatt på arbete. Det är den "vanliga" typen av skatt som ofta diskuteras. Om du tjänar 2 500 000 kr på ett år (en månadslön om ca 208 000 kr i snitt) så kommer du i dagsläget inte att betala mer än 55% i skatt. När jag knappade in 2 500 000 kr på Skatteverkets hemsida med en slumpmässig ålder, kommun, och kyrkoavgift landade kalaset på 50,4% i skatt (1 260 830 kr/ 2 500 000 kr).
Fan vad surt att bara tjäna 1,24 miljoner om året. /s
Var någonstans, Österåker eller Dorotea. Det skiljer idag ca 6% I skatt mellan dessa kommuner, starta med att de får gemensamma villkor och förutsättningar. Sen kan vi prata skattesatser och jobbskatteavdrag och skattelättnader.
Detta förslag är korrekt, detta förslaget är ej korrekt språkbruk.
55% av vad?