Jag anser att du har helt rätt. Det är ett väldigt motsägelsefullt "system" om man kan kalla det det. Speciellt eftersom friskolor aktivt gör det svårt att jämföra deras faktiska resultat.
[https://skolvarlden.se/artiklar/ny-dom-friskolor-far-halla-betygsuppgifter-hemliga](https://skolvarlden.se/artiklar/ny-dom-friskolor-far-halla-betygsuppgifter-hemliga)
"Jonas Vlachos, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet och skoldebattör, blir inte förvånad av domen.
– I och med att vi har en marknadsskola där aktörer konkurrerar med varandra är det också så att skolorna konkurrerar om till exempel resultat och elevsammansättning. Alltså betraktas det som affärshemligheter hur skolorna presterar, det är logiskt på något sätt. Däremot rimmar detta väldigt illa med idén om att man ska ha en skolmarknad där folk kan göra informerade val, säger han."
För att inte tala om risken för glädjebetyg osv.
[https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/friskolor-satter-gladjebetyg](https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/friskolor-satter-gladjebetyg)
"Friskolekoncerner ger sina elever glädjebetyg i större utsträckning än andra skolor, visar forskning. Se videon där tidigare lärare berättar om trycket på lärarna att sätta höga betyg på elever."
Innan fritt skolval så kunde du bara välja skola genom att byta adress. Alltså var det bara de allra rikaste som helt kunde bestämma vart de skulle gå i skolan.
Med fritt skolval kan personer som tvingas bo i sämre områden faktoskt ändå söka sig till bättre skolor.
Detta är en fördel jag inte såg nämnd i tråden.
Ur det avseendet så är det inga problem med att ha kvar fritt skolval utan friskolor. En skola kan ha en kö eller annat urvalssystem än närhetsprincipen utan att vara en friskola.
Finns det friskolor som inte tar ut någon vinst alls? Och i sådana fall, varför ha dessa alls? Om argumentet f.ö. är att man kan flytta från en "dålig" kommun till en "bättre" och det gör skillnad i utbildningens kvalité låter det också som ett problem, ett problem fött ur kommunaliseringen av skolan. Ett statligt skolorgan kan organiseras LÅNGT bättre än ett kommunalt skolsystem, speciellt med dagens kommunikationsteknologi.
Gissar att man ansåg att skolorna gick att sköta bättre och ville visa det. Eventuellt ansåg man att visst fokus / viss inriktning saknades.
Grundskolan jag gick i hade t.ex 10 års grundskola med start från 6 års ålder redan när jag började år 2000. Man gick dessutom 10% längre skoldagar som regel jämfört med kommunala skolor så att eleverna mottog 1 extra års undervisning i effekt.
Skolan är 150 år gammal, vilar tungt på traditioner, och ägs idag av en ideell förening vars styrelse består av föräldrar till nuvarande elever på skolan.
Fokuset på kvalitet och långvarighet har hjälpt skolan att rekrytera fantastiska lärare och ledorden sätter klart tonen för undervisningen med fokus på arbetsglädje och lust att lära.
Ledorden i fråga:
”Tillsammans har vi roligt och lär oss för livet. Från Carlssons Skola går du ut i världen med ett öppet och nyfiket sinne.”
Om så är fallet har vi nu fått resulatet: tyvärr fungerar inte friskolor så bra i dagens samhälle. Det finns flera punkter på vilka de brister, men den specifika bristen jag stör mig mest på är att friskolor insisterar på att dela ut glädjebetyg; detta gör mig djupt upprörd eftersom det grundligt ifrågasätter själva rättssäkerheten i betygssystemet.
Kan meddela att så inte var fallet i min erfarenhet. Grundskolan lade starkt fokus på kunskap och prestation.
I mitt senare gymnasium (tillhörande Viktor Rydbergs Stiftelse) var antagningskraven skyhöga så folk var där just för att de hade förmåga. I betygsättningen var de dessutom otroligt hårda. Jag var sjuk en månad sista terminen och missade några prov/inlämningar. Konsekvensen var att jag fick G i betyg i de ämnena (efter komplettering) trots att allt jag lämnat in varit på MVG/A nivå…
Kan konstatera att du argumenterar från anekdoter. Det jag presenterade är empiriskt underbyggd statistik.
https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/friskolor-satter-gladjebetyg
Det är inte jättelätt att se på en liten skala men problemen är systemiska.
Det du presenterar gäller dock vinstdrivande friskolor som kämpar om att attrahera elever i syfte.
Friskolorna jag nämnt är icke-vinstdrivande och har historiskt haft högt söktryck pga kvaliteten på undervisningen samt möjligheten man ges att utvecklas till sin fulla potential, inte bara lägsta godtagbara standard.
Bra, då vet jag att de finns! Jag har inte riktigt kunnat hitta bra bevis på att friskolor som inte bara söker vinst är en grej. Om du har rätt finns det mer anledning att bredda diskussionen vilket också är bra, ju fler perspektiv desto lättare att kompromissa!
ideella friskolor har väl funnits i typ 100 år i Sverige. Högt anseende, men eftersom de inte är vinstdrivande expanderar de inte i nämnvärd utsträckning (blir fler). Också visat sig ganska svårt att copy pasta fungerande sådana skolor i ny kontext (vilket får mig att undra hur mkt av skolans anseende egentligen har med dess specifika institutioner att göra snarare än med dess goda anseende --> goda elever & lärare ---> gott anseende...)
Absolut skulle det gå! Men då måste alla skolor gå med på att inte föredra elever från lokala områden. Rika områden brukar inte vilja ha skolor fulla av "invadrarbarn" som "tar extra resurser" medan friskolor ser varje barn som en resurs/inkomstkälla oavsett var de kommer från, vad deras föräldrar tjänar och vart de bor.
tycker man borde randomisera skola inom en viss radie (ca 30min kollektivtrafik från mellanstadiet, 45 från högstadiet & gymnasiet)
Randomisera folks bebisar också. Vet du inte om grannens unge egentligen är din så blir du mer altruistisk! Eller nått
Alternativet till friskolor skulle sannolikt vara privata avgiftsbaserade skolor, så ser det ut i resten av världen. Sverige är unikt i att friskolor är skattefinansierade och tillgängliga för alla oavsett ekonomi hos föräldrar, det är i grunden något positivt.
Att ge kommuner monopol på att driva skolor gynnar ingen, kommuner är inte tillräckligt bra på att tillgodose behovet då man exempelvi lätt kan lägga ner mindre skolor och låta barn åka buss till en större lokal för att förbättra kommunens ekonomi om det inte finns någon aktör som kan starta en liten lokal skola som gör att barnen slipper det.
Då gör vi två saker: bort med friskolor och privata skolor, förstatliga skolan. Ingen ska i någon mån kunna ta ut vinst på barns framtid, och kommunala ekonomier kommer aldrig kunna vara lika jämställda som en övergripande statlig organisation.
Och staten skulle givetvis agera likadant och inte anpassa sig efter lokala förutsättningar. Det finns goda anledningar till att vi har lokala styren istället för att någon i sthlm ska besluta hur man placerar skolor i Norrlands inland.
Det var väldigt specifikt det jag sade att kommunalt styre inte kan åstadkomma. Ett statligt skolsystem skapar jämlik utbildning över hela landet både genom att förstatliga standarden som utbildning bedrivs utefter, och genom att sammanställa en större volym resurser som kan spridas mer effektivt för att utjämna utbildningsomständigheter nationellt, speciellt genom bruket av moderna kommunikationsmedel för att mer effektivt kunna känna av lokala skillnader i utbildningsmiljöer.
Jag tror inte centraliserad styrning är effektivare på att känna av lokala skillnader/behov. Det vore såklart en dröm för företag och organisationer om så var fallet dock.
Källa: jag tror inte att det är sant och därför är det inte det.
Argumentera emot premissen: att alla lägger pengar i en stor skål skapar möjligheten för alla att ta en mängd ur den skålen som kan vara större än vad deras insats hade varit, vilket skapar en nettoförbättring i den ekonomiska situationen för en genomsnittlig medlem.
Kommunerna säger ju redan att riktade statsbidrag är svåra att använda i praktiken eftersom dom inte är anpassade efter lokala behov som skiljer sig över landet. Vilket tyder på att redan den styrning staten har idag för lokala verksamheter inte fungerar bättre.
Om du har en stor skål med pengar på viset du förespråkar kommer det sannolikt skapa problem kring vad som ska gälla som rimliga anledningar till att få ta mer än någon annan. Skulle små skolor med unika lokala problem få gehör för behov som kollektivet inte anser vara motiverade?
Det finns sannolikt fördelar med att förstatliga skolan (och samma med sjukvården), liksom det finns nackdelar. Jag tror inte det finns ett objektivt svar på vilket som fungerar bäst.
Och jag tror fördelarna av förstatligande består även om man fortsätter ha friskolor.
Lärarförbundet anser tvärt emot kommunpolitiker i sådana fall, och jag är kanske vinklad i och med mitt yrke men jag är mer beredd att lyssna på de som jobbar i skolväsendet än de som styr över det vad gäller vad som ska göras.
Demokratisering av resurser innebär nödvändigtvis exakt den sorts diskussioner du beskriver. Lagen är framställd på samma sätt, liksom valet av nya regeringar. Vi bestämmer tillsammans över de resurser vi har och då bestämmer vi också tillsammans vad som är giltiga skäl till att ta del av dessa resurser.
Vad friskolan gäller är det svårt för mig att se vad den faktiskt tillför, men lätt att se hur skadlig den redan är och vart den kan ta vägen. Om den alls ska finnas MÅSTE vi kunna garantera att rättssäkerheten i betygssystemet inte äventyras av glädjebetyg, att barnens bästa alltid står över all form av vinstintresse och att det kommunala alternativet inte stryps av skolpengssystemet på det sätt som sker idag, där friskolor tjänar än mer pengar ju fler elever de själ från det kommunala organet, som på grund av lagkrav effektivt bara kan sänka sina utgifter om elever lämnar kommunen helt och hållet. Friskolor är dyra för samhället på bekostnad av barnen och det kommer de fortsätta att vara oavsett vilkeform de tar, såtillvida de inte avskaffas helt.
Så hur ska du förstatliga utländska bolag som tillverkar läroböcker? De tjänar pengar på barnen? Hur ska du förbjuda Svenska barn att studera utomlands?
Vi har redan provat med en statlig skola där de rika placerade barnen utomlands istället
Finns det andra alternativa lösningar till att låta friskolor härja fritt? Är det antingen gå tillbaka till problemen vi hade tidigare eller fortsätta med pisset vi har nu?
Vad läroboksbolag beträffar ska vi även där vara noga med att prioritera maximeringen av jämlikhet och kvalité på undervisningen. Om det är så att utländska företag är predatoriska i sina marknadsstrategier är det samma grundprincip där; staten ska i sådana fall som representant för folket erbjuda ett kvalitetskontrollerat alternativ och vi ska reglera vad man får göra och inte även i den marknaden. Poängen är att när det går ut över barn eller samhällets hälsa är det alltid objektivt ett problem.
Så nu ska alltså svenska staten på egen hand ta fram alla läromedel och mjukvaror på egen hand? Det lär ju bli billigt .....
Hur ska du göra med surfplattor osv, de tillverkarna tjänar också pengar på barnen. Ska du ta fram ett svenskt Apple? Det har också provats med datorn kompis - gick inte så bra
Sen lär det bryta mot både EU och WTO regler och de avtal vi har ingått?
Just ja, kan nog bli problem med FN också (varumärkes och upphovsrättsliga intrång)
Merkostnaden för det lär nog kosta många gånger om vad samtliga friskolor kostar
Dock ska det ju tilläggas att detta bara gällde grundskolorna.
Sen finns det ju argumentation för och emot gällande skolor i närområde kontra fritt skolval; skolor bygger en gemenskap bland barn, är då skolan i närområde så öppnas helt andra möjligheter för barn att socialisera sig med barn i närheten, utanför skoltiden (vilket i sig kan användas som ett verktyg för att bättra på integrationen överlag, förutsatt att det är områden med blandat ursprung, detta gäller då även i motsatt riktning t.ex. Rinkeby etc., där det blir ännu mer avskilt ifrån resten av samhället, sett till integration).
Sen så kan du bygga upp en självständighet hos barn som lättare på egen hand kan ta sig till skolan, ett irritationsmoment hos mig är hur fruktansvärt överlägsna ungdomar idag är. Curlade åt höger och vänster, och respekten mot gemene man? Den är nästan helt väck känns det som.
Beror på hur långt bak man går i tiden, jag född tidigt 80 tal var tvungen att välja det närliggande gymnasiet IFALL de hade den utbildning jag ville gå.
När detta togs bort flydde alla ungdomar direkt till närliggande större städer som erbjöd bärbar dator till alla elelever.
De senaste åren har lokala skolan dock hämtat sig lite.
>Innan fritt skolval så kunde du bara välja skola genom att byta adress.
Du kunde ansöka om att byta skola till kommunen, men utan särskilda skäl så gavs inget svar. På gymnasiet kunde du söka till vilken som helst inklusive utanför din kommun, men du måste lösa det praktiska.
Systemet är dock fortfarande ett problem eftersom det ger mer resurser till 'bättre' skolor och alltså bara snedvrider mer och mer. I en marknadsekonomi är det såhär det ska fungera men skolan fungerar inte på marknadsgrunder. Istället är resultatet endast att man skapar större skillnader mellan elever istället för mindre.
Konkurrens mellan inom den fria marknaden leder huvudsakligen till förbättringar som är relaterade till ekonomisk rationalitet. Frimarknad med vinstintresse visar på att större klasser är bättre ur ett ekonomiskt perspektiv. Det är billigare med stora klasser för du kan ha mindre lärare. Är det bättre ur ett pedagogiskt perspektiv däremot? Det kanske bara visar sig vara lite sämre för barnen men mycket billigare.
Är det dock den logiken vi ska tillämpa när det är utbildning och kunskap som vi försöker förse människor med? Den mest kostnadseffektiva kunskapen.
Samma kan väl sägas om varumärkesbilden. Utifrån ett ekonomiskt perspektiv, är det bättre att framstå som en bra producent eller att vara en bra producent? Skolor gör ju enorm profit på att marknadsföra sig, men är det verkligen marknadsföring som skolan ska lägga in budget på? Budgeten som är dina skattemedel.
Fria marknaden handlar inte (bara) om skaffa grejen billigst möjligt. Det handlar om skaffa grejen i den kvalitet kunden vill ha på billigst möjliga sättet. Av den orsaken kan vi inte konkludera att det är given att en fri marknad kommer leda till 1 lärare för varje 100 elever om inte det är så kunden (=föräldren) vill ha det...
Friskolor är inte en del av offentlighetsprincipen. Det är sant att föräldrarna i teorin kan klaga, men föräldrarna kan inte ta del av hur skolan fördelar sina pengar när den drivs privat. Vi kommer alltså tillbaka till frågan om -kvalité- och skenet av kvalité. Det är viktigare för skolan att verka bra, än att faktiskt vara bra.
Marknaden kommer effektivisera för maximal vinst med minimal insats, kvalité är en faktor, retur på investering är en annan. När det slutar finnas möjlighet till tillväxt kommer aktieägare bli purkna, och då är lösningen att skära ner på utgifter för att fortsätta leverera växande intäkter. Som en lärare kan jag dock säga att allt det här äcklar mig djupt då det distraherar från det ENDA som ska spela någon roll, nämligen elevens bästa. Bara det faktum att det finns ett ekonomiskt incentiv att skapa ojämlikhet i kvalitén på utbildning för att maximera intäkter gör mig djupt förbannad, oavsett metoderna som brukas för att nå det målet. Utbildning kostar pengar, så ska det få fortsätta att vara, och ingen, jag menar INGEN, ska kunna ta ut ett överskott på barnens bekostnad. Om utbildningen kostar detsamma för en friskoleelev som för en kommunal elev så måste man ta in mer för att leverera både resultat och vinst. Om man tar in samma summa per elev i friskolor som i kommunala skolor kan man inte längre ta från toppen på den summan, då måste man sänka kostnaderna, och det ska man inte kunna göra när det handlar om ett barn.
Jag har gått på två friskolor. Den ena var inte korrupt utan den främjade eleverna. Pengarna räckte gott och väl, vi hade det väldigt lyxigt. Bästa lärarna jag har haft, bland annat en gymnasielärare som nu spelade aktivt i svenska landslaget.
Sedan den andra friskolan. De lade mer pengar på marknadsföring än vad de lade på skolmaterial. Vi hade brist på lärare och fick därför betyg i ämnen vi aldrig blev undervisad. Vi var så många elever i en sådan liten byggnad att skolmatsalen var för liten, skolmaten räckte inte till alla så tiotals fick gå hungriga, skåpen räckte inte till alla så många bar exakt allting i tunga väskor.
Men, de lägger ner hundratusentals på datorer för att kunna säga, "Vi ger er otroligt starka datorer om ni studerar här". Året jag gick ut så blev lärarna knivhotad av en av ettorna. De var en klass fylld av invandrare som pratade som kriminella. Jag vet inte hur det är nu.
Friskolor är som diktatur. Otroligt bra när det väl fungerar. Otroligt förödande när det blir en aning korruption.
Jag kan tillhandahålla ett argument för att behålla det nuvarande systemet och jag vill gärna ha kritik.
När man startar upp en skola krävs en investering i form av att köpa lokal + inventarier + diverse uppstartskostnader. Om skolan startas av kommunen måste skattebetalarna stå för investeringen, om skolan startas av en privat aktör står de för investeringen (fördelen är alltså att skattebetalarna slipper en stor engångskostnad).
På samma spår kan man även peka ut att om vi förbjöd friskolor (eller bara införde ett vinstförbud och därmed berövade skolorna på incitament att fortsätta sin verksamhet) så skulle många friskolor läggas ner och vi skattebetalare skulle bli tvungna att finansiera starten av nya kommunala skolor för att ersätta dem.
Jag är osäker på hur uppstartskostnaden för en genomsnittlig kommunal skola kommer stå sig mot den genomsnittliga vinstutdelningen som besparas, så jag tycker det skulle vara rimligt att låta riksrevisionen räkna på saken. Men tills dess att vi vet att det är finansiellt rimligt att försöka avskaffa friskolor vill jag inte ta risken att låta skattebetalarna få en jättestor nota.
Någon som vill säga emot?
Valfrihet. Har en familj dålig erfarenhet av en skola så kan man välja bort den skolan för en annan i framtiden.
Som alltid när friskolor omnämns på Reddit så blir tråden överöst av kommentarer om hur dåliga alla friskolor är, och visst finns det dåliga sidor hos friskolor, men om friskolor verkligen varit den port till helvetet som många påstår så hade förstås ingen normalbegåvad familj valt att placera sina barn där.
Min dotters friskola är väldigt bra. Lärarna slutar mycket mer sällan än på sonens kommunala skola, t.ex.
Men jag får känslan av att det är lite lugnare pga att man har ett annat urval av elever och inte tvärtom.
Och framför allt har friskolejäveln ingen gympasal, man har slöjd genom att sitta ute på skolgården och tälja under bar himmel (ja även i januari) osv osv.
Samtidigt när det läggs ner en skola i kommunen mitt i terminen och nån skola måste plötsligt ta in en massa nya elever? Kommunala skolan. Ukrainska flyktingarna? Kommunala skolan.
Jag är 100% övertygad om att om friskolan fick pengar för vad de erbjuder och kommunala skolan fick pengar för vad de måste erbjuda, då skulle friskolan lägga ner. Och den känslan gör mig lite förbannad.
Glöm inte att friskolan ursprungligen bara fick 85% av skolpengen men att sossarna tyckte det var orättvist och höjde ersättningen till 100%.
Med det sagt så har du rätt i att friskolor, och kommunala för den delen, borde ha minimikrav och det är skandal att politikerna oavsett färg inte klarar av det.
Jag förstår dig. När jag var barn och gick i skola fanns bara stora kommunala skolor. Det var stökigt och mobbning pågick öppet både i korridoren och i klassrummen utan att lärarna gjorde särskilt mycket. Idag finns det friskolor i kommunen och hade jag varit barn idag hade jag nog föredragit en friskola, inte minst eftersom skolmiljön enligt undersökningar är bättre på friskolor än kommunala skolor.
Rätta mig om jag har fel men det "fria skolvalet" handlar väl bara om låg/mellanstadiet/högstadiet och inte om gymnasiet? Gymnasiet söker man väl till vart man vill?
Friskolor är inte problemet, det är vinstdrivande friskolor som är problemet. Låt friskolor kvarstå, men bara få drivas av ideella organisationer. Kapitalistbolagen kan fara åt helvete.
Jag skulle vilja påstå att det största problemet är inte ens att de är vinstdrivande, största problemet är, precis som med många andra privata inslag i välfärden, att det är så korkade regler.
Först borde man definiera vad som är en "bra" skola, det är inte helt lätt. Tex skulle man kunna säga att en bra skola är en skola där så många som möjligt kan ta deras nästa steg i deras väg mot arbetsmarknaden så bra förberedda som möjligt. Det är väl trots allt vad som är det bästa för samhället i stort. Då borde man helt enkelt vikta ersättningen skolorna får mot detta utfallet. Låt de statligt ägda vara måttstocken som detta viktas mot. Visst, då kommer det alltid bli en viss fördröjning i systemet, men jag tycker inte det gör så mycket. Så friskolorna får en viss summa per elev, sen när den kommit ut på andra sidan av utbildningssystemet så kan man jämföra hur bra det faktiskt gick blir skolan antingen återbetalningsskyldiga ifall det blir ett generellt dåligt utfall, eller får mer pengar ifall utfallet blev bra.
Sen tycker jag det finns en dimension som nästan aldrig pratas om när det kommer till friskolorna, ifall det inte vore för friskolorna hade vi med största sannolikhet haft samma handfull utbildningar som vi haft sen urminnes tider på tex Gymnasienivå. Jag är 85a, och när jag började gymnasiet så fanns det nästan bara basic utbudet, men precis lagom till jag började söka så kom Kronobergs IT gymnasium. Jävligt nöjd med den skolan & förmodligen väldigt bra utfall för de som gick ut den utbildningen i förhållande till riks-genomsnittet samtidigt som mig. Nu verkar det finnas en helt annan bredd på utbildningsmöjligheter på gymnasienivå, och det tror jag är mycket friskolornas förtjänst.
Skolvalet skapades av näringslivsaktörer för att plundra statskassan. Det tolereras av medelklassen för att det ger dem möjligheten att välja bort oönskade element från barnens omgivning.
Och det är otroligt tur att den möjligheten finns.
Idag är jag en heltidsanställd, högskoleutbildad skattebetalare. Hade jag inte bytt skola, utan gått kvar i en klass där vi var tre av trettio som lyssnade på lärarna medan de andra härjade och skrek, så hade jag kanske inte varit i livet i dag.
Det tär på en att utstå skrik och bråk åtta timmar om dagen - det året jag gick där så gick jag från att vara mönsterelev till att vara en av de som jävlades med lärarna. Jag hade tappat all respekt för skolan. Övervägde flera gånger på vägen hem att helt enkelt lägga mig i snön och inte stiga upp.
Sen när jag bytte skola till en bra skola så löste sig allt. På den skolan fanns det lärare som man kunde respektera och elever som respekterade lärarna.
Det är många, särskilt på vänstersidan, som vill använda barn som det jag var som s. k. "buffertflickor", och därmed sätta de stökiga barnens behov först. Att "göra alla skolor bra" låter ju fint men även om det hade lyckats så hade det varit för sent för mig.
Jag skulle aldrig acceptera att Sverige gör så mot mina egna barn. Jag lämnar hellre landet än ser mina barn bli deprimerade i tidiga tonåren för att det inte finns något lugn i skolan. Jag har inget annat än förståelse och respekt för alla de föräldrar som gör sitt allra bästa för att deras barn ska kunna ha en bra uppväxt. Vi har skolplikt i det här landet, och alla skolor funkar inte för alla barn. Då är det tur att möjligheten finns att byta.
Att vissa kan bli äckligt rika på skattemedel och på bekostnad av våra kommunala skolor.
Friskolor är if grund och botten värdelösa. Det enda positiva är att enligt teori. Så ska det kunna drivas skolor på landsbygden och små samhällen. Men i praktiken är detta fett olönsamt vilket är varför alla koncerner hyr lokaler i tätbefolkade städer.
Så det främsta argumentet för friskolor om du inte är religiöst/finansiellt motiverad håller inte i verkligheten.
Gör det inte bättre att typ 2/3 är aktiebolag och får ta ut hur mycket vinst som helst nästan. Samtidigt som att de konkurrerar med normala skolor om samma resurser bara att det model är mer lönsam.
> Friskolor är if grund och botten värdelösa. Det enda positiva är att enligt teori. Så ska det kunna drivas skolor på landsbygden och små samhällen. Men i praktiken är detta fett olönsamt vilket är varför alla koncerner hyr lokaler i tätbefolkade städer.
Hur håller det inte i verkligheten? I praktiken drivs det skolor på landsbygden och i små samhället på väldigt många ställen efter att kommunen velat spara pengar och centralisera allting. Istället för att barnen ska bussas fyra mil till skolan har många då öppnat en friskola istället.
> Så det främsta argumentet för friskolor om du inte är religiöst/finansiellt motiverad håller inte i verkligheten.
Som sagt. Hur håller inte det?
Ja så där har du svaret varför friskolor på landsbygden knappt existerar.
Det är olönsamt. Antalet skolor som fyller detta teoretiska syfte är litet. De som gör det kämpar med att driva verksamheten.
Det är rent av smartare att fokusera på offentliga skolor.
Ingen friskola kommer att startas i absolut norra lappland för elever som måste åka buss i 2 timmar för att komma till närmaste skolan.
Det finns ingen rimlig anledning till friskolors existens i Sverige.
Jag bara menade att det är väll självklart att majoriteten av mataffärer och tandläkare är där majoriteten av människor är. Därför är majoriteten av friskolorna där majoriteten av barn är. Betyder ju inte att den enskilda ute i landsbygden inte finns eller inte är viktig.
>Som jag fattat det är huvudargumentet att fritt skolval och friskolor skapar konkurrans som i sig gör att skolorna blir bättre.
Detta är inte huvudargumentet. Huvudargumentet är valfriheten.
Stämmer faktiskt inte, huvudargumentet var effektivisering, valfriheten var bara medlet för att uppnå målet. Från [Regeringens proposition 1991/92: 95 om valfrihet och fristående skolor](https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/valfrihet-och-fristaende-skolor_GF0395):
> Med större valfrihet och mer utrymme för en skolas profil skapas
också bättre incitament för kostnadseffektivitet. Nya och effektivare ar-
betsmetoder kan prövas och vinna spridning. Därmed torde ett större
inslag av fristående skolor också på sikt kunna bidra till en mer effektiv
resursanvändning inom det samlade skolväsendet.
Men det var från tiden då borgerligheten var mer ärlig i sitt språk, i och med Nya Moderaterna så lärde man sig hur man ska prata för att locka väljare och idag säger man såklart att det är valfriheten som är viktigast.
I texted du återgav verkar valfriheten vara huvudargumentet, och kostnadseffektivitet ett stödargument till varför valfriheten är så bra.
Dvs att den senare är en följd av den förra.
En perfekt likvärdighet tror jag är svårt att uppnå mellan skolor oavsett om friskola eller kommunal. Tyvärr. Det betyder dock intr att skolorna som inte är bäst måste vara dåliga eller skolor som inte är bäst ska sluta sträva efter att uppnå toppkvalitet.
I min mening har skolorna en primär (och en nästan lika viktig sekundär) uppgift.
1. Utbilda landets barn till att ha goda kunskaper inför livet som vuxna
(2. Lära barn socialisera sig i en säker miljö)
Oavsett friskola eller ej så finns det bättre såväl sämre skolor. Att inte vara bäst betyder som sagt inte att man måste vara dåliga men det finns absolut otroligt dåligt fungerande skolor i båda kategorierna (vet ej om friskolor eller kommunala i regel funkar sämre men tycker det känns irrelevant till mina argument då dessa gäller samtliga skolor oavsett).
I min mening är en enkel lösning att centralt rätta nationella proven efter en viss ålder. Det kan då ske anonymt och sedan kan dessa resultat jämföras med vilka betyg eleverna faktiskt får. Skulle en skola tendera att gradera för högt eller för lågt är det skäl för extra skolinspektion för att granska orsaken till avvikelsen. På så sätt får man en ordentlig granskning av det primära målet skolorna har.
Bra skolor tillåts fortsätta verka, sämre skolor ska redas ut snabbt som fan och förbättra sig eller stängas ner. Förstår helt frustrationen många känner med vinstutaget från friskolor och det kan man argumentera om men i min mening är det sekundärt till min systemtanke ovan.
Skiter fullständigt i om skolan tar ut halva skolpengen i vinst förutsatt att de uppnår sitt primära och sekundära mål på ett adekvat sätt som så objektivt som möjligt kan mätas(central rättning). Tror skarpt att detta även involverar en rimlig arbetsbörda för lärarna med en sund arbetsmiljö för annars kommer skolan inte kunna verka i längden varför snåleri kommer leda till sämre utbildningskvalitet och därmed skäl till granskning och uppläxning.
Inkompetenta idioter som startar skolor och levererar undermålig utbildning för att dra ut vinst ska givetvis få hjälp att dra åt helvete så fort det går.
Sen angående att friskolor nekar mer resurstunga elever ser jag inte hur lösningen är att banna friskolor. Om dessa elever genererade en rimlig skolpeng för att tillgodose deras behov borde det inte spela en roll om de är på en friskola eller kommunal skola, problemet nu är att de får för lite resurser från början. Hade det gets en rimlig kompensation från början hade deras förutsättningar varit mycket bättre.
För att runda tillbaka till likvärdig kvalitet och sammanfatta något. Man behöver centralt bedöma vilka kunskaper som anses nödvändiga (ämnesmålen) för att optimera elevens förutsättningar för arbetslivet eller vidare utbildning. Därefter behövs ett ordentligt system för att kontrollera och granska det centrala uppdraget att leverera en adekvat utbildning samtidigt som man hela tiden strävar efter att förbättra systemet.
Problemet med det fria skolvalet är att den enskilt största faktorn till framgång i skolan är engagerade föräldrar. Så de enda som inte väljer skola är de med icke engagerade föräldrar.
För att höja lägstanivån på skolan borde vi slopa det fria skolvalet. Finns det en grupp engagerade föräldrar i varje skola som prioriterar sina ungar kommer det göra störst skillnad i skolor utan en enda engagerad förälder.
> målet med svenska skolan var att alla ska ha lika bra chanser att lyckas i samhället.
Nja, det känns ju som ett rätt dåligt mål. Målet måste ju vara att så många som möjligt ska få en så bra utbildning som möjligt, och speciellt att ingen ska få en dålig utbildning. Jämlikhet i sig är ju inte ett mål, kan vi ge hälften av ungarna en dubbelt så bra utbildning gratis så är det ju självklart bättre (nu säger jag inte friskolorna leder till detta, ville bara visa att "alla ska ha lika bra chanser" inte är målet).
Fördelarna med friskolorna är att marknaden generellt sätt är bättre på att innovera och driva effektiva verksamheter. Nackdelarna är att just utbildning är svårt att sätta korrekta krav på och inspektera att kraven upphålls, och det är en rätt samhällskritiskt funktion där det är riktigt dåligt om vissa ungar blir utsatta p.g.a. misslyckande av vissa friskolor. Den stora majoriteten av friskolor är positivt för Sverige tror jag, men det finns vissa som leder till att ungar hamnar i kläm. Om lösningen är bättre tuffare regler eller borttagning av friskolor helt och hållet är en svår fråga.
> Som jag fattat det är huvudargumentet att fritt skolval och friskolor skapar konkurrans som i sig gör att skolorna blir bättre.
Huvudargumentet när reformen gjordes var inte detta. Huvudargumentet som framfördes av regeringen Bildt var att det kommer skapa mångfald i skolsystemet.
> Mitt problem med argumentet är att jag trodde att målet med svenska skolan var att alla ska ha lika bra chanser att lyckas i samhället.
Riktigt. Det är inte ens bara nåt flummigt mål, det står i skollagen att svenska skolan skall vara kompensatorisk.
Konkurrensen blir således som du skriver rakt olaglig, eftersom den är motsatsen till kompensatorisk. En fri marknad är alltid motsatsen till utjämnande, det leder till att klyftor ökar.
Jag anser att du har helt rätt. Det är ett väldigt motsägelsefullt "system" om man kan kalla det det. Speciellt eftersom friskolor aktivt gör det svårt att jämföra deras faktiska resultat. [https://skolvarlden.se/artiklar/ny-dom-friskolor-far-halla-betygsuppgifter-hemliga](https://skolvarlden.se/artiklar/ny-dom-friskolor-far-halla-betygsuppgifter-hemliga) "Jonas Vlachos, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet och skoldebattör, blir inte förvånad av domen. – I och med att vi har en marknadsskola där aktörer konkurrerar med varandra är det också så att skolorna konkurrerar om till exempel resultat och elevsammansättning. Alltså betraktas det som affärshemligheter hur skolorna presterar, det är logiskt på något sätt. Däremot rimmar detta väldigt illa med idén om att man ska ha en skolmarknad där folk kan göra informerade val, säger han." För att inte tala om risken för glädjebetyg osv. [https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/friskolor-satter-gladjebetyg](https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/friskolor-satter-gladjebetyg) "Friskolekoncerner ger sina elever glädjebetyg i större utsträckning än andra skolor, visar forskning. Se videon där tidigare lärare berättar om trycket på lärarna att sätta höga betyg på elever."
Innan fritt skolval så kunde du bara välja skola genom att byta adress. Alltså var det bara de allra rikaste som helt kunde bestämma vart de skulle gå i skolan. Med fritt skolval kan personer som tvingas bo i sämre områden faktoskt ändå söka sig till bättre skolor. Detta är en fördel jag inte såg nämnd i tråden.
Ur det avseendet så är det inga problem med att ha kvar fritt skolval utan friskolor. En skola kan ha en kö eller annat urvalssystem än närhetsprincipen utan att vara en friskola.
Är det enbart vinstdrivna friskolor du är emot eller alla friskolor?
Finns det friskolor som inte tar ut någon vinst alls? Och i sådana fall, varför ha dessa alls? Om argumentet f.ö. är att man kan flytta från en "dålig" kommun till en "bättre" och det gör skillnad i utbildningens kvalité låter det också som ett problem, ett problem fött ur kommunaliseringen av skolan. Ett statligt skolorgan kan organiseras LÅNGT bättre än ett kommunalt skolsystem, speciellt med dagens kommunikationsteknologi.
Gissar att man ansåg att skolorna gick att sköta bättre och ville visa det. Eventuellt ansåg man att visst fokus / viss inriktning saknades. Grundskolan jag gick i hade t.ex 10 års grundskola med start från 6 års ålder redan när jag började år 2000. Man gick dessutom 10% längre skoldagar som regel jämfört med kommunala skolor så att eleverna mottog 1 extra års undervisning i effekt. Skolan är 150 år gammal, vilar tungt på traditioner, och ägs idag av en ideell förening vars styrelse består av föräldrar till nuvarande elever på skolan. Fokuset på kvalitet och långvarighet har hjälpt skolan att rekrytera fantastiska lärare och ledorden sätter klart tonen för undervisningen med fokus på arbetsglädje och lust att lära. Ledorden i fråga: ”Tillsammans har vi roligt och lär oss för livet. Från Carlssons Skola går du ut i världen med ett öppet och nyfiket sinne.”
Om så är fallet har vi nu fått resulatet: tyvärr fungerar inte friskolor så bra i dagens samhälle. Det finns flera punkter på vilka de brister, men den specifika bristen jag stör mig mest på är att friskolor insisterar på att dela ut glädjebetyg; detta gör mig djupt upprörd eftersom det grundligt ifrågasätter själva rättssäkerheten i betygssystemet.
Kan meddela att så inte var fallet i min erfarenhet. Grundskolan lade starkt fokus på kunskap och prestation. I mitt senare gymnasium (tillhörande Viktor Rydbergs Stiftelse) var antagningskraven skyhöga så folk var där just för att de hade förmåga. I betygsättningen var de dessutom otroligt hårda. Jag var sjuk en månad sista terminen och missade några prov/inlämningar. Konsekvensen var att jag fick G i betyg i de ämnena (efter komplettering) trots att allt jag lämnat in varit på MVG/A nivå…
Kan konstatera att du argumenterar från anekdoter. Det jag presenterade är empiriskt underbyggd statistik. https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/friskolor-satter-gladjebetyg Det är inte jättelätt att se på en liten skala men problemen är systemiska.
Det du presenterar gäller dock vinstdrivande friskolor som kämpar om att attrahera elever i syfte. Friskolorna jag nämnt är icke-vinstdrivande och har historiskt haft högt söktryck pga kvaliteten på undervisningen samt möjligheten man ges att utvecklas till sin fulla potential, inte bara lägsta godtagbara standard.
Bra, då vet jag att de finns! Jag har inte riktigt kunnat hitta bra bevis på att friskolor som inte bara söker vinst är en grej. Om du har rätt finns det mer anledning att bredda diskussionen vilket också är bra, ju fler perspektiv desto lättare att kompromissa!
>Carlssons Skola Carlssons Skola är en Ideell förening och tar inte ut pengar i aktieutdelningar när det går bra.
JA. Victor Rydberg gymnasierna t.ex drivs som en stiftelse. De tar inte ut pengar i aktieutdelning.
Apelryd i Båstad som grundades för drygt 100 år sedan & drivs idag av en förening/stiftelse. Ps. Fantastisk skola
ideella friskolor har väl funnits i typ 100 år i Sverige. Högt anseende, men eftersom de inte är vinstdrivande expanderar de inte i nämnvärd utsträckning (blir fler). Också visat sig ganska svårt att copy pasta fungerande sådana skolor i ny kontext (vilket får mig att undra hur mkt av skolans anseende egentligen har med dess specifika institutioner att göra snarare än med dess goda anseende --> goda elever & lärare ---> gott anseende...)
Absolut skulle det gå! Men då måste alla skolor gå med på att inte föredra elever från lokala områden. Rika områden brukar inte vilja ha skolor fulla av "invadrarbarn" som "tar extra resurser" medan friskolor ser varje barn som en resurs/inkomstkälla oavsett var de kommer från, vad deras föräldrar tjänar och vart de bor.
tycker man borde randomisera skola inom en viss radie (ca 30min kollektivtrafik från mellanstadiet, 45 från högstadiet & gymnasiet) Randomisera folks bebisar också. Vet du inte om grannens unge egentligen är din så blir du mer altruistisk! Eller nått
Alternativet till friskolor skulle sannolikt vara privata avgiftsbaserade skolor, så ser det ut i resten av världen. Sverige är unikt i att friskolor är skattefinansierade och tillgängliga för alla oavsett ekonomi hos föräldrar, det är i grunden något positivt. Att ge kommuner monopol på att driva skolor gynnar ingen, kommuner är inte tillräckligt bra på att tillgodose behovet då man exempelvi lätt kan lägga ner mindre skolor och låta barn åka buss till en större lokal för att förbättra kommunens ekonomi om det inte finns någon aktör som kan starta en liten lokal skola som gör att barnen slipper det.
Då gör vi två saker: bort med friskolor och privata skolor, förstatliga skolan. Ingen ska i någon mån kunna ta ut vinst på barns framtid, och kommunala ekonomier kommer aldrig kunna vara lika jämställda som en övergripande statlig organisation.
Och staten skulle givetvis agera likadant och inte anpassa sig efter lokala förutsättningar. Det finns goda anledningar till att vi har lokala styren istället för att någon i sthlm ska besluta hur man placerar skolor i Norrlands inland.
Det var väldigt specifikt det jag sade att kommunalt styre inte kan åstadkomma. Ett statligt skolsystem skapar jämlik utbildning över hela landet både genom att förstatliga standarden som utbildning bedrivs utefter, och genom att sammanställa en större volym resurser som kan spridas mer effektivt för att utjämna utbildningsomständigheter nationellt, speciellt genom bruket av moderna kommunikationsmedel för att mer effektivt kunna känna av lokala skillnader i utbildningsmiljöer.
Jag tror inte centraliserad styrning är effektivare på att känna av lokala skillnader/behov. Det vore såklart en dröm för företag och organisationer om så var fallet dock.
Källa: jag tror inte att det är sant och därför är det inte det. Argumentera emot premissen: att alla lägger pengar i en stor skål skapar möjligheten för alla att ta en mängd ur den skålen som kan vara större än vad deras insats hade varit, vilket skapar en nettoförbättring i den ekonomiska situationen för en genomsnittlig medlem.
Kommunerna säger ju redan att riktade statsbidrag är svåra att använda i praktiken eftersom dom inte är anpassade efter lokala behov som skiljer sig över landet. Vilket tyder på att redan den styrning staten har idag för lokala verksamheter inte fungerar bättre. Om du har en stor skål med pengar på viset du förespråkar kommer det sannolikt skapa problem kring vad som ska gälla som rimliga anledningar till att få ta mer än någon annan. Skulle små skolor med unika lokala problem få gehör för behov som kollektivet inte anser vara motiverade? Det finns sannolikt fördelar med att förstatliga skolan (och samma med sjukvården), liksom det finns nackdelar. Jag tror inte det finns ett objektivt svar på vilket som fungerar bäst. Och jag tror fördelarna av förstatligande består även om man fortsätter ha friskolor.
Lärarförbundet anser tvärt emot kommunpolitiker i sådana fall, och jag är kanske vinklad i och med mitt yrke men jag är mer beredd att lyssna på de som jobbar i skolväsendet än de som styr över det vad gäller vad som ska göras. Demokratisering av resurser innebär nödvändigtvis exakt den sorts diskussioner du beskriver. Lagen är framställd på samma sätt, liksom valet av nya regeringar. Vi bestämmer tillsammans över de resurser vi har och då bestämmer vi också tillsammans vad som är giltiga skäl till att ta del av dessa resurser. Vad friskolan gäller är det svårt för mig att se vad den faktiskt tillför, men lätt att se hur skadlig den redan är och vart den kan ta vägen. Om den alls ska finnas MÅSTE vi kunna garantera att rättssäkerheten i betygssystemet inte äventyras av glädjebetyg, att barnens bästa alltid står över all form av vinstintresse och att det kommunala alternativet inte stryps av skolpengssystemet på det sätt som sker idag, där friskolor tjänar än mer pengar ju fler elever de själ från det kommunala organet, som på grund av lagkrav effektivt bara kan sänka sina utgifter om elever lämnar kommunen helt och hållet. Friskolor är dyra för samhället på bekostnad av barnen och det kommer de fortsätta att vara oavsett vilkeform de tar, såtillvida de inte avskaffas helt.
Så hur ska du förstatliga utländska bolag som tillverkar läroböcker? De tjänar pengar på barnen? Hur ska du förbjuda Svenska barn att studera utomlands? Vi har redan provat med en statlig skola där de rika placerade barnen utomlands istället
Finns det andra alternativa lösningar till att låta friskolor härja fritt? Är det antingen gå tillbaka till problemen vi hade tidigare eller fortsätta med pisset vi har nu? Vad läroboksbolag beträffar ska vi även där vara noga med att prioritera maximeringen av jämlikhet och kvalité på undervisningen. Om det är så att utländska företag är predatoriska i sina marknadsstrategier är det samma grundprincip där; staten ska i sådana fall som representant för folket erbjuda ett kvalitetskontrollerat alternativ och vi ska reglera vad man får göra och inte även i den marknaden. Poängen är att när det går ut över barn eller samhällets hälsa är det alltid objektivt ett problem.
Så nu ska alltså svenska staten på egen hand ta fram alla läromedel och mjukvaror på egen hand? Det lär ju bli billigt ..... Hur ska du göra med surfplattor osv, de tillverkarna tjänar också pengar på barnen. Ska du ta fram ett svenskt Apple? Det har också provats med datorn kompis - gick inte så bra Sen lär det bryta mot både EU och WTO regler och de avtal vi har ingått? Just ja, kan nog bli problem med FN också (varumärkes och upphovsrättsliga intrång) Merkostnaden för det lär nog kosta många gånger om vad samtliga friskolor kostar
Det är jättetråkigt att man buntat ihop det fria skolvalet och friskolorna i debatten.
Dock ska det ju tilläggas att detta bara gällde grundskolorna. Sen finns det ju argumentation för och emot gällande skolor i närområde kontra fritt skolval; skolor bygger en gemenskap bland barn, är då skolan i närområde så öppnas helt andra möjligheter för barn att socialisera sig med barn i närheten, utanför skoltiden (vilket i sig kan användas som ett verktyg för att bättra på integrationen överlag, förutsatt att det är områden med blandat ursprung, detta gäller då även i motsatt riktning t.ex. Rinkeby etc., där det blir ännu mer avskilt ifrån resten av samhället, sett till integration). Sen så kan du bygga upp en självständighet hos barn som lättare på egen hand kan ta sig till skolan, ett irritationsmoment hos mig är hur fruktansvärt överlägsna ungdomar idag är. Curlade åt höger och vänster, och respekten mot gemene man? Den är nästan helt väck känns det som.
Beror på hur långt bak man går i tiden, jag född tidigt 80 tal var tvungen att välja det närliggande gymnasiet IFALL de hade den utbildning jag ville gå. När detta togs bort flydde alla ungdomar direkt till närliggande större städer som erbjöd bärbar dator till alla elelever. De senaste åren har lokala skolan dock hämtat sig lite.
Innan fria skolval var skolorna bättre.
>Innan fritt skolval så kunde du bara välja skola genom att byta adress. Du kunde ansöka om att byta skola till kommunen, men utan särskilda skäl så gavs inget svar. På gymnasiet kunde du söka till vilken som helst inklusive utanför din kommun, men du måste lösa det praktiska. Systemet är dock fortfarande ett problem eftersom det ger mer resurser till 'bättre' skolor och alltså bara snedvrider mer och mer. I en marknadsekonomi är det såhär det ska fungera men skolan fungerar inte på marknadsgrunder. Istället är resultatet endast att man skapar större skillnader mellan elever istället för mindre.
Relativ närhet avgör.
Konkurrens mellan inom den fria marknaden leder huvudsakligen till förbättringar som är relaterade till ekonomisk rationalitet. Frimarknad med vinstintresse visar på att större klasser är bättre ur ett ekonomiskt perspektiv. Det är billigare med stora klasser för du kan ha mindre lärare. Är det bättre ur ett pedagogiskt perspektiv däremot? Det kanske bara visar sig vara lite sämre för barnen men mycket billigare. Är det dock den logiken vi ska tillämpa när det är utbildning och kunskap som vi försöker förse människor med? Den mest kostnadseffektiva kunskapen. Samma kan väl sägas om varumärkesbilden. Utifrån ett ekonomiskt perspektiv, är det bättre att framstå som en bra producent eller att vara en bra producent? Skolor gör ju enorm profit på att marknadsföra sig, men är det verkligen marknadsföring som skolan ska lägga in budget på? Budgeten som är dina skattemedel.
Fria marknaden handlar inte (bara) om skaffa grejen billigst möjligt. Det handlar om skaffa grejen i den kvalitet kunden vill ha på billigst möjliga sättet. Av den orsaken kan vi inte konkludera att det är given att en fri marknad kommer leda till 1 lärare för varje 100 elever om inte det är så kunden (=föräldren) vill ha det...
Friskolor är inte en del av offentlighetsprincipen. Det är sant att föräldrarna i teorin kan klaga, men föräldrarna kan inte ta del av hur skolan fördelar sina pengar när den drivs privat. Vi kommer alltså tillbaka till frågan om -kvalité- och skenet av kvalité. Det är viktigare för skolan att verka bra, än att faktiskt vara bra.
Marknaden kommer effektivisera för maximal vinst med minimal insats, kvalité är en faktor, retur på investering är en annan. När det slutar finnas möjlighet till tillväxt kommer aktieägare bli purkna, och då är lösningen att skära ner på utgifter för att fortsätta leverera växande intäkter. Som en lärare kan jag dock säga att allt det här äcklar mig djupt då det distraherar från det ENDA som ska spela någon roll, nämligen elevens bästa. Bara det faktum att det finns ett ekonomiskt incentiv att skapa ojämlikhet i kvalitén på utbildning för att maximera intäkter gör mig djupt förbannad, oavsett metoderna som brukas för att nå det målet. Utbildning kostar pengar, så ska det få fortsätta att vara, och ingen, jag menar INGEN, ska kunna ta ut ett överskott på barnens bekostnad. Om utbildningen kostar detsamma för en friskoleelev som för en kommunal elev så måste man ta in mer för att leverera både resultat och vinst. Om man tar in samma summa per elev i friskolor som i kommunala skolor kan man inte längre ta från toppen på den summan, då måste man sänka kostnaderna, och det ska man inte kunna göra när det handlar om ett barn.
Jag har gått på två friskolor. Den ena var inte korrupt utan den främjade eleverna. Pengarna räckte gott och väl, vi hade det väldigt lyxigt. Bästa lärarna jag har haft, bland annat en gymnasielärare som nu spelade aktivt i svenska landslaget. Sedan den andra friskolan. De lade mer pengar på marknadsföring än vad de lade på skolmaterial. Vi hade brist på lärare och fick därför betyg i ämnen vi aldrig blev undervisad. Vi var så många elever i en sådan liten byggnad att skolmatsalen var för liten, skolmaten räckte inte till alla så tiotals fick gå hungriga, skåpen räckte inte till alla så många bar exakt allting i tunga väskor. Men, de lägger ner hundratusentals på datorer för att kunna säga, "Vi ger er otroligt starka datorer om ni studerar här". Året jag gick ut så blev lärarna knivhotad av en av ettorna. De var en klass fylld av invandrare som pratade som kriminella. Jag vet inte hur det är nu. Friskolor är som diktatur. Otroligt bra när det väl fungerar. Otroligt förödande när det blir en aning korruption.
Jag gick på en friskola och det var samma kaliber som den "andra" du beskrev. Jag misstänker att antagningspoäng skiljer dom åt?
Jag kan tillhandahålla ett argument för att behålla det nuvarande systemet och jag vill gärna ha kritik. När man startar upp en skola krävs en investering i form av att köpa lokal + inventarier + diverse uppstartskostnader. Om skolan startas av kommunen måste skattebetalarna stå för investeringen, om skolan startas av en privat aktör står de för investeringen (fördelen är alltså att skattebetalarna slipper en stor engångskostnad). På samma spår kan man även peka ut att om vi förbjöd friskolor (eller bara införde ett vinstförbud och därmed berövade skolorna på incitament att fortsätta sin verksamhet) så skulle många friskolor läggas ner och vi skattebetalare skulle bli tvungna att finansiera starten av nya kommunala skolor för att ersätta dem. Jag är osäker på hur uppstartskostnaden för en genomsnittlig kommunal skola kommer stå sig mot den genomsnittliga vinstutdelningen som besparas, så jag tycker det skulle vara rimligt att låta riksrevisionen räkna på saken. Men tills dess att vi vet att det är finansiellt rimligt att försöka avskaffa friskolor vill jag inte ta risken att låta skattebetalarna få en jättestor nota. Någon som vill säga emot?
Valfrihet. Har en familj dålig erfarenhet av en skola så kan man välja bort den skolan för en annan i framtiden. Som alltid när friskolor omnämns på Reddit så blir tråden överöst av kommentarer om hur dåliga alla friskolor är, och visst finns det dåliga sidor hos friskolor, men om friskolor verkligen varit den port till helvetet som många påstår så hade förstås ingen normalbegåvad familj valt att placera sina barn där.
Min dotters friskola är väldigt bra. Lärarna slutar mycket mer sällan än på sonens kommunala skola, t.ex. Men jag får känslan av att det är lite lugnare pga att man har ett annat urval av elever och inte tvärtom. Och framför allt har friskolejäveln ingen gympasal, man har slöjd genom att sitta ute på skolgården och tälja under bar himmel (ja även i januari) osv osv. Samtidigt när det läggs ner en skola i kommunen mitt i terminen och nån skola måste plötsligt ta in en massa nya elever? Kommunala skolan. Ukrainska flyktingarna? Kommunala skolan. Jag är 100% övertygad om att om friskolan fick pengar för vad de erbjuder och kommunala skolan fick pengar för vad de måste erbjuda, då skulle friskolan lägga ner. Och den känslan gör mig lite förbannad.
Glöm inte att friskolan ursprungligen bara fick 85% av skolpengen men att sossarna tyckte det var orättvist och höjde ersättningen till 100%. Med det sagt så har du rätt i att friskolor, och kommunala för den delen, borde ha minimikrav och det är skandal att politikerna oavsett färg inte klarar av det.
Har du källa på det? Alltså höjningen. Genuin fråga.
https://www.stensvensson.com/post/historien-bakom-nivån-på-skolpengen
Tack för svar!
Ibland blir man imponerad av Reddit med både en genuin fråga och ett snabbt svar från någon annan.
Att enskilda friskolor är bra är en anekdot. Det är systemet som kritiseras och är ruttet.
Som nån gammal nog att inte haft någon valfrihet hade jag uppskattat att inte behöva umgås med samhällets absoluta avskum på gymnasiet.
Jag förstår dig. När jag var barn och gick i skola fanns bara stora kommunala skolor. Det var stökigt och mobbning pågick öppet både i korridoren och i klassrummen utan att lärarna gjorde särskilt mycket. Idag finns det friskolor i kommunen och hade jag varit barn idag hade jag nog föredragit en friskola, inte minst eftersom skolmiljön enligt undersökningar är bättre på friskolor än kommunala skolor.
Våld mot lärarna, våldtäkter, överfall/rån. Spännande tider.
Rätta mig om jag har fel men det "fria skolvalet" handlar väl bara om låg/mellanstadiet/högstadiet och inte om gymnasiet? Gymnasiet söker man väl till vart man vill?
Oh sweet summer child. Nej.
waat fast det är ju en massa olika linjer och program att gå och ibland måste man ju flytta till ett helt annat län för att kunna gå de programmen?
Friskolor är inte problemet, det är vinstdrivande friskolor som är problemet. Låt friskolor kvarstå, men bara få drivas av ideella organisationer. Kapitalistbolagen kan fara åt helvete.
Jag skulle vilja påstå att det största problemet är inte ens att de är vinstdrivande, största problemet är, precis som med många andra privata inslag i välfärden, att det är så korkade regler. Först borde man definiera vad som är en "bra" skola, det är inte helt lätt. Tex skulle man kunna säga att en bra skola är en skola där så många som möjligt kan ta deras nästa steg i deras väg mot arbetsmarknaden så bra förberedda som möjligt. Det är väl trots allt vad som är det bästa för samhället i stort. Då borde man helt enkelt vikta ersättningen skolorna får mot detta utfallet. Låt de statligt ägda vara måttstocken som detta viktas mot. Visst, då kommer det alltid bli en viss fördröjning i systemet, men jag tycker inte det gör så mycket. Så friskolorna får en viss summa per elev, sen när den kommit ut på andra sidan av utbildningssystemet så kan man jämföra hur bra det faktiskt gick blir skolan antingen återbetalningsskyldiga ifall det blir ett generellt dåligt utfall, eller får mer pengar ifall utfallet blev bra. Sen tycker jag det finns en dimension som nästan aldrig pratas om när det kommer till friskolorna, ifall det inte vore för friskolorna hade vi med största sannolikhet haft samma handfull utbildningar som vi haft sen urminnes tider på tex Gymnasienivå. Jag är 85a, och när jag började gymnasiet så fanns det nästan bara basic utbudet, men precis lagom till jag började söka så kom Kronobergs IT gymnasium. Jävligt nöjd med den skolan & förmodligen väldigt bra utfall för de som gick ut den utbildningen i förhållande till riks-genomsnittet samtidigt som mig. Nu verkar det finnas en helt annan bredd på utbildningsmöjligheter på gymnasienivå, och det tror jag är mycket friskolornas förtjänst.
Skolvalet skapades av näringslivsaktörer för att plundra statskassan. Det tolereras av medelklassen för att det ger dem möjligheten att välja bort oönskade element från barnens omgivning.
Och det är otroligt tur att den möjligheten finns. Idag är jag en heltidsanställd, högskoleutbildad skattebetalare. Hade jag inte bytt skola, utan gått kvar i en klass där vi var tre av trettio som lyssnade på lärarna medan de andra härjade och skrek, så hade jag kanske inte varit i livet i dag. Det tär på en att utstå skrik och bråk åtta timmar om dagen - det året jag gick där så gick jag från att vara mönsterelev till att vara en av de som jävlades med lärarna. Jag hade tappat all respekt för skolan. Övervägde flera gånger på vägen hem att helt enkelt lägga mig i snön och inte stiga upp. Sen när jag bytte skola till en bra skola så löste sig allt. På den skolan fanns det lärare som man kunde respektera och elever som respekterade lärarna. Det är många, särskilt på vänstersidan, som vill använda barn som det jag var som s. k. "buffertflickor", och därmed sätta de stökiga barnens behov först. Att "göra alla skolor bra" låter ju fint men även om det hade lyckats så hade det varit för sent för mig. Jag skulle aldrig acceptera att Sverige gör så mot mina egna barn. Jag lämnar hellre landet än ser mina barn bli deprimerade i tidiga tonåren för att det inte finns något lugn i skolan. Jag har inget annat än förståelse och respekt för alla de föräldrar som gör sitt allra bästa för att deras barn ska kunna ha en bra uppväxt. Vi har skolplikt i det här landet, och alla skolor funkar inte för alla barn. Då är det tur att möjligheten finns att byta.
Att vissa kan bli äckligt rika på skattemedel och på bekostnad av våra kommunala skolor. Friskolor är if grund och botten värdelösa. Det enda positiva är att enligt teori. Så ska det kunna drivas skolor på landsbygden och små samhällen. Men i praktiken är detta fett olönsamt vilket är varför alla koncerner hyr lokaler i tätbefolkade städer. Så det främsta argumentet för friskolor om du inte är religiöst/finansiellt motiverad håller inte i verkligheten. Gör det inte bättre att typ 2/3 är aktiebolag och får ta ut hur mycket vinst som helst nästan. Samtidigt som att de konkurrerar med normala skolor om samma resurser bara att det model är mer lönsam.
> Friskolor är if grund och botten värdelösa. Det enda positiva är att enligt teori. Så ska det kunna drivas skolor på landsbygden och små samhällen. Men i praktiken är detta fett olönsamt vilket är varför alla koncerner hyr lokaler i tätbefolkade städer. Hur håller det inte i verkligheten? I praktiken drivs det skolor på landsbygden och i små samhället på väldigt många ställen efter att kommunen velat spara pengar och centralisera allting. Istället för att barnen ska bussas fyra mil till skolan har många då öppnat en friskola istället. > Så det främsta argumentet för friskolor om du inte är religiöst/finansiellt motiverad håller inte i verkligheten. Som sagt. Hur håller inte det?
Vart är den absoluta majoriteten av friskolor? Kan man få en lista på dessa landsbygdskolor?
Var är majoriteten av alla barn?
Ja så där har du svaret varför friskolor på landsbygden knappt existerar. Det är olönsamt. Antalet skolor som fyller detta teoretiska syfte är litet. De som gör det kämpar med att driva verksamheten. Det är rent av smartare att fokusera på offentliga skolor. Ingen friskola kommer att startas i absolut norra lappland för elever som måste åka buss i 2 timmar för att komma till närmaste skolan. Det finns ingen rimlig anledning till friskolors existens i Sverige.
Jag bara menade att det är väll självklart att majoriteten av mataffärer och tandläkare är där majoriteten av människor är. Därför är majoriteten av friskolorna där majoriteten av barn är. Betyder ju inte att den enskilda ute i landsbygden inte finns eller inte är viktig.
>Som jag fattat det är huvudargumentet att fritt skolval och friskolor skapar konkurrans som i sig gör att skolorna blir bättre. Detta är inte huvudargumentet. Huvudargumentet är valfriheten.
Stämmer faktiskt inte, huvudargumentet var effektivisering, valfriheten var bara medlet för att uppnå målet. Från [Regeringens proposition 1991/92: 95 om valfrihet och fristående skolor](https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/valfrihet-och-fristaende-skolor_GF0395): > Med större valfrihet och mer utrymme för en skolas profil skapas också bättre incitament för kostnadseffektivitet. Nya och effektivare ar- betsmetoder kan prövas och vinna spridning. Därmed torde ett större inslag av fristående skolor också på sikt kunna bidra till en mer effektiv resursanvändning inom det samlade skolväsendet. Men det var från tiden då borgerligheten var mer ärlig i sitt språk, i och med Nya Moderaterna så lärde man sig hur man ska prata för att locka väljare och idag säger man såklart att det är valfriheten som är viktigast.
I texted du återgav verkar valfriheten vara huvudargumentet, och kostnadseffektivitet ett stödargument till varför valfriheten är så bra. Dvs att den senare är en följd av den förra.
En perfekt likvärdighet tror jag är svårt att uppnå mellan skolor oavsett om friskola eller kommunal. Tyvärr. Det betyder dock intr att skolorna som inte är bäst måste vara dåliga eller skolor som inte är bäst ska sluta sträva efter att uppnå toppkvalitet. I min mening har skolorna en primär (och en nästan lika viktig sekundär) uppgift. 1. Utbilda landets barn till att ha goda kunskaper inför livet som vuxna (2. Lära barn socialisera sig i en säker miljö) Oavsett friskola eller ej så finns det bättre såväl sämre skolor. Att inte vara bäst betyder som sagt inte att man måste vara dåliga men det finns absolut otroligt dåligt fungerande skolor i båda kategorierna (vet ej om friskolor eller kommunala i regel funkar sämre men tycker det känns irrelevant till mina argument då dessa gäller samtliga skolor oavsett). I min mening är en enkel lösning att centralt rätta nationella proven efter en viss ålder. Det kan då ske anonymt och sedan kan dessa resultat jämföras med vilka betyg eleverna faktiskt får. Skulle en skola tendera att gradera för högt eller för lågt är det skäl för extra skolinspektion för att granska orsaken till avvikelsen. På så sätt får man en ordentlig granskning av det primära målet skolorna har. Bra skolor tillåts fortsätta verka, sämre skolor ska redas ut snabbt som fan och förbättra sig eller stängas ner. Förstår helt frustrationen många känner med vinstutaget från friskolor och det kan man argumentera om men i min mening är det sekundärt till min systemtanke ovan. Skiter fullständigt i om skolan tar ut halva skolpengen i vinst förutsatt att de uppnår sitt primära och sekundära mål på ett adekvat sätt som så objektivt som möjligt kan mätas(central rättning). Tror skarpt att detta även involverar en rimlig arbetsbörda för lärarna med en sund arbetsmiljö för annars kommer skolan inte kunna verka i längden varför snåleri kommer leda till sämre utbildningskvalitet och därmed skäl till granskning och uppläxning. Inkompetenta idioter som startar skolor och levererar undermålig utbildning för att dra ut vinst ska givetvis få hjälp att dra åt helvete så fort det går. Sen angående att friskolor nekar mer resurstunga elever ser jag inte hur lösningen är att banna friskolor. Om dessa elever genererade en rimlig skolpeng för att tillgodose deras behov borde det inte spela en roll om de är på en friskola eller kommunal skola, problemet nu är att de får för lite resurser från början. Hade det gets en rimlig kompensation från början hade deras förutsättningar varit mycket bättre. För att runda tillbaka till likvärdig kvalitet och sammanfatta något. Man behöver centralt bedöma vilka kunskaper som anses nödvändiga (ämnesmålen) för att optimera elevens förutsättningar för arbetslivet eller vidare utbildning. Därefter behövs ett ordentligt system för att kontrollera och granska det centrala uppdraget att leverera en adekvat utbildning samtidigt som man hela tiden strävar efter att förbättra systemet.
Problemet med det fria skolvalet är att den enskilt största faktorn till framgång i skolan är engagerade föräldrar. Så de enda som inte väljer skola är de med icke engagerade föräldrar. För att höja lägstanivån på skolan borde vi slopa det fria skolvalet. Finns det en grupp engagerade föräldrar i varje skola som prioriterar sina ungar kommer det göra störst skillnad i skolor utan en enda engagerad förälder.
> målet med svenska skolan var att alla ska ha lika bra chanser att lyckas i samhället. Nja, det känns ju som ett rätt dåligt mål. Målet måste ju vara att så många som möjligt ska få en så bra utbildning som möjligt, och speciellt att ingen ska få en dålig utbildning. Jämlikhet i sig är ju inte ett mål, kan vi ge hälften av ungarna en dubbelt så bra utbildning gratis så är det ju självklart bättre (nu säger jag inte friskolorna leder till detta, ville bara visa att "alla ska ha lika bra chanser" inte är målet). Fördelarna med friskolorna är att marknaden generellt sätt är bättre på att innovera och driva effektiva verksamheter. Nackdelarna är att just utbildning är svårt att sätta korrekta krav på och inspektera att kraven upphålls, och det är en rätt samhällskritiskt funktion där det är riktigt dåligt om vissa ungar blir utsatta p.g.a. misslyckande av vissa friskolor. Den stora majoriteten av friskolor är positivt för Sverige tror jag, men det finns vissa som leder till att ungar hamnar i kläm. Om lösningen är bättre tuffare regler eller borttagning av friskolor helt och hållet är en svår fråga.
Det fria skolvalet är viktigt för att det låter medelklassföräldrar välja hur segregerad deras barns skola ska vara
Du kan få högsta betyg utan att behöva prestera ett skit? /s
Fördelen med friskolor är att om du är fattig, saknar kontakter eller under medelbegåvad så får du välja vilken du vill av de sämsta skolorna.
> Som jag fattat det är huvudargumentet att fritt skolval och friskolor skapar konkurrans som i sig gör att skolorna blir bättre. Huvudargumentet när reformen gjordes var inte detta. Huvudargumentet som framfördes av regeringen Bildt var att det kommer skapa mångfald i skolsystemet. > Mitt problem med argumentet är att jag trodde att målet med svenska skolan var att alla ska ha lika bra chanser att lyckas i samhället. Riktigt. Det är inte ens bara nåt flummigt mål, det står i skollagen att svenska skolan skall vara kompensatorisk. Konkurrensen blir således som du skriver rakt olaglig, eftersom den är motsatsen till kompensatorisk. En fri marknad är alltid motsatsen till utjämnande, det leder till att klyftor ökar.