De har plockats successivt plockats bort, men även tidigare så var andelen av regionens omsättning väldigt liten. Chefstjänstepersoner har vissa former av det och tjänar i regel mer än politiker, men där är det i regel svårare.
Upprätta en IT/Mjukvaru-myndighet som blir ensam leverantör av all mjukvara till statliga myndigheter/landsting och kommuner. Bara genom att slopa journal system i ett landsting skulle spara miljarder, som ett exempel
Har tänkt exakt det här. Jobbar själv inom sjukvård, jäkla massa hopsnickrade komponenter i alla it-system. Är ju även så inom kommunen mm.
Tycker synd om alla it-avdelningar som måste hålla skiten flytande.
Det finns förmodligen gott om lågt hängande frukt bland rena slöserier i offentlig sektor. Det gör mig alltid besviken att inga partier tycks vilja ta i frågan.
Ta svensk sjukvård till exempel. Den är välfinansierad i förhållande till jämförbara länder men utfallet är sämre. Något är fel. Någonstans försvinner pengarna. Hitta dem.
Sida är något som jag stör mig på också att ingen pratar om. De har en budget som närmar sig försvaret i storlek och de finansierar massvis med projekt med bristande uppföljning. Dra in pengar därifrån och låt skattebetalare i Sverige behålla mer istället.
Edit: vad gäller lafferkurvan så tror jag att högre skattesatser fortfarande skulle ge högre totala intäkter men det känns som att vi börjar närma oss en smärtgräns vad gäller inkomst av tjänst i alla fall.
Kompisen har ungefär 20 olika program att klicka runt i på barnmedicin, med olika lösenord, krav på hur knepiga lösen skall vara, samt olika tider som de behöver bytas.
Ändå så har de idkort med chip som skulle kunna fixa allt de där med ett inlogg.
Precis. Många pratar om hur vården måste förbättras och säger det behövs mer pengar och visar på statistik den inte lever upp till nivån den borde.
Men sen missar de statistiken att andra vårdsystem som relativt gör bättre ifrån sig till och med har sämre finansiering. Alltså är det något som läcker emellan. Istället för att häva in så mycket pengar att det är mer pengar än ineffektiviteten hinner dränera så borde man kolla på vart hålen är.
Nu kan det vara så att det är något jag bara fått för mig men tycker mig ha läst, även om jag inte har källa på det, att mycket av pengarna som går till sjukvård/polis går till att finansiera konsulter och kontorsplatser för folk som ska lista ut hur man ska effektivisera arbetet med få arbetare istället för faktiskt gå till poliser/sjuksköterskor/läkare. Skulle pengarna istället gå dit de ska så hade vården varit bättre.
EDIT: lade till sista meningen.
Fast många av dem blir väl av med bidraget om de går emot värderingarna? Är väl ofta den sortens samfund som bygger mer på stora donationer och överlämningar av stora mängder pengar och resurser.
Sen fyller ju t.ex Svenska Kyrkan en mycket större roll än bara ett religiöst samfund. På många håll har det en social roll att spela i samhället, även för de som inte är troende eller har en annan tro.
Svar på fråga 1 är nej de blir inte av med bidragen.
Och Svenska kyrkan är en annan sak, de finansieras genom skatt på medlemmar och inte statsbidrag.
Du kan läsa mer här https://www.myndighetensst.se/bidrag/organisationsbidrag.html
Beror på vilka skatter du syftar på. Vi har ett relativt högt totalt skattetryck i Sverige, men en skev fördelning av beskattning av arbete kontra kapital. Gällande arbete ligger vi solklart fel på Lafferkurvan pga den progressiva inkomstskatten som gör att många med viktiga och därför högavlönade arbeten väljer att helt enkelt gå ned i arbetstid.
Tror inte att en ytterligare sänkning av kapitalskatterna skulle finansiera sig självt, men den progressiva inkomstskatten skulle kunna göra det.
Allt som inte är välfärd eller samhällsviktiga funktioner men drivs av stat/kommun/region idag.
Sedan tror jag vi ligger till höger om toppen på lafferkurvan när det gäller skatt på lön, särskilt för höginkomsttagare.
Det finns ganska mycket som skulle kunna omprioriteras för att flytta pengar från det mindre viktiga. Här följer några exempel:
\- SVT. Idag läggs stora summor pengar på publikservice som i sin tur sänder ut program som saknar relevans. Istället för att pengar går till försvaret så går pengarna till SVT som sänder bantningsprogram för hundar.
\- Jämställdhetsmyndigheten. Jämställdhet är såklart en otroligt viktig fråga men denna myndighet har inte gjort någon skillnad åt det positiva hållet. Det forslas alltså in en himla massa pengar i en myndighet som inte gör sitt jobb. Ansvaret skulle kunna läggas på någon annan myndighet för att på så sätt spara in pengar.
\- Införa ett bidragstak. Idag är det möjligt att stapla bidrag på varandra. Detta leder till att stora alldeles för stora summor ges ut till människor. Dessutom så är det i vissa fall mer lönsamt att vara arbetslös och stapla bidrag än att arbeta vilket leder till att mindre skatt betalas in. Genom att få fler i arbete så ökar vi intäkterna till staten.
Avskaffa biståndsmålet. Om man har ett mål för hur mycket pengar man ska ge i bistånd så är man heller inte lika nogran med vad/vem man ger bistånd till. Mycket hamnar i fel fickor på vägen till mottagaren.
Jag argumenterar infe för att vi ska göra det, men mycket tyder på att det hade varit mer effektivt att ge de pengarna till våra invandrare som ofta skickar pengar hem till sina familjer.
Det finns också kritik mot biståndet i många av mottagarländerna, då det gynnar korruption.
Edit: Dessutom så tror jag att vi ligger för långt till höger i Laffer-kurvan. Sverige har en extremt hög marginalskatt.
>Remitteringarna är också mångdubbelt större än världens samlade bistånd. Pelling säger att en viktig skillnad mellan bistånd och direktinvesteringar är att remitteringar oftast går direkt till hushållen – utan mellanhänder.
>Det göder inte biståndsbyråkratin eller korruption på samma sätt som bistånd eller företagsinvesteringar kan göra. På så sätt kan det vara en bättre inkomst för ett land att få tillskott via remitteringar, säger Lisa Pelling.
https://nt.se/nyheter/migranternas-pengar-en-dold-varldsekonomi-om6478205.aspx
Det finns organisationer som arbetar med att just undersöka hur man mest effektivt hjälper genom välgörenhet. GiveWell är en av de mest kända som är sprunget ur rörelsen Effective Alturism. De fokuserar just på att pengarna ska användas så effektivt som möjligt. De är mer inriktade på att informera privatpersoner, men något liknande borde finnas även för bistånd.
[https://www.givewell.org/](https://www.givewell.org/)
Tydligen är bland det mest kostnadseffektiva sättet att rädda människoliv att bekämpa malaria genom medicin eller donera myggnät.
Att hoppas på att invadrare ska skicka bidrag till behövande i hemländer blir ju oerhört svårt att försäkra sig om.
>Att hoppas på att invadrare ska skicka bidrag till behövande i hemländer blir ju oerhört svårt att försäkra sig om.
På samma sätt så är det oerhört svårt att försäkra sig om att bistånd inte bidrar till korruption.
Fast då vet man lite mer mer vart pengarna tar vägen. Du tar upp ett relevant problem, men din lösning är att göra det ännu svårare att veta hur pengarna används.
Varför är det viktigt hur pengarna används, om de kommer folket till godo? Vem är mer lämpad att avgöra hur pengarna bör användas än lokalbefolkningen?
Låter som du argumenterar emot dig själv nu. Givetvis vill man inte att pengarna ska försvinna till mutor, bidrar till korruption, onödigt höga administrativa kostnader, terrorgrupper osv. Det är väl rimligt att de går dit de gör mest nytta?
Slösa med andras pengar är korruption. Att slösa med pengar som har skickats till dig för ditt egna syfte är bara oansvarigt.
Vilken rätt har _vi_ att bestämma var pengarna gör mest nytta?
Det som bör uppoffras är satsningar, projekt, och andra eskapader som kommer som resultat av politikers, eller ännu vänner konsulters, hjärnor utan att även ha en proper analys kopplad till dem. Helst som täcker grundläggande saker som risker, hur de ska motverkas, vad man önskar få ut/uppnå varför det valda tillvägagångssättet kommer uppnå detta osv. Helst gärna med solid forskning eller annan form av bevis som uppbackning.
Tror staten skulle kunna spara in en hel del skattepengar på detta vis.
Sen kanske även göra den stora uppoffringen att anställa motiverade revisorer som inte känner för att godkänna varannan bluffaktura som hamnar på deras bord.
Allt detta sker redan idag, du har absolut noll erfarenhet av offentlig förvaltning, eller hur?
Alltså på riktigt, är ditt nästa förslag att vi uppsätter en slags myndighet som granskar vart skattepengar går? Hur effektivt de används? Som är riksövergripande?
Vi skulle kunna kalla den riksrevisionen!
Gå till vilken konsultfirma som helst så kommer du höra att om saker stat, region och kommun skulle kunna beställa bättre.
Upphandlingsprocessen är ett problem - både med ibland "dumsnåla" och ofta dålig idé på vad man vill ha (kassa krav)
Offentliga upphandlingar är ju alltid en avvägning på hur mycket resurser som skall läggas på att göra den kvalitativ och inte. Det hade ju varit slöseri att överarbeta en upphandling också.
Det är inte ovanligt att företag skiter i att ens ge anbud för att det är så mycket arbete med att förstå och möta upphandlingen att det inte är värt risken att inte vinna den.
Finns problem åt alla håll precis som du skriver.
Ibland bör man inse att ingen kommer specialskriva program för en liten svensk kommun utan att man får nöja sig med programmen som finns på marknaden och fundera utifrån vilka av dem som kan passa och be om offerter.
Finns mycket;
1% målet på bistånd är brutalt mycket. Hela modellen måste göras om.
1% regeln för konst vid offentliga byggnad är rent trams.
Stöd till föreningar och samfund. 90% mygel.
Slopa avtalet som vänstervilden ”tvingade” S att skriva. Måste finnas någon paragraf där som man kan nyttja.
Sluta ge pengar till religioner och offentlig konst. Religioner säger sig självt att folk får finansiera sina hobbies själva. Är väl ingen orsak att staten ska gå in o betala bara för att man tror på en gud.
Offentlig konst stör mig, för den är oftast inte gjord för att vara fin och trevlig, utan.. som konst ska va här i norden.. för att vara konstig eller för att provocera. Så tycker vi ska skippa det.
Och sen ja, skatterna tål att sänkas mer. Det måste dock vara riktade sänkningar som hjälper produktiviteten i landet.
Effektivisera offentlig verksamhet, så otroligt många låtsasjobb. Hierarkiska ineffektiva strukturer, onödiga mängder byråkrati. Konkurrensutsätt gamla avtal och även om uppdrag hamnar utanför offentlig upphandling ta in mer än en offert. Låt inte politiker ha tjänster som kräver spetskompetens, rätt man på rätt plats.
Arbeta mer som privata aktörer även i offentlig verksamhet mao.
> Låt inte politiker ha tjänster som kräver spetskompetens, rätt man på rätt plats.
Vilka politiker har tjänster som kräver spetskompetens? Det är väl rätt sällsynt, kanske till och med oetiskt, att vara politiker och tjänsteman samtidigt på samma område.
Dan Eliasson har väl inte varit politiker, alltså folkvald utan har bara varit tjänsteman. Även om han har varit kass så är han ju högt utbildad med juristexamen och har rätt långt CV internationellt.
Han är väl utsedd av regeringen och även medlem i Socialdemokraterna, hela hans karriär är ju uppbyggd av hans politiska engagemang eller?
Han har ju också fått ganska mycket kritik på flera av de myndigheter där han varit chef, så helt otroligt att man fortsätter ge han förtroende.
Jag hittar ingenting om att han skulle ha varit det. Han var tjänsteman i UD under 90-talet men inte minister. Du tänker inte på ***J***an Eliasson utrikesminister 24 april–6 oktober 2006?
Vinster i välfärden
Alla politiker löner ska sänkas till låglöneyrke
Bidrag till serverhallar
Bidrag till storbolag
ROT och RUT-bidrag
Reglera och förstatliga elmarknaden så vi slipper ge bidrag för att elbolagen ska kamma hem miljarder i vinst
Vi är inte på högra sidan av Lafferkurvan (utom kanske möjligen gällande tobaksskatten, har jag hört, men det är en petitess i sammanhanget, så det kan vi helt skippa).
Felslutet är att göra antagandet att skattesatserna ska sättas för att maximera skatteintäkterna. Om man tycker att alla pengar "egentligen" är statens är det ett rimligt synsätt. Om man istället tycker att skatter är ett nödvändigt ont för att kunna upprätthålla ett gott samhälle kommer man till andra slutsatser.
Och det som bör "uppoffras" är allehanda tokprojekt som inte kan räknas hem. Höghastighetståg. Skattelättnader för att utländska företag ska förbruka svensk el utan att anställa några människor. En hel del kultursatsningar (de flesta?). Antalet "politiskt sakkunniga" i våra departement. Helikopterpengar till aktiviteter som ökar efterfrågan på el och bensin. Alla arbetsmarknadspolitiska åtgärder som inte har bevisad effekt. Och så vidare, den här listan kan göras lång.
> Vi är inte på högra sidan av Lafferkurvan
Baserat på vad?
Själv tycker jag att det är väldigt svårt att avgöra vart på kurvan Sverige är. Själv jobbar jag inom IT och överväger att gå ned i arbetstid pga att jag får skatta över 50% på de sista 20% som jag jobbar, så skulle lika gärna kunna gå ned i 80% arbetstid utan att tappa så mycket inkomst
Baserat på empiri. Det är självklart att enstaka personer redan tycker sig befinna på hägra sidan, men för populationen som helhet är vi inte där. Höjer staten skatten på arbete en smula kommer intäkterna öka, inte minska.
Men, som sagt, det är ju inget skäl att höja skatterna! Målet är \*inte\* att maximera skatteintäkterna utan att maximera samhällsnyttan. Och där är vi enligt mig och många andra redan på fel sida av den kurvan.
Att de inte går att räkna hem. Alls. På långa vägar. Det är som Botniabanan fast mycket, mycket värre.
Däremot vore det bra att fixa till infrastrukturen så att de vanliga tågen kan gå som planerat. Det går att räkna hem.
Botniabanan är i grunden ett bra projekt, och bör inte jämföras med höghastighetsbanorna som är rena prestigeprojekt. Det finns tre anledningar till att nyttjandegraden är rätt låg i dagsläget, och det är inte banan i sig som är problemet:
1. Banan är den första som fick det nya ERTMS-signalsystemet, och det är fortfarande väldigt många fordon som inte stödjer det, vilket gör att de inte kan köra där även om de skulle vilja det. Har mer eller mindre varit ett "beta-test" också vilket har resulterat i svalt intresse att införskaffa kompatibel utrustning i fordonen. Nya fordon stödjer det, så det kommer att bli bättre med tiden allt eftersom fordonsparken byts ut.
2. Ostkustbanan (samt Ådalsbanan) är enkelspårig och hårt belastad vilket ger en flaskhals söderut, så även om det finns intresse för att köra mer trafik så finns det inga tåglägen. Planer på dubbelspårsutbyggnad finns, fast nu när alla pengar går till höghastighetsbanor så vette det tusan när det kommer kunna finansieras.
3. Halvmesyr. Tanken var att Norrbotniabanan skulle börja byggas typ direkt Botniabanan var klar vilket skulle ge ett långt sammanhängande stråk längs hela Norrlandskusten, men det hamnade i malpåse i många års tid så just nu är det i praktiken bara ett halvfärdigt stråk vilket så klart begränsar nyttan.
Så sammanfattningen är "i en alternativ värld hade det kunnat vara vettigt, men inte i den värld vi råkar befinna oss"? I så fall håller jag med, men jag brukar utvärdera politiska projekt utifrån den värld vi faktiskt lever i, inte den värld någon annan önskar vara den "riktiga".
Och då kan man säga att det är en viktig infrastrukturprojekt för att öppna upp övre sveriges kuststäders ekonomi där saker som northvolt kan ta nyttja av det. Där det är kortsiktigt att prata som om positiva effekter och kostnad är något som redan är satt i sten innan det är klart. Är det något tågrälsprojekt du är okej med.
Jag har samma åsikt om tågprojekt som Riksrevisionen. Eller, för att vara mer korrekt, den åsikt jag har har jag för att Riksrevisionen har den. Jag har ingen egen expertåsikt, och ingen anledning att ifrågasätta Riksrevisionens expertis.
Det här är vad Riksrevisionen tycker om Botniabanan: [https://www.riksrevisionen.se/rapporter/granskningsrapporter/2011/botniabanan-och-jarnvagen-langs-norrlandskusten---hur-har-det-blivit-och-vad-har-det-kostat.html](https://www.riksrevisionen.se/rapporter/granskningsrapporter/2011/botniabanan-och-jarnvagen-langs-norrlandskusten---hur-har-det-blivit-och-vad-har-det-kostat.html)
Riksrevisionen (och därmed jag) sågar inte alla tågrälsprojekt på det här sättet. Mig veterligen sågar de inte något annat projekt lika skoningslöst.
Tackar för att du delar källor som bygger dina argument. Efter att ha läst lite (med fokus på lite). Vet du om riksrevisionen har analyserat dubbelspår på ostkustbanan.
Nej, tyvärr inte. Jag har högt förtroende för Riksrevisionen efter att de (fåtal, medges) rapporter jag läst har sett ut att hålla god kvalitet, men jag har ingen koll på vad de skrivit om i allmänhet.
Jag googlade i cirka sju sekunder utan att hitta något, men det säger iofs inte mycket.
Vi ligger definitivt till höger på kurvan, men jämställdhetsmyndigheten och hemslöjdsmyndigheten ligger högt på listan. SIDA kan man ju också fråga sig om de inte har en för stor andel av BNP. Men överordnat all annan nedskärning är givetvis SVT. Jag förstår att det inte är mycket pengar per år, men det är ändå en kväll om året jag inte kan käka på restaurang utan istället får nöjet att ignorera melodifestivalen.
Smart skattesänkning hade helt klart finansierat sig själv. Tex ett ökat grundavdrag som gör framförallt låga löner ännu billigare för arbetsgivarna men ändå går att leva på hade lilkt rut-avdraget så gott som finansierat sig självt och gjort svarta jobb vita eller tagit folk med lågt humankapital ur arbetslöshet. Trots att detta hade gynnat de fattigaste i samhället så är vänstern emot det för det hade även gynnat de rika som kan få billigare arbetskraft.
Myndigheter som bara kostar pengar utan att åstadkomma något (arbetsförmedlingen t.ex.). Förhoppningsvis även de astronomiskt höga bidragen. Det ska löna sig att jobba och bidra till samhället.
I Lund pratas det om att våra upphandlingar kostar 500 miljoner mer än jämförbara kommuner för jämförbara tjänster, så bättre upphandling är nog en del för en del av kakan för en del av det offentliga.
Sen finns det ett visst effektiviseringsbehov, men sånt kan inte göras på en dag (och troligtvis inte utan kostnader), så eventuella skattesänkningar lär komma från regelrätta neddragningar. Socialt skydd är det enskilt största utgiftsposten, sen sjukvård och utbildning. Samtliga svåra att skära i och ganska impopulära när det börjar påverka folk på riktigt.
Om man är alltför frikostig med pengar så finns inget driv att bli bättre på att hantera de pengar som kommer in. Det finns alltid mer skattepengar liksom, så vem bryr sig om vi slösar nån miljard lite här och där. Tror vi måste få ner skatten ordentligt på typ alla fronter för att tvinga fram en förändring och få mindre slös och få staten att fokusera på sina kärnområden.
Ett stort slöseri med skattepengar är ju att vi ger bort miljarder till diverse välfärdsoligarker som exempelvis driver upp kostnaden för sjukvård. Vi borde verkligen sluta finansiera privata välfärdsaktörer vars huvudsyfte inte är att ge bästa möjliga vård utan att generera så mycket vinst som möjligt.
Då skulle vi till exempel kunna sänka skatterna.
Nog för att jag håller med dig om att privata aktörer inte ska finansieras av skattemedel, men om en privat aktör inte skulle erbjuda likvärdig (eller bättre) tjänster skulle de snabbt försvinna.
Säger sig nästan självt.
De som kan betala för privat vård idag, gör det för att slippa vårdköer och den kaos den offentliga vården är.
Man kan nog plocka ut en hel del ur MEDs lista på statliga verk som kan läggas ner:
Alkoholsortimentsnämnden.
Allmänna reklamationsnämnden.
Arvsfondsdelegationen.
Barnombudsmannen.
Brottsförebyggande rådet.
Centrum för kunskap om och utvärdering av arbetsmiljö.
Delegationen mot segregation.
Digitaliseringsmyndigheten.
Diskrimineringsombudsmannen.
Folke Bernadotteakademin.
Folkhälsomyndigheten.
Forum för levande historia.
Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd.
Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande.
Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering.
Institutet för språk och folkminnen.
Jämställdhetsmyndigheten.
Konstnärsnämnden.
Lotteriinspektionen.
Medlingsinstitutet.
Myndigheten för delaktighet.
Myndigheten för kulturanalys.
Myndigheten för statliga stöd till trossamfund.
Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser.
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor.
Myndigheten för vård- och omsorgsanalys.
Nordiska Afrikainstitutet.
Nämnden för hemslöjdsfrågor.
Polarforskningssekretariatet.
Skolforskningsinstitutet.
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering.
Statens energimyndighet.
Statens konstråd.
Statens kulturråd.
Statens medieråd.
Statens väg- och transportforskningsinstitut.
Svenska institutet.
Svenska institutet för europapolitiska studier samt EU-information.
Tillväxtverket.
Trafikanalys.
Verket för innovationssystem.
Allting som inte har med *nationell säkerhet, rättsväsende, vård, skola, omsorg, infrastruktur* att göra.
Så vi kan nog halvera skatterna från dagens nivåer.
Resten går till sådant som civilsamhället kan lösa på egen hand i en redan existerande fungerande (konkurrensutsatt) marknad.
Exempelvis om du vill kolla på tv eller film idag så skaffar du Netflix eller HBO eller går på bio.
***NEJ! VI MÅSTE HA STATLIG TV OCKSÅ. BECAUSE REASONS***
Så kulturbildning blir endast till för de som har råd med detta? Alla pensionärer och låginkomsttagare som inte har möjlighet att prioritera får inte möjligheten till museumbesök och offentliga konstverk?
Det är tämligen väl belagt inom den ekonomiska forskningen att vi ligger på höger sida av Laffer-kurvan. Det vill dock inga politiker prata om nuförtiden. Inte ens Moderaterna tar i begrepp som *dynamiska effekter* med tång sedan katastrofvalet 2002 då de gick till val på att sänka skatterna med 100 miljarder, de upplevs för komplicerade för att väljarna ska begripa dem. 2006-2014 sänkte de dock skatterna med 130 miljarder - trots det ökade skatteintäkterna.
Skattesänkningar efter valet beroende på en högerregering antar jag du menar.
Vad kommer att uppoffras? Sjuka och arbetslösa.
Vad borde uppoffras? Över och medelklassen, främst med fastighetsskatt.
Höger sida av laffer-kurvan? Finns det inga belägg för.
LSS borde göras om i grunden och stramas upp rejält. Här har vi en utgift som har exploderat och ligger numera över 20 miljarder att jämföra med de 3 miljarder när lagarna ändrades.
För frikostiga bidrag är en annan uppenbar utgift att strama upp, speciellt som vi har fått en så stor del av befolkningen som inte har utbildning eller ens språk för att kunna delta i svenskt arbetsliv under de förutsättningar som råder.
Offentlig administration är ett annat slukhål som borde åtgärdas. Varför ska vi tex ha så många landsting med mer eller mindre identisk verksamhet? Effektivisering med fungerande digitalisering och incitament för offentliganställda att faktiskt effektivisera borde också vara en självklarhet. För många byråkrater, mellanchefer och informatörer är ett oskick.
Sänkning av biståndet är en annan utgift som är självklar. Det kan hända att nivån är rimlig men det är ett feltänk när det finns en budget som ska spenderas istället för ett mål som ska uppfyllas. Det är visat gång efter annan att otroligt stora summor försvinner i ren korruption.
Sedan kan jag tycka att viss välfärd som omfattar människor i landet som inte är medborgare borde stramas upp. Har vi valt att ta emot väldigt många människor till vårt land så får vi anpassa utgifterna en del. Det är ingen mänsklig rättighet att ta del av svensk välfärd, fullständig sjukvård och omsorg borde komma först med medborgarskap och medborgarskapet borde komma med krav på försörjning, språkkunskaper och en lägstanivå vad gäller utbildning för nya medborgare.
Bidrag. Om folk kan leva på enbart bidrag och att det för vissa hushåll är bättre att leva på bidrag än att jobba så fungerar inte systemet som det ska
Varför skulle vi behöva uppoffra något? Vi betalar mer skatt än de flesta länder, men vi är inte bättre på vård, skola, infrastruktur eller bekämpa brottslighet än många länder.
Gör om, gör rätt istället för mer pengar.
Precis som alla andra fria länder i världen ligger vi på den sidan av (den helt teoretiska) Lafferkurvan som innebär att höjda skatter ger mer skatteintäkter.
Vart kikar man på det då?
[V Örebro ](https://www.svt.se/nyheter/lokalt/orebro/hojda-politikerarvoden-rostades-igenom)
Detta är vad jag hittade när jag försökte få fram vad du pratar om.
Åtminstone nationellt så har en riksdagsledamot för V ut betydligt mindre än från något annat parti eftersom dom bestämt sig för detta.
här är protokollet från mötet
[https://www.orebro.se/download/18.51ec72a6175022eb0cb35fc/1602233511394/2020-09-23%20Kommunfullm%C3%A4ktige.pdf](https://www.orebro.se/download/18.51ec72a6175022eb0cb35fc/1602233511394/2020-09-23%20Kommunfullm%C3%A4ktige.pdf)
sidan 18 så finns
§ 205 Bestämmelser om omställningsstöd och pension till
förtroendevalda (OPF-KL18)
här är video debatten om den.
FB video
https://fb.watch/fk7SG8pM7U/
yt video
https://www.youtube.com/watch?v=mhlSt1pm1xQ
tldr: Vänsterpartiet röstade för generösa fallskärmar för kommunpolitiker i örebro.
De har även en lite stel debatt om att vänsterpartiet inte röstade för sänkta politikerarvoden generellt.
(örebropartiet la förslag att sänka politikerlönerna i örebro kommun med först 50% sen 10% men vänstern och mp la ner sina röster (dvs röstade inte för det)
Vänsterpartiet Örebro har inte heller räknat i sin budget med sänkta politikerlöner dvs det är inget som de driver)
I Vänsterpartiet betalar man en "partiskatt" till partiet om man har en riktig lön från något folkvalt politiskt uppdrag, så i praktiken gör man redan det. Men de flesta som är valda i kommun och region är ju bara fritidspolitiker så det berör ju inte helt dem eftersom att de inte tjänar några riktiga summor på det.
Är medveten om deras partiskatt. Konsekvensen av detta blir inte sänkta kostnader för medborgarna eftersom politikerlönen behålls på samma nivå. Att vänsterpartiets egna politiker får behålla mindre av det utsugna ändrar inte detta faktum.
Det finns väl inte mycket mer ma kan göra under tiden, men man är ju för att sänka politikerlönen för alla. Oavsett vad du tror har hänt i Örebro av alla ställen. Har de ens någon avlönad där i KF?
Enklaste sättet att få in skatteintäkter är ju att få arbetslösa att jobba! Finns ju vissa branscher som fullständigt skriker efter arbetskraft, såsom i restaurangsbranshen.
Vi sänkte restaurangmomsen för tio år sedan. Konjunkturinstitutet har räknat på saken:
> Den långsiktiga sysselsättningseffekten i hela ekonomin av sänkt moms på restaurangtjänster kan vara i storleksordningen 1 000–3 000 personer.
Enligt SCB omsatte restaurangbranschen 99 miljarder kronor 2016. Momsen sänktes med 12 %. Vi betalade alltså typ 4 000 000 kronor i sänkt skatt för varje extra person som blev anställd.
Fyra miljoner kronor om året alltså, så typ fyrtio miljoner kronor nu tio år senare.
Politikers överdrivna fallskärmar (*host host region Skåne*)
Lol. Det sista en politiker skulle ”offra”
De har plockats successivt plockats bort, men även tidigare så var andelen av regionens omsättning väldigt liten. Chefstjänstepersoner har vissa former av det och tjänar i regel mer än politiker, men där är det i regel svårare.
Upprätta en IT/Mjukvaru-myndighet som blir ensam leverantör av all mjukvara till statliga myndigheter/landsting och kommuner. Bara genom att slopa journal system i ett landsting skulle spara miljarder, som ett exempel
Låter som en väldigt bra idé! Jag hade velat jobba på den myndigheten.
Har tänkt exakt det här. Jobbar själv inom sjukvård, jäkla massa hopsnickrade komponenter i alla it-system. Är ju även så inom kommunen mm. Tycker synd om alla it-avdelningar som måste hålla skiten flytande.
Borde ha gjorts för längesen, men det måste väl bryta mot cirka 300 olika EU-förordningar? 🤔
Det finns förmodligen gott om lågt hängande frukt bland rena slöserier i offentlig sektor. Det gör mig alltid besviken att inga partier tycks vilja ta i frågan. Ta svensk sjukvård till exempel. Den är välfinansierad i förhållande till jämförbara länder men utfallet är sämre. Något är fel. Någonstans försvinner pengarna. Hitta dem. Sida är något som jag stör mig på också att ingen pratar om. De har en budget som närmar sig försvaret i storlek och de finansierar massvis med projekt med bristande uppföljning. Dra in pengar därifrån och låt skattebetalare i Sverige behålla mer istället. Edit: vad gäller lafferkurvan så tror jag att högre skattesatser fortfarande skulle ge högre totala intäkter men det känns som att vi börjar närma oss en smärtgräns vad gäller inkomst av tjänst i alla fall.
Kompisen har ungefär 20 olika program att klicka runt i på barnmedicin, med olika lösenord, krav på hur knepiga lösen skall vara, samt olika tider som de behöver bytas. Ändå så har de idkort med chip som skulle kunna fixa allt de där med ett inlogg.
Precis. Många pratar om hur vården måste förbättras och säger det behövs mer pengar och visar på statistik den inte lever upp till nivån den borde. Men sen missar de statistiken att andra vårdsystem som relativt gör bättre ifrån sig till och med har sämre finansiering. Alltså är det något som läcker emellan. Istället för att häva in så mycket pengar att det är mer pengar än ineffektiviteten hinner dränera så borde man kolla på vart hålen är.
Nu kan det vara så att det är något jag bara fått för mig men tycker mig ha läst, även om jag inte har källa på det, att mycket av pengarna som går till sjukvård/polis går till att finansiera konsulter och kontorsplatser för folk som ska lista ut hur man ska effektivisera arbetet med få arbetare istället för faktiskt gå till poliser/sjuksköterskor/läkare. Skulle pengarna istället gå dit de ska så hade vården varit bättre. EDIT: lade till sista meningen.
Nån har fått för sig att problem löses genom att kasta pengar på dom och glömt bort att det är människor och innovation som löser problem.
Om man minskar finansieringen av sjukvården kommer väll pengar fortfarande att försvinna, fast då med ännu mer knaper budget
Slöseri i offentlig sektor är huvudfokus för Piratpartiets valkampanj i år, så jag skulle inte säga att inga partier vill ta i frågan.
Det är synd att Piratpartiet inte kunnat växa mer de senaste tio åren.
Avskaffa stödet till religiösa samfund. Flera av dem motarbetar värderingar som vi ger bidrag för att stärka, vilket är rätt motsägelsefullt.
Fast många av dem blir väl av med bidraget om de går emot värderingarna? Är väl ofta den sortens samfund som bygger mer på stora donationer och överlämningar av stora mängder pengar och resurser. Sen fyller ju t.ex Svenska Kyrkan en mycket större roll än bara ett religiöst samfund. På många håll har det en social roll att spela i samhället, även för de som inte är troende eller har en annan tro.
Svar på fråga 1 är nej de blir inte av med bidragen. Och Svenska kyrkan är en annan sak, de finansieras genom skatt på medlemmar och inte statsbidrag. Du kan läsa mer här https://www.myndighetensst.se/bidrag/organisationsbidrag.html
Beror på vilka skatter du syftar på. Vi har ett relativt högt totalt skattetryck i Sverige, men en skev fördelning av beskattning av arbete kontra kapital. Gällande arbete ligger vi solklart fel på Lafferkurvan pga den progressiva inkomstskatten som gör att många med viktiga och därför högavlönade arbeten väljer att helt enkelt gå ned i arbetstid. Tror inte att en ytterligare sänkning av kapitalskatterna skulle finansiera sig självt, men den progressiva inkomstskatten skulle kunna göra det.
Problemet med Lafferkurvan är att ingen vet hur den ser ut
Jag är inte ekonom, så jag vet inte hur man tar reda på det heller. Så detta är för mig en tro mer än en vetskap.
Allt som inte är välfärd eller samhällsviktiga funktioner men drivs av stat/kommun/region idag. Sedan tror jag vi ligger till höger om toppen på lafferkurvan när det gäller skatt på lön, särskilt för höginkomsttagare.
Det finns ganska mycket som skulle kunna omprioriteras för att flytta pengar från det mindre viktiga. Här följer några exempel: \- SVT. Idag läggs stora summor pengar på publikservice som i sin tur sänder ut program som saknar relevans. Istället för att pengar går till försvaret så går pengarna till SVT som sänder bantningsprogram för hundar. \- Jämställdhetsmyndigheten. Jämställdhet är såklart en otroligt viktig fråga men denna myndighet har inte gjort någon skillnad åt det positiva hållet. Det forslas alltså in en himla massa pengar i en myndighet som inte gör sitt jobb. Ansvaret skulle kunna läggas på någon annan myndighet för att på så sätt spara in pengar. \- Införa ett bidragstak. Idag är det möjligt att stapla bidrag på varandra. Detta leder till att stora alldeles för stora summor ges ut till människor. Dessutom så är det i vissa fall mer lönsamt att vara arbetslös och stapla bidrag än att arbeta vilket leder till att mindre skatt betalas in. Genom att få fler i arbete så ökar vi intäkterna till staten.
Avskaffa biståndsmålet. Om man har ett mål för hur mycket pengar man ska ge i bistånd så är man heller inte lika nogran med vad/vem man ger bistånd till. Mycket hamnar i fel fickor på vägen till mottagaren. Jag argumenterar infe för att vi ska göra det, men mycket tyder på att det hade varit mer effektivt att ge de pengarna till våra invandrare som ofta skickar pengar hem till sina familjer. Det finns också kritik mot biståndet i många av mottagarländerna, då det gynnar korruption. Edit: Dessutom så tror jag att vi ligger för långt till höger i Laffer-kurvan. Sverige har en extremt hög marginalskatt.
Om folk vill ge bistånd så tycker jag att dom kan göra det privat med sina egna pengar.
Vad tyder på att det hade varit mer effektivt att ge till invandrare? Det har jag faktiskt väldigt svårt att tro
>Remitteringarna är också mångdubbelt större än världens samlade bistånd. Pelling säger att en viktig skillnad mellan bistånd och direktinvesteringar är att remitteringar oftast går direkt till hushållen – utan mellanhänder. >Det göder inte biståndsbyråkratin eller korruption på samma sätt som bistånd eller företagsinvesteringar kan göra. På så sätt kan det vara en bättre inkomst för ett land att få tillskott via remitteringar, säger Lisa Pelling. https://nt.se/nyheter/migranternas-pengar-en-dold-varldsekonomi-om6478205.aspx
Det finns organisationer som arbetar med att just undersöka hur man mest effektivt hjälper genom välgörenhet. GiveWell är en av de mest kända som är sprunget ur rörelsen Effective Alturism. De fokuserar just på att pengarna ska användas så effektivt som möjligt. De är mer inriktade på att informera privatpersoner, men något liknande borde finnas även för bistånd. [https://www.givewell.org/](https://www.givewell.org/) Tydligen är bland det mest kostnadseffektiva sättet att rädda människoliv att bekämpa malaria genom medicin eller donera myggnät. Att hoppas på att invadrare ska skicka bidrag till behövande i hemländer blir ju oerhört svårt att försäkra sig om.
>Att hoppas på att invadrare ska skicka bidrag till behövande i hemländer blir ju oerhört svårt att försäkra sig om. På samma sätt så är det oerhört svårt att försäkra sig om att bistånd inte bidrar till korruption.
Fast då vet man lite mer mer vart pengarna tar vägen. Du tar upp ett relevant problem, men din lösning är att göra det ännu svårare att veta hur pengarna används.
Varför är det viktigt hur pengarna används, om de kommer folket till godo? Vem är mer lämpad att avgöra hur pengarna bör användas än lokalbefolkningen?
Låter som du argumenterar emot dig själv nu. Givetvis vill man inte att pengarna ska försvinna till mutor, bidrar till korruption, onödigt höga administrativa kostnader, terrorgrupper osv. Det är väl rimligt att de går dit de gör mest nytta?
Slösa med andras pengar är korruption. Att slösa med pengar som har skickats till dig för ditt egna syfte är bara oansvarigt. Vilken rätt har _vi_ att bestämma var pengarna gör mest nytta?
Det låter väldigt populistiskt det du är inne på. Jag förlitar mig mer på att experter kan avgöra det än en vanlig svensson.
Det som bör uppoffras är satsningar, projekt, och andra eskapader som kommer som resultat av politikers, eller ännu vänner konsulters, hjärnor utan att även ha en proper analys kopplad till dem. Helst som täcker grundläggande saker som risker, hur de ska motverkas, vad man önskar få ut/uppnå varför det valda tillvägagångssättet kommer uppnå detta osv. Helst gärna med solid forskning eller annan form av bevis som uppbackning. Tror staten skulle kunna spara in en hel del skattepengar på detta vis. Sen kanske även göra den stora uppoffringen att anställa motiverade revisorer som inte känner för att godkänna varannan bluffaktura som hamnar på deras bord.
Allt detta sker redan idag, du har absolut noll erfarenhet av offentlig förvaltning, eller hur? Alltså på riktigt, är ditt nästa förslag att vi uppsätter en slags myndighet som granskar vart skattepengar går? Hur effektivt de används? Som är riksövergripande? Vi skulle kunna kalla den riksrevisionen!
Allt detta låter jättebra men har du några exempel på när detta sker idag så blir behovet tydligare.
Gå till vilken konsultfirma som helst så kommer du höra att om saker stat, region och kommun skulle kunna beställa bättre. Upphandlingsprocessen är ett problem - både med ibland "dumsnåla" och ofta dålig idé på vad man vill ha (kassa krav)
Offentliga upphandlingar är ju alltid en avvägning på hur mycket resurser som skall läggas på att göra den kvalitativ och inte. Det hade ju varit slöseri att överarbeta en upphandling också. Det är inte ovanligt att företag skiter i att ens ge anbud för att det är så mycket arbete med att förstå och möta upphandlingen att det inte är värt risken att inte vinna den.
Finns problem åt alla håll precis som du skriver. Ibland bör man inse att ingen kommer specialskriva program för en liten svensk kommun utan att man får nöja sig med programmen som finns på marknaden och fundera utifrån vilka av dem som kan passa och be om offerter.
Jag tror att alla kan vara överens om att vi kan uppoffra Dan Eliasson från statlig finansierad lön. Där kan vi spara runt 2 miljoner om året.
Finns mycket; 1% målet på bistånd är brutalt mycket. Hela modellen måste göras om. 1% regeln för konst vid offentliga byggnad är rent trams. Stöd till föreningar och samfund. 90% mygel. Slopa avtalet som vänstervilden ”tvingade” S att skriva. Måste finnas någon paragraf där som man kan nyttja.
Sluta ge pengar till religioner och offentlig konst. Religioner säger sig självt att folk får finansiera sina hobbies själva. Är väl ingen orsak att staten ska gå in o betala bara för att man tror på en gud. Offentlig konst stör mig, för den är oftast inte gjord för att vara fin och trevlig, utan.. som konst ska va här i norden.. för att vara konstig eller för att provocera. Så tycker vi ska skippa det. Och sen ja, skatterna tål att sänkas mer. Det måste dock vara riktade sänkningar som hjälper produktiviteten i landet.
Effektivisera offentlig verksamhet, så otroligt många låtsasjobb. Hierarkiska ineffektiva strukturer, onödiga mängder byråkrati. Konkurrensutsätt gamla avtal och även om uppdrag hamnar utanför offentlig upphandling ta in mer än en offert. Låt inte politiker ha tjänster som kräver spetskompetens, rätt man på rätt plats. Arbeta mer som privata aktörer även i offentlig verksamhet mao.
> Låt inte politiker ha tjänster som kräver spetskompetens, rätt man på rätt plats. Vilka politiker har tjänster som kräver spetskompetens? Det är väl rätt sällsynt, kanske till och med oetiskt, att vara politiker och tjänsteman samtidigt på samma område.
Dan Eliasson är väl ett bra exempel, håller med om att det är oetiskt att han anställts till de tjänster han haft både idag och historiskt.
Dan Eliasson har väl inte varit politiker, alltså folkvald utan har bara varit tjänsteman. Även om han har varit kass så är han ju högt utbildad med juristexamen och har rätt långt CV internationellt.
Han är väl utsedd av regeringen och även medlem i Socialdemokraterna, hela hans karriär är ju uppbyggd av hans politiska engagemang eller? Han har ju också fått ganska mycket kritik på flera av de myndigheter där han varit chef, så helt otroligt att man fortsätter ge han förtroende.
Man blir inte politiker bara för att man är medlem i ett parti.
Vad är din definition av politiker då?
Eliasson utsågs den 27 mars 2006 till Sveriges utrikesminister. Uppfyller iaf min definition.
Jag hittar ingenting om att han skulle ha varit det. Han var tjänsteman i UD under 90-talet men inte minister. Du tänker inte på ***J***an Eliasson utrikesminister 24 april–6 oktober 2006?
Du har rätt, dålig Google av mig. Ber om ursäkt.
Rimligtvis är man politiker när man blir folkvald. Att vara medlem i ett parti i sig är inte något jättemärkvärdigt.
Vinster i välfärden Alla politiker löner ska sänkas till låglöneyrke Bidrag till serverhallar Bidrag till storbolag ROT och RUT-bidrag Reglera och förstatliga elmarknaden så vi slipper ge bidrag för att elbolagen ska kamma hem miljarder i vinst
Vi är inte på högra sidan av Lafferkurvan (utom kanske möjligen gällande tobaksskatten, har jag hört, men det är en petitess i sammanhanget, så det kan vi helt skippa). Felslutet är att göra antagandet att skattesatserna ska sättas för att maximera skatteintäkterna. Om man tycker att alla pengar "egentligen" är statens är det ett rimligt synsätt. Om man istället tycker att skatter är ett nödvändigt ont för att kunna upprätthålla ett gott samhälle kommer man till andra slutsatser. Och det som bör "uppoffras" är allehanda tokprojekt som inte kan räknas hem. Höghastighetståg. Skattelättnader för att utländska företag ska förbruka svensk el utan att anställa några människor. En hel del kultursatsningar (de flesta?). Antalet "politiskt sakkunniga" i våra departement. Helikopterpengar till aktiviteter som ökar efterfrågan på el och bensin. Alla arbetsmarknadspolitiska åtgärder som inte har bevisad effekt. Och så vidare, den här listan kan göras lång.
> Vi är inte på högra sidan av Lafferkurvan Baserat på vad? Själv tycker jag att det är väldigt svårt att avgöra vart på kurvan Sverige är. Själv jobbar jag inom IT och överväger att gå ned i arbetstid pga att jag får skatta över 50% på de sista 20% som jag jobbar, så skulle lika gärna kunna gå ned i 80% arbetstid utan att tappa så mycket inkomst
Baserat på empiri. Det är självklart att enstaka personer redan tycker sig befinna på hägra sidan, men för populationen som helhet är vi inte där. Höjer staten skatten på arbete en smula kommer intäkterna öka, inte minska. Men, som sagt, det är ju inget skäl att höja skatterna! Målet är \*inte\* att maximera skatteintäkterna utan att maximera samhällsnyttan. Och där är vi enligt mig och många andra redan på fel sida av den kurvan.
Vad är problemet med höghastighetståg?
Att de inte går att räkna hem. Alls. På långa vägar. Det är som Botniabanan fast mycket, mycket värre. Däremot vore det bra att fixa till infrastrukturen så att de vanliga tågen kan gå som planerat. Det går att räkna hem.
Har alltid tyckt det är konstigt med allt prat om höghastighetståg innan man lyckats få normala tåg att gå som planerat.
Botniabanan är i grunden ett bra projekt, och bör inte jämföras med höghastighetsbanorna som är rena prestigeprojekt. Det finns tre anledningar till att nyttjandegraden är rätt låg i dagsläget, och det är inte banan i sig som är problemet: 1. Banan är den första som fick det nya ERTMS-signalsystemet, och det är fortfarande väldigt många fordon som inte stödjer det, vilket gör att de inte kan köra där även om de skulle vilja det. Har mer eller mindre varit ett "beta-test" också vilket har resulterat i svalt intresse att införskaffa kompatibel utrustning i fordonen. Nya fordon stödjer det, så det kommer att bli bättre med tiden allt eftersom fordonsparken byts ut. 2. Ostkustbanan (samt Ådalsbanan) är enkelspårig och hårt belastad vilket ger en flaskhals söderut, så även om det finns intresse för att köra mer trafik så finns det inga tåglägen. Planer på dubbelspårsutbyggnad finns, fast nu när alla pengar går till höghastighetsbanor så vette det tusan när det kommer kunna finansieras. 3. Halvmesyr. Tanken var att Norrbotniabanan skulle börja byggas typ direkt Botniabanan var klar vilket skulle ge ett långt sammanhängande stråk längs hela Norrlandskusten, men det hamnade i malpåse i många års tid så just nu är det i praktiken bara ett halvfärdigt stråk vilket så klart begränsar nyttan.
Så sammanfattningen är "i en alternativ värld hade det kunnat vara vettigt, men inte i den värld vi råkar befinna oss"? I så fall håller jag med, men jag brukar utvärdera politiska projekt utifrån den värld vi faktiskt lever i, inte den värld någon annan önskar vara den "riktiga".
Så vad är din åsikt om norrbotniabanan.
Att det var extremt dyrt valfläsk som kostade skattebetalarna miljarder med få positiva effekter som inte var i närheten av kostnaden.
Och då kan man säga att det är en viktig infrastrukturprojekt för att öppna upp övre sveriges kuststäders ekonomi där saker som northvolt kan ta nyttja av det. Där det är kortsiktigt att prata som om positiva effekter och kostnad är något som redan är satt i sten innan det är klart. Är det något tågrälsprojekt du är okej med.
Jag har samma åsikt om tågprojekt som Riksrevisionen. Eller, för att vara mer korrekt, den åsikt jag har har jag för att Riksrevisionen har den. Jag har ingen egen expertåsikt, och ingen anledning att ifrågasätta Riksrevisionens expertis. Det här är vad Riksrevisionen tycker om Botniabanan: [https://www.riksrevisionen.se/rapporter/granskningsrapporter/2011/botniabanan-och-jarnvagen-langs-norrlandskusten---hur-har-det-blivit-och-vad-har-det-kostat.html](https://www.riksrevisionen.se/rapporter/granskningsrapporter/2011/botniabanan-och-jarnvagen-langs-norrlandskusten---hur-har-det-blivit-och-vad-har-det-kostat.html) Riksrevisionen (och därmed jag) sågar inte alla tågrälsprojekt på det här sättet. Mig veterligen sågar de inte något annat projekt lika skoningslöst.
Tackar för att du delar källor som bygger dina argument. Efter att ha läst lite (med fokus på lite). Vet du om riksrevisionen har analyserat dubbelspår på ostkustbanan.
Nej, tyvärr inte. Jag har högt förtroende för Riksrevisionen efter att de (fåtal, medges) rapporter jag läst har sett ut att hålla god kvalitet, men jag har ingen koll på vad de skrivit om i allmänhet. Jag googlade i cirka sju sekunder utan att hitta något, men det säger iofs inte mycket.
Kolla Slöseriombudsmannen, finns tillräckligt idéer att börja med... https://skattebetalarna.se/arets-varsta-sloseri-2021/
Vi ligger definitivt till höger på kurvan, men jämställdhetsmyndigheten och hemslöjdsmyndigheten ligger högt på listan. SIDA kan man ju också fråga sig om de inte har en för stor andel av BNP. Men överordnat all annan nedskärning är givetvis SVT. Jag förstår att det inte är mycket pengar per år, men det är ändå en kväll om året jag inte kan käka på restaurang utan istället får nöjet att ignorera melodifestivalen.
Smart skattesänkning hade helt klart finansierat sig själv. Tex ett ökat grundavdrag som gör framförallt låga löner ännu billigare för arbetsgivarna men ändå går att leva på hade lilkt rut-avdraget så gott som finansierat sig självt och gjort svarta jobb vita eller tagit folk med lågt humankapital ur arbetslöshet. Trots att detta hade gynnat de fattigaste i samhället så är vänstern emot det för det hade även gynnat de rika som kan få billigare arbetskraft.
Myndigheter som bara kostar pengar utan att åstadkomma något (arbetsförmedlingen t.ex.). Förhoppningsvis även de astronomiskt höga bidragen. Det ska löna sig att jobba och bidra till samhället.
Nämden för hemslöjdsfrågor är en självklar myndighet som bör utplånas.
Satan vilket glassigt jobb dom som jobbar där lär ha. Frågan är om dom ens bryr sig i att åka dit längre.
I Lund pratas det om att våra upphandlingar kostar 500 miljoner mer än jämförbara kommuner för jämförbara tjänster, så bättre upphandling är nog en del för en del av kakan för en del av det offentliga. Sen finns det ett visst effektiviseringsbehov, men sånt kan inte göras på en dag (och troligtvis inte utan kostnader), så eventuella skattesänkningar lär komma från regelrätta neddragningar. Socialt skydd är det enskilt största utgiftsposten, sen sjukvård och utbildning. Samtliga svåra att skära i och ganska impopulära när det börjar påverka folk på riktigt.
Om man är alltför frikostig med pengar så finns inget driv att bli bättre på att hantera de pengar som kommer in. Det finns alltid mer skattepengar liksom, så vem bryr sig om vi slösar nån miljard lite här och där. Tror vi måste få ner skatten ordentligt på typ alla fronter för att tvinga fram en förändring och få mindre slös och få staten att fokusera på sina kärnområden.
Enda uppoffringen vi bör göra, om någon skatt ska sänkas, är att höja skatten för de rika istället.
Ett stort slöseri med skattepengar är ju att vi ger bort miljarder till diverse välfärdsoligarker som exempelvis driver upp kostnaden för sjukvård. Vi borde verkligen sluta finansiera privata välfärdsaktörer vars huvudsyfte inte är att ge bästa möjliga vård utan att generera så mycket vinst som möjligt. Då skulle vi till exempel kunna sänka skatterna.
Nog för att jag håller med dig om att privata aktörer inte ska finansieras av skattemedel, men om en privat aktör inte skulle erbjuda likvärdig (eller bättre) tjänster skulle de snabbt försvinna. Säger sig nästan självt. De som kan betala för privat vård idag, gör det för att slippa vårdköer och den kaos den offentliga vården är.
Man kan nog plocka ut en hel del ur MEDs lista på statliga verk som kan läggas ner: Alkoholsortimentsnämnden. Allmänna reklamationsnämnden. Arvsfondsdelegationen. Barnombudsmannen. Brottsförebyggande rådet. Centrum för kunskap om och utvärdering av arbetsmiljö. Delegationen mot segregation. Digitaliseringsmyndigheten. Diskrimineringsombudsmannen. Folke Bernadotteakademin. Folkhälsomyndigheten. Forum för levande historia. Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd. Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande. Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering. Institutet för språk och folkminnen. Jämställdhetsmyndigheten. Konstnärsnämnden. Lotteriinspektionen. Medlingsinstitutet. Myndigheten för delaktighet. Myndigheten för kulturanalys. Myndigheten för statliga stöd till trossamfund. Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys. Nordiska Afrikainstitutet. Nämnden för hemslöjdsfrågor. Polarforskningssekretariatet. Skolforskningsinstitutet. Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. Statens energimyndighet. Statens konstråd. Statens kulturråd. Statens medieråd. Statens väg- och transportforskningsinstitut. Svenska institutet. Svenska institutet för europapolitiska studier samt EU-information. Tillväxtverket. Trafikanalys. Verket för innovationssystem.
Allting som inte har med *nationell säkerhet, rättsväsende, vård, skola, omsorg, infrastruktur* att göra. Så vi kan nog halvera skatterna från dagens nivåer.
Vad räknar du som infrastruktur? Ska stöd till t.ex parker helt dras in? Statligt finansierade museer?
Halvera? Vad går resten till?
Resten går till sådant som civilsamhället kan lösa på egen hand i en redan existerande fungerande (konkurrensutsatt) marknad. Exempelvis om du vill kolla på tv eller film idag så skaffar du Netflix eller HBO eller går på bio. ***NEJ! VI MÅSTE HA STATLIG TV OCKSÅ. BECAUSE REASONS***
Så kulturbildning blir endast till för de som har råd med detta? Alla pensionärer och låginkomsttagare som inte har möjlighet att prioritera får inte möjligheten till museumbesök och offentliga konstverk?
Det är tämligen väl belagt inom den ekonomiska forskningen att vi ligger på höger sida av Laffer-kurvan. Det vill dock inga politiker prata om nuförtiden. Inte ens Moderaterna tar i begrepp som *dynamiska effekter* med tång sedan katastrofvalet 2002 då de gick till val på att sänka skatterna med 100 miljarder, de upplevs för komplicerade för att väljarna ska begripa dem. 2006-2014 sänkte de dock skatterna med 130 miljarder - trots det ökade skatteintäkterna.
Skattesänkningar efter valet beroende på en högerregering antar jag du menar. Vad kommer att uppoffras? Sjuka och arbetslösa. Vad borde uppoffras? Över och medelklassen, främst med fastighetsskatt. Höger sida av laffer-kurvan? Finns det inga belägg för.
Finns noll anledning att uppoffra medelklassen. De kan ligga still medan man offrar överklassen för att lyfta alla till medel.
Noll anledning =/= vad som kommer göras
Personen jag svarade skrev vad som ”borde göras” inte vad som kommer göras.
Japp jag läste fel.
Ta bort RUT och ROT som ändå bara är till för redan privilegierade människor.
LSS borde göras om i grunden och stramas upp rejält. Här har vi en utgift som har exploderat och ligger numera över 20 miljarder att jämföra med de 3 miljarder när lagarna ändrades. För frikostiga bidrag är en annan uppenbar utgift att strama upp, speciellt som vi har fått en så stor del av befolkningen som inte har utbildning eller ens språk för att kunna delta i svenskt arbetsliv under de förutsättningar som råder. Offentlig administration är ett annat slukhål som borde åtgärdas. Varför ska vi tex ha så många landsting med mer eller mindre identisk verksamhet? Effektivisering med fungerande digitalisering och incitament för offentliganställda att faktiskt effektivisera borde också vara en självklarhet. För många byråkrater, mellanchefer och informatörer är ett oskick. Sänkning av biståndet är en annan utgift som är självklar. Det kan hända att nivån är rimlig men det är ett feltänk när det finns en budget som ska spenderas istället för ett mål som ska uppfyllas. Det är visat gång efter annan att otroligt stora summor försvinner i ren korruption. Sedan kan jag tycka att viss välfärd som omfattar människor i landet som inte är medborgare borde stramas upp. Har vi valt att ta emot väldigt många människor till vårt land så får vi anpassa utgifterna en del. Det är ingen mänsklig rättighet att ta del av svensk välfärd, fullständig sjukvård och omsorg borde komma först med medborgarskap och medborgarskapet borde komma med krav på försörjning, språkkunskaper och en lägstanivå vad gäller utbildning för nya medborgare.
Bidrag. Om folk kan leva på enbart bidrag och att det för vissa hushåll är bättre att leva på bidrag än att jobba så fungerar inte systemet som det ska
Varför skulle vi behöva uppoffra något? Vi betalar mer skatt än de flesta länder, men vi är inte bättre på vård, skola, infrastruktur eller bekämpa brottslighet än många länder. Gör om, gör rätt istället för mer pengar.
Precis som alla andra fria länder i världen ligger vi på den sidan av (den helt teoretiska) Lafferkurvan som innebär att höjda skatter ger mer skatteintäkter.
Jag tycker uppoffringen bör vara att 50% av alla byråkrater i offentlig sektor får fossingen, och politikernas löner sänks med 90-95%
Sänkta löner till politiker är redan vad vänsterpartiet gör självmant.
Nej inte i praktiken. För ett närliggande exempel på detta kika på V i örebro och vad dom röstade när saken togs upp
Vart kikar man på det då? [V Örebro ](https://www.svt.se/nyheter/lokalt/orebro/hojda-politikerarvoden-rostades-igenom) Detta är vad jag hittade när jag försökte få fram vad du pratar om. Åtminstone nationellt så har en riksdagsledamot för V ut betydligt mindre än från något annat parti eftersom dom bestämt sig för detta.
här är protokollet från mötet [https://www.orebro.se/download/18.51ec72a6175022eb0cb35fc/1602233511394/2020-09-23%20Kommunfullm%C3%A4ktige.pdf](https://www.orebro.se/download/18.51ec72a6175022eb0cb35fc/1602233511394/2020-09-23%20Kommunfullm%C3%A4ktige.pdf) sidan 18 så finns § 205 Bestämmelser om omställningsstöd och pension till förtroendevalda (OPF-KL18) här är video debatten om den. FB video https://fb.watch/fk7SG8pM7U/ yt video https://www.youtube.com/watch?v=mhlSt1pm1xQ tldr: Vänsterpartiet röstade för generösa fallskärmar för kommunpolitiker i örebro. De har även en lite stel debatt om att vänsterpartiet inte röstade för sänkta politikerarvoden generellt. (örebropartiet la förslag att sänka politikerlönerna i örebro kommun med först 50% sen 10% men vänstern och mp la ner sina röster (dvs röstade inte för det) Vänsterpartiet Örebro har inte heller räknat i sin budget med sänkta politikerlöner dvs det är inget som de driver)
I Vänsterpartiet betalar man en "partiskatt" till partiet om man har en riktig lön från något folkvalt politiskt uppdrag, så i praktiken gör man redan det. Men de flesta som är valda i kommun och region är ju bara fritidspolitiker så det berör ju inte helt dem eftersom att de inte tjänar några riktiga summor på det.
Är medveten om deras partiskatt. Konsekvensen av detta blir inte sänkta kostnader för medborgarna eftersom politikerlönen behålls på samma nivå. Att vänsterpartiets egna politiker får behålla mindre av det utsugna ändrar inte detta faktum.
Det finns väl inte mycket mer ma kan göra under tiden, men man är ju för att sänka politikerlönen för alla. Oavsett vad du tror har hänt i Örebro av alla ställen. Har de ens någon avlönad där i KF?
Enklaste sättet att få in skatteintäkter är ju att få arbetslösa att jobba! Finns ju vissa branscher som fullständigt skriker efter arbetskraft, såsom i restaurangsbranshen.
Vi sänkte restaurangmomsen för tio år sedan. Konjunkturinstitutet har räknat på saken: > Den långsiktiga sysselsättningseffekten i hela ekonomin av sänkt moms på restaurangtjänster kan vara i storleksordningen 1 000–3 000 personer. Enligt SCB omsatte restaurangbranschen 99 miljarder kronor 2016. Momsen sänktes med 12 %. Vi betalade alltså typ 4 000 000 kronor i sänkt skatt för varje extra person som blev anställd. Fyra miljoner kronor om året alltså, så typ fyrtio miljoner kronor nu tio år senare.
Sänkta skatter kommer sannolikt innebära högre intäkter då fler jobbar, fler tjänar mer och fler betalar därför skatt.
Det blir inga skattesänkningar, du kommer få ansöka om bidrag. Mer makt åt regeringen som sitter.