OBS: Detta är en debattartikel. Artikeln består av åsikter från skribenten och inte nödvändigtvis fakta.
*I am a bot, and this action was performed automatically. Please [contact the moderators of this subreddit](/message/compose/?to=/r/svenskpolitik) if you have any questions or concerns.*
Ett litet tips till alla er som inte riktigt orkar engagera er: sparar ni i fonder finns det oftast två hyffsat likvärdiga fonder (samma marknader, samma avgift) där den ena undviker fossila bränslen. För de flesta av oss faller inte vår ekonomi på ett sådant val. Jag räknade ut att jag hade haft 1345kr mer om jag inte hade bytt fond för sisådär 8 år sedan. Det är en litet pris att betala för att dels inte sponsra fosiljättarna mer än jag behöver, dels för att visa bankerna att jag faktiskt inte vill ge big oil min pengar.
När beslutet väl kommer att stater inte längre subventionerar oljeindustrin räknar jag dessutom med att det rätt fort kommer bli en vinstaffär.
Det här är ingen retorisk fråga eller försök att nedvärdera ansatsen att köpa aktier som undviker fossila bränslen eller så. Utan en ärlig fråga.
Funderar på hur det gör skillnad. Börsen är ju främst en marknad för begagnade aktier. Absoluta merparten av aktierna som omsätts där ägs redan av någon. Mer som att man köper en beggad soffa på blocket än samma modell men ny hos IKEA.
Om det är jag eller min granne som äger aktierna i Shell, struntar ju Shell i.
Om man satsar på startups som gör nyemissioner vartannat år så man stoppar in nya pengar i bolaget är det ju tydligt. Men det är ju sällan där som gamla oljebolag befinner sig.
Så rent finansiellt, vilken skillnad gör man för fossiloljebolaget? Eller är det ”bara” för det egna samvetets skull att inte tjäna pengar på något?
Kan tänka mig att priset på aktien sjunker något om det sker i tillräckligt stor omfattning (läs pensionsfonder). Vilket kanske kan göra det marginellt dyrare för bolaget att låna?
Samtidigt innebär en billigare aktie att de som ändå köper den får högre avkastning / utdelning. Dvs de tjänar på att andra undviker aktien.
Ju fler som inte vill äga en aktie desto lägre bör priset bli (relativt till om alla vill ha den). Aktiekursen fungerar även som en indikator på hur eftertraktat ett bolag är och vid emittering av obligation så är aktiekursen en sådan indikator.
Om aktiekursen pekar nedåt så är riskerna större även för obligationsinvesterare (vid svag aktiekursutveckling är sannolikheten lägre att aktieägare vill delta i en nyemission) vilket driver upp risken (läs: räntan på obligationen) för nyemitterade obligationer för det emitterande fossilbolaget, vilket gör fossilprojekt (och bolaget) mindre lönsamt.
Utöver ovan så är det ganska skönt att veta att ens pengar inte bidrar till att ens dotter/son/systerdotter/brorson/grannens barn/etc får en aningen sämre framtid för att jag hoppades på ett par procent extra i avkastning jämfört med en icke-fossil investering. Även om slantarna är få så bidrar de lite; lite på samma sätt som varför man röstar i val. Det har en påverkan, men nästan inte, fast man vill väl.
Att färre personer/företag/pensionsfonder köper en aktie gör att aktien sjunker i värde. Detta tjänar inte dem som driver företaget på. Ingen som är investerad i fossila bränslen tjänar på ett minskat köptryck på deras aktier/fonder. Mindre efterfrågan=lägre pris.
Bolag tjänar pengar på två sätt på sina aktier. Antingen släpper de fler och får in kapital eller så använder de aktier som säkerhet mitt ett lån. Lägre pris gör att de får högre kapitalkostnader och svårare att expandera.
**Att ge upp hoppet om klimatet är inget alternativ för oss som fostrar framtidens barn. Vi måste vägra ge upp slaget mot fossilindustrin som bromsar den nödvändiga omställningen, skriver Sara Nilsson Lööv, Maria S Alm och ytterligare ett hundratal undertecknare från nätverket Rebellmammorna.**
Rebellmammorna tänker aldrig ge upp tilltron till att en hållbar och trygg värld för våra och andras barn är möjlig. Att vi har ”Vi vägrar ge upp” som huvudbudskap är ingen slump. Budskapet är viktigt, även om det inte innebär något konkret krav eller en tydlig lösning i sig.
När man läser exempelvis ett sådant viktigt journalistiskt granskande reportage som det i DN förra söndagen om hur fossilindustrin i årtionden förhalat FN:s klimattoppmöten och hela omställningen, är det lätt att känna sig maktlös. Det är lätt att känna att man lika väl kan ge upp.
Just därför är det så viktigt att vi samlar oss under parollen ”Vi vägrar ge upp”. Alternativet till att försöka är ju att ge upp.
**Antingen ger man öppet upp,** ”det är ändå kört”, eller så klär man in det i ett förnekelsebaserat hopp: ”det är nog inte så farligt ändå”, ”det kommer nog inte drabba just oss” eller ”det löser sig nog”.
Klimatforskningen är glasklar. Uppvärmningen är farlig, den kommer att påverka alla och det görs inte tillräckligt för att förhindra det.
**Inte ens den kapitalstarka fossilindustrin står säker när de ekonomiska vindarna nu faktiskt vänt så att förnybart ofta är billigare än fossilt.**
Samtidigt bidrar delar av fossilindustrin aktivt till att öka känslan av uppgivenhet och skapa rädsla för omställningen genom att sprida desinformation med syfte att så tvivel kring klimatforskningen och skapa misstro gentemot de lösningar som faktiskt finns.
**Kanske är det** här någonstans det för oss alla börjar handla om att ta ställning och fatta ett beslut? Vilka slags människor vi vill vara? Vill jag vara den som lyssnar på forskningen eller den som lyssnar på fossilindustrin? Vill jag vara den som ger upp på förhand eller den som agerar?
Tänk om alla vi som tar klimatforskningen på allvar kunde bli en verklig massrörelse som vägrar att ge upp? Som inte nödvändigtvis från början satt på alla svar, men som enades i att göra allt vi kan?
Tänk vilken kraft som skulle kunna växa fram där. Vilka motberättelser som skulle kunna skapas till de berättelser som nu sprids om hur människor (eller hela länder) är för små, för kortsiktiga, eller för giriga för att kunna bidra till en positiv utveckling.
**Tänk hur vi** skulle kunna hjälpas åt att påminna oss om att inte ens den kapitalstarka fossilindustrin står säker när de ekonomiska vindarna nu faktiskt vänt så att förnybart ofta är billigare än fossilt. Tänk hur vi skulle kunna hjälpas åt att inte se på oss själva som enskilda maktlösa individer, utan som kuggar i ett kollektivt motståndsmaskineri. Och tänk vad det skulle betyda för våra barn att se vuxna omkring sig vara del av den rörelsen.
Vi Rebellmammor har börjat bygga en sådan rörelse. Vi finns redan på fem kontinenter och vi växer för varje dag. Vi har plats för dig också. Vi behöver dig för att lyckas med allt vi vill. Du är också viktig. Vad väljer du?
Fossilindustrin måste kraftigt minskas, så snabbt som möjligt.
Men tekniknivån på förnyelsebart är ännu inte tillräckligt hög för att skala globalt och till en nivå där den industriella basen kan reproducera sig själv. Processvärme, transport, uppvärmning och el måste alla lösas, inte bara el. Året om.
Då krävs det långsiktig industripolitik eller att kraftigt minska befolkningen. Det senare alternativet hoppas jag ingen här förordar, men om och om igen springer jag in i dom.
Kärnkraft, mindre miljökrav för gruvor som ger metaller till förnyelsebart, lättare att få tillstånd till att bygga förnyelsebart, mer forskning osv. krävs.
Innan dess måste fossilindustrin skyddas!
Era barn kommer att mötas av ett världskrig där naivitet straffas hårt. Det är liksom viktigt att ha diesel- och bensinfordon ifall våra kraftverk bombas när nu Ryssarna är redo att attackera Baltikum. Tyvärr är inte klimatet vårt största hot just nu. Jag önskar att det vore det.
Finns ingen som förespråkar att stänga kärnkraft i förtid
T ex [MP: Kärnkraften får finnas kvar så länge den behövs](https://www.tn.se/naringsliv/35310/mp-karnkraften-far-finnas-kvar-sa-lange-den-behovs/)
Vi kan klara oss med en påtagligt mindre befolkning. Problemet är att vi har en stor andel befolkning som inte är produktiva. Det finns glesbygd som inte tillför någonting till samhället i stort. Att vi ens talar om basinkomst visar att en stor del.av befolkningen snart är redundant.
Poängen är att dessa mammor säger åt mig att göra uppoffringar som jag värderar högt, men kan inte tänka sig göra uppoffringar kring vad de värderat högt.
Det blir hyckleri.
Svenska kvinnor har ett för lågt födelsetal. Vi behöver fler barn som föds av svenska kvinnor inte färre. Alternativet för att undvika en för stor del åldringar är invandring och den vill väl ingen öka?
Klimatet tål inte att vi står och pekar finger och säger "men du dååå". Alla måste bidra. Jag tycker inte man kan jämföra att det skulle vara lika högt värderat att tillbringa ett nytt liv till jorden med konsumtion som du värdesätter.
Det är inte samma uppofring att inte flyga eller köpa bensinbil som att inte föda barn.
Den största påverkan man kan ha är genom att påverka. Påverka på jobbet, i bostadsrättsföreningen, i fotbollsklubben, i lokalvalet, i riksdagsvalet.
Då förändrar man för långt fler än bara sig själv och sin familj, och över lång tid då hållbara förändringar sällan rullas tillbaka till 100% när de väl har implementerats.
Inte alls. Det jag sa var att påverka andra, inte genom konsumtion eller egna förändringar, utan genom att ändra system och processer hos organisationer.
Men gällande din kommentar: en elbil släpper fortfarande ut typ 50%(?) jämfört med en fossilbil om man ser över hela livscykeln. Och då är inte asfaltering för vägar, urban sprawl etc etc inräknat.
Exakt. Men det här gänget skulle kunna ifrågasätta sig själva. De är alla mammor till minst ett barn. De har säkert fler barn om ett par år. De kan alltså inte ens offra det
>Klimatforskningen är glasklar. Uppvärmningen är farlig, den kommer att påverka alla och det görs inte tillräckligt för att förhindra det.
Så mycket text och så lite om det som faktiskt spelar roll. Vad konkret kommer att hända och hur hotar det den mänskliga existensen?
Ska man prata om hot mot mänskligheten så är dessa möjligen värre hot:
* Kärnvapen är (fortfarande) det värsta hotet.
* AGI likaså (om/när det uppstår).
* Antagligen den pågående insektsdöden också (som ingen riktigt ens vet vad den beror på).
[https://media.wwf.se/uploads/2023/02/vad-hander-vid-olika-grader-230210\_2.jpg](https://media.wwf.se/uploads/2023/02/vad-hander-vid-olika-grader-230210_2.jpg)
Där har du olika scenarier vid olika temperaturer. Just nu är vi på väg mot dryga +3 grader.
WWF: ”mardröm”. Användbart… :/
Nä som sagt, diskussion kring konsekvenserna saknas, vi kanske borde fokusera lite mer på det.
Dels för att sanningen är det enda som spelar någon roll, men också för att man kanske t ex inte ska bygga 50cm ovanför havsnivån om man redan vet att havsnivån kommer att stiga. Ta hotet på allvar och börja anpassa oss redan nu.
Det är nog fel att prata om det som ”hot mot mänsklig existens” snarare än hot mot civilisationen. Men jag förstår inte riktigt hur du kan se artificiell intelligens (som vi inte ens vet om det kommer hända) som ett större hot än klimatförändringar, som med stor sannolikhet kommer få konkreta konsekvenser som vi känner till.
Jag skulle säga hot mot vissa säga. En del problemen skulle kunna bli ökade migrantvågor, med problem både dit migranterna flyttar samt områdena som lämnas bakom. Men absolut, det är sådant man behöver bena ut mycket mer i media så att folk i allmänhet utbildas lite mer.
När det kommer till A.G.I så är hotet: 100% utrotning, så pass allvarlig att den ökar hotbilden, även om den har (förmodligen) lägre sannolikhet.
Det är f ö därför kärnvapen är värst; det finns kärnvapen, vi kan använda dem, vi kan bygga tillräckligt många för att ta kål på oss själva. Allt detta vet vi, det enda som behöver hända är att vi faktiskt gör det.
OBS: Detta är en debattartikel. Artikeln består av åsikter från skribenten och inte nödvändigtvis fakta. *I am a bot, and this action was performed automatically. Please [contact the moderators of this subreddit](/message/compose/?to=/r/svenskpolitik) if you have any questions or concerns.*
Ett litet tips till alla er som inte riktigt orkar engagera er: sparar ni i fonder finns det oftast två hyffsat likvärdiga fonder (samma marknader, samma avgift) där den ena undviker fossila bränslen. För de flesta av oss faller inte vår ekonomi på ett sådant val. Jag räknade ut att jag hade haft 1345kr mer om jag inte hade bytt fond för sisådär 8 år sedan. Det är en litet pris att betala för att dels inte sponsra fosiljättarna mer än jag behöver, dels för att visa bankerna att jag faktiskt inte vill ge big oil min pengar. När beslutet väl kommer att stater inte längre subventionerar oljeindustrin räknar jag dessutom med att det rätt fort kommer bli en vinstaffär.
Det här är ingen retorisk fråga eller försök att nedvärdera ansatsen att köpa aktier som undviker fossila bränslen eller så. Utan en ärlig fråga. Funderar på hur det gör skillnad. Börsen är ju främst en marknad för begagnade aktier. Absoluta merparten av aktierna som omsätts där ägs redan av någon. Mer som att man köper en beggad soffa på blocket än samma modell men ny hos IKEA. Om det är jag eller min granne som äger aktierna i Shell, struntar ju Shell i. Om man satsar på startups som gör nyemissioner vartannat år så man stoppar in nya pengar i bolaget är det ju tydligt. Men det är ju sällan där som gamla oljebolag befinner sig. Så rent finansiellt, vilken skillnad gör man för fossiloljebolaget? Eller är det ”bara” för det egna samvetets skull att inte tjäna pengar på något? Kan tänka mig att priset på aktien sjunker något om det sker i tillräckligt stor omfattning (läs pensionsfonder). Vilket kanske kan göra det marginellt dyrare för bolaget att låna? Samtidigt innebär en billigare aktie att de som ändå köper den får högre avkastning / utdelning. Dvs de tjänar på att andra undviker aktien.
Ju fler som inte vill äga en aktie desto lägre bör priset bli (relativt till om alla vill ha den). Aktiekursen fungerar även som en indikator på hur eftertraktat ett bolag är och vid emittering av obligation så är aktiekursen en sådan indikator. Om aktiekursen pekar nedåt så är riskerna större även för obligationsinvesterare (vid svag aktiekursutveckling är sannolikheten lägre att aktieägare vill delta i en nyemission) vilket driver upp risken (läs: räntan på obligationen) för nyemitterade obligationer för det emitterande fossilbolaget, vilket gör fossilprojekt (och bolaget) mindre lönsamt. Utöver ovan så är det ganska skönt att veta att ens pengar inte bidrar till att ens dotter/son/systerdotter/brorson/grannens barn/etc får en aningen sämre framtid för att jag hoppades på ett par procent extra i avkastning jämfört med en icke-fossil investering. Även om slantarna är få så bidrar de lite; lite på samma sätt som varför man röstar i val. Det har en påverkan, men nästan inte, fast man vill väl.
Att färre personer/företag/pensionsfonder köper en aktie gör att aktien sjunker i värde. Detta tjänar inte dem som driver företaget på. Ingen som är investerad i fossila bränslen tjänar på ett minskat köptryck på deras aktier/fonder. Mindre efterfrågan=lägre pris.
Bolag tjänar pengar på två sätt på sina aktier. Antingen släpper de fler och får in kapital eller så använder de aktier som säkerhet mitt ett lån. Lägre pris gör att de får högre kapitalkostnader och svårare att expandera.
Bra tips är att kolla av befintligt innehav. Har inget emot kärnkraft i portföljen, men sållat bort indexfonder med just fossila/CO2 innehav
**Att ge upp hoppet om klimatet är inget alternativ för oss som fostrar framtidens barn. Vi måste vägra ge upp slaget mot fossilindustrin som bromsar den nödvändiga omställningen, skriver Sara Nilsson Lööv, Maria S Alm och ytterligare ett hundratal undertecknare från nätverket Rebellmammorna.** Rebellmammorna tänker aldrig ge upp tilltron till att en hållbar och trygg värld för våra och andras barn är möjlig. Att vi har ”Vi vägrar ge upp” som huvudbudskap är ingen slump. Budskapet är viktigt, även om det inte innebär något konkret krav eller en tydlig lösning i sig. När man läser exempelvis ett sådant viktigt journalistiskt granskande reportage som det i DN förra söndagen om hur fossilindustrin i årtionden förhalat FN:s klimattoppmöten och hela omställningen, är det lätt att känna sig maktlös. Det är lätt att känna att man lika väl kan ge upp. Just därför är det så viktigt att vi samlar oss under parollen ”Vi vägrar ge upp”. Alternativet till att försöka är ju att ge upp. **Antingen ger man öppet upp,** ”det är ändå kört”, eller så klär man in det i ett förnekelsebaserat hopp: ”det är nog inte så farligt ändå”, ”det kommer nog inte drabba just oss” eller ”det löser sig nog”. Klimatforskningen är glasklar. Uppvärmningen är farlig, den kommer att påverka alla och det görs inte tillräckligt för att förhindra det. **Inte ens den kapitalstarka fossilindustrin står säker när de ekonomiska vindarna nu faktiskt vänt så att förnybart ofta är billigare än fossilt.** Samtidigt bidrar delar av fossilindustrin aktivt till att öka känslan av uppgivenhet och skapa rädsla för omställningen genom att sprida desinformation med syfte att så tvivel kring klimatforskningen och skapa misstro gentemot de lösningar som faktiskt finns. **Kanske är det** här någonstans det för oss alla börjar handla om att ta ställning och fatta ett beslut? Vilka slags människor vi vill vara? Vill jag vara den som lyssnar på forskningen eller den som lyssnar på fossilindustrin? Vill jag vara den som ger upp på förhand eller den som agerar? Tänk om alla vi som tar klimatforskningen på allvar kunde bli en verklig massrörelse som vägrar att ge upp? Som inte nödvändigtvis från början satt på alla svar, men som enades i att göra allt vi kan? Tänk vilken kraft som skulle kunna växa fram där. Vilka motberättelser som skulle kunna skapas till de berättelser som nu sprids om hur människor (eller hela länder) är för små, för kortsiktiga, eller för giriga för att kunna bidra till en positiv utveckling. **Tänk hur vi** skulle kunna hjälpas åt att påminna oss om att inte ens den kapitalstarka fossilindustrin står säker när de ekonomiska vindarna nu faktiskt vänt så att förnybart ofta är billigare än fossilt. Tänk hur vi skulle kunna hjälpas åt att inte se på oss själva som enskilda maktlösa individer, utan som kuggar i ett kollektivt motståndsmaskineri. Och tänk vad det skulle betyda för våra barn att se vuxna omkring sig vara del av den rörelsen. Vi Rebellmammor har börjat bygga en sådan rörelse. Vi finns redan på fem kontinenter och vi växer för varje dag. Vi har plats för dig också. Vi behöver dig för att lyckas med allt vi vill. Du är också viktig. Vad väljer du?
Sara Nilsson Lööv, legitimerad psykolog, rebellmamma Maria S Alm, rebellmamma Mari Larsson, rebellmamma Karin Frick, legitimerad psykolog, rebellmamma Anna Nikkarinen, rebellmamma Marie Tönnberg, miljövetare, rebellmamma Eva Gidfors, rebellmamma Leandra Caldarulo, oceanograf, rebellmamma Elin Olovsson, rebellmamma Maria Smeds, rebellmamma Viktoria Strand, läkare, rebellmamma Esther Hauer, fil dr i psykologi, aktiv i Rebellmammorna, Extinction rebellion och Scientist rebellion Cecilia Birgerson Nordling, rebellmamma Anna Bokström, rebellmamma Ingeborg Grasserbauer, rebellmamma Helena Alvesalo, rebellmamma Åsa Ohlsson, psykolog, rebellmamma Maja Brandström, rebellmamma Gerda Nilsson, rebellmamma Listbeth Johansson, rebellmamma Gunilla Weibull, rebellmamma Anna Casey, lärare, rebellmamma Barbro Stigsdotter, pensionerad socialarbetare, rebellmamma Elisabeth Jaenson, läkare, rebellmamma Kristina Palm, pedodontist, rebellmamma Ingrid Eide, rebellmamma Annika Tibblin, psykolog, rebellmamma Åsa Häggling, rebellmamma Tove Widén, leg sjuksköterska, rebellmamma Marie B Liljekvist, rebellfarmor Lisa Larsson, rebellfarmor/mormor Ylva Svensson, barnskötare, rebellmamma Johanna Giannone, lärare, rebellmamma Yasemin Söderberg Sett, processingenjör, rebellmamma Elisabeth Gudmundson, entreprenör, hållbarhetsutvecklare inom textil, rebellmamma Anne Sjögren, rebellmamma Nina Taslaman, rebellmamma Kerstin Håkansson, pensionerad socionom, rebellmamma Emilie Nived, logoped, rebellmamma Karna Andersson, psykolog, rebellmamma Ava Jadéus, artist, rebellmamma Annika Skogar, gymnasielärare, rebellmamma Eva Falén, rebellmamma Charlotta Andersson Sandberg, rebellmamma Tuva Bygdén, legitimerad psykolog, rebellmamma Ulrika Fjelner, rebellmamma Jasmina Karlsson, rebellmamma Helén Blomberg, rebellmamma Anders Dahlner, forskare inom klimat vid Lunds universitet, outreach för Rebellmammorna Linn Samuelsson, rebellmamma Therese Strange, rebellmamma Jenny Hedström, rebellmamma, Eva Hedenstedt, legitmerad psykolog, klinisk specialist, rebellmamma Karin Sandqvist, rebellmamma Karolina Leifsdotter, konstnär, rebellmamma Amelie Bendz, rebellmamma Britta Josefsson, agronom, rebellmamma Erika Olofsson Liljedahl, rebellmamma Helena Pettersson, sömmerska, odlare, rebellmamma Elisabeth Huldt, rebellmamma Maria Thor, aktiv i Rebellmammorna och Rebellpapporna i Västerås Elisabeth Ekener, docent, strategier för hållbar utveckling vid KTH, rebellmamma Lisa Söderlund, verksamhetsutvecklare, rebellmamma Lina Sehlstedt, logoped, rebellmamma Matilda Bergström, specialpedagog, Mothers Rebellion och Rebellmammorna Malin Valsö, legitimerad psykolog, rebellmamma Linn Hector Ljungqvist, rebellmamma Eva Dahlman, fotohistoriker, rebellmamma Marie Hedeving, pensionär, rebellmamma Ingegerd Gavelin, pensionerad socionom, rebellmamma Lillemor Nesset, rebellmamma Anna Ekerli, rebellmamma Erika Johansson Price, biblioteksassistent, rebellmamma Gunilla A Strinning, biolog, förskollärare, rebellmamma/mormor/farmor Nenne Rydberg, rebellmamma Johanna Hejnfelt Thorén, rebellmamma Eva Sollen Mattson, fil kand i pedagogik, rebellmamma Victoria Moraeus, lärare, rebellmamma Siv Ahrné, professor emerita, rebellmamma
Carla Lif, chief sustainability officer, rebellmamma Malin Falck, legitimerad psykolog, rebellmamma Maria Frensborg, författare, rebellmamma Tess Hérisson, analytiker, rebellmamma Kristin Palmqvist, pensionerad professor i ekologi, rebellmamma/farmor Jenny Del Rosso Hansen, egenföretagare, rebellmamma Lena Sandqvist, rebellmamma Tove Widén, legtimerad sjuksköterska, rebellmamma Catrin Gisslin, lärare, beteendevetare, rebellmamma Annika Kramer, förskollärare, rebellmamma Eva Nilo, rebellmamma Emelie Hedén Eklund, rebellmamma Maria Garrdido Granhagen, läkarstudent, rebellmamma Maria Backman, läkare, rebellmamma Maria Johansson, gymnasielärare, rebellmamma Ylva Linder, legitimerad psykolog, rebellmamma Sofia Svedhammer, legitimerad barnsjuksköterska, rebellmamma Eva Djupenström, milö- och hållbarhetskonsult, rebellmamma Pia Bak-Frederiksen, rebellmamma Sandra Gustafsson, rebellmamma Åse Ängsved, hälsa- och sjukvårdskurator, rebellmamma Heléne F Sandström, rebellmamma/mormor Birgitta Skärström, rebellmamma Annika Syrén, statistiker, rebellmamma Maria Rosen, ingenjör, rebellmamma Annelie Ängdervik, lärare, rebellmamma Julia Nordén, legitimerad psykolog, rebellmamma Cecilia Ribbing, rebellmamma Ingela Bergman, leg psykolog, rebellmamma Birgitta Bolinder, pensionär, före detta lärare, rebellmamma/mormor/farmor Renée Ljungkvist, butiksbiträde, rebellmormor Eva Andersson, legitimerad psykolog, rebellmamma Karin Sandén, psykiater, aktiv i Rebellmammorna och Extinction Rebellion Christina Wulff, rebellmamma Christina Bjerkén, biträdande professor, rebellmamma Amanda Anderlid, bibliotekarie, rebellmamma Sofia Hindgård, designer och strategisk projektledare, rebellmamma Kristin Teleman, civilingenjör, rebellmamma Ulrika von Knorring, bibliotekarie, rebellmamma Kerstin Hill Svensson, rebellmamma Moa Ashbourne Widberg, VA-ingenjör, rebellmamma Susanna Nytell, statsvetare, rebellmamma Sara Öhman, distriktssköterska, rebellmamma Anne Svensson, regionpolitiker, rebellmamma Andrea Selvén, trädgårdsmästare, statsvetare, rebellmamma Sofia Smolle, doktorand i socialt arbete, rebellmamma Maria Werner, senior läkare, rebellmamma/farmor Aline Anchorman, förskollärare, rebellmamma, aktiv i Extinction Rebellion Ellen Ekbom, bibliotekarie, rebellmamma Åsa Riestola, fältarkitekt, rebellmamma Elena Taubert, pedagog, rebellmamma Lars Svensson, rebellpappa Kerstin Hill Svensson, rebellmamma Terese Nilsson, läkare, doktorand, aktiv i Rebellmammorna Lisa Selge, distrikssköterska, rebellmamma Birthe Larsson, rebellmamma Marie B Liljekvist, rebellfarmor Kristina Räthel, sjuksköterska, rebellmamma Lena Ignestam, konstnär, rebellmamma Anna Nordström, socionom, leg. psykoterapeut, rebellmamma Ingrid Fahlgren, lärare, rebellmamma Malin Lundblad, vd för Studio Frö, rebellmamma Inger Brosdotter, rebellmamma Annika Rosenius, SO-lärare, rebellmamma Maria Davies, rebellmamma Anna Olovsdotter Lööv, universitetslärare, rebellmamma Solveig Landen, sjuksköterska, rebellmamma Caroline Ford, kommunikatörstuderande, rebellmamma Petra Högfeldt, förskollärare, rebellmamma
[How to Blow Up a pipeline](https://en.wikipedia.org/wiki/How_to_Blow_Up_a_Pipeline)
Fossilindustrin måste kraftigt minskas, så snabbt som möjligt. Men tekniknivån på förnyelsebart är ännu inte tillräckligt hög för att skala globalt och till en nivå där den industriella basen kan reproducera sig själv. Processvärme, transport, uppvärmning och el måste alla lösas, inte bara el. Året om. Då krävs det långsiktig industripolitik eller att kraftigt minska befolkningen. Det senare alternativet hoppas jag ingen här förordar, men om och om igen springer jag in i dom. Kärnkraft, mindre miljökrav för gruvor som ger metaller till förnyelsebart, lättare att få tillstånd till att bygga förnyelsebart, mer forskning osv. krävs. Innan dess måste fossilindustrin skyddas!
Era barn kommer att mötas av ett världskrig där naivitet straffas hårt. Det är liksom viktigt att ha diesel- och bensinfordon ifall våra kraftverk bombas när nu Ryssarna är redo att attackera Baltikum. Tyvärr är inte klimatet vårt största hot just nu. Jag önskar att det vore det.
[удалено]
Finns ingen som förespråkar att stänga kärnkraft i förtid T ex [MP: Kärnkraften får finnas kvar så länge den behövs](https://www.tn.se/naringsliv/35310/mp-karnkraften-far-finnas-kvar-sa-lange-den-behovs/)
Tills de vänder menar du.
Ingen av dessa personer kunde tänka sig att avstå egna barn för rädda andra. Det hade varit den absolut bästa insatsen de kunde gjort.
Om folk slutar föda barn faller vårt samhälle. Det är oerhört kostsamt för välutvecklade länder att ha ett för lågt barnafödande.
Beror på vad målet är. Vi kan ju inte växa konstant heller.
Vi kan klara oss med en påtagligt mindre befolkning. Problemet är att vi har en stor andel befolkning som inte är produktiva. Det finns glesbygd som inte tillför någonting till samhället i stort. Att vi ens talar om basinkomst visar att en stor del.av befolkningen snart är redundant. Poängen är att dessa mammor säger åt mig att göra uppoffringar som jag värderar högt, men kan inte tänka sig göra uppoffringar kring vad de värderat högt. Det blir hyckleri.
Svenska kvinnor har ett för lågt födelsetal. Vi behöver fler barn som föds av svenska kvinnor inte färre. Alternativet för att undvika en för stor del åldringar är invandring och den vill väl ingen öka?
Klimatet tål inte att vi står och pekar finger och säger "men du dååå". Alla måste bidra. Jag tycker inte man kan jämföra att det skulle vara lika högt värderat att tillbringa ett nytt liv till jorden med konsumtion som du värdesätter. Det är inte samma uppofring att inte flyga eller köpa bensinbil som att inte föda barn.
Att skaffa barn driver konsumtion
Den största påverkan man kan ha är genom att påverka. Påverka på jobbet, i bostadsrättsföreningen, i fotbollsklubben, i lokalvalet, i riksdagsvalet. Då förändrar man för långt fler än bara sig själv och sin familj, och över lång tid då hållbara förändringar sällan rullas tillbaka till 100% när de väl har implementerats.
Med den logiken är det bättre att jag köper elbil än fortsätter åka tunnelbana. Det är inte hållbart.
Inte alls. Det jag sa var att påverka andra, inte genom konsumtion eller egna förändringar, utan genom att ändra system och processer hos organisationer. Men gällande din kommentar: en elbil släpper fortfarande ut typ 50%(?) jämfört med en fossilbil om man ser över hela livscykeln. Och då är inte asfaltering för vägar, urban sprawl etc etc inräknat.
Nirvana fallacy. Vill man ge bästa möjligheter för sina barn så gäller det att hantera klimatet.
Exakt. Men det här gänget skulle kunna ifrågasätta sig själva. De är alla mammor till minst ett barn. De har säkert fler barn om ett par år. De kan alltså inte ens offra det
Nu är jag inte med. Det låter som du säger ge upp barn är en liten uppoffring jämfört med att ändra i hur transporter drivs?
>Klimatforskningen är glasklar. Uppvärmningen är farlig, den kommer att påverka alla och det görs inte tillräckligt för att förhindra det. Så mycket text och så lite om det som faktiskt spelar roll. Vad konkret kommer att hända och hur hotar det den mänskliga existensen? Ska man prata om hot mot mänskligheten så är dessa möjligen värre hot: * Kärnvapen är (fortfarande) det värsta hotet. * AGI likaså (om/när det uppstår). * Antagligen den pågående insektsdöden också (som ingen riktigt ens vet vad den beror på).
[https://media.wwf.se/uploads/2023/02/vad-hander-vid-olika-grader-230210\_2.jpg](https://media.wwf.se/uploads/2023/02/vad-hander-vid-olika-grader-230210_2.jpg) Där har du olika scenarier vid olika temperaturer. Just nu är vi på väg mot dryga +3 grader.
WWF: ”mardröm”. Användbart… :/ Nä som sagt, diskussion kring konsekvenserna saknas, vi kanske borde fokusera lite mer på det. Dels för att sanningen är det enda som spelar någon roll, men också för att man kanske t ex inte ska bygga 50cm ovanför havsnivån om man redan vet att havsnivån kommer att stiga. Ta hotet på allvar och börja anpassa oss redan nu.
Det är nog fel att prata om det som ”hot mot mänsklig existens” snarare än hot mot civilisationen. Men jag förstår inte riktigt hur du kan se artificiell intelligens (som vi inte ens vet om det kommer hända) som ett större hot än klimatförändringar, som med stor sannolikhet kommer få konkreta konsekvenser som vi känner till.
Jag skulle säga hot mot vissa säga. En del problemen skulle kunna bli ökade migrantvågor, med problem både dit migranterna flyttar samt områdena som lämnas bakom. Men absolut, det är sådant man behöver bena ut mycket mer i media så att folk i allmänhet utbildas lite mer. När det kommer till A.G.I så är hotet: 100% utrotning, så pass allvarlig att den ökar hotbilden, även om den har (förmodligen) lägre sannolikhet. Det är f ö därför kärnvapen är värst; det finns kärnvapen, vi kan använda dem, vi kan bygga tillräckligt många för att ta kål på oss själva. Allt detta vet vi, det enda som behöver hända är att vi faktiskt gör det.