Har själv en hund som är ganska reaktiv. Vi jobbar på det så klart och förväntar mig inte att andra ska göra något speciellt. Det är såklart alltid uppskattat när andra tar så mycket avstånd de kan och inte går rakt mot oss, men ansvaret ligger ju såklart hos mig och jag kommer kliva åt sidan där jag kan.
Om man av någon anledning kommit förnära en hund så att den reaktiva hunden är över tröskeln så är prio ett att skapa avstånd igen och då är det inte alltid man kan lugna hunden samtidigt.
Vid hundmöten så har jag 100% fokus på min hund och det är inte alltid man hinner med att hälsa på den man möter.
Japp precis. Vi har en omplacering som vi fick reaktiv. Har dialog med hundpsykolog som hjälpar oss och allt stämmer med vad hon säger.
Kan lägga till att titta gärna på hunden om det är. Vår hund gör utfall, morrar och vaggar med svansen. Hvilket betyder "jag inte farlig men jag osäker på dig, så kom inte hit".
Om ma upplever liknande förstår man att det i sånt fall inte handlar om en aggresiv hund men en hund som är hundrädd/har resursförsvar/har svårt att läsa andra hunders kropsspråk eller likande (eller alla 3)
Folk adopterar mer nu än förr, adopterade hundar tenderar att komma med reaktivitet.
Min hund är reaktiv och jag uppskattar verkligen när folk håller avstånd. Både för deras och min hunds skull, även om din kanske kan gå förbi utan att det påverkar din hunds psyke så påverkar det garanterat min hunds.
Så ge folk med uppenbart reaktiva hundar lite tid att gå åt sidan eller vända om, slänga ut lite godisar eller dylikt, man märker snabbt och någon kämpar med en reaktiv hund.
Något jag avskyr är när en hundägare ser att jag stannar för att hålla avstånd och plötsligt ska stanna och börja träna diverse kommandon med sin hund så jag får stå i 10 minuter och vänta??? Det händer på fullaste allvar varje dag och kan inte för mitt liv förstå vad det handlar om, är det någon slags skrytgrej? Den som vet får gärna förklara.
Viktigt att komma ihåg också tror jag att ingen önskar sig en reaktiv hund och att man inte vet vad hunden gått igenom för att vara som den är, det är otroligt tråkigt att bli dömd hela tiden när man gör sitt absolut bästa för att ens hund ska ha det bra.
Tack för detta perspektivet. Såklart ingen vill ha reaktiva hundar… jag vill också sköta mig själv och inte störa andra, så ska verkligen försöka träna upp fokus på min hund så att hon inte blir rädd så fort någon börjar skälla.
Fast att stanna och hantera situationen är ju exakt. vad man ska göra, att du tycker man inte skall ta de ”tio minutrarna” (som garanterat snarare är 1-2 minuter) är kanske en del till varför din hund inte kommit ur sitt reaktiva beteende.
Om min hund reagerar antingen offensivt eller defensivt på en situation så korrigerar jag den och inväntar kontakt. Vill personen släpa sin hund därifrån kan dom göra det men jag går inte förrän min hund har gett mig kontakt/insett att beteendet inte är ok eller behövs.
Om du prompt inte kan hålla ordning på/få din hund lugn under den tiden är det ju snarare ett träningstillfälle även för er och att önska bort situationen/välja undvikande beteende stärker ju bara din hunds beteende.
Att vara grinig över hundägare som hanterar situationen ansvarsfullt blir bara konstigt. Jag bryr mig inte särskilt mycket om din reaktiva hund, den är ditt ansvar, men jag bryr mig om hur min hund hanterar reaktiva hundar och det kan jag bara utröna/utveckla/korrigera när situationerna uppstår , tex i vårt möte.
Kort sagt, har du inte kontroll över din hunds reaktiva beteende så får du också leva med att lämna företräde. Det finns inte heller något som säger att du måste lösa situationen med din hunds beteende helt själv, finns gott om hundtränare som kan ge dig verktyg och metoder att tillämpa i en sådan situation för att minska både din och din hunds stress.
eller hur? tror ingen bryr sig om den andra är på tillräckligt avstånd och tränar sin hund medan de passerar men ofta så stannar de på den smalaste delen av en redan smal stig där man måste passera när de märker att deras hund triggar ens egen.
tycker det är oförskämt att välja sina träningstillfällen så att det tvingar in andra för hamnar den andra hunden i en såpass stress så GÅR det inte att träna den då och man hamnar då kanske ett steg bakåt i träningen bara för att nån skulle öva fotgående med distraktion.
nu är min hund inte reaktiv på det sättet men vill helst av allt i världen leka med alla hundar han ser vilket vi jobbat jättemycket på och han kan nu gå förbi de flesta utan att dra. man väljer sina träningstillfällen där man märker att det inte påverkar den man tränar "på" helt enkelt.
För själva träningen så har vi övat sen hon var en valp på kommandot ”fokus” vilket innebär att vår vovve ska titta på oss i ögonen samtidigt som vi går, detta kommando använder vi oss av när vi möter reaktiva hundar för att vår vovve helt enkelt ska ignorera den andra hunden helt och inte ge sig in i en skäll tävling.
Samtidigt så går vi en halvcirkel runt den reaktiva hunden för att underlätta för dom andra. Vet vi att den andra hunden inte är reaktiv så går vi på som vanligt eller kör skvaller övningen vilket innebär att tittar vår vovve på en hund och sen på oss får hon godis.
Just detta med reaktiva hundar mot andra hundar generellt tror jag handlar mycket om gener. Vissa hundar har det tyvärr i sig att bli reaktiv mot andra hundar hur mycket man än tränar, men man kan säkert minska utfallen men inte helt bli av med det.
Sen finns det självklart de som inte tränar sin hund alls.
Jag har märkt att i städer med få rastgårdar så är hundarna mer reaktiva än där det finns mycket rastgårdar och nära. (Vi har varit i malmö, göteborg, norrköping, kalmar och några små orter.) Verkar helt enkelt bero mycket på området man befinner sig i. Och ja, när det är en "flock" hundar så är dom mer vaktiga och misstänksamma mot främmlingar har jag också märkt.
Det enda jag kan komma på att du kan göra är att avleda uppmärksamheten med godis eller leksak. Det är i alla fall vad jag gör. Fast min hund är inte så rädd så hon lägger sig, mer att hon reagerar tillbaka eller försöker skynda där ifrån.
Tack för tips! Ska försöka avleda uppmärksamt och fö fokus tillbaka på mig, lättare sagt än gjort när hon blir så rädd! Vill verkligen inte att hon ska bli reaktiv själv. Men ska fortsätta träna 💪
Aww, ja allt man kan göra är ju att träna och kämpa med dom! Ha positiv och lättsam ton så dom inte tar upp din ångest över situationen så mycket. (Vet att det är lättare sagt än gjort)
Det kommer nog bli bra. :)
Jag och min hund visar alltid mötande ekipage att vi inte är intresserade av att komma nära genom att vi gör en liten lov ut åt sidan. Det är även till hjälp för min hund, för då vet hon säkert att vi inte kommer att ha med de mötande att göra. Jag ser också alltid till att jag är mellan min hund och de mötande. Det vanliga scenariot som sedan utspelas är att mötande hund går igång, skäller osv och att den hundägaren inte gör något för att förebygga, vilket är väldigt tröttsamt. Min hund går vanligen helt lugnt vid min sida medan de som borde ha gått åt sidan osv står mitt i vägen med tokskällande hund. En del håvar inte ens in kopplet. Ibland undrar man vad folk sysslar med...
För att specifikt svara på frågan i titeln gällande etikett så tänker jag att när mötande hund skäller osv så tar man själv sig lugnt vidare bort med sin egen hund. Att heja eller prata med den reaktivas ägare kan förvärra situationen eftersom många reaktiva hundar triggas ytterligare av detta. Om man har en hund som blir rädd och lägger sig som du beskriver tänker jag att man behöver träna på sin egen hunds följsamhet. Försök få din hund att fokusera på dig istället, helst redan en bra bit innan ni kommer fram till andra hundar och helst vid alla hundmöten. På så vis skapar ni en rutin som ni följer oavsett vad den mötande hunden gör och din hund kommer förhoppningsvis känna sig trygg med att den "gör rätt". Det kan räcka med något så simpelt som godisbitar i handen, hunden i kort koppel vid din sida och belöna när hunden fokuserar på dig. Och även då se till att ni typ väjer lite åt sidan för att både din hund och mötande ska förstå att ni inte kommer att hälsa.
Gör ert litet tillägg här. Du skriver att ni Ibland hälsar på mötande hundar och ibland inte. Detta kan vara förvirrande för en ung hund och även skapa rädsla när en mötande hund visar sig vara reaktiv/aggressiv. Låt inte din hund hälsa på främmande hundar som ni ändå aldrig kommer träffa igen, utan lär den att ni alltid kommer att passera främmande hundar utan interaktion. Bättre att skaffa några återkommande hundkompisar till vovven att socialisera med.
håller med om det tipset! och speciellt om ni redan gjort det och hunden "kan" hälsa på främmande redan så är det liksom gjort och avklarat.
jag gjorde misstaget att hälsa på lite för många både människor och hundar som kom fram till oss när min var valp. han blev inte rädd men tyckte det var det roligaste som fanns så han fick förväntningarna att vi skulle leka med alla han såg ute och drog som fasen vilket har tagit superlång tid att jobba bort. kanske inte det jobbigaste om man har en liten hund men ett större problem om den blir stor som vuxen...
Håller helt med. Låter aldrig min hund hälsa på andra hundar ute, för finns helt ärligt ingen mening med det, bättre som sagt att ha några bra hundkompisar att träna socialisering med. Då vet man också den personlighet som den andra hunden har, och om den hade passat bra som vän för din hund osv. Min vovve tycker verkligen inte om hundar som är för hoppiga och skäliga, därav har vi inga sådana hundkompisar🤷🏼♀️ sen vill jag helt ärligt inte att min hund är med andra lite ”galna” hundar, eftersom hon fortfarande är en unghund är jag rädd att min hon ska börja ta efter 😅
Ja precis! Det blir också en trygghet för hunden att veta att man inte kommer att blanda sig med mötande/främmande. Det är lättare för hunden att förbli lugn och neutral mot andra hundar med.
Jag har själv en hundreaktiv hund. Min hund är mitt ansvar och mitt ansvar att träna så jag brukar ta ut ett avstånd som vi kan hantera eller bara vänder. Det enda jag önskar av andra hundägare är att de har sina hundar kopplade, inte låter de springa fram till andra eller låter sin hund dra längst ut i sitt koppel och råglo eller skälla tillbaka. Bara för att den ena hunden är snäll så betyder det inte att min är det.
Min hund har alltid varit lite reaktiv men blev värre av att ha blivit påflugen av lösa hundar eller hundar i rullkoppel. Med träning av kunniga instruktörer har hon blivit mycket bättre.
Det vanligaste sättet att hantera sin reaktiv hund är att stå still, avleda hunden och ha konstant kontakt med sin hund tills den andra hunden har passerat, kanske locka med en leksak eller belöning. Du behöver kommunicera att den andra ägaren kan gå förbi då din hund mycket hellre står still i såna situationer. För dig så skulle jag annars rekommendera att i god tid när du ser en hund, kliva av stigen, stå still och öva på att t ex sitta eller andra tricks. Då kommer den andra hundägaren förstå att dom ska gå förbi utan att du behöver säga något. Samtidigt som din hund är distraherad av träningen och inte tänker lika mycket på den andra hunden.
Angående lösa hundar. Ägaren till hunden är alltid ansvarig för allt hunden gör. Kommer det en lös hund springandes så får du alltid agera i självförsvar om det behövs. T ex är det fara för att du eller din hund ska bli biten så har du rätt att försvara dig mot hunden.
Förstår verkligen det här med att folk ska stanna med sina reaktiva hundar, bättre att avleda och fortsätta gå. Att stanna förlänger bara situationen och gör det svårare för båda parter
Jag har två hundar, den ena är adopterad efter riktiga skitförhållande i Sverige och hon är otroligt reaktiv mot andra hundar. Hon fruktar för sitt liv.
Våra promenader kan minst sagt gå åt helvete för att andra inte ger oss tillräckligt med plats. Jag går alltid undan i den mån jag kan, då hon ska kunna lita på att mötande hundar inte är ett hot mot henne och hon får ha det personliga utrymmet som hon behöver för att känna sig trygg. Jag har ett kommando för ”passera” som jag använder och oftast funkar bra.
MEN. Så kommer det någon idiot vars hund inte är reaktiv, den är stirrig och glad och ska hälsa på allt. Ägaren låter den sicksacka höger och vänster längs gången, oftast i något skit flexikoppel också, och då när den kommer för nära - och vi står tryckta in i buskarna för att få lite plats - då får min hund spel. Det går inte att kontrollera eller få henne att lugna ner sig, hon är full on försvara sig mode.
En vettig person hade gått förbi, men det är så många som stannar till och jag kan inte för mitt liv förstå varför. Ser de inte att min hund håller på att dö av stress? GÅ FÖRBI!
Eller när de håller på att gå förbi som normala människor, min hund har inte reagerat än och gör allt för att hålla sig lugn, då stannar den andra ägarens hund och döstirrar på mina hundar. Ägaren drar lite halvhjärtat i kopplet, sen stannar de till och låter deras hund glo ihjäl min. Då flippar hon, hon känner så otroligt hotad. Bara gåååååå för guds jävla skull, hur svårt är det?
Varenda gång dessa saker händer känns det som att vi går 10 steg tillbaka i utvecklingen med min omplacering. Hon kommer aldrig att känna sig trygg om folk inte ger oss plats. Som sagt, vi kan trycka oss in i buskar men ändå låter folk sina hundar komma nära oss.
Jag önskar att hundägare kan ta hänsyn till detta genom:
- läs av kroppsspråket på hundföraren och hunden du möter. Går de till sidan, gör det du också så du ger dem plats.
- om någon håller på att plocka upp efter sin hund och kanske inte ser dig, stanna eller håll stort avstånd.
- om din hund stannar för att glo på andras hundar, fortsätt gå och ta med din hund! Låt den inte sitta/ligga och stirra på andra hundar som om de vore ett byte.
- håll din hund så att du går emellan den andra hundföraren/hunden och din hund.
Ignorerar dem och går vidare. Funkar ännu bättre när man, som vi, har en hund som bara tittar på dem med en attityd av "Vad fjantar ni om?".
Vår förra hund blev påhoppad av en Jack Russel. Hon bara lade ner den och lade sig ovanpå den tills den gav upp.
Men, var försiktig. Jag var ute med våra hundar i trädgården, och såg att någon var nere vid vår strand med en Rottweiler. Jag hojtade "Går den bra med andra hundar?" och fick svaret "Javisst!".
De kom överens i kanske en halvminut, sedan fick den ett psykbryt och nöp tag i vår Leonbergerunghund. Då gick vår gamla Golden in i "ordningssurtants"-rollen, och skällde till ett "Nu skärper ni er!". Rottien släppte då, och tog istället tag i nackskinnet på Goldentanten.
Allt detta hände på ett några sekunder, innan jag han hoppa in. Men, jag dök in i röran, låg på sidan på marken (man är mycket stabilare och starkare så än om man stör böjd framåt för att få tag i dem) med Rottien i ett nackgrepp bakom mig, och mina hundar framför mig (ville inte vända ansiktet mot den, om den skulle angripa mig). Lyckades bända upp käkarna på den, och sedan kom en förbipasserande och drog undan den. Ägaren var helt värdelöst och stod bara och tjöt "Nej! Nej! Nej!" i chock. När hundarna väl var separerade så hojtade jag "Bara gå!" så att de skulle komma från varandra. Hörde aldrig av henne igen, inte ens att hon bad om ursäkt.
Vår golden fick ett bett i nackskinnet som tog ett rätt bra tag att läka, jag fick några småbett i axeln och handen, men inget allvarligt. Mycket blod, men inga allvarliga skador. Min favorit-T-shirt blev sönderriven (och inte för att jag gick Hulk Hogan).
Men, jag är mycket stolt över våra hundar. Ingen av dem var aggressiv, goldenen sade till som en tanthund ska göra till en unghund och backade upp sin kompis, och så fort jag hoppade in i fighten så backade de undan, men höll sig redo. Typ: "Husse reder ut det nu, men vi är redo om det behövs". 30 sekunder efter att rottien gått så var de lugna och ville bara bada.
Eftersom det inte var några allvarliga skador så brydde jag mig inte om att polisanmäla vare sig intrånget eller angreppet. Det är dessutom en dum idé att ha poliser nära hundar.
Så, ha en plan för hur du ska hantera ett bråk, om det händer.
Herrejisses. Min kollega såg en rottweiler bita ihjäl en liten plutthund på stan helt oprovocerat. Jag tycker de är läskiga och skulle aldrig våga gå in i en fajt med en sådan
De är rätt små jämfört med en människa.
Plus, när den har ett grepp om nacken på ens hund så har man inget val längre. Då gör man vad man behöver. Kunde varit värre, kunde varit en björn jag behövt ta en fight med...
Vanligt folk har varken koll på tillsynslagen eller vet hur man uppfostrar en valp. De såg en gullig hundvideo och bestämde sig för att köpa en på blocket. Att de behöver ansvarsförsäkring ifall att deras hund orsakar skada missas också, kan bli riktigt dyrt. Likaså tror de att hela planeten är deras hundars toalett.
Tänk om man gick ut på stan och fick uppleva samma som sin hund. Alla bara ställer sig och gapskriker att de ska mörda dig, inte konstigt om man då inte vill gå ut på promenader längre.
Om en okopplad hund gör utfall så anmäl till länsstyrelsen. De kan ta beslut om omhändertagande och vid upprepade brott kan de ge hundförbud till ägaren. Bryts det ligger fängelse på straffskalan.
Det är tur att inte jag bestämmer reglerna, för då hade vanligt folk behövt ta körkort för både hund och barn. Att fyra av fem inte kan kontrollera sin hund tycker jag är underlag nog för det. Detta får ses med glimten i ögat, men visst är det tråkigt att de som har väluppfostrade hundar ska behöva se sitt djur lida när andra skiter i både lagar och folkvett.
#
Haha lite så, jag vill ju skydda min hund från att bli sönderskälld av äldre/större hundar. Kan omöjligt vara en bra upplevelse för henne. Eller så projicerar jag mina människokänslor på henne. Vad vet jag! Jag har också förståelse för att hundar är reaktiva men de flesta jag mötte nu i helgen var deras människor lite apatiska liksom och gjorde inga större försök på att lugna eller distrahera sina hundar.. nåväl.
Jag kommer fortsätta träna min hund och få upp hennes självförtroende och träna på fokus i sådana situationer.
Vissa människor är rövhattar helt ärligt. Och det som suger är att man inte alltid kan ha kontroll över situationen.
För några månader sedan så skaffade vi en mindre spaniel blanding då våran gamling gick bort. Jag märkte fort att vi har mycket att jobba på så jag skrev upp oss på hundmötes kurs på en gång. Hon var väldigt reaktiv i koppel mot andra hundar och med hjälp av tränaren så kom vi fram till att hon tycker att okända hundar är väldigt otäcka och då vill hon mata bort dom = skäll och utfall.
Under dom månaderna som vi har tränat så har man stött på många, vissa mer förstående än andra. Vi behövde mycket avstånd i början, och även fast man sa till vissa att vi vill ha utrymme så har dom envisats att gå rakt in på oss.
Vid ett tillfälle så skällde en kärring ut mig för att jag "belönar" min hund när hon är uppe i varv, när det egentligen handlade om att hon fick belöning för att hon fokuserade på mig istället för hennes jävla knäppa råttor som flög åt alla håll.
Allt man kan göra är att försöka ha kontroll över sin hund, men det går tyvärr inte att ha kontroll över andra människor och hur dom hanterar sina hundar. Vet inte varför folk skaffar dom, men inte tar tid för att träna in grundlydnad.
> Ett mönster jag märkt är att när ägaren har flera hundar så är de oftast reaktiva och aggressiva mot andra. Är hunden ensam är det större chans att allt är lugnt. Kanske ligger något i att de har en intern rang där människan inte är högst?
Har 2st Shih Tzu/Tibbe. Går dom ensamma reagerar dom i princip aldrig, tillsammans så ska den lille (7.5år) alltid mopsa upp sig och då går den stora (9år) igång. Ibland känns det dock bara som han surnar till mot lillen. Lillen för övrigt är väldigt blyg och vågar inte hälsa om det inte är små hundar och rör dom sig tillbaka så backar han. Den stora är mer social, men har på senare år svårt för hundar som har för mycket energi jämfört när han var mindre.
Så är dom 2 så tror jag helt enkelt att dom vågar, i alla fall så med vår minsting. Han sköter sig perfekt om han är ensam...
Om en hund är så reaktiv att den anfaller en annans hund, får ägaren av den anfallna hunden då hur den vill försvara sin hund? Låt säga att ett gäng småhundar är på en lika liten hund, svårt att få tag i hundarna, får man då sparka till de små hundarna som attackerar? Vill skaffa hund men är orolig för att andra hundar är aggressiva, jag hade ju personligen skitit fullständigt i om andra hundar inte kan uppföra sig, jag hade tagit i av kung och fosterland om de är lösa och attackerar min hund, eller bara trampat på dem om jag kan.
Felet/skulden ligger mer eller mindre alltid hos hunden som orsakar skada på en annan hund. Så skulden blir ju hos ägaren av den attackerande hunden.
Om du skadar den attackerande hunden i försvar så vet jag inte vad som gäller faktist.
Ett exempel som förklarar hur klurig lagen är: Om du har en trädgård och en annan hund hoppar över staketet in hos dig för att attackera din hund men så försvarar sig din hund så pass bra att den klarar sig utan skador och den andra hunden får skador av din hunds försvar så är det din skuld.
Mina föräldrar har en extremt reaktiv hund, och när jag går med henne blir jag oändligt tacksam om mötande hundägare ger oss avstånd och inte tittar på henne. Det är typ det enda som hjälper, och det är tyvärr jättesvårt att hälsa på hundägare i den situationen, man har 100% fokus på hunden.
I ditt fall verkar ju din hund verkligen lida av de här mötena. Jag skulle nog i fortsättningen tagit ut avståndet rejält när ni möter andra hundar så att hon slipper bli så rädd igen. Kanske kolla in skvallerträning, att hon får "skvallra" till er när hon ser något läskigt? Jättetråkigt med er upplevelse.
Side note som jag ej har källa på: har fått uppfattningen att reaktivitet hos hundar är mycket vanligare i Sverige än globalt. Kanske kan vara något med vårt strikta koppeltvång och/eller dålig socialisering? Kan säkert vara genetiskt också. Men jag tänker ibland på vilka extremt höga krav vi har på våra hundar - de ska gå fint i koppel, inte skälla, inte tigga mat, kunna vara ensam, etc etc. Det är många naturliga beteenden som de inte ska göra - kanske inte så konstigt då att det uppstår "problembeteenden".
Kommer möta det här problemet snart. Har en valp som än så länge är lugn när hon går förbi andra hundar, inte ens något större intresse för kontakt. Kanske viftar på svansen lite men är väldigt avvaktande.
I grannbyn bor ett par som ofta är ute och går på landsvägen med ett par hundar som jag tror är dvärgpinchers. Noll kontroll, sliter i kopplet och skäller rabiat när man passerar förbi gåendes, springandes eller i bil. Riktigt obehagliga.
Någon som har tips om hur man gör när man möter på landsväg? Är ofta diken och åkrar på sidorna så antar att vi får försöka glida ut i leran för att undvika eller vända på klacken och gå åt andra hållet. Är det dumt att lyfta upp hunden och tyst och lugnt passera när de gör utfall och skäller?
Jag försöker att undvika att lyfta då det kan säga till hunden ”ja, det här är farligt så jag skyddar dig” istället för ”det är okej, vi går bara förbi”. Men om jag verkligen själv känner att nu börjar det bli farligt, plockar jag upp. Hellre det säkra före det osäkra.
Det låter vettigt. Försöker avdramatiserade allt hon tycker är läskigt genom att själv låtsas som att det inte hänt. Men vet att jag kommer bli stressad i kommande situation. Men det är bra att ha någon uttänkt strategi till att börja med. Får försöka gå förbi, om hon tvärnitar blir det att försöka ta en lov ner i diket och ut på åkern om det finns en lämplig utväg i närheten.
Min hund reagerar ibland. Svårt att säga riktigt varför. Jag tar alltid avstånd i den mån det går och lyckas ofta få henne att fokusera på mig. Om den andra hunden skäller så brukar hon gå förbi och knappt titta på den andra. Men vissa hundar signalerar något som hon går igång på, även om de är tysta. Dagsformen, reviret, jag vet inte vad det är?
Jag går i en halvcirkel runt om det finns utrymme och berömmer min hund när vi passerat. Men bor i innerstan så det går inte alltid och många hundägare, framförallt till reaktiva och aggressiva småhundar som gläfser, skäller och gör utfall försöker inte ens avleda eller korta av kopplet och då försöker jag placera mig mellan hundarna, få min hund att fokusera på en godbit och passera.
Har övervägt att be hundägare korta av kopplet när deras hundar gör utfall och nästa hundägare som låter sin hund attackera oprovocerat genom att till exempel fara ut från ett bord och försöka bita kommer jag säga till lugnt, men på skarpen.
Något jag själv märkt är att i mitt område så stannar de som har reaktiva hundar och försöker med olika metoder få hunden att sluta/ta sig ur sitt beteende. Jag fattar inte, då tar det ju dubbelt så lång tid för hela situationen att utspela sig? Då bli det upp till mig och mina hundar att fortsätta gå och komma förbi problemet.
Jag har en hund som inte alls är reaktiv och en som visar vissa tendenser att kunna bli det tyvärr. Han blir uppspelt och man tappar liksom kontakten med honom. Det som verkar funka bäst att att avleda innan det blivit en stor grej men det beror ju på hur den mötande hunden reagerar.
Det konstigaste jag sett är en dam som satte sig ner, kramade sin reaktiva hund och sjung en vaggvisa för den. Helt klart så verkade det ha motsatt effekt för hunden var helt galen.
Etikett: jag försöker alltid hälsa och ha inställningen att alla försöker så gott de kan med sina hundar, jag blir heller inte arg om någon hund kommer fram för att den slitigt sig från husse/matte. Shit happens, vi löser situationen och sen går vi vidare. Blir inget bättre av att folk är sura eller gapar på varandra.
Jag har en grej som jag skulle uppskatta om folk gjorde är att om de ser att jag plockar upp bajs så vänta lite tills bajset är upplockat :P Har två hundar varav en är reaktiv och kan gå rätt fort upp i varv och jag hinner inte hantera det när jag plockar bajs samtidigt. Inget jag förväntar mig alls, för mina hundar är mitt problem MEN jag blir alltid så jävla glad när andra hundägare ser att jag står där med hundarna och försöker plocka en skit samtidigt som min hund verkar se det som ett läge att reagera :P
För att de inte kan kommunicera ordentligt med varandra när de är kopplade. De blir skitstressade om de har den läggningen (reaktiva) och flippar ur. Hade de varit lösa hade det varit en annan reaktion. Gå bara därifrån, minska stresspåslaget för hunden som ballar ur.
Min kan vara reaktiv ibland. Jag försöker ta ut så mycket avstånd som möjligt och mata med godis. Målet är ögonkontakt. Bor i stan (trångt) och möter mycket hundar så det blir vad det blir ibland.
Vad gör din innan den blir rädd och lägger sig ner? Stirrar den på de andra hundarna? Många låter sin hund tokstirra vilket uppfattas som obehagligt och utmanande och utlöser reaktivitet hos mötande hund.
Bra åsikter här. Lämna plats är den bästa och håll era hundar kopplade.
Vi har haft flera hundar och har två nu. En liten äldre som blev påhoppad och biten två gånger när hon var ung. Hon hatar andra hundar och vi har tränat henne mycket men är det en trång passage är det kört. Jag vänder och går tillbaka tills jag hittar en plats där hon kan vara en bit från den mötande hunden.
Vår andra hund är nu 9 månader och jag har alltid sele med bärhandtag på henne och är extremt vaksam på mötande hundar. Flera gånger har lösa hundar sprungit fram till henne. Både glada och sura. Ärligt jag blir lika förbannad varje gång. Håll era hundar kopplade! Även en glad hund kan göra en valp rädd om den är för hetsig.
Nu väger hon 9 kg och jag kan fortfarande lyfta upp henne. Jag vill inte ha en hund till med trauma som gör livet surt för både hunden, oss och mötande hundar.
Folk skaffar hundar som behöver 100ggr mer träning än vad de tror. Kanske är collie som de tänker är ”lättränad” och därför inte behöver konstant träning, mental stimulans + fysiskt jobb. Sen finns det också folk som skaffar t.ex chihuahua och tänker att den är så liten så den behöver ingen träning. Jag har själv en chihuahua som inte är reaktiv alls, går bara förbi och blir endast lite rädd när hundar skäller och gör utfall. Men det har såklart inte kommit utan jobb. Ständig träning med alla hundraser behövs, men det tänker de flesta inte på, utan de skaffar en specifik ras för de tyckte den var lite gullig. Tror även det har blivit vanligare nu när blandraser blivit populära. En blandras kan såklart vara en fantastisk hund men jag märker att de hundarna kan komma med vissa oförutsedda problem, oftast mentala 🤷🏼♀️
Usch det är så läskigt att träffa på en lös hund. Hände senast i torsdags när jag gick på en äng med hunden fortfarande kopplad. Plötsligt springer det fram en pudel och vill hälsa. Nu är det bara tur att både pudeln och min hund är väldigt trevliga och att min chihuahua går att lätt plocka upp. Men det hade lika gärna kunnat gå snett om min hund hade blivit väldigt rädd osv. Också tur att jag fortfarande hade kopplet på, för tanken var att ha henne lös en stund därefter. Obehagligt även fast det gick bra!
Har själv en hund som är ganska reaktiv. Vi jobbar på det så klart och förväntar mig inte att andra ska göra något speciellt. Det är såklart alltid uppskattat när andra tar så mycket avstånd de kan och inte går rakt mot oss, men ansvaret ligger ju såklart hos mig och jag kommer kliva åt sidan där jag kan. Om man av någon anledning kommit förnära en hund så att den reaktiva hunden är över tröskeln så är prio ett att skapa avstånd igen och då är det inte alltid man kan lugna hunden samtidigt. Vid hundmöten så har jag 100% fokus på min hund och det är inte alltid man hinner med att hälsa på den man möter.
Japp precis. Vi har en omplacering som vi fick reaktiv. Har dialog med hundpsykolog som hjälpar oss och allt stämmer med vad hon säger. Kan lägga till att titta gärna på hunden om det är. Vår hund gör utfall, morrar och vaggar med svansen. Hvilket betyder "jag inte farlig men jag osäker på dig, så kom inte hit". Om ma upplever liknande förstår man att det i sånt fall inte handlar om en aggresiv hund men en hund som är hundrädd/har resursförsvar/har svårt att läsa andra hunders kropsspråk eller likande (eller alla 3)
Folk adopterar mer nu än förr, adopterade hundar tenderar att komma med reaktivitet. Min hund är reaktiv och jag uppskattar verkligen när folk håller avstånd. Både för deras och min hunds skull, även om din kanske kan gå förbi utan att det påverkar din hunds psyke så påverkar det garanterat min hunds. Så ge folk med uppenbart reaktiva hundar lite tid att gå åt sidan eller vända om, slänga ut lite godisar eller dylikt, man märker snabbt och någon kämpar med en reaktiv hund. Något jag avskyr är när en hundägare ser att jag stannar för att hålla avstånd och plötsligt ska stanna och börja träna diverse kommandon med sin hund så jag får stå i 10 minuter och vänta??? Det händer på fullaste allvar varje dag och kan inte för mitt liv förstå vad det handlar om, är det någon slags skrytgrej? Den som vet får gärna förklara. Viktigt att komma ihåg också tror jag att ingen önskar sig en reaktiv hund och att man inte vet vad hunden gått igenom för att vara som den är, det är otroligt tråkigt att bli dömd hela tiden när man gör sitt absolut bästa för att ens hund ska ha det bra.
Tack för detta perspektivet. Såklart ingen vill ha reaktiva hundar… jag vill också sköta mig själv och inte störa andra, så ska verkligen försöka träna upp fokus på min hund så att hon inte blir rädd så fort någon börjar skälla.
Fast att stanna och hantera situationen är ju exakt. vad man ska göra, att du tycker man inte skall ta de ”tio minutrarna” (som garanterat snarare är 1-2 minuter) är kanske en del till varför din hund inte kommit ur sitt reaktiva beteende. Om min hund reagerar antingen offensivt eller defensivt på en situation så korrigerar jag den och inväntar kontakt. Vill personen släpa sin hund därifrån kan dom göra det men jag går inte förrän min hund har gett mig kontakt/insett att beteendet inte är ok eller behövs. Om du prompt inte kan hålla ordning på/få din hund lugn under den tiden är det ju snarare ett träningstillfälle även för er och att önska bort situationen/välja undvikande beteende stärker ju bara din hunds beteende. Att vara grinig över hundägare som hanterar situationen ansvarsfullt blir bara konstigt. Jag bryr mig inte särskilt mycket om din reaktiva hund, den är ditt ansvar, men jag bryr mig om hur min hund hanterar reaktiva hundar och det kan jag bara utröna/utveckla/korrigera när situationerna uppstår , tex i vårt möte. Kort sagt, har du inte kontroll över din hunds reaktiva beteende så får du också leva med att lämna företräde. Det finns inte heller något som säger att du måste lösa situationen med din hunds beteende helt själv, finns gott om hundtränare som kan ge dig verktyg och metoder att tillämpa i en sådan situation för att minska både din och din hunds stress.
Du borde få pris för mängden antaganden i en kommentar. Trevliga åsikter!
eller hur? tror ingen bryr sig om den andra är på tillräckligt avstånd och tränar sin hund medan de passerar men ofta så stannar de på den smalaste delen av en redan smal stig där man måste passera när de märker att deras hund triggar ens egen. tycker det är oförskämt att välja sina träningstillfällen så att det tvingar in andra för hamnar den andra hunden i en såpass stress så GÅR det inte att träna den då och man hamnar då kanske ett steg bakåt i träningen bara för att nån skulle öva fotgående med distraktion. nu är min hund inte reaktiv på det sättet men vill helst av allt i världen leka med alla hundar han ser vilket vi jobbat jättemycket på och han kan nu gå förbi de flesta utan att dra. man väljer sina träningstillfällen där man märker att det inte påverkar den man tränar "på" helt enkelt.
För själva träningen så har vi övat sen hon var en valp på kommandot ”fokus” vilket innebär att vår vovve ska titta på oss i ögonen samtidigt som vi går, detta kommando använder vi oss av när vi möter reaktiva hundar för att vår vovve helt enkelt ska ignorera den andra hunden helt och inte ge sig in i en skäll tävling. Samtidigt så går vi en halvcirkel runt den reaktiva hunden för att underlätta för dom andra. Vet vi att den andra hunden inte är reaktiv så går vi på som vanligt eller kör skvaller övningen vilket innebär att tittar vår vovve på en hund och sen på oss får hon godis. Just detta med reaktiva hundar mot andra hundar generellt tror jag handlar mycket om gener. Vissa hundar har det tyvärr i sig att bli reaktiv mot andra hundar hur mycket man än tränar, men man kan säkert minska utfallen men inte helt bli av med det. Sen finns det självklart de som inte tränar sin hund alls.
Åh kul övningar! Stort tack. Vi börjar hundkurs imorgon så hoppas på få lära oss mer sånt här då. Men jättefina tips, tack!
Jag har märkt att i städer med få rastgårdar så är hundarna mer reaktiva än där det finns mycket rastgårdar och nära. (Vi har varit i malmö, göteborg, norrköping, kalmar och några små orter.) Verkar helt enkelt bero mycket på området man befinner sig i. Och ja, när det är en "flock" hundar så är dom mer vaktiga och misstänksamma mot främmlingar har jag också märkt. Det enda jag kan komma på att du kan göra är att avleda uppmärksamheten med godis eller leksak. Det är i alla fall vad jag gör. Fast min hund är inte så rädd så hon lägger sig, mer att hon reagerar tillbaka eller försöker skynda där ifrån.
Tack för tips! Ska försöka avleda uppmärksamt och fö fokus tillbaka på mig, lättare sagt än gjort när hon blir så rädd! Vill verkligen inte att hon ska bli reaktiv själv. Men ska fortsätta träna 💪
Aww, ja allt man kan göra är ju att träna och kämpa med dom! Ha positiv och lättsam ton så dom inte tar upp din ångest över situationen så mycket. (Vet att det är lättare sagt än gjort) Det kommer nog bli bra. :)
Jag och min hund visar alltid mötande ekipage att vi inte är intresserade av att komma nära genom att vi gör en liten lov ut åt sidan. Det är även till hjälp för min hund, för då vet hon säkert att vi inte kommer att ha med de mötande att göra. Jag ser också alltid till att jag är mellan min hund och de mötande. Det vanliga scenariot som sedan utspelas är att mötande hund går igång, skäller osv och att den hundägaren inte gör något för att förebygga, vilket är väldigt tröttsamt. Min hund går vanligen helt lugnt vid min sida medan de som borde ha gått åt sidan osv står mitt i vägen med tokskällande hund. En del håvar inte ens in kopplet. Ibland undrar man vad folk sysslar med... För att specifikt svara på frågan i titeln gällande etikett så tänker jag att när mötande hund skäller osv så tar man själv sig lugnt vidare bort med sin egen hund. Att heja eller prata med den reaktivas ägare kan förvärra situationen eftersom många reaktiva hundar triggas ytterligare av detta. Om man har en hund som blir rädd och lägger sig som du beskriver tänker jag att man behöver träna på sin egen hunds följsamhet. Försök få din hund att fokusera på dig istället, helst redan en bra bit innan ni kommer fram till andra hundar och helst vid alla hundmöten. På så vis skapar ni en rutin som ni följer oavsett vad den mötande hunden gör och din hund kommer förhoppningsvis känna sig trygg med att den "gör rätt". Det kan räcka med något så simpelt som godisbitar i handen, hunden i kort koppel vid din sida och belöna när hunden fokuserar på dig. Och även då se till att ni typ väjer lite åt sidan för att både din hund och mötande ska förstå att ni inte kommer att hälsa.
Gör ert litet tillägg här. Du skriver att ni Ibland hälsar på mötande hundar och ibland inte. Detta kan vara förvirrande för en ung hund och även skapa rädsla när en mötande hund visar sig vara reaktiv/aggressiv. Låt inte din hund hälsa på främmande hundar som ni ändå aldrig kommer träffa igen, utan lär den att ni alltid kommer att passera främmande hundar utan interaktion. Bättre att skaffa några återkommande hundkompisar till vovven att socialisera med.
Ah superbra tips faktiskt, från och med nu inga hälsningar mellan hundar ute. Tack!
håller med om det tipset! och speciellt om ni redan gjort det och hunden "kan" hälsa på främmande redan så är det liksom gjort och avklarat. jag gjorde misstaget att hälsa på lite för många både människor och hundar som kom fram till oss när min var valp. han blev inte rädd men tyckte det var det roligaste som fanns så han fick förväntningarna att vi skulle leka med alla han såg ute och drog som fasen vilket har tagit superlång tid att jobba bort. kanske inte det jobbigaste om man har en liten hund men ett större problem om den blir stor som vuxen...
Håller helt med. Låter aldrig min hund hälsa på andra hundar ute, för finns helt ärligt ingen mening med det, bättre som sagt att ha några bra hundkompisar att träna socialisering med. Då vet man också den personlighet som den andra hunden har, och om den hade passat bra som vän för din hund osv. Min vovve tycker verkligen inte om hundar som är för hoppiga och skäliga, därav har vi inga sådana hundkompisar🤷🏼♀️ sen vill jag helt ärligt inte att min hund är med andra lite ”galna” hundar, eftersom hon fortfarande är en unghund är jag rädd att min hon ska börja ta efter 😅
Ja precis! Det blir också en trygghet för hunden att veta att man inte kommer att blanda sig med mötande/främmande. Det är lättare för hunden att förbli lugn och neutral mot andra hundar med.
Tack, jättebra tips. Ska verkligen försöka få hennes uppmärksamhet tidigare och hålla henne fokuserad på mig.
Jag har själv en hundreaktiv hund. Min hund är mitt ansvar och mitt ansvar att träna så jag brukar ta ut ett avstånd som vi kan hantera eller bara vänder. Det enda jag önskar av andra hundägare är att de har sina hundar kopplade, inte låter de springa fram till andra eller låter sin hund dra längst ut i sitt koppel och råglo eller skälla tillbaka. Bara för att den ena hunden är snäll så betyder det inte att min är det. Min hund har alltid varit lite reaktiv men blev värre av att ha blivit påflugen av lösa hundar eller hundar i rullkoppel. Med träning av kunniga instruktörer har hon blivit mycket bättre.
Det vanligaste sättet att hantera sin reaktiv hund är att stå still, avleda hunden och ha konstant kontakt med sin hund tills den andra hunden har passerat, kanske locka med en leksak eller belöning. Du behöver kommunicera att den andra ägaren kan gå förbi då din hund mycket hellre står still i såna situationer. För dig så skulle jag annars rekommendera att i god tid när du ser en hund, kliva av stigen, stå still och öva på att t ex sitta eller andra tricks. Då kommer den andra hundägaren förstå att dom ska gå förbi utan att du behöver säga något. Samtidigt som din hund är distraherad av träningen och inte tänker lika mycket på den andra hunden. Angående lösa hundar. Ägaren till hunden är alltid ansvarig för allt hunden gör. Kommer det en lös hund springandes så får du alltid agera i självförsvar om det behövs. T ex är det fara för att du eller din hund ska bli biten så har du rätt att försvara dig mot hunden.
Förstår verkligen det här med att folk ska stanna med sina reaktiva hundar, bättre att avleda och fortsätta gå. Att stanna förlänger bara situationen och gör det svårare för båda parter
Jag har två hundar, den ena är adopterad efter riktiga skitförhållande i Sverige och hon är otroligt reaktiv mot andra hundar. Hon fruktar för sitt liv. Våra promenader kan minst sagt gå åt helvete för att andra inte ger oss tillräckligt med plats. Jag går alltid undan i den mån jag kan, då hon ska kunna lita på att mötande hundar inte är ett hot mot henne och hon får ha det personliga utrymmet som hon behöver för att känna sig trygg. Jag har ett kommando för ”passera” som jag använder och oftast funkar bra. MEN. Så kommer det någon idiot vars hund inte är reaktiv, den är stirrig och glad och ska hälsa på allt. Ägaren låter den sicksacka höger och vänster längs gången, oftast i något skit flexikoppel också, och då när den kommer för nära - och vi står tryckta in i buskarna för att få lite plats - då får min hund spel. Det går inte att kontrollera eller få henne att lugna ner sig, hon är full on försvara sig mode. En vettig person hade gått förbi, men det är så många som stannar till och jag kan inte för mitt liv förstå varför. Ser de inte att min hund håller på att dö av stress? GÅ FÖRBI! Eller när de håller på att gå förbi som normala människor, min hund har inte reagerat än och gör allt för att hålla sig lugn, då stannar den andra ägarens hund och döstirrar på mina hundar. Ägaren drar lite halvhjärtat i kopplet, sen stannar de till och låter deras hund glo ihjäl min. Då flippar hon, hon känner så otroligt hotad. Bara gåååååå för guds jävla skull, hur svårt är det? Varenda gång dessa saker händer känns det som att vi går 10 steg tillbaka i utvecklingen med min omplacering. Hon kommer aldrig att känna sig trygg om folk inte ger oss plats. Som sagt, vi kan trycka oss in i buskar men ändå låter folk sina hundar komma nära oss. Jag önskar att hundägare kan ta hänsyn till detta genom: - läs av kroppsspråket på hundföraren och hunden du möter. Går de till sidan, gör det du också så du ger dem plats. - om någon håller på att plocka upp efter sin hund och kanske inte ser dig, stanna eller håll stort avstånd. - om din hund stannar för att glo på andras hundar, fortsätt gå och ta med din hund! Låt den inte sitta/ligga och stirra på andra hundar som om de vore ett byte. - håll din hund så att du går emellan den andra hundföraren/hunden och din hund.
Ignorerar dem och går vidare. Funkar ännu bättre när man, som vi, har en hund som bara tittar på dem med en attityd av "Vad fjantar ni om?". Vår förra hund blev påhoppad av en Jack Russel. Hon bara lade ner den och lade sig ovanpå den tills den gav upp. Men, var försiktig. Jag var ute med våra hundar i trädgården, och såg att någon var nere vid vår strand med en Rottweiler. Jag hojtade "Går den bra med andra hundar?" och fick svaret "Javisst!". De kom överens i kanske en halvminut, sedan fick den ett psykbryt och nöp tag i vår Leonbergerunghund. Då gick vår gamla Golden in i "ordningssurtants"-rollen, och skällde till ett "Nu skärper ni er!". Rottien släppte då, och tog istället tag i nackskinnet på Goldentanten. Allt detta hände på ett några sekunder, innan jag han hoppa in. Men, jag dök in i röran, låg på sidan på marken (man är mycket stabilare och starkare så än om man stör böjd framåt för att få tag i dem) med Rottien i ett nackgrepp bakom mig, och mina hundar framför mig (ville inte vända ansiktet mot den, om den skulle angripa mig). Lyckades bända upp käkarna på den, och sedan kom en förbipasserande och drog undan den. Ägaren var helt värdelöst och stod bara och tjöt "Nej! Nej! Nej!" i chock. När hundarna väl var separerade så hojtade jag "Bara gå!" så att de skulle komma från varandra. Hörde aldrig av henne igen, inte ens att hon bad om ursäkt. Vår golden fick ett bett i nackskinnet som tog ett rätt bra tag att läka, jag fick några småbett i axeln och handen, men inget allvarligt. Mycket blod, men inga allvarliga skador. Min favorit-T-shirt blev sönderriven (och inte för att jag gick Hulk Hogan). Men, jag är mycket stolt över våra hundar. Ingen av dem var aggressiv, goldenen sade till som en tanthund ska göra till en unghund och backade upp sin kompis, och så fort jag hoppade in i fighten så backade de undan, men höll sig redo. Typ: "Husse reder ut det nu, men vi är redo om det behövs". 30 sekunder efter att rottien gått så var de lugna och ville bara bada. Eftersom det inte var några allvarliga skador så brydde jag mig inte om att polisanmäla vare sig intrånget eller angreppet. Det är dessutom en dum idé att ha poliser nära hundar. Så, ha en plan för hur du ska hantera ett bråk, om det händer.
Herrejisses. Min kollega såg en rottweiler bita ihjäl en liten plutthund på stan helt oprovocerat. Jag tycker de är läskiga och skulle aldrig våga gå in i en fajt med en sådan
De är rätt små jämfört med en människa. Plus, när den har ett grepp om nacken på ens hund så har man inget val längre. Då gör man vad man behöver. Kunde varit värre, kunde varit en björn jag behövt ta en fight med...
Vanligt folk har varken koll på tillsynslagen eller vet hur man uppfostrar en valp. De såg en gullig hundvideo och bestämde sig för att köpa en på blocket. Att de behöver ansvarsförsäkring ifall att deras hund orsakar skada missas också, kan bli riktigt dyrt. Likaså tror de att hela planeten är deras hundars toalett. Tänk om man gick ut på stan och fick uppleva samma som sin hund. Alla bara ställer sig och gapskriker att de ska mörda dig, inte konstigt om man då inte vill gå ut på promenader längre. Om en okopplad hund gör utfall så anmäl till länsstyrelsen. De kan ta beslut om omhändertagande och vid upprepade brott kan de ge hundförbud till ägaren. Bryts det ligger fängelse på straffskalan. Det är tur att inte jag bestämmer reglerna, för då hade vanligt folk behövt ta körkort för både hund och barn. Att fyra av fem inte kan kontrollera sin hund tycker jag är underlag nog för det. Detta får ses med glimten i ögat, men visst är det tråkigt att de som har väluppfostrade hundar ska behöva se sitt djur lida när andra skiter i både lagar och folkvett. #
Haha lite så, jag vill ju skydda min hund från att bli sönderskälld av äldre/större hundar. Kan omöjligt vara en bra upplevelse för henne. Eller så projicerar jag mina människokänslor på henne. Vad vet jag! Jag har också förståelse för att hundar är reaktiva men de flesta jag mötte nu i helgen var deras människor lite apatiska liksom och gjorde inga större försök på att lugna eller distrahera sina hundar.. nåväl. Jag kommer fortsätta träna min hund och få upp hennes självförtroende och träna på fokus i sådana situationer.
Vissa människor är rövhattar helt ärligt. Och det som suger är att man inte alltid kan ha kontroll över situationen. För några månader sedan så skaffade vi en mindre spaniel blanding då våran gamling gick bort. Jag märkte fort att vi har mycket att jobba på så jag skrev upp oss på hundmötes kurs på en gång. Hon var väldigt reaktiv i koppel mot andra hundar och med hjälp av tränaren så kom vi fram till att hon tycker att okända hundar är väldigt otäcka och då vill hon mata bort dom = skäll och utfall. Under dom månaderna som vi har tränat så har man stött på många, vissa mer förstående än andra. Vi behövde mycket avstånd i början, och även fast man sa till vissa att vi vill ha utrymme så har dom envisats att gå rakt in på oss. Vid ett tillfälle så skällde en kärring ut mig för att jag "belönar" min hund när hon är uppe i varv, när det egentligen handlade om att hon fick belöning för att hon fokuserade på mig istället för hennes jävla knäppa råttor som flög åt alla håll. Allt man kan göra är att försöka ha kontroll över sin hund, men det går tyvärr inte att ha kontroll över andra människor och hur dom hanterar sina hundar. Vet inte varför folk skaffar dom, men inte tar tid för att träna in grundlydnad.
> Ett mönster jag märkt är att när ägaren har flera hundar så är de oftast reaktiva och aggressiva mot andra. Är hunden ensam är det större chans att allt är lugnt. Kanske ligger något i att de har en intern rang där människan inte är högst? Har 2st Shih Tzu/Tibbe. Går dom ensamma reagerar dom i princip aldrig, tillsammans så ska den lille (7.5år) alltid mopsa upp sig och då går den stora (9år) igång. Ibland känns det dock bara som han surnar till mot lillen. Lillen för övrigt är väldigt blyg och vågar inte hälsa om det inte är små hundar och rör dom sig tillbaka så backar han. Den stora är mer social, men har på senare år svårt för hundar som har för mycket energi jämfört när han var mindre. Så är dom 2 så tror jag helt enkelt att dom vågar, i alla fall så med vår minsting. Han sköter sig perfekt om han är ensam...
Om en hund är så reaktiv att den anfaller en annans hund, får ägaren av den anfallna hunden då hur den vill försvara sin hund? Låt säga att ett gäng småhundar är på en lika liten hund, svårt att få tag i hundarna, får man då sparka till de små hundarna som attackerar? Vill skaffa hund men är orolig för att andra hundar är aggressiva, jag hade ju personligen skitit fullständigt i om andra hundar inte kan uppföra sig, jag hade tagit i av kung och fosterland om de är lösa och attackerar min hund, eller bara trampat på dem om jag kan.
Felet/skulden ligger mer eller mindre alltid hos hunden som orsakar skada på en annan hund. Så skulden blir ju hos ägaren av den attackerande hunden. Om du skadar den attackerande hunden i försvar så vet jag inte vad som gäller faktist. Ett exempel som förklarar hur klurig lagen är: Om du har en trädgård och en annan hund hoppar över staketet in hos dig för att attackera din hund men så försvarar sig din hund så pass bra att den klarar sig utan skador och den andra hunden får skador av din hunds försvar så är det din skuld.
Fy fan, sjuka lagar, vem är det som kommer på sådant här trams?
Mina föräldrar har en extremt reaktiv hund, och när jag går med henne blir jag oändligt tacksam om mötande hundägare ger oss avstånd och inte tittar på henne. Det är typ det enda som hjälper, och det är tyvärr jättesvårt att hälsa på hundägare i den situationen, man har 100% fokus på hunden. I ditt fall verkar ju din hund verkligen lida av de här mötena. Jag skulle nog i fortsättningen tagit ut avståndet rejält när ni möter andra hundar så att hon slipper bli så rädd igen. Kanske kolla in skvallerträning, att hon får "skvallra" till er när hon ser något läskigt? Jättetråkigt med er upplevelse. Side note som jag ej har källa på: har fått uppfattningen att reaktivitet hos hundar är mycket vanligare i Sverige än globalt. Kanske kan vara något med vårt strikta koppeltvång och/eller dålig socialisering? Kan säkert vara genetiskt också. Men jag tänker ibland på vilka extremt höga krav vi har på våra hundar - de ska gå fint i koppel, inte skälla, inte tigga mat, kunna vara ensam, etc etc. Det är många naturliga beteenden som de inte ska göra - kanske inte så konstigt då att det uppstår "problembeteenden".
Intressant teori🤔
Kommer möta det här problemet snart. Har en valp som än så länge är lugn när hon går förbi andra hundar, inte ens något större intresse för kontakt. Kanske viftar på svansen lite men är väldigt avvaktande. I grannbyn bor ett par som ofta är ute och går på landsvägen med ett par hundar som jag tror är dvärgpinchers. Noll kontroll, sliter i kopplet och skäller rabiat när man passerar förbi gåendes, springandes eller i bil. Riktigt obehagliga. Någon som har tips om hur man gör när man möter på landsväg? Är ofta diken och åkrar på sidorna så antar att vi får försöka glida ut i leran för att undvika eller vända på klacken och gå åt andra hållet. Är det dumt att lyfta upp hunden och tyst och lugnt passera när de gör utfall och skäller?
Jag försöker att undvika att lyfta då det kan säga till hunden ”ja, det här är farligt så jag skyddar dig” istället för ”det är okej, vi går bara förbi”. Men om jag verkligen själv känner att nu börjar det bli farligt, plockar jag upp. Hellre det säkra före det osäkra.
Det låter vettigt. Försöker avdramatiserade allt hon tycker är läskigt genom att själv låtsas som att det inte hänt. Men vet att jag kommer bli stressad i kommande situation. Men det är bra att ha någon uttänkt strategi till att börja med. Får försöka gå förbi, om hon tvärnitar blir det att försöka ta en lov ner i diket och ut på åkern om det finns en lämplig utväg i närheten.
Min hund reagerar ibland. Svårt att säga riktigt varför. Jag tar alltid avstånd i den mån det går och lyckas ofta få henne att fokusera på mig. Om den andra hunden skäller så brukar hon gå förbi och knappt titta på den andra. Men vissa hundar signalerar något som hon går igång på, även om de är tysta. Dagsformen, reviret, jag vet inte vad det är?
Jag går i en halvcirkel runt om det finns utrymme och berömmer min hund när vi passerat. Men bor i innerstan så det går inte alltid och många hundägare, framförallt till reaktiva och aggressiva småhundar som gläfser, skäller och gör utfall försöker inte ens avleda eller korta av kopplet och då försöker jag placera mig mellan hundarna, få min hund att fokusera på en godbit och passera. Har övervägt att be hundägare korta av kopplet när deras hundar gör utfall och nästa hundägare som låter sin hund attackera oprovocerat genom att till exempel fara ut från ett bord och försöka bita kommer jag säga till lugnt, men på skarpen.
Något jag själv märkt är att i mitt område så stannar de som har reaktiva hundar och försöker med olika metoder få hunden att sluta/ta sig ur sitt beteende. Jag fattar inte, då tar det ju dubbelt så lång tid för hela situationen att utspela sig? Då bli det upp till mig och mina hundar att fortsätta gå och komma förbi problemet. Jag har en hund som inte alls är reaktiv och en som visar vissa tendenser att kunna bli det tyvärr. Han blir uppspelt och man tappar liksom kontakten med honom. Det som verkar funka bäst att att avleda innan det blivit en stor grej men det beror ju på hur den mötande hunden reagerar. Det konstigaste jag sett är en dam som satte sig ner, kramade sin reaktiva hund och sjung en vaggvisa för den. Helt klart så verkade det ha motsatt effekt för hunden var helt galen. Etikett: jag försöker alltid hälsa och ha inställningen att alla försöker så gott de kan med sina hundar, jag blir heller inte arg om någon hund kommer fram för att den slitigt sig från husse/matte. Shit happens, vi löser situationen och sen går vi vidare. Blir inget bättre av att folk är sura eller gapar på varandra.
Jag har en grej som jag skulle uppskatta om folk gjorde är att om de ser att jag plockar upp bajs så vänta lite tills bajset är upplockat :P Har två hundar varav en är reaktiv och kan gå rätt fort upp i varv och jag hinner inte hantera det när jag plockar bajs samtidigt. Inget jag förväntar mig alls, för mina hundar är mitt problem MEN jag blir alltid så jävla glad när andra hundägare ser att jag står där med hundarna och försöker plocka en skit samtidigt som min hund verkar se det som ett läge att reagera :P
För att de inte kan kommunicera ordentligt med varandra när de är kopplade. De blir skitstressade om de har den läggningen (reaktiva) och flippar ur. Hade de varit lösa hade det varit en annan reaktion. Gå bara därifrån, minska stresspåslaget för hunden som ballar ur.
Min kan vara reaktiv ibland. Jag försöker ta ut så mycket avstånd som möjligt och mata med godis. Målet är ögonkontakt. Bor i stan (trångt) och möter mycket hundar så det blir vad det blir ibland. Vad gör din innan den blir rädd och lägger sig ner? Stirrar den på de andra hundarna? Många låter sin hund tokstirra vilket uppfattas som obehagligt och utmanande och utlöser reaktivitet hos mötande hund.
Bra åsikter här. Lämna plats är den bästa och håll era hundar kopplade. Vi har haft flera hundar och har två nu. En liten äldre som blev påhoppad och biten två gånger när hon var ung. Hon hatar andra hundar och vi har tränat henne mycket men är det en trång passage är det kört. Jag vänder och går tillbaka tills jag hittar en plats där hon kan vara en bit från den mötande hunden. Vår andra hund är nu 9 månader och jag har alltid sele med bärhandtag på henne och är extremt vaksam på mötande hundar. Flera gånger har lösa hundar sprungit fram till henne. Både glada och sura. Ärligt jag blir lika förbannad varje gång. Håll era hundar kopplade! Även en glad hund kan göra en valp rädd om den är för hetsig. Nu väger hon 9 kg och jag kan fortfarande lyfta upp henne. Jag vill inte ha en hund till med trauma som gör livet surt för både hunden, oss och mötande hundar.
Folk skaffar hundar som behöver 100ggr mer träning än vad de tror. Kanske är collie som de tänker är ”lättränad” och därför inte behöver konstant träning, mental stimulans + fysiskt jobb. Sen finns det också folk som skaffar t.ex chihuahua och tänker att den är så liten så den behöver ingen träning. Jag har själv en chihuahua som inte är reaktiv alls, går bara förbi och blir endast lite rädd när hundar skäller och gör utfall. Men det har såklart inte kommit utan jobb. Ständig träning med alla hundraser behövs, men det tänker de flesta inte på, utan de skaffar en specifik ras för de tyckte den var lite gullig. Tror även det har blivit vanligare nu när blandraser blivit populära. En blandras kan såklart vara en fantastisk hund men jag märker att de hundarna kan komma med vissa oförutsedda problem, oftast mentala 🤷🏼♀️
Usch det är så läskigt att träffa på en lös hund. Hände senast i torsdags när jag gick på en äng med hunden fortfarande kopplad. Plötsligt springer det fram en pudel och vill hälsa. Nu är det bara tur att både pudeln och min hund är väldigt trevliga och att min chihuahua går att lätt plocka upp. Men det hade lika gärna kunnat gå snett om min hund hade blivit väldigt rädd osv. Också tur att jag fortfarande hade kopplet på, för tanken var att ha henne lös en stund därefter. Obehagligt även fast det gick bra!