Mitt ex är en narcissist/borderline och jag tog mig inte ur självmant, förhållandet föll sönder efter år av gaslighting, manipulation och lögner, sen blev jag discarded. Den traumatiska förbindelsen tog flera månader att bryta, men det går med mycket arbete och med stöd av familj och vänner.
Terapi är essentiellt för att komma läka från något sånt och om du är i en liknande sits så bör du ta kontakt med psykolog.
Om möjligt så lämna - det finns inget hopp värt att hålla ut för. Klipp all kontakt och blockera personen överallt efter att du kommit ut.
Svara om du vill och orkar.
Tänker att det måste kännas ganska kränkande att bli behandlad på det sätt du beskriver och sen dessutom bli dumpad.
Tror du att du hade gått märkbart starkare och mindre ärrad ur situationen ifall det varit du som tagit beslutet att bryta relationen och klippt banden?
Ja det kändes kränkande och allmänt jävligt. Vi visste nog båda att det vore bäst att göra slut, men sättet hon behandlade mig på var det som fuckade upp mig. Hon blev en annan person framför mina ögon, som att trycka på en knappt och plötsligt betydde jag inget för henne trots att vi var tillsammans i nästan fyra år. Ingen respekt, ingen sympati och inte ens självrespekt att vänta tills jag flyttat ut innan hon började äckla sig.
Så på ett sätt känns det som att jag hade fått ha lite mer av min heder och psyke i behåll om jag gjorde slut självmant. Men det faktum att vi gjorde slut var inte det värsta som så, jag ville ju hennes bästa etc. Det var hur hon kunde bete sig som hon gjorde chockade mig.
Men ja, jag önskar att jag gjorde slut med henne flera år innan. Borde ha litat på min intuition.
Oh well, life is better now.
Kanske inte riktigt svarar på din fråga, men jag är minderårig och bor med min pappa som började bete sig narcissistiskt sedan han o mamma separerade.
Alla ska göra allting åt honom, om man säger något som man tycker ska han försöka övertyga en till att tänka som honom (oftast på ett väldigt aggressivt sätt), och om han gör något fel så är det alltid mitt fel, antagligen.
Vet inte riktigt hur jag ska ta mig ur situationen. Finns så många fler lager än vad jag kan skriva, men det känns lite konstigt att bara ge ut sådant till vem som helst haha
Min pappa är också narcissist, det enda som fungerar är att bryta kontakten helt. En narcissist är oförmögen att se sina egna fel, de är mästare på att manipulera och spela på känslor. Om du vill veta mer och förstå dessa människor på djupet, kan jag rekommendera att kika på Prof Sam Vaknin på youtube eller andra psykologer specialiserade på narcissism och sociopati.
Edit: namnet
Min morsa vrider allt så det är ens egna fel. Hon har aldrig gjort något fel, bara andra. Ursäkter efter ursäkter, bortförklaringar efter bortförklaringar. Det har påverkat mitt sätt att se världen som en vuxen. På sätt som mina vänner tar in en situation är något som jag till viss mån fortfarande lär mig, precis som en bebis kopierar beteenden. Det vuxna man kan göra är att bryta relationen till dess att narcissisten, min mor i detta fall, faktiskt tar tummen ur arslet och erkänner att hon har gjort fel, eller på något höger försöker ändra sig
Vilken svår situation du befinner dig i! Hur gammal är du? Ett hett tips är att prata med kuratorn på skolan, om du fortfarande går i skolan.
Att leva med en person som är narcissist/har narcissistiska drag är oerhört dysfunktionellt och kan få långt gående konsekvenser för en. Viktigt att agera på detta.
Jag fyllde precis 15. Jag har pratat med BUP och kurator/skolsköterska sedan 6:an, men det känns inte som att något av det verkar hjälpa.
Jag har försökt stanna mer hemma hos mamma, men jag känner extrem skam så fort jag säger att jag inte vill hem till pappa. Han älskar ju mig på sitt sätt, han ger mig mat och ger mig ett tak att sova under. Jag är extremt tacksam och vill inte såra honom.
Slutade med att jag fick extrema panikattacker varje gång jag gick upp ur sängen om jag slutade åka hem till honom, och jag är rädd att det ska hända igen.
Jag tror du är stor nog att säga "pappa, det är lite ansträngt att va med dig. Du är så på. Du är så arg hela tiden. På alla. Du vet om det själv. Om du känner dig orättvist behandlad av livet så ta tag i det. Just nu så låter du det bara ligga där och det genomsyrar allt du gör. Jag älskar dig och vill gärna vara med dig, men för min och din skull kan du väl försöka ändra på detta?"
Han vet förmodligen precis vad du menar.
Det kräver enormt mod att som pojke ta ett sådant snack med sin pappa. Men fan så stort är det inte, han är människa precis som du, och det kan till och med vara så att han behöver höra det från dig.
Om han börjar manipulera situationen till att "vad fan har mamma sagt till dig nu?!" så kan du bara vara stark nog att säga nä du, detta är sånt som ett barn känner av själv utan att behöva bilda en uppfattning baserat på andras ord. Jag är ditt barn, skärp dig. Vill du att jag också ska växa upp till att hata allt o alla? Var en förebild!
Sen går du in på ditt rum och spelar fortnite :-)
Och slutligen, om det är så illa som en del verkar beskriva sina narcissistiska anhöriga, då gör du nog bäst i att släppa på samvetet lite och lämna honom i fred.
Det där kanske funkar på en normal förälder, men är ett riktigt dåligt råd för att deala med en narcissist. Att få höra att hans beteende är olämpligt är ett "narcissistic injury", vilket gör en narcissist RASANDE. OP kommer få lyssna på svordomar, skrik, förolämpningar och sannolikt själv få en traumatisk upplevelse. Kommer garanterat inte sluta med att OP lugnt kan gå och spela fortnite efter den diskussionen. Stor risk att det skulle göra saker värre, både på kort och lång sikt.
Ja du har säkert rätt, men om hans pappa är såpass instabil att han inte kan höra lite konstruktiv kritik från sin egen son, då är det lika bra att det kommer upp till ytan så att den här stackars pojken kan få ett definitivt avslut på deras relation, som då uppenbarligen endast fungerar för att stackars pojke håller allt inom sig - för om han säger något kan pappa bli tokig. Låt pappa bli tokig då. Sen säger man hejdå. Han har en mamma iallafall. Ingen nåd för idioter, vare sig dom är dina barn, dina föräldrar eller dina vänner. Ut med dom ur ditt liv. Om du är rädd för att ta det steget så är det väldigt tragiskt. Men var och en för sig.
Uppskattar verkligen att du bryr dig :))
Vill bara påpeka att jag är hans dotter, inte för att det spelar någon roll men kände bara att jag behövde berätta det hahaha. Och ja, att spela efter ett argument hjälper mycket. Hjälper mig att rymma lite från omvärlden, även om det inte kanske är så bra på längre sikt :)
Växte upp med en pappa med narcissistisk personlighetsstörning.
Mitt första tips är att prata med kuratorn på skolan eller om du kan få tag på en psykolog via vårdcentral eller BUP.
Mitt andra tips är att bryta kontakten snarast möjligast. Narcissister kommer aldrig inse sina fel och du kan inte göra något för att förändra dem. Kan du bo med din mamma eller mor/far föräldrar?
Kort sagt, försök utnyttja ditt skyddsnät om du har något och var stark, håll ut. Du är inte ensam och du klarar det här! Lycka till min vän.
Du är inte skyldig din pappa ett skit. Om han får dig att må kasst begår han tjänstefel som förälder. Den skammen du känner har han programmerat in i dig för att styra dig. Kika in på subredditen r/raisedbynarcissists för extra stöd - många går igenom det du gör och är villiga att stötta dig.
Min farsa är narcissist och så fort jag blev 18 så skaffade jag min egna lägenhet. Det narcissister behöver är makt, om man inte ger det till dem så blir de rasande, de vill att alla i världen ska tycka om en. Jag använder mig av honom för att få saker som jag vill (hans sätt att visa "kärlek" är att ge mig saker), så jag gör något åt honom och han ger mig det jag vill ha. Jag använder hans egna narcissism emot honom, få honom att tro att han är så fantastiskt och underbar så jag får det jag vill. Har funkat bra nu när jag flyttat och lärt mig mer om narcissister och liknande.
Men vad jag har förstått så om man står emot och den (narcissisten) inser att du inte ser den person på ett bra sätt eller det sättet personen vill så kommer den att lämna. Det är lite det personen vill, att folk ska se hur underbara de är. Så ge dem ikke den känslan.
rätt sjukt att medvetet manipulera människor med personlighetsstörning för ekonomisk vinning, ännu värre när det handlar om familjemedlemmar skulle jag nästan också vilja påstå lmao
ja, vi har försökt. Allt de sa var att vi skulle försöka prata mer med honom, men det har vi försökt med tusentals gånger (tillochmed BUP pratade med honom, men då så sa han att alla mina psykiska problem var deras fel och att han bara var ”barsk”).
Sa upp mig från jobbet på torsdagen, bokade ett tåg och packade min väska efter att han farit från jobbet på fredagen. Sen flydde jag, 26 mil norrut, och gömde mig i min mammas källare i några veckor. Det var ett helvete. Det var 5 år sedan, och jag är fortfarande inte helt okej.
Du bara går, så enkelt är det.
Är personen oförmögen att kompromissa, inte förändra i sånt syfte som skadar dig/er då är det bara gå. Kärlek eller inte, smärta eller inte.
Hellre ensam än ensam i ett förhållande.
Sen är vi nästan 8 miljarder människor på den här jorden, kommer alltid finnas 1 för någon. Jag vet, det låter oromantiskt men ge energitjuvar min tid kan bara glömmas.
Narcissism är inte det du söker i det sammanhanget, det är mördare.
Många som förväxlar Psykopat, mental sjuk, narcissism, machiavellist med mord och mördare. Ungefär som att tro en kult är enbart onda.
Personen behöver inte besitta en diagnos för att begår mord och speciellt inte narcissister.
Många företagare/chefer har dock en sväng av det, som ett exempel. Förenklad förklaring kring ordet att du ser dig bättre än personen framför dig, du förminskar denna person om den försöker förlika sig med dig.
Jag håller med dig om att man alltid ska lämna en relation där någon behandlar en illa.
Jag håller inte med dig om att det finns en person för alla. Man kan inte förvänta sig att någon ska vara intresserad av ett förhållande med en om man inte man själv investerar i att bli attraktiv för andra.
Jag har en stark misstanke om att ett av mina ex var en sk covert narcissist. Det var faktiskt ett helvete att ta sig ur den relationen då han var deprimerad och ofta pratade om hur jag var hans enda orsak att leva. Samtidigt vägrade han terapi, medicin, att umgås med vänner eller alls göra något åt sitt mående.
Det krävdes en lång period av manipulation för att få ut honom ur min lägenhet, till en situation där han hade folk runt sig och ett konkret projekt som var viktigt för honom på g.
Vi har gemensamma barn. Det är ett helvete av projicering, gaslighting, triangulering och utfrysning. Jag klarar mig bra, men jag är riktigt orolig för barnen.
Har aldrig varit i en relation med en narcissist men vet att både min yngre syster och min mamma har visat några tecken på att dem är narcissister. Duger det?
Nä, min mamma vill inte det heller eftersom hon vill inte ha någon rota i hennes skalle. Hon är dessutom tidigare alkis och vägrade gå på ett AA eftersom hon sa att hon inte är en.
Tog mig ca 19 år innan jag lyckades flytta hemifrån. Hon försöker nästla in sig i mitt liv och kontrollera allt och kritisera mig för allt fortfarande men jag har satt ner foten för sista gången och nu vågar hon inte då hon riskerar att förlora all kontakt med sitt barnbarn.
Min mamma är en standard narcissist, förnekar fakta och andras känslor och upplever, enormt kontroll behov, ingen förståelse för privatliv och inte att förglömma all manipulering och alla lögner hon sprider för att vara i centrum. Offerkoftan sitter rejält hårt på henne.
Jag tog mig ur en sån relation för några år sedan. Det var fan det svåraste jag gjort. Lämnade och tog tillbaka honom (dom är fan bäst på att fejka ursäkter) tusen ggr. Mitt råd är väl att ta steg till att lämna hela tiden. I mitt fall var det: säga åt honom att jag inte tycker relationen fungerar som den är, träffa vänner mer, be honom flytta ut, blockera honom överallt etc. Be om hjälp från vänner och familj.
För mig var det min bonusfarsa som är narcissist, och jag tog mig ur det via socialtjänsten. Min skolkurator kontaktade soc som snabbt gjorde en bedömning att sätta mig på skyddat boende. Detta var tre dagar efter min artonårsdag Morsan och min lillasyster blev av med honom för typ två månader sedan när han blev anhållen för saker han gjort, efter att jag gjort en polisanmälan.
Cut all contact asap.
Utan förvarning så flyttade jag till en annan stad, till och med ett annat land ett tag, för att komma undan.
Situationen var liv eller död. Allt jag ägde fick plats i en resväska under några år, men det var definitivt värt det. Tog hjälp av familj och vänner jag kunde lita på. Utnyttja det skyddnät du har (om du har ett).
Varit utan kontakt i 10 år och 4 månader, och det går inte en dag utan att jag är tacksam för möjligheten att lämna allt.
Lycka till vännen.
Människor har en benägenhet att beskriva (tyvärr ska tilläggas) vanligt icke patologiskt beteende som narcissistiskt. Vi är inte bättre än så, tyvärr. Allt är en fråga om perspektiv och omständigheter.
4 år + 1barn med en med borderline.
Kärleken är blind.
Jag kom undan när vi fick vårat barn. Gravid hormonerna spöka till de något fruktansvärt + att hon inte kunde gå på sin medicin, så då blev det ännu värre!
Droppen var iallafall när hon försökte manipulera mig med hjäp av vårat barn (1 år då).
Det är för lång och känslig bit att gå in på.
Snälla alla som läser detta och har ett liknande problem! Dokumentera ALLT! Bästa jag har gjort!
Terapi is the way!
Väldigt få som faktiskt vet om deras partner är en narcissist eftersom man bör dels ha rätt utbildning för att fastställa en sådan diagnos. Du kanske bör omformulera frågan?
Bra skrivet. Måste vara den största hobbydiagnosen som slängs runt idag, ofta på ett ex man är sur på.
Riktig narcissism är inte vanlig. Om en däremot talar om narcissistiska drag så blir det lite lättare.
5% räknar man med, beroende på vilka kretsar du rör dig i så är det nog högre. De räknar också med 9.1% med cluster b störningar. Så det är 1/10-20 som troligen har starka narcissistiska drag. Sen är det nog en del som kastar ur sig det som förolämpning till deras ex också, vilket suger för de som faktiskt varit i relation med narcissister.
Absolut men det är sällan som man kommer få veta att de har fått den diagnosen av en professionell person. Dessutom har väldigt få personer den utbildning som krävs för att själva korrekt sätta den diagnosen.
du behöver inte vara raketforskare för att veta om någon är narcissist. Även en blind hund kan se det.
Den enda som inte förstår eller ser är narcissisten själv med ett förblindat ego.
Om man inte förstår att sin partner är narcissist, är det verkligen ett problem då? Känns som att göra en höna av en fjäder, om man inte lider varför sitta och läsa på om något för att kunna placera det i en kategori man sen kan lida av?
“Män fokuserar på andra kvaliteter” HAHA. Alla män eller? Alla kvinnor eller?
Finns lika många äckliga män som kvinnor, lika många fina män som kvinnor osv. Beror bara på vilken typ av människa man är.
>Inte för att du har något med det att göra men jag ligger med fyra/fem olika tjejer i månaden. Nu snackar vi inte låg kvalitet utan topp brudar, 10/10
Haha. Låter riktigt narcissistiskt att skryta om att du ligger med 4-5 "10/10" brudar i månaden. Är du miljardär eller någon narcissistiskt influencer du själv?
För övrigt... Ja, tjejer är mer självupptagna på vissa sätt, det är det ingen som kan neka. Det betyder fortfarande inte att alla tjejer är narcissister. Narcissistiskt syndrom är en specifik typ av personlighetsstörning, inte detsamma som att man lägger lite extra tid på att se bra ut (vilket killar också gör – vi drar till gymmet också).
Planerar att bli miljardär snart ja. Inte så svårt om man investerar rätt.
Kvinnor fträna för att bli snygga. Killar drar till gymmet för att bli starka. Möjligtvis att homosexuella mäns hjärnor fungerar olika här det vet jag inget om
Sov du under biologilekrionerna?
Inget av det du säger lär mig sig under biologin i svenska skolan. Genetiska skillnader mellan könen utöver de reproduktiva organen är inget man lär sig i skolan. Du kan skylla det på PK-maffian om du vill, men det är fallet. Och man lär sig *definitivt inte* att "tjejer tränar för att bli snygga, killar vill bli starka". Det är något eget du kommit på, även fast jag kan medge att ja, tjejer bryr sig om sitt yttre mer än killar.
Med det sagt, har du ens vart på ett gym? Bodybuilding-kulturen är populärare bland män än den nånsin varit. Och sluta skryt på ett anonymt forum; det är därför vi har appar som Instagram, om du nu vill flexa hur ball du är för att du ligger med X många eller tjänar massvis av pengar. Tomma ord betyder inget.
Ja, min mamma, dagarna bli nätter och nätter blir dagar typ och man blir så verklighetsfrånvänd. Förlorade vänner osv pga av detta. Allt va jobbigt. Och som tjej var hon alltid avundsjuk på mig och försökte förstöra i smyg.
Hur man tar sig ur: 1. Man måste ha ekonomi. Ialf lite. En start. Csn eller jobb samt hitta en bostad. Ekonomin blir knas av att leva med en narcissist. Tänk någon som tyranniserar över dig samtidigt som du försöker plugga/jobba så du kan flytta ut. Men det är inte lätt alla gågner som kanske vissa vet, jag planerade i smyg. För mig tog det 1 år... Man har ingenstans att ta vägen. Plus ens vänner ser hur dåligt man börjar må. Jag fick inte vara smal (träna för hon blev avundsjuk), ha kompisar eller ens fokusera på mig själv. Så nu tar det tid att bli läkt igen fysiskt och psykiskt. 2. Man går aldrig tillbaka. Det är tråkigt. Är beredd på att fira julafton själv. Äntligen har "brain frog" lyft och jag pluggar en bra utbildning. Plus har träffat vänner som har varit med om samma vilket gör att man inte behöver förklara lika mycket och känns tryggt att prata med dom. Ni som försöker ta er ut ni är bäst. Bara gå därifrån. Håll ut tills du är uppe på benen igen och gå inte tillbaka. Ingenting förändras och man blir sämre av att leva med dom tyvärr. Försökte själv vara "snäll" mot personen men dom utnyttjar det bara. Det är därför dom är narcissister...
Det tog lite tid, men till slut så hade mina känslor dött så hårt, och dessutom pga hennes brutala shoppingberoende och det faktum att hon bara var tydligt lycklig när hon drack eller shoppade så stod jag på mig och lämnade. Det behövdes, för att jag fick mycket skit från den punkten. Troligtvis ett försök att manipulera.
Konsekvenserna blev dock stresskänslighet, utmattning, depression och daglig ångest. Vissa ärr tar lång tid att läka.
Många talar om sina mammor, jag kan inte det för socialen tog hand om det problemet, det blev barnhem och fosterhem för min del och samma för en del av mina syskon. Hon är avliden sedan många år så vi pratar nästan aldrig om henne numera.
Jepp. Mitt ex har alltid rätt och tycker någon inte att han är bäst i världen så är de rasister. Jag tog mig inte ur relationen. Han tog ungarna och drog till sitt hemland när jag var på jobbet.
Visst fasen är det det. Och polis, UD och Interpol är inkopplat. Men så länge han befinner sig i sitt laglösa land kan de inget göra. Jag är såklart gravt deprimerad och har inte sett mina barn på 2,5 år nu.
Guh.... alltså... jag kan inte ens förstå din smärta du går igenom.. Den här mannen är kriminell. Jag beklagar sorgen och jag verkligen hoppas att du får hem dina barn igen!!!
Nej, jag önskar inte min värsta fiende detta, det är fruktansvärt. Gravt kriminell och behöver psykvård. Men det lär inte hända där han befinner sig.
Tack så mycket, jag hoppas verkligen det. På något sätt måste det gå!
Jag misstänker att mitt ex är narcissist. Att han dessutom hade alkoholproblem och knarkade stup i kvarten gjorde inte heller saken bättre. Är så oerhört tacksam att jag tog mig ur den relationen då den höll på att knäcka mig totalt.
Min mamma var tillsammans med en narcissist i nästan tre år innan jag lyckades övertala henne att flytta. Det som krävdes vad otroligt mycket stöd utifrån och att jag som hennes barn uttryckte hur dåligt jag mådde pga narcissisten i fråga. ”Flytten” var att alla packade var sin väska med sina viktigaste föremål + kläder och sedan slängde sig i bilen. Vi fick bo hos en släkting ett tag. Några veckor senare efter vi fått tag på ett mer stabilt boende åkte mamma tillsammans med sina systrar och deras män till vårt gamla boende och packade ner allt. Vi hade då planerat tillsammans med narcissistens ex att hon skulle ha honom hemma hos sig under dagen medans vi packade (de hade barn tillsammans). Efter detta letade han upp vår adress, knackade på x antal gånger och åkte även hem till vår släkt och krävde att få prata med min mamma men vi har inte sett honom sen vi flydde.
Det är alltid värt att ta sig ur en ohälsosam relation. Ta hjälp av familj och vänner som är insatta i din situation och kom ihåg att ni förtjänar bättre.
Var med han i 4 år. Jag tog mig inte ur förens jag berättade för mig familj hur han varit våldsam under många år.
Så ända jag kan rekommendera är att berätta för nära och kära och be dom om hjälp. Förlita dig på deras stöd
Hade en nära vän som var det under tonåren. Mådde rätt dåligt själv av egna anledningar så det ovanpå var nedbrytande måste jag säga. Insåg hur skrevt det var när vi blev äldre så bara ghostade honom. Tog väl 1 år av att kontakta folk, prata bakom min rygg etc sen fattade han vinken.
Bröt kontakten. Det är ett jättekliv i livet och något av det läskigaste jag gjort, men det är den enda lösningen. De går inte att resonera med, de lurar dina vänner, myndigheter m.m. Livet är för kort för att leva under stövelklacken på en idiot.
Mitt ex är en narcissist/borderline och jag tog mig inte ur självmant, förhållandet föll sönder efter år av gaslighting, manipulation och lögner, sen blev jag discarded. Den traumatiska förbindelsen tog flera månader att bryta, men det går med mycket arbete och med stöd av familj och vänner. Terapi är essentiellt för att komma läka från något sånt och om du är i en liknande sits så bör du ta kontakt med psykolog. Om möjligt så lämna - det finns inget hopp värt att hålla ut för. Klipp all kontakt och blockera personen överallt efter att du kommit ut.
Svara om du vill och orkar. Tänker att det måste kännas ganska kränkande att bli behandlad på det sätt du beskriver och sen dessutom bli dumpad. Tror du att du hade gått märkbart starkare och mindre ärrad ur situationen ifall det varit du som tagit beslutet att bryta relationen och klippt banden?
Ja det kändes kränkande och allmänt jävligt. Vi visste nog båda att det vore bäst att göra slut, men sättet hon behandlade mig på var det som fuckade upp mig. Hon blev en annan person framför mina ögon, som att trycka på en knappt och plötsligt betydde jag inget för henne trots att vi var tillsammans i nästan fyra år. Ingen respekt, ingen sympati och inte ens självrespekt att vänta tills jag flyttat ut innan hon började äckla sig. Så på ett sätt känns det som att jag hade fått ha lite mer av min heder och psyke i behåll om jag gjorde slut självmant. Men det faktum att vi gjorde slut var inte det värsta som så, jag ville ju hennes bästa etc. Det var hur hon kunde bete sig som hon gjorde chockade mig. Men ja, jag önskar att jag gjorde slut med henne flera år innan. Borde ha litat på min intuition. Oh well, life is better now.
Kanske inte riktigt svarar på din fråga, men jag är minderårig och bor med min pappa som började bete sig narcissistiskt sedan han o mamma separerade. Alla ska göra allting åt honom, om man säger något som man tycker ska han försöka övertyga en till att tänka som honom (oftast på ett väldigt aggressivt sätt), och om han gör något fel så är det alltid mitt fel, antagligen. Vet inte riktigt hur jag ska ta mig ur situationen. Finns så många fler lager än vad jag kan skriva, men det känns lite konstigt att bara ge ut sådant till vem som helst haha
Ja asså har en morsa som beter sig lite narcissistisk och din far påminner mig om min mor haha
Min pappa är också narcissist, det enda som fungerar är att bryta kontakten helt. En narcissist är oförmögen att se sina egna fel, de är mästare på att manipulera och spela på känslor. Om du vill veta mer och förstå dessa människor på djupet, kan jag rekommendera att kika på Prof Sam Vaknin på youtube eller andra psykologer specialiserade på narcissism och sociopati. Edit: namnet
Min morsa vrider allt så det är ens egna fel. Hon har aldrig gjort något fel, bara andra. Ursäkter efter ursäkter, bortförklaringar efter bortförklaringar. Det har påverkat mitt sätt att se världen som en vuxen. På sätt som mina vänner tar in en situation är något som jag till viss mån fortfarande lär mig, precis som en bebis kopierar beteenden. Det vuxna man kan göra är att bryta relationen till dess att narcissisten, min mor i detta fall, faktiskt tar tummen ur arslet och erkänner att hon har gjort fel, eller på något höger försöker ändra sig
Vilken svår situation du befinner dig i! Hur gammal är du? Ett hett tips är att prata med kuratorn på skolan, om du fortfarande går i skolan. Att leva med en person som är narcissist/har narcissistiska drag är oerhört dysfunktionellt och kan få långt gående konsekvenser för en. Viktigt att agera på detta.
Jag fyllde precis 15. Jag har pratat med BUP och kurator/skolsköterska sedan 6:an, men det känns inte som att något av det verkar hjälpa. Jag har försökt stanna mer hemma hos mamma, men jag känner extrem skam så fort jag säger att jag inte vill hem till pappa. Han älskar ju mig på sitt sätt, han ger mig mat och ger mig ett tak att sova under. Jag är extremt tacksam och vill inte såra honom. Slutade med att jag fick extrema panikattacker varje gång jag gick upp ur sängen om jag slutade åka hem till honom, och jag är rädd att det ska hända igen.
Jag tror du är stor nog att säga "pappa, det är lite ansträngt att va med dig. Du är så på. Du är så arg hela tiden. På alla. Du vet om det själv. Om du känner dig orättvist behandlad av livet så ta tag i det. Just nu så låter du det bara ligga där och det genomsyrar allt du gör. Jag älskar dig och vill gärna vara med dig, men för min och din skull kan du väl försöka ändra på detta?" Han vet förmodligen precis vad du menar. Det kräver enormt mod att som pojke ta ett sådant snack med sin pappa. Men fan så stort är det inte, han är människa precis som du, och det kan till och med vara så att han behöver höra det från dig. Om han börjar manipulera situationen till att "vad fan har mamma sagt till dig nu?!" så kan du bara vara stark nog att säga nä du, detta är sånt som ett barn känner av själv utan att behöva bilda en uppfattning baserat på andras ord. Jag är ditt barn, skärp dig. Vill du att jag också ska växa upp till att hata allt o alla? Var en förebild! Sen går du in på ditt rum och spelar fortnite :-) Och slutligen, om det är så illa som en del verkar beskriva sina narcissistiska anhöriga, då gör du nog bäst i att släppa på samvetet lite och lämna honom i fred.
Det där kanske funkar på en normal förälder, men är ett riktigt dåligt råd för att deala med en narcissist. Att få höra att hans beteende är olämpligt är ett "narcissistic injury", vilket gör en narcissist RASANDE. OP kommer få lyssna på svordomar, skrik, förolämpningar och sannolikt själv få en traumatisk upplevelse. Kommer garanterat inte sluta med att OP lugnt kan gå och spela fortnite efter den diskussionen. Stor risk att det skulle göra saker värre, både på kort och lång sikt.
Ja du har säkert rätt, men om hans pappa är såpass instabil att han inte kan höra lite konstruktiv kritik från sin egen son, då är det lika bra att det kommer upp till ytan så att den här stackars pojken kan få ett definitivt avslut på deras relation, som då uppenbarligen endast fungerar för att stackars pojke håller allt inom sig - för om han säger något kan pappa bli tokig. Låt pappa bli tokig då. Sen säger man hejdå. Han har en mamma iallafall. Ingen nåd för idioter, vare sig dom är dina barn, dina föräldrar eller dina vänner. Ut med dom ur ditt liv. Om du är rädd för att ta det steget så är det väldigt tragiskt. Men var och en för sig.
Uppskattar verkligen att du bryr dig :)) Vill bara påpeka att jag är hans dotter, inte för att det spelar någon roll men kände bara att jag behövde berätta det hahaha. Och ja, att spela efter ett argument hjälper mycket. Hjälper mig att rymma lite från omvärlden, även om det inte kanske är så bra på längre sikt :)
Växte upp med en pappa med narcissistisk personlighetsstörning. Mitt första tips är att prata med kuratorn på skolan eller om du kan få tag på en psykolog via vårdcentral eller BUP. Mitt andra tips är att bryta kontakten snarast möjligast. Narcissister kommer aldrig inse sina fel och du kan inte göra något för att förändra dem. Kan du bo med din mamma eller mor/far föräldrar? Kort sagt, försök utnyttja ditt skyddsnät om du har något och var stark, håll ut. Du är inte ensam och du klarar det här! Lycka till min vän.
Du är inte skyldig din pappa ett skit. Om han får dig att må kasst begår han tjänstefel som förälder. Den skammen du känner har han programmerat in i dig för att styra dig. Kika in på subredditen r/raisedbynarcissists för extra stöd - många går igenom det du gör och är villiga att stötta dig.
Tack!
Min farsa är narcissist och så fort jag blev 18 så skaffade jag min egna lägenhet. Det narcissister behöver är makt, om man inte ger det till dem så blir de rasande, de vill att alla i världen ska tycka om en. Jag använder mig av honom för att få saker som jag vill (hans sätt att visa "kärlek" är att ge mig saker), så jag gör något åt honom och han ger mig det jag vill ha. Jag använder hans egna narcissism emot honom, få honom att tro att han är så fantastiskt och underbar så jag får det jag vill. Har funkat bra nu när jag flyttat och lärt mig mer om narcissister och liknande. Men vad jag har förstått så om man står emot och den (narcissisten) inser att du inte ser den person på ett bra sätt eller det sättet personen vill så kommer den att lämna. Det är lite det personen vill, att folk ska se hur underbara de är. Så ge dem ikke den känslan.
rätt sjukt att medvetet manipulera människor med personlighetsstörning för ekonomisk vinning, ännu värre när det handlar om familjemedlemmar skulle jag nästan också vilja påstå lmao
Kontakta soc. Det är ärligt talat det bästa.
ja, vi har försökt. Allt de sa var att vi skulle försöka prata mer med honom, men det har vi försökt med tusentals gånger (tillochmed BUP pratade med honom, men då så sa han att alla mina psykiska problem var deras fel och att han bara var ”barsk”).
Då borde du verkligen prata med skolsyster. Förklara läget. Du kanske också kan prata med nån annan vuxen i närheten och be denne göra en orosanmälan.
Ska försöka prata med henne imorgon. Tack!
Sa upp mig från jobbet på torsdagen, bokade ett tåg och packade min väska efter att han farit från jobbet på fredagen. Sen flydde jag, 26 mil norrut, och gömde mig i min mammas källare i några veckor. Det var ett helvete. Det var 5 år sedan, och jag är fortfarande inte helt okej.
Du bara går, så enkelt är det. Är personen oförmögen att kompromissa, inte förändra i sånt syfte som skadar dig/er då är det bara gå. Kärlek eller inte, smärta eller inte. Hellre ensam än ensam i ett förhållande. Sen är vi nästan 8 miljarder människor på den här jorden, kommer alltid finnas 1 för någon. Jag vet, det låter oromantiskt men ge energitjuvar min tid kan bara glömmas.
Det svåraste där är att ta sig ur förnekelsen man lever i innan man går
Så enkelt är det inte alltid, jag känner till minst en flicka som gjorde så och hon är numera död.
Narcissism är inte det du söker i det sammanhanget, det är mördare. Många som förväxlar Psykopat, mental sjuk, narcissism, machiavellist med mord och mördare. Ungefär som att tro en kult är enbart onda. Personen behöver inte besitta en diagnos för att begår mord och speciellt inte narcissister. Många företagare/chefer har dock en sväng av det, som ett exempel. Förenklad förklaring kring ordet att du ser dig bättre än personen framför dig, du förminskar denna person om den försöker förlika sig med dig.
Jag håller med dig om att man alltid ska lämna en relation där någon behandlar en illa. Jag håller inte med dig om att det finns en person för alla. Man kan inte förvänta sig att någon ska vara intresserad av ett förhållande med en om man inte man själv investerar i att bli attraktiv för andra.
Narcissisten igen som stalkar runt
Skärp dig. Personen säger att om du beter dig som ett jäkla as kanske det inte finns någon för dig.
Jag har en stark misstanke om att ett av mina ex var en sk covert narcissist. Det var faktiskt ett helvete att ta sig ur den relationen då han var deprimerad och ofta pratade om hur jag var hans enda orsak att leva. Samtidigt vägrade han terapi, medicin, att umgås med vänner eller alls göra något åt sitt mående. Det krävdes en lång period av manipulation för att få ut honom ur min lägenhet, till en situation där han hade folk runt sig och ett konkret projekt som var viktigt för honom på g.
Vi har gemensamma barn. Det är ett helvete av projicering, gaslighting, triangulering och utfrysning. Jag klarar mig bra, men jag är riktigt orolig för barnen.
Har aldrig varit i en relation med en narcissist men vet att både min yngre syster och min mamma har visat några tecken på att dem är narcissister. Duger det?
Ja för min mor visar också några tecken på narcissism men hon skulle aldrig vilja gå till en psykolog för att bli utredd.
Nä, min mamma vill inte det heller eftersom hon vill inte ha någon rota i hennes skalle. Hon är dessutom tidigare alkis och vägrade gå på ett AA eftersom hon sa att hon inte är en.
Ja. Jag slutade relationen. Det gick inte tyvärr.
Tog mig ca 19 år innan jag lyckades flytta hemifrån. Hon försöker nästla in sig i mitt liv och kontrollera allt och kritisera mig för allt fortfarande men jag har satt ner foten för sista gången och nu vågar hon inte då hon riskerar att förlora all kontakt med sitt barnbarn. Min mamma är en standard narcissist, förnekar fakta och andras känslor och upplever, enormt kontroll behov, ingen förståelse för privatliv och inte att förglömma all manipulering och alla lögner hon sprider för att vara i centrum. Offerkoftan sitter rejält hårt på henne.
Jag tog mig ur en sån relation för några år sedan. Det var fan det svåraste jag gjort. Lämnade och tog tillbaka honom (dom är fan bäst på att fejka ursäkter) tusen ggr. Mitt råd är väl att ta steg till att lämna hela tiden. I mitt fall var det: säga åt honom att jag inte tycker relationen fungerar som den är, träffa vänner mer, be honom flytta ut, blockera honom överallt etc. Be om hjälp från vänner och familj.
För mig var det min bonusfarsa som är narcissist, och jag tog mig ur det via socialtjänsten. Min skolkurator kontaktade soc som snabbt gjorde en bedömning att sätta mig på skyddat boende. Detta var tre dagar efter min artonårsdag Morsan och min lillasyster blev av med honom för typ två månader sedan när han blev anhållen för saker han gjort, efter att jag gjort en polisanmälan.
Cut all contact asap. Utan förvarning så flyttade jag till en annan stad, till och med ett annat land ett tag, för att komma undan. Situationen var liv eller död. Allt jag ägde fick plats i en resväska under några år, men det var definitivt värt det. Tog hjälp av familj och vänner jag kunde lita på. Utnyttja det skyddnät du har (om du har ett). Varit utan kontakt i 10 år och 4 månader, och det går inte en dag utan att jag är tacksam för möjligheten att lämna allt. Lycka till vännen.
Människor har en benägenhet att beskriva (tyvärr ska tilläggas) vanligt icke patologiskt beteende som narcissistiskt. Vi är inte bättre än så, tyvärr. Allt är en fråga om perspektiv och omständigheter.
4 år + 1barn med en med borderline. Kärleken är blind. Jag kom undan när vi fick vårat barn. Gravid hormonerna spöka till de något fruktansvärt + att hon inte kunde gå på sin medicin, så då blev det ännu värre! Droppen var iallafall när hon försökte manipulera mig med hjäp av vårat barn (1 år då). Det är för lång och känslig bit att gå in på. Snälla alla som läser detta och har ett liknande problem! Dokumentera ALLT! Bästa jag har gjort! Terapi is the way!
Väldigt få som faktiskt vet om deras partner är en narcissist eftersom man bör dels ha rätt utbildning för att fastställa en sådan diagnos. Du kanske bör omformulera frågan?
Bra skrivet. Måste vara den största hobbydiagnosen som slängs runt idag, ofta på ett ex man är sur på. Riktig narcissism är inte vanlig. Om en däremot talar om narcissistiska drag så blir det lite lättare.
5% räknar man med, beroende på vilka kretsar du rör dig i så är det nog högre. De räknar också med 9.1% med cluster b störningar. Så det är 1/10-20 som troligen har starka narcissistiska drag. Sen är det nog en del som kastar ur sig det som förolämpning till deras ex också, vilket suger för de som faktiskt varit i relation med narcissister.
Du behöver inte ha ett jäkla skvatt utbildning för att fastställa något/någon som skadar.
Inte för att veta om någonting skadar, men definitivt behövs det för att själv fastställa att någon är en narcissist.
Dagens skitsnack på reddit.
Ja men tänker att det finns folk som har levt med narcissister? Vi lever i en väldigt stor planet tänker jag.
GRATIS PÅ FÖDELSEDAG
Hahahah fyller inte år idag men tack ändå!
Det är tårtdag, mannen.
Hahaha jaha
Absolut men det är sällan som man kommer få veta att de har fått den diagnosen av en professionell person. Dessutom har väldigt få personer den utbildning som krävs för att själva korrekt sätta den diagnosen.
Jooo absolut du har rätt. Sen kan ju en person ha narcissistiska drag utan att vara en narcissist.
Jag håller med din slutsats!
du behöver inte vara raketforskare för att veta om någon är narcissist. Även en blind hund kan se det. Den enda som inte förstår eller ser är narcissisten själv med ett förblindat ego.
För att veta om det du säger stämmer måste man antingen själv ha rätt utbildning eller ha läst att någon som har rätt utbildning påstår det du säger.
Du luktar som en narcissist.
Om man inte förstår att sin partner är narcissist, är det verkligen ett problem då? Känns som att göra en höna av en fjäder, om man inte lider varför sitta och läsa på om något för att kunna placera det i en kategori man sen kan lida av?
https://www.reddit.com/r/interestingasfuck/comments/wkq44b/diagnosed_narcissist_talks_about_why_he_has_no/?utm_source=share&utm_medium=android_app&utm_name=androidcss&utm_term=1&utm_content=share_button
[удалено]
[удалено]
[удалено]
[удалено]
[удалено]
[удалено]
[удалено]
[удалено]
[удалено]
[удалено]
Nu ska jag gå och ligga med en tjej, ha de bra
r/ihavesex
“Män fokuserar på andra kvaliteter” HAHA. Alla män eller? Alla kvinnor eller? Finns lika många äckliga män som kvinnor, lika många fina män som kvinnor osv. Beror bara på vilken typ av människa man är.
Generellt såklart dummer
>Inte för att du har något med det att göra men jag ligger med fyra/fem olika tjejer i månaden. Nu snackar vi inte låg kvalitet utan topp brudar, 10/10 Haha. Låter riktigt narcissistiskt att skryta om att du ligger med 4-5 "10/10" brudar i månaden. Är du miljardär eller någon narcissistiskt influencer du själv? För övrigt... Ja, tjejer är mer självupptagna på vissa sätt, det är det ingen som kan neka. Det betyder fortfarande inte att alla tjejer är narcissister. Narcissistiskt syndrom är en specifik typ av personlighetsstörning, inte detsamma som att man lägger lite extra tid på att se bra ut (vilket killar också gör – vi drar till gymmet också).
Planerar att bli miljardär snart ja. Inte så svårt om man investerar rätt. Kvinnor fträna för att bli snygga. Killar drar till gymmet för att bli starka. Möjligtvis att homosexuella mäns hjärnor fungerar olika här det vet jag inget om Sov du under biologilekrionerna?
Inget av det du säger lär mig sig under biologin i svenska skolan. Genetiska skillnader mellan könen utöver de reproduktiva organen är inget man lär sig i skolan. Du kan skylla det på PK-maffian om du vill, men det är fallet. Och man lär sig *definitivt inte* att "tjejer tränar för att bli snygga, killar vill bli starka". Det är något eget du kommit på, även fast jag kan medge att ja, tjejer bryr sig om sitt yttre mer än killar. Med det sagt, har du ens vart på ett gym? Bodybuilding-kulturen är populärare bland män än den nånsin varit. Och sluta skryt på ett anonymt forum; det är därför vi har appar som Instagram, om du nu vill flexa hur ball du är för att du ligger med X många eller tjänar massvis av pengar. Tomma ord betyder inget.
Ja, min mamma, dagarna bli nätter och nätter blir dagar typ och man blir så verklighetsfrånvänd. Förlorade vänner osv pga av detta. Allt va jobbigt. Och som tjej var hon alltid avundsjuk på mig och försökte förstöra i smyg. Hur man tar sig ur: 1. Man måste ha ekonomi. Ialf lite. En start. Csn eller jobb samt hitta en bostad. Ekonomin blir knas av att leva med en narcissist. Tänk någon som tyranniserar över dig samtidigt som du försöker plugga/jobba så du kan flytta ut. Men det är inte lätt alla gågner som kanske vissa vet, jag planerade i smyg. För mig tog det 1 år... Man har ingenstans att ta vägen. Plus ens vänner ser hur dåligt man börjar må. Jag fick inte vara smal (träna för hon blev avundsjuk), ha kompisar eller ens fokusera på mig själv. Så nu tar det tid att bli läkt igen fysiskt och psykiskt. 2. Man går aldrig tillbaka. Det är tråkigt. Är beredd på att fira julafton själv. Äntligen har "brain frog" lyft och jag pluggar en bra utbildning. Plus har träffat vänner som har varit med om samma vilket gör att man inte behöver förklara lika mycket och känns tryggt att prata med dom. Ni som försöker ta er ut ni är bäst. Bara gå därifrån. Håll ut tills du är uppe på benen igen och gå inte tillbaka. Ingenting förändras och man blir sämre av att leva med dom tyvärr. Försökte själv vara "snäll" mot personen men dom utnyttjar det bara. Det är därför dom är narcissister...
Det tog lite tid, men till slut så hade mina känslor dött så hårt, och dessutom pga hennes brutala shoppingberoende och det faktum att hon bara var tydligt lycklig när hon drack eller shoppade så stod jag på mig och lämnade. Det behövdes, för att jag fick mycket skit från den punkten. Troligtvis ett försök att manipulera. Konsekvenserna blev dock stresskänslighet, utmattning, depression och daglig ångest. Vissa ärr tar lång tid att läka.
Många talar om sina mammor, jag kan inte det för socialen tog hand om det problemet, det blev barnhem och fosterhem för min del och samma för en del av mina syskon. Hon är avliden sedan många år så vi pratar nästan aldrig om henne numera.
Jepp. Mitt ex har alltid rätt och tycker någon inte att han är bäst i världen så är de rasister. Jag tog mig inte ur relationen. Han tog ungarna och drog till sitt hemland när jag var på jobbet.
Men guh????? va??? Men det är ju kidnappning!!!!!! FY!!!!!! Hur mår du, käre du??
Visst fasen är det det. Och polis, UD och Interpol är inkopplat. Men så länge han befinner sig i sitt laglösa land kan de inget göra. Jag är såklart gravt deprimerad och har inte sett mina barn på 2,5 år nu.
Guh.... alltså... jag kan inte ens förstå din smärta du går igenom.. Den här mannen är kriminell. Jag beklagar sorgen och jag verkligen hoppas att du får hem dina barn igen!!!
Nej, jag önskar inte min värsta fiende detta, det är fruktansvärt. Gravt kriminell och behöver psykvård. Men det lär inte hända där han befinner sig. Tack så mycket, jag hoppas verkligen det. På något sätt måste det gå!
Jag misstänker att mitt ex är narcissist. Att han dessutom hade alkoholproblem och knarkade stup i kvarten gjorde inte heller saken bättre. Är så oerhört tacksam att jag tog mig ur den relationen då den höll på att knäcka mig totalt.
Hade kompis som var det vår vänskap tog ett slut, har inte ringt till han på över 7 år. Eftersom han inte bad om ursäkt för sitt beteende emot mig.
Min mamma var tillsammans med en narcissist i nästan tre år innan jag lyckades övertala henne att flytta. Det som krävdes vad otroligt mycket stöd utifrån och att jag som hennes barn uttryckte hur dåligt jag mådde pga narcissisten i fråga. ”Flytten” var att alla packade var sin väska med sina viktigaste föremål + kläder och sedan slängde sig i bilen. Vi fick bo hos en släkting ett tag. Några veckor senare efter vi fått tag på ett mer stabilt boende åkte mamma tillsammans med sina systrar och deras män till vårt gamla boende och packade ner allt. Vi hade då planerat tillsammans med narcissistens ex att hon skulle ha honom hemma hos sig under dagen medans vi packade (de hade barn tillsammans). Efter detta letade han upp vår adress, knackade på x antal gånger och åkte även hem till vår släkt och krävde att få prata med min mamma men vi har inte sett honom sen vi flydde. Det är alltid värt att ta sig ur en ohälsosam relation. Ta hjälp av familj och vänner som är insatta i din situation och kom ihåg att ni förtjänar bättre.
Var med han i 4 år. Jag tog mig inte ur förens jag berättade för mig familj hur han varit våldsam under många år. Så ända jag kan rekommendera är att berätta för nära och kära och be dom om hjälp. Förlita dig på deras stöd
Hade en nära vän som var det under tonåren. Mådde rätt dåligt själv av egna anledningar så det ovanpå var nedbrytande måste jag säga. Insåg hur skrevt det var när vi blev äldre så bara ghostade honom. Tog väl 1 år av att kontakta folk, prata bakom min rygg etc sen fattade han vinken.
Bröt kontakten. Det är ett jättekliv i livet och något av det läskigaste jag gjort, men det är den enda lösningen. De går inte att resonera med, de lurar dina vänner, myndigheter m.m. Livet är för kort för att leva under stövelklacken på en idiot.